RINKEBY STADSDELSFÖRVALTNING KISTA STADSDELSFÖRVALTNING DNR 004-127-2007 SID 1 (10) 2007-04-17 SDN 2007-04-26 Handläggare: Kriztina Buki Telefon: 08 508 01 600 Till Rinkeby-Kita taddelnämnd Från ocialbidrag till arbete Remi från kommuntyrelen Förlag till belut Tjänteutlåtandet utgör var på remien. Olle Johneliu taddeldirektör Suanne Tengberg Ulrika Axelon Sakir Demirel avdelningchef avdelningchef ocialchef Kita SDF Kita SDF Rinkeby SDF Sammanfattning Utredningen Från ocialbidrag till Arbete, har kickat ut på remi till flera intaner inom Stockholm tad för ynpunkter, däribland Rinkeby-Kita taddelnämnd. Utredningen övergripande uppdrag har varit att göra en överyn av de inater om amhället erbjuder peroner i arbetför ålder om är beroende av ocialtjänten ekonomika bitånd. Utredningen utgångpunkt är att den tatliga nationella arbetmarknadpolitiken ka omfatta alla männikor om öker arbete och att kommunerna roll inom arbetmarknadpolitiken tona ner Förvaltningarna välkomnar förlaget i tort och aner att de fleta förändringar om utredningen förelår är bra. Emellertid inkränker utredningen förlag, att kommunala aktiveringinater inom arbetmarknadområdet ka minka, kommunerna möjligheter att arbeta med bidragökande. Vidare är förvaltningarna tvekamma till om förlaget om förvärvtimulan får den effekt om ave i utredningen. Incitamentet kan itället bidra till en inlåningeffekt. Box 7049 164 07 Kita. Telefon 08 508 01 000. Fax 08 508 01 264 kita@kita.tockholm.e Beökadre Fridtjof Nanengången 2 www.tockholm.e
SID 2 (10) Ärendet beredning Ärendet har handlagt inom taben för Individ och familj inom Kita taddelförvaltning, i amverkan med verkamheterna för ekonomikt bitånd och arbetmarknad inom taddelförvaltningarna Rinkeby och Kita. Remiintaner Staten har remitterat utredningen till kommuntyrelen om i in tur har änt ärendet på remi till taddelnämnderna; Rinkeby-Kita, Bromma, Hägerten-Liljeholmen, Kungholmen, Spånga-Tenta, Skärholmen amt till ocialtjäntnämnden och tadledningkontoret. Bakgrund Vid regeringammanträdet den 3 februari 2005 fick utredningen regeringen uppdrag att göra en överyn av de inater om amhället erbjuder peroner i arbetför ålder om är beroende av ocialtjänten ekonomika bitånd och om med hjälp av olika inater bedöm kunna få ett arbete. Utredningen har vidare haft om uppgift att förelå åtgärder om underlättar övergången från bidragberoende till förörjning genom eget arbete. Bland annat har betydelen av förörjningtödet kontruktion analyerat. I betänkandet har utredningen tagit hänyn till att peroner om är beroende av ocialtjänten ekonomika bitånd tår olika långt ifrån arbetmarknaden och därmed har varierande behov av inater. För yngre peroner har utbildninginater eller andra etableringvägar ärkilt beaktat och för utrike födda de ärkilda behov av inater dea peroner har. Det har ockå varit utredningen uppgift att kartlägga och analyera de kommunala aktiveringprogrammen målgrupper, innehåll och reultat. Betänkandet Från ocialbidrag till Arbete i in helhet finn att läa på http://www.regeringen.e Remien i ammanfattning och förvaltningarna ynpunkter Utredningen Från ocialbidrag till arbete är omfattande och belyer väl ocialbidragoch arbetmarknadfrågorna åväl i Sverige om internationellt. Utredningen olika förlag riktar ig till det tora flertalet om idag uppbär ekonomikt bitånd på grund av arbetmarknadkäl. Merparten av de förelagna förändringarna är bra och materialet ger ett värdefullt underlag till fortatt arbete med nya reformer, förtydliganden i lagtiftning och vidareutveckling av arbetätt och amverkan.
SID 3 (10) Utredningen lyfter dock inte i tillräcklig utträckning fram tudiefinaniering- och vuxenutbildningytemet och de betydele för att komma från ocialbidrag till arbete. Förvaltningarna erfarenhet är att vuxenutbildningen är ett viktigt medel för många lågutbildade att komma närmare arbetmarknaden och bryta bidragberoendet. Utredningen förlag i övrigt kommentera nedan. Utredningen förlag redovia i punktform. Därunder lämnar förvaltningarna ina ynpunkter. Ett gemenamt mål höjd yelättninggrad och förtydligande av roller För att underlätta inträdet på arbetmarknaden för peroner om är beroende av ekonomikt bitånd är det viktigt att amtliga aktörer på lokal nivå har amma övergripande mål för ina inater. Att höja yelättningen har länge varit ett viktigt politikt mål och utredningen aner att detta även bör komma till uttryck på myndighetnivå. Utredningen förelår därför att ett nytt övergripande gemenamt mål inför i regleringbreven för AMS (arbetmarknadtyrelen) och Föräkringkaan. Målet ka vara att höja yelättninggraden för amtliga i arbetför ålder. Förvaltningarna välkomnar förlaget i yfte att olika myndigheter inater inte ka vara kontraproduktiva. Idag arbetar myndigheter med ina halveringmål, vilket gör att den enkilde kan falla mellan tolarna och till it hamnar anvaret nätan alltid på kommunen om är det ytterta kyddnätet. Förändringar inom arbetmarknadpolitiken Utredningen förelår att tio procent av Arbetmarknadverket anlag 22:3 Köp av arbetmarknadutbildning och övriga kotnader, ka avätta till att upphandla tjänter från externa leverantörer för arbetökande med vag förankring på arbetmarknaden. Exempel på externa leverantörer kan vara bemanningföretag, utbildningföretag, organiationer eller ociala arbetkooperativ. Fördelarna med denna förändring kan exempelvi vara att externa leverantörer inte behöver ta hänyn till myndighetrollen, om ibland kan begräna arbetförmedlarna kreativitet. Utredningen förelår ockå att en ny yrkeroll inför på Arbetförmedlingen jobbagent var uppdrag blir att fokuera på arbetgivarkontakter och näringlivorganiationer. De nya förlagen om arbetmarknadåtgärder om ka rikta ig till de arbetlöa med förörjningtöd, välkomna. Förvaltningarna erfarenhet är att Arbetförmedlingen inte erbjuder tillräckliga inater för målgruppen. Fortfarande neka t.ex. många SFItuderande inkrivning på förmedlingen, med hänvining till att de inte kan venka pråket tillräckligt bra. Peroner med funktionhinder får inte OSA antällning, trygghetantällning eller lönebidrag då Arbetförmedlingen inte aner ig ha ekonomika reurer för dea åtgärder.
SID 4 (10) Förlag om innebär att delar av Arbetförmedlingen kärnverkamhet lägg ut på entreprenad är en betydande förändring. Bemanningföretag och privata arbetförmedlingar kan vara bra komplement till den tatliga arbetförmedlingen, peciellt i områden med hög arbetlöhet. Däremot aner förvaltningarna, att peroner med funktionnedättning, flyktingar, arbetökande om inte har för marknaden anpaad utbildning/erfarenhet och peroner om varit långtidjuka, behöver mer av det töd om arbetförmedlingen kan erbjuda i form av arbetmarknadutbildningar och andra inater. Tillättandet av å kallade Jobbagenter, kulle kunna gynna flera målgrupper med vag förankring på arbetmarknaden. Dea männikor behöver ofta ha mer individuellt töd och hjälp för att gå från bidrag till arbete. När det gäller bemanningföretag och privata arbetförmedlingar är det viktigt att förtydliga vilka kyldigheter de har för amverkan med arbetlöhetkaan, ocialtjänten, föräkringkaan och övriga aktörer. Samverkan med andra myndigheter är lagtadgad för den tatliga arbetförmedlingen. Frågor om behöver löa är exempelvi hur ekretekyddet utforma för peroner om vänder ig till en privat förmedling och hur dokumentation och tatitikföring ka köta å att det blir tillförlitligt och jämförbart med tatliga förmedlingar? Det finn idag flera privata arbetförmedlingar och dera erfarenheter och reultat kulle kunna använda om underlag för fortatt dikuion. Som det ockå påpeka i utredningen är det viktigt att entreprenaddrivna verkamheter utvärdera kontinuerligt i förhållande till den tatliga arbetförmedlingen. Då bland annat bemanningföretag ane ha en funktion att fylla för peroner om håller på att etablera ig på arbetmarknaden, vore det bra om dea företag får incitament för att jobba med långiktiga löningar. Detta kunde erbjuda genom en tudelad erättning; en del när peronen har fått ett jobb och reterande erättning efter några månader under förutättning att peronen har kunnat behålla jobbet. Rehabilitering genom arbete i ociala företag Utredningen förelå att de arbetmarknadpolitika inaterna utvecklingantällning och trygghetantällning i högre grad bör rikta mot ociala arbetkooperativ. Sociala företag kan i många fall erbjuda arbetlivinriktad rehabilitering till peroner om idag tår utanför arbetlivet. Arbetförmedlingarna förelå få i uppdrag att i amverkan med lokala kooperativa utvecklingcentrumen (LKU) och kommunala företrädare inventera vilka ociala företag om finn lokalt amt utveckla metoder och rutiner för den lokala matchningen av utveckling- och trygghetantällningar i ociala arbetkooperativ. I yfte att ytterligare timulera tillkomten av fler ociala arbetkooperativ, förelå att det anordnarbidrag om lämna om ekonomik töd vid
SID 5 (10) utvecklingantällning och trygghetantällning i via fall ka kunna uppgå till 300 kronor per dag och antälld. Förvaltningarna aner att företagformen kan vara ett bra alternativ för bl.a. peroner med funktionhinder, utrike födda kvinnor och män med vag förankring på arbetmarkanden. Det behöv mer kunkap ho dem om jobbar med arbetökande, om hur kooperativ kan bilda och fungera och vilket töd de om driver kooperativ behöver få. Även om ett ocialt arbetkooperativ inte driv med vintyfte, måte affärverkamheten ändå bära ett antal kotnader; lokalhyra, material etc. Detta kan inte heller möjliggöra utan ekonomikt töd från amhället. Medel borde ockå avätta till att utbilda peronal inom kommunen och Arbetförmedlingen för att utveckla amverkan med dem om är intreerade av att tarta kooperativ. Bedömning av arbetökande kompeten Bland dem om idag är beroende av ekonomikt bitånd finn många utrike födda och unga om har begränad erfarenhet av venkt arbetliv. Dera formella kompeten är antingen ofulltändig eller vår att överätta till venka förhållanden. Kommunerna och arbetförmedlingarna är ofta oene om huruvida peroner med ekonomikt bitånd tår till arbetmarknaden förfogande eller inte. För att en peron arbetförmåga ka kunna bli relevant bedömd i ett tidigt kede förelår utredningen att nytillträdande arbetökande om varit inkrivna på Arbetförmedlingen mint två månader ka erbjuda validering. Förändringen förelår man reglera i förordningen (2000:634) om arbetmarknadpolitika program. Förvaltningen aner att framtagandet av bedömningintrument är ett viktigt utvecklingområde inom både Arbetförmedlingen och ocialtjänten och er framemot att det nya förlaget träder i kraft. Samverkan kring rehabilitering Förbättra möjligheter till finaniell amordning När en peron har flera problembilder och när behoven är ammanatta, diffua och våra att klaificera kräv en amlad inat från flera myndigheter. Utredningen förelå att tio procent av de budgeterade kotnaderna för jukpenning ka kunna använda för finaniell amverkan, itället för om idag fem procent. I dag kräv att arbetförmedling, föräkringkaa, kommun och landting är överen om att amordna de ekonomika reurerna inom en fatlagd finaniell amordning. Utredningen förelår att det ka vara möjligt för färre parter än fyra att komma överen om en finaniell amordning. Oraken är att inte en myndighet ka kunna förhindra en amverkan om övriga aktörer är intreerade av. Den finaniella amordningen bör, enligt utredningen kunna lägga grunden för nytänkande och för nya former av välfärdtjänter på lokal nivå. Föräkringkaan
SID 6 (10) förelå få i uppdrag att följa upp och tödja utvecklingen av den finaniella amordningen Förvaltningarna täller ig bakom utredningen förlag att mer medel, tio procent, avätt för amverkan och att finaniell amverkan ka kunna uppnå med färre parter än fyra. Det är viktigt med lokal anpaning efterom behoven kan e olika ut i olika kommuner. Idag är det diffut var anvaret ligger, hur finaniell amverkan praktikt kan genomföra och vem om har mandat att fatta belutet. Samverkantrukturerna måte därför förtydliga å att målgruppen ynliggör och att rundgången bryt. Det behöv mer kunkaper ho alla myndigheter om finaniell amverkan amt töd för att löa eventuella byråkratika hinder. Det är därför poitivt med förlaget att pengar ka avätta för utbildning. Förbättrad rehabilitering för peroner med ekonomikt bitånd Behovet av rehabiliteringinater för peroner om är beroende av ekonomikt bitånd är idag efteratt, vilket rikerar att bidra till att männikor hamnar i ett mer eller mindre permanent utanförkap. Många gånger döljer ig en diffu ohäla bakom bidragberoende. Föräkringkaan har kunkaper när det handlar om att utreda en peron behov av rehabilitering och denna kompeten bör komma ocialtjänten till del. Utredningen förlår därför att det inför en ny betämmele i 22 kap. lagen (1962:381) om allmän föräkring om tydliggör att Föräkringkaan enat efter fyra veckor efter det att en remi inkommit från ocialtjänten ka inleda en rehabiliteringutredning. Remiförfarandet förelå kräva medgivande från den enkilde. Föräkringkaan förelå få i uppdrag att tillamman med arbetförmedlingen, kommunerna och primärvården ta fram en truktur för amarbetet kring peroner om aknar jukpenninggrundande inkomt. I utredningen förelå 160 miljoner kronor avätta för detta uppdrag. Förvaltningarna intämmer i att behovet av rehabiliteringinater för peroner om är beroende av ekonomikt bitånd idag är efteratt, vilket rikerar att bidra till att männikor hamnar i ett mer eller mindre permanent utanförkap. Många gånger döljer ig en diffu ohäla bakom bidragberoendet. Förlaget att Föräkringkaan kompeten att utreda en peron behov av rehabilitering bör komma ocialtjänten till del välkomna. Sjukkrivna om är 0-klaade faller idag mellan tolarna och anvaret ligger helt på kommunen. De förelagna förändringarna i lagen, kulle ge de enkilda törre möjligheter att få hjälp med att återgå till arbetlivet. En målgrupp om hamnar i kläm, är de om av Föräkringkaan fått belut om förtidpenion, men om inte bevilja erättning exempelvi på grund av att kadan uppkommit i hemlandet. Denna grupp bör itället för om det är idag då de hänvia till att uppbära förörjningtöd, erbjuda någon form av erättning från Föräkringkaan.
SID 7 (10) Från ocialbidrag till arbete - ekonomikt incitament Förbättrade ekonomika incitament för den enkilde Ett av utredningen uppdrag har varit att analyera betydelen av förörjningtödet kontruktion när det gäller ekonomika drivkrafter att gå från bidrag till arbete. Utredningen förelår två förändringar på detta område då det är viktigt att amhället ignalerar att det lönar ig att arbeta. En förvärvtimulan förelå, införa för peroner om under en period av ex månader uppburit ekonomikt bitånd enligt ocialtjäntlagen och om fått arbete, ökat in arbettid eller bytt arbete och därigenom ökat in arbetinkomt. Förvärvtimulanen innebär att vid beräkning av kälig levnadnivå enligt ocialtjäntlagen, ka nämnden borte från den ökade arbetinkomten, dock högt 1500 kronor per månad. Förvärvtimulanen förelå betå under ex månader om den enkilde i övrigt uppfyller villkoren för att få ett ekonomikt bitånd. Ytterligare ett undantag från den grundläggande principen för hur det ekonomika bitåndet ka beräkna, förelå gälla ungdomar om feriearbetar och om lever i ett huhåll om är beroende av ekonomikt bitånd. Vid beräkning av kälig levnadnivå för familjer om är beroende av ekonomikt bitånd, ka man borte från inkomter upp till ett halvt pribabelopp (enligt lagen om allmän föräkring) per kalenderår, för ungdomar om arbetar extra under tudietiden. Regeln förelå omfatta huhåll där föräldrarna är förörjningkyldiga för hemmavarande barn i grundkolan och för ungdomar om inte fyllt 21 år och om tuderar på gymnaienivå. Det är poitivt, att männikor får känna av fördelarna med att arbeta och tjäna pengar, men å andra idan är det tvekamt om förlaget får den effekt om ave i utredningen. Incitamentet kan ockå bidra till en inlåningeffekt. Förvärvtimulanen kan förvaga incitamentet att ta ett arbete för arbetlöa om ännu inte uppfyller förutättningarna, i detta fall att under en period av ex månader ha uppburit förörjningtöd. Ju närmare man kommer exmånadergränen, deto tarkare kan incitamentet bli, att vänta ut en tillräcklig lång bidragtid för att kunna erhålla förvärvtimulanen när man edan börjar arbeta. Att ungdomar får behålla ina inkomter om de tjänat under ferierna, aner vi vara ett mycket gott förlag. Det ger ungdomen en morot och kan verka i förebyggande yfte, genom att förhindra att ungdomar hamnar i arbetlöhet och utanförkap med kriminalitet, mibruk, ohäla mm. Förtydligande av roller Utredningen förelår förändring i 4 kap. 4 ocialtjäntlagen om innebär att huvudmankapet tydliggör när det gäller de inater om ocialnämnden får begära att den om uppbär förörjningtöd under vi tid ka delta i. AMV ka
SID 8 (10) anvara för praktik och andra arbetmarknadinater. De inater om ocialnämnden får anvia en peron om uppbär ekonomikt bitånd till ka vara kompetenhöjande inater av ocial karaktär och yfta till att tärka den enkilde möjligheter att kunna ta del av praktik eller andra arbetmarknadinater eller där å är lämpligt, av fortatt utbildning. Det nya förlaget inkränker kommunerna möjligheter att arbeta med bidragökande. Innebörden av utredningen förlag är att kommunala aktiveringinater inom arbetmarknadområdet ka minka och i de fall inaterna erbjud ka de utelutande vara av ocial karaktär. Detta kulle bland annat medföra att kommuner inte längre har möjlighet att hänvia tuderande om öker ekonomikt bitånd under ferierna en praktikplat. Staddelförvaltningarna Rinkeby och Kita har båda utvecklat arbetmetoder för att nabbt få ut tuderande i en aktivitet, vilket ockå har minkat inflödet av tudenter i jämförele med tidigare år. Efterom kommunerna har att bedöma rätten till förörjningtöd, bör ockå kommunerna förfoga över rätten att betämma vilka krav på aktivering, t.ex. praktik, om ka tälla på den bidragökande. Staden bör ålede även fortättningvi ge möjlighet att anvia praktikplater. Inater om riktar ig till ungdomar och unga vuxna Förlag i förhållande till gymnaieutbildningen Utredningen vill uppmärkamma utbildningen roll för att ge ungdomar goda förutättningar att få ett arbete och för att minka behovet av framtida amhällinater. Den utbildning om elever genomgår på gymnaiekolan tämmer inte alltid överen med den arbetkraft om enare efterfråga på arbetmarknaden. Enligt utredningen mening är yrkeutbildningarna på många håll underrepreenterade i utbildningutbudet. Utredningen förelår därför att Myndigheten för kolutveckling får i uppdrag att närmare analyera förutättningarna för hur yrkeförberedande program i högra grad kan profilera i gymnaiekolan. Lärlingutbildning Utredningen aner att en lärlingutbildning bör kunna erbjuda inom gymnaiekolan. Myndigheten för kolutveckling förelå ärkilt lyfta fram lärlingutbildningen betydele inom det pågående utvecklingarbetet, och i amverkan med berörda myndigheter ge förlag på hur lärlingutbildningen kan utforma inom gymnaiekolan. Bättre tillgång till tudie- och yrkevägledning Samtliga ungdomar ka få tillgång till en kvalificerad tudie- och yrkevägledning i amverkan mellan myndigheter, privata näringlivet och frivillig ektor. Utredningen förelår därför att det ka införa ett nytt kapitel i kollagen (1985:1100) om reglerar tudie- och yrkevägledningen i grundkolan, gymnaiekolan, ärkolan, gymnaieärkolan, pecialkolan och amekolan
SID 9 (10) Tre veckor praktik för alla i gymnaiekolan I en underökning om Svenkt Näringliv har genomfört bland landet 21 åringar, framkommer betydelen av praktik. Underökning viar bland annat att 69 procent av de tillfrågade aner att praktiktiden på gymnaiet påverkade dera belut kring jobb och framtid efter gymnaiet mycket eller ganka mycket. Utredningen förelår att alla elever erbjud tre veckor praktik under den amlade gymnaietiden. Vidareutveckling av förökverkamheten med Navigatorcentrum I dag finn ett 20-tal förökverkamheter med ett amverkankontor om kalla Navigatorcentrum. Arbetförmedling, kommun och det lokala näringlivet arbetar tillamman med ideella krafter. Syftet med Navigatorcentrum är att bryta unga utanförkap på arbetmarknaden. Utredningen förelår en vidareutveckling av förökverkamheten med Navigatorcentrum i tio kommuner amt att Ungdomtyrelen får i uppdrag att närmare utforma detaljerna och förutättningarna för denna förökverkamhet. Ungdomar och unga vuxna är en prioriterad målgrupp när det gäller töd ut till arbetlivet. Samverkan mellan kommun och Arbetförmedling amt fokuering på utbildning är därför mycket viktigt. De förlag om utredningen lägger fram åom bland annat utformande av en lärlingutbildning kopplad till gymnaiekolan, är i linje med de behov om vi har ett finn. Lärlingutbildningen är ett komplement om kan paa bra för många ungdomar om har vårare med teoretika tudier Förvaltningarna har ockå ett att det ho ungdomar finn behov av information och vägledning om olika yrken redan i grundkolan och gymnaiet, för att i törta möjliga utträckning undvika felval men ockå för att på bäta ätt förbereda dem för arbetlivet. Förlagvi, kulle införandet av en obligatorik arbetmarknadkunkap i kolan verka förebyggande. Att tudie- och yrkevägledning ka vara lagtadgad verkamhet i kolorna tycker vi är en jälvklarhet. Förvaltningarna är poitiva till förlaget om införandet av tre veckor praktik på gymnaiet. Navigatorcentrum i Stockholm har arbetat med ungdomar i åldrarna 16 19 år. Verkamheten har kartlagt gruppen ungdomar om inte är inkrivna i kolan och har därefter, i den mån det varit möjligt, fångat upp de om har hoppat av eller planerat att hoppa av kolan. Det är viktigt med Navigatorcentra och att verkamheterna få fortätta, gärna i form av egna Jobbtorg för ungdomar i åldrarna16-24 år. Ekonomika konekvener Utredningen aner att törre hänyn bör ta till förvärvfrekvenen i de arbetföra åldrarna i olika regioner, när medlen fördela inom AMV (Arbetmarknadverket). Anledningen är att förvärvfrekven bättre än arbetlöhet viar vilken
SID 10 (10) förankring en region har till arbetmarknaden. I via utatta botadområden i tortadregionerna finn grupper av arbetlöa om inte aner det mödan värt att överhuvudtaget regitrera ig om arbetlöa på arbetförmedlingen, efterom de tror att en ådan anmälan inte har någon betydele och inte kommer att leda till arbete. En låg arbetlöhet kan emellertid dölja en låg förvärvfrekven, vilket itället indikerar ett tort mått av utanförkap. Nya kotnader tillkommer för ungdomar extraarbete under tudietiden. Dea beräkna till mellan 20 och 40 miljoner kronor, men då över hälften av kommunerna redan tillämpar den förelagna principen, beräkna de reella nya kotnaderna uppgå till mellan 10 och 20 miljoner kronor. Förvaltningarna intämmer i utredningen förlag, att törre hänyn ka ta till förvärvfrekven i de arbetföra åldrarna när medel fördela till Arbetförmedlingen. Det finn en dold arbetlöhet om härigenom ynliggör bättre. Förvaltningarna aner att det är viktigt att dea merkotnader ockå beakta vid tilldelandet av medel anlag 2, till taddelnämnderna. Utredningen identifierade utvecklingområden Efterom det ekonomika bitåndet utgör amhället ytterta ekonomika kyddnät är det en tydlig indikator på hur välfärdbriter påverkar enkilda behov av detta bitånd, där t.ex. briten på arbete är av avgörande betydele. Det är därför väentligt att få en bättre uppfattning om orakerna till behovet av ett ekonomikt bitånd och hur detta förändra över tiden amt utvärdera effekterna och kotnaderna för olika inater till enkilda med ekonomikt bitånd I betänkandet tår att utredningen under itt arbete har tött på tora vårigheter att få uppgifter från kommunen och Arbetförmedlingen om bland annat målgruppen arbetlöa om uppbär förörjningtöd ammanättning, torlek och övriga utmärkande drag. Utredningen förelår att kälen till att man har ekonomikt bitånd chematikt måte dela upp på ett färre antal oraker om edan kan jämföra och följa upp på nationell nivå, och om ger indikation på vilka förändringar om kan vara nödvändiga att vidta. Förvaltningarna intämmer i utredningen bedömning och er det om nödvändigt att få enhetlig tatitik för att kunna göra jämföreler mellan kommuner amt inom kommunen.