1 kris-0841innehållsförteckning KRISHANTERINGSPLAN FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING SAMT PLAN FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER
2 1 Innehållsförteckning...1 1. Inledning...4 2. Omfattning...4 3. Mål för krisledning inom Stockholms läns landsting...5 4. Hotbilder...5 4.1. Terrorhandling...5 4.2. Långvarigt elavbrott > 24 timmar...5 4.3. Översvämning...6 4.4. Pandemi...6 4.5. Stort avbrott inom landstingets IT-infrastruktur...6 4.6. Inriktning för planering - omvärldsexempel...7 5. Risk- och sårbarhetsanalyser...7 6. Ansvar...7 6.1. Geografiskt områdesansvar...7 6.2. Geografiskt sektoransvar...8 6.3. Funktions- och driftsäkerhet...8 6.4. Landstingsfullmäktige...8 6.5. Landstingsstyrelsen...8 6.5.1. Krisledningsutskottet...9 6.5.2. Allmänna utskottet...9 6.6. Nämnd/styrelse...9 6.7. Landstingsrevisorer...9 6.8. Landstingsdirektören...9 6.9. Förvaltningschef/VD...10 7. Krisledning...10 7.1. Landstingsdirektören...10 7.2 Regional katastrofmedicinsk ledning...10 7.3 Kriskommunikation och information...10 7.4. Administration...10 7.5. Delegering...11 7.6. Sekretess...11 8. Alarmering av krisledningsorganisationen...11 8.1. Jourhavande tjänsteman...11
3 9. Samverkan...11 9.1. Inom SLL...11 9.2. Övrig samverkan...11 10. Krisplanering...12 10.1. Fastigheter och lokaler...12 10.2. Hälso- och sjukvård samt smittskydd...12 10.3. Kollektivtrafik...12 10.4. Övriga förvaltningar och bolag...13 10.5. Samband och teknisk kommunikation...13 10.6. Utbildning och övning...13 10.7. Lämna eller erhålla bistånd...13 10.8. Rapportering...14 10.9. Utvärdering...14 11. Plan för SLL:s krisledningsnämnd vid extraordinär händelse...15 11.1 Krisledningsnämndens sammansättning och organisation...15 11.2 Administrativt stöd...15 11.3 Larmning/aktivering...15 11.4 Uppgifter...16 Bilaga 1. Krisledningsorganisation...17 Bilaga 2. Definitioner...18 Bilaga 3. Lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd...20
4 1. Inledning Stockholm är huvudstad och centrum för landets politiska och administrativa ledning. Drygt 20 procent av Sveriges befolkning bor i Stockholms län. Skärgården med ca 30 000 öar ställer speciella krav när det gäller kommunikationer, hälso- och sjukvård och räddningstjänst. Grunden för samhällets krishanteringsförmåga skall vara en generell förmåga att hantera kriser, oavsett hur de ser ut. Krisberedskapsmyndigheten (KBM), definierar i sin planeringsinriktning för samhällets krisberedskap tre viktiga förmågor: Förmåga att samordna, leda och informera vid kriser och extraordinära händelser (krishanteringsförmåga). I begreppet krishanteringsförmåga ingår kunskapsuppbyggnad, ledningsorganisation, robust tekniskt ledningsstöd och samverkan med övriga aktörer inom krishanteringssystemet. Förmåga att genomföra operativa insatser (operativ förmåga). Förmåga att motstå störningar i samhällsviktig infrastruktur (robusthet). Krishanteringssystemet bygger på ett underifrånperspektiv, d v s utgångspunkten från lokal nivå, regional till central nivå. Vidare ska åtgärder som vidtas för störningar i den normala fredsverksamheten hanteras varefter kompletterande åtgärder planeras för extraordinära händelser i fredstid samt åtgärder för höjd beredskap (krig). Systemet bygger på tre viktiga grundprinciper Ansvarsprincipen som innebär att den som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar vid kris- och krigssituationer. Likhetsprincipen vilken innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt det är möjligt ska överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincipen som innebär att kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Vid extraordinära händelser (definition se bilaga 2) övertar Krisledningsnämnden (KLN) det politiska ansvaret inom SLL. 2. Omfattning Denna krishanteringsplan gäller för hela Stockholms läns landsting och för alla verksamheter som bedrivs i egen regi eller på uppdrag av landstingets förvaltningar och bolag.
5 3. Mål för krisledning inom Stockholms läns landsting Det övergripande målet för krishanteringen inom SLL är att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga händelser i fredstid inom landstinget (koncernsperspektivet) såväl som i länet (samhällsperspektivet). Om en allvarlig händelse inträffar ska människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom och miljö hindras eller begränsas. Målen för krisberedskapen inom hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken, skärgårdstrafiken och övriga verksamhetsområden inom SLL definieras och beskrivs under respektive verksamhetsområde. 4. Hotbilder Under de senaste åren har en rad händelser inträffat som även kan inträffa i länet, inom landstinget och som kan få konsekvenser för de egna verksamheterna. 4.1. Terrorhandling Terrordåd har inträffat både 2004 och 2005. I Madrid den 11 mars 2004 sprängdes förortståg som gjorde att 200 människor dog och 1.400 skadades. Den 7 juli 2005 skakades Storbritanniens huvudstad London av en serie bombattentat riktade mot stadens kollektivtrafik. Bomber detonerade ombord på tre tåg i Londons tunnelbana och en dubbeldäckare sprängdes i centrala London. Attentaten inträffade mitt under det pågående G8- mötet i Gleneagles, Skottland och bara en dag efter det att London hade utsetts till värd för de Olympiska sommarspelen 2012. Terrorhandling med användande av biologiska agens eller radiologiska och nukleära ämnen bedöms fortfarande som aktuell. Det finns både statliga och icke statliga aktörer som har och vill få tillgång till dessa agens/ämnen för att uppnå politiska eller andra syften. 4.2. Långvarigt elavbrott > 24 timmar Första veckan i januari 1998 drabbades östra Canada och nordöstra USA av den värsta isstormen i mannaminne. Under 80 timmar i sträck föll ett extremt kraftigt underkylt regn. Under de här dagarna föll det mer än dubbelt så mycket nederbörd som det normalt faller i regionen under ett helt år. Hela området täcktes med ett lager av upp till en decimeter solid is och temperaturen sjönk till - 25 C, på några platser ännu kallare. Kraftledningarna gav vika för isens tyngd och över 4 miljoner kanadensare och en halv miljon amerikaner blev utan elektricitet, i vissa fall varade elavbrottet i över en månad. 35 människor dog. År 1921 hade Svealand en liknande vädersituation. I slutet av år 2004 och i början av år 2005 drabbade stormen Gudrun södra Sverige med långvariga el- och teleavbrott som följd.
6 4.3. Översvämning 4.4. Pandemi Klimatscenarierna 1 visar att extrema vädersituationer blir allt vanligare med bland annat fler och intensivare regnväder. Ökad total nederbörd i kombination med fler och intensivare regnoväder kan bl. a leda till nya översvämningsnivåer längs sjöar och vattendrag. Större ändringar av vattennivån för sjön Mälaren har betydelse för bebyggelse och infrastruktur i områden längs strandlinjen. SMHI har på uppdrag av Räddningsverket utfört en översvämningskartering för Mälaren som visar på att stora områden runt Mälaren kan komma att översvämmas under de klimatförhållanden som råder. En pandemi är en epidemi som drabbar och får spridning över stora delar av världen. Tre pandemier anses ha förekommit under 1900-talet, samtliga var varianter av influensa: Spanska sjukan, 1918-1919 Asiaten, 1957 Hongkonginfluensan, 1968 Uppskattningen är att mellan 20 % och 40 % av världens befolkning drabbades vid varje tillfälle. En ny pandemi väntas. När den inträffar, vad som orsakar eller hur spridningen ser ut, är fortfarande okänt. 4.5. Stort avbrott inom landstingets IT-infrastruktur En utslagning av landstingets IT-system, kan vara ett hot mot produktion inom hälso- och sjukvård och smittskydd samt övriga verksamheter. Möjligheterna att övergå till manuella reservrutiner minskar när digitaliseringen utvecklas i allt större gemensamma system och inga eller för små insatser görs för att reducera riskerna. Riskscenarierna kan också kategoriseras enligt följande: Olyckor vid transporter, t ex bil, tåg, buss, flyg och båt. Bränder i t ex bostäder, publika lokaler, tunnelbana eller vårdanläggning. Olyckor med kemikalier, t ex genom antagonistisk spridning. Olyckor och terrorism vid evenemang eller mot storskaliga anläggningar, t ex kollektivtrafiken. Allvarlig smitta och spridning av biologiska ämnen. Nedfall och spridning av radiologiska och nukleära ämnen. Svåra störningar i infrastrukturen. Översvämningar, stormar eller andra naturkatastrofer. 1 Statens Geotekniska institut: På säker grund för hållbar utveckling. Handlingsplan. Dnr 3-0503-0151 daterad 2006-01-31
7 4.6. Inriktning för planering - omvärldsexempel Hotbilderna i länet är vad som framgår, många. Alla kan inte planeras, utbildas och övas för. De nedan redovisade scenarierna ska därför utgöra underlag för risk- och sårbarhetsanalyser, planering inkl återuppbyggnadsarbete efter kris, utbildning och övning inom landstinget för perioden 2006-2009. Hotscenarierna är: Terrorhandling (tunnelbana, pendeltåg) Terrorhandling med användning av biologiska, radiologiska eller nukleära agens/substanser Långvarigt elavbrott/isstorm (längre än 24 timmar) Översvämning Pandemi Långvarigt avbrott i landstingets egna IT-kommunikationer 5. Risk- och sårbarhetsanalyser 6. Ansvar I policy och reglemente för intern kontroll ställer landstingsfullmäktige krav på att varje nämnd och styrelse genomför risk- och sårbarhetsanalyser för att fastställa den egna risksituationen. De viktigaste syftena med analyserna är att: öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga ge underlag för information till invånare och anställda ge underlag för planering och genomförande av åtgärder, som minskar riskerna och sårbarheten utveckla förmågan att hantera inträffade kriser De ovan nämnda sex hotscenarierna ska utgöra grund för verksamheternas risk- och sårbarhetsanalyser. För att minska antalet analyser inom landstinget sker en samordning av kraven på risk- och sårbarhetsanalyser. En mer generell risk- och sårbarhetsanalys genomförs som tillgodoser de krav landstinget har och kan delges berörda myndigheter utanför landstinget. Finns ytterligare speciella redovisningskrav från externa myndigheter utifrån deras egna intressen/inriktningar kan detta inte tillgodoses för närvarande. 6.1. Geografiskt områdesansvar Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar på regional nivå. Kommunerna har motsvarande ansvar på lokal nivå. Det geografiska områdesansvaret innebär ett ansvar att samordna arbetet mellan olika aktörer i krishanteringssystemet, både i planeringen av och när allvarliga händelser inträffar. Länsstyrelsen ska bidra till att skapa en gemensam regional lägesbild samt stödja och samverka med berörda aktörer utan att överta aktörernas ansvar för ledning. Länsstyrelsen skall också rapportera händelseutvecklingen i länet till KBM.
8 6.2. Geografiskt sektoransvar Landstinget har inget eget geografiskt ansvar, men väl ett regionalt sektoransvar för hälso- och sjukvård, smittskydd och kollektivtrafik. 6.3. Funktions- och driftsäkerhet Hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och övriga verksamheter inom landstinget är beroende av att el- vatten-, värme-, kommunikations- liksom övriga kritiska försörjningssystem fungerar. Frågor som rör funktionssäkerhet och robusthet ska integreras i planeringsarbetet på alla nivåer. Följande områden berörs: försörjningssäkerhet vad gäller el, tele- och datakommunikationer reservanordningar för viktiga tekniska försörjningsfunktioner. För att klara avbrott i elförsörjningen bör till exempel alla akutsjukhus ha egen reservkraft motsvarande 100 procent av normalförbrukningen. byggnaders och lokalers robusthet sjukvårdsanläggningars placering med hänsyn till olika risker skydd mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen informationstekniska systems driftkontinuitet personalförsörjning 6.4. Landstingsfullmäktige Vid varje ny mandatperiod fastställer Landstingsfullmäktige plan för landstingets krishantering samt plan för extraordinära händelser. 6.5. Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen utgör krisledningsnämnd enligt lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting. Landstingsstyrelsen utser vid varje ny mandatperiod ett krisledningsutskott bestående av ordförande, två vice ordföranden och högst sex ordinarie samt nio ersättare. Landstingsstyrelsen ansvarar för att ta fram förslag till krishanteringsplan inklusive plan för extraordinära händelser, hålla dem aktuella samt att samordna planeringsarbetet. Efter det att krisledningsutskottet/-nämnden varit i funktion ska rapport lämnas landstingsstyrelsen och fullmäktige vid deras kommande möten. Under höjd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen för ledningen av hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som landstinget ska bedriva.
9 6.5.1. Krisledningsutskottet Krisledningsutskottet fullgör i den utsträckning landstingsstyrelsen beslutar, styrelsens uppgifter som krisledningsnämnd. Nämndens ordförande beslutar, i samråd med landstingsdirektören, om en inträffad större händelse ska anses som extraordinär och nämndens ledamöter inkallas. 6.5.2. Allmänna utskottet Landstingsstyrelsens allmänna utskott bereder ärenden som berör planeringen av krishantering och extraordinära händelser under tid när krisledningsutskottet inte sammanträder. En årlig sammanställning av risksituationen och vilka åtgärder som vidtagits lämnas allmänna utskottet. 6.6. Nämnd/styrelse Varje nämnd och styrelse är inom sin verksamhet ytterst ansvarig för planering och organisering av krishantering inklusive extraordinära händelser. De ska därför anta egna lokala planer enligt landstingsfullmäktiges krishanteringsplan. 6.7. Landstingsrevisorer Landstingsrevisorerna granskar enligt sitt reglemente all verksamhet som bedrivs inom landstingets nämnder och bolag. Detta innebär att förvaltningar och styrelser kan granskas med avseende på ledning, planering, styrning, uppföljning, kontroll samt utbildning och övning för att säkerställa förmågan att kunna hantera kriser. 6.8. Landstingsdirektören Landstingsdirektören leder och samordnar landstingets övergripande krishanteringsplanering. Landstingsdirektörens uppgifter i planeringen är att: Organisera krisledningsstaber enligt organisationsskiss (bilaga 1) Planera för att krisledningsstaber har tillgång till kvalificerad personal som är utbildad och övad för uppgiften samt att lokaler och utrustning finns för att kunna bedriva effektivt arbete Utarbeta en rullande 3-årig utbildnings- och övningsplan för berörd personal Genomföra föredragning för landstingsstyrelsens allmänna utskott avseende läget i planeringen Organisera det tjänstemannastöd som krävs för krisledningsnämndens verksamhet och sammanträden. Delge inblandad personal och samverkande myndigheter och företag, information om plan för riskhantering och plan för extraordinära händelser. Utse experter som kan ge stöd i olika krisledningsstaber Planera för återuppbyggnadsarbetet efter en kris.
10 6.9. Förvaltningschef/VD Såväl förvaltningschef som VD i landstingsägda bolag, svarar för den planering, utbildning och övning som ställs krav på i denna plan. I de frågor som avser krisledningsnämndens uppgifter, är förvaltningschef/vd underställd landstingsdirektören i dennes egenskap av koncernchef. 7. Krisledning 7.1. Landstingsdirektören Landstingsdirektörens ansvarar för, under kriser och extraordinära händelser, bl.a. med att: Leda, samordna och besluta inom delegerade ramar Bereda och föredra för ordföranden eller krisledningsutskottet/- nämnden de behov av normativa förändringar och delegeringar som erfordras med hänsyn till extraordinära händelsens art och omfattning Samverka och samordna verksamheten med centrala, regionala och lokala organ Informera allmänheten, krisledningsnämnden, landstingets personal och entreprenörer Svara för att landstingets logistikhantering fungerar Nödvändigt expertstöd inkallas 7.2 Regional katastrofmedicinsk ledning Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML), organiseras vid allvarliga händelser för att leda och samordna hälso- och sjukvården inom SLL. Till RKML knyts den samverkanspersonal och expertkompetens som behövs i förhållande till händelsens art. 7.3 Kriskommunikation och information Kriskommunikationsarbetet ska bedrivas i enlighet med Kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting. Landstingsdirektören ansvarar för att en Kriskommunikationsplan utarbetas och föreläggs landstingsstyrelsen för beslut. Kriskommunikationsplanen ska redovisa hur information och kommunikation samlat sker med massmedia till allmänheten, landstingets egen personal, personal hos entreprenörer och företag som har avtal med landstinget, myndigheter på regional och central nivå samt med kommunerna i länet. 7.4. Administration Krisledningsstab ska föra dagbok/loggbok över händelser, bedömningar och de beslut som tas. Dessa böcker, e-post, sammanställningar och andra beslutsunderlag ska arkiveras i enlighet med Landstingsarkivets anvisningar.
11 I varje krisledningsstab ska föras en aktuell lägesbild. Vid behov samverkar landstinget med länsstyrelsen om en regional lägesuppföljning. Informationsinhämtning och vidarerapportering är viktig i varje verksamhet. Metoder för detta ska utvecklas. 7.5. Delegering Särskild delegering förbereds för placerade chefer och personal i krisledningsstaberna. Delegeringsbeslut tas av berörd Förvaltningschef/VD. Avsaknad av delegering får inte hindra krisledningsstabens inledande arbete. 7.6. Sekretess Sekretesskraven ska beaktas i planeringen, utbildningen och under övningar. Personal som deltar i sådana aktiviteter ska vid behov påminnas om sekretessen. 8. Alarmering av krisledningsorganisationen 8.1. Jourhavande tjänsteman På regional nivå i SLL finns en jourhavande tjänsteman som inom några minuter från larm ska kunna påbörja samordning och ledning av landstingets insatser på regional nivå. Uppgifter m.m. framgår av regional katastrofmedicinsk plan för Stockholms läns landsting. Locum AB, SL, och WÅAB ansvarar för att informera Jourhavande tjänsteman, via SOS-Alarm, om respektive bolag intar krisberedskap. 9. Samverkan 9.1. Inom SLL Inom SLL samverkar RKML med till exempel krisledningarna inom SL, Locum AB och WÅAB. RKML ansvarar för kontakter med skadeområden, akutsjukhus och övriga vårdproducenter. 9.2. Övrig samverkan Landstinget har en skyldighet att samverka med andra aktörer inom krishanteringssystemet vid en allvarlig händelse som t. ex med kommunal räddningstjänst, polis, länsstyrelse och andra organisationer/myndigheter på lokal och regional nivå samt med Socialstyrelsen, Krisberedskapsmyndigheten och andra aktörer på nationell nivå.
12 10. Krisplanering 10.1. Fastigheter och lokaler Locum AB skall Utifrån gällande lagstiftning utarbeta och vid behov revidera en krishanteringsplan för Locums verksamhetsområde. Vid allvarlig händelse etablera samverkan med övriga berörda aktörer inom SLL. Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Locum AB har som fastighetsförvaltare för landstingets fastigheter ansvarar för att till landstingsstyrelsen redovisa brister i hälso- och sjukvårdens fastigheter avseende reservkraft, vattendistribution, avlopp och värme m.m. På liknande sätt redovisar SL för de fastigheter, byggnader och lokaler m.m. som är nödvändiga för att bedriva kollektivtrafik under extraordinära förhållanden. Locum AB ska vara beredd att överta förhyrarens ansvar och krav gentemot fastighetsägare/fastighetsförvaltare, för de externt förhyrda lokaler som krävs för att kunna bedriva verksamhet under kris och extraordinära förhållanden. Beslut kan avse ansvar för en eller flera fastigheter/lokaler. Landstingsstyrelsen/krisledningsnämnden beslutar när Locum AB ansvar börjar och upphör. Locum AB medverkar till, i samverkan med berörd förvaltning/bolag, att utarbeta underlag för hyresavtal med de krav som landstinget ställer på extern fastighetsägare/-förvaltare. 10.2. Hälso- och sjukvård samt smittskydd Hälso- och sjukvården skall Utifrån gällande lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd utarbeta och vid behov revidera Regional och lokala katastrofmedicinska planer samt epidemiberedskapsplan och pandemiplan för Stockholms läns landsting Vid allvarlig händelse etablera samverkan med övriga berörda aktörer inom SLL Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser samt en katastrofmedicinsk förmågeanalys 10.3. Kollektivtrafik SL skall Utifrån gällande lagstiftning utarbeta och vid behov revidera en krishanteringsplan för SLs verksamhetsområde. Vid allvarlig händelse etablera samverkan med övriga berörda aktörer inom SLL. Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser.
13 WÅAB skall Utifrån gällande lagstiftning utarbeta och vid behov revidera en krishanteringsplan för WÅABs verksamhetsområde. Vid allvarlig händelse etablera samverkan med övriga berörda aktörer inom SLL. Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. 10.4. Övriga förvaltningar och bolag Övriga förvaltningar och bolag skall Utifrån gällande lagstiftning utarbeta och vid behov revidera krishanteringsplan för sitt verksamhetsområde. Vid allvarlig händelse, på begäran, etablera samverkan med övriga berörda aktörer inom SLL. Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser 10.5. Samband och teknisk kommunikation Kommunikation mellan ledningsplatser är viktig för ledning och samordning av landstingets verksamheter vid kriser eller extraordinära händelser. Landstingsdirektören ansvarar för att genomföra risk- och sårbarhetsanalys över sambandslösningar och övriga tekniska kommunikationssystem. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa kommunikation mellan landstingets olika ledningsplatser även under långvarit el-bortfall. 10.6. Utbildning och övning Enligt lagstiftningen ansvarar landstinget för att förtroendevalda politiker och anställd personal får den utbildning som krävs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid kris och extraordinära händelser. Respektive verksamhet inom SLL svarar för att utbildning och övning genomförs. Landstingsdirektören ansvarar för att en rullande 3-årig utbildnings- och övningsplan tas fram. Planen föreläggs årligen landstingsstyrelsen för beslut. Ledamöterna i landstingets krisledningsutskott och personal som ingår i krisledningsstaberna ska genomföra utbildning och övning minst vartannat år. 10.7. Lämna eller erhålla bistånd Landsting och kommuner kan enligt lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting på begäran ge bistånd till andra kommuner och landsting. Bestämmelserna ger en möjlighet till samarbete över kommun- och landstingsgränser vid extraordinära händelser. Landsting som bistår annat landsting har rätt till skälig ersättning för sina kostnader. SLL ingår i en nationell organisation som kan skicka ut kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal för att bistå svenskar vid allvarliga händelser i andra länder. I en expertgrupp ingår specialister inom olika katastrofme-
14 dicinska områden som finns i beredskap för att kunna genomföra behovsbedömningar. Annan sjukvårdspersonal från SLL ingår också i den nationella beredskapen med insatsgrupper för katastrofmedicinska insatser. SLL ska planera för att kunna ta emot bistånd från andra länder när våra egna resurser är otillräckliga. 10.8. Rapportering Landstinget har en skyldighet att utveckla rapporteringsrutiner för att vid en allvarlig händelse, kris och extraordinär händelse, fortlöpande rapportera läge och händelseutveckling till länsstyrelsen. Utvecklingen inom hälso- och sjukvården ska dessutom rapporteras till Socialstyrelsen när Socialstyrelsen aktiverat sin funktion för nationell samordning av hälsooch sjukvårdens insatser. 10.9. Utvärdering För att utveckla landstigets krishanteringsförmåga är det viktigt att genomföra utvärderingar och ta tillvara erfarenheter från genomförda insatser. Alla aktörer inom SLL som berörs av kris och extraordinär händelse svarar för att utvärdering genomförs. Efter varje aktivering av landstingets krisledningsorganisation utförs egen uppföljning och utvärdering. Utvärderingsrapporten bereds i landstingsstyrelsens allmänna utskott, och delges lanstingsstyrelse och landstingsfullmäktige.
15 11. Plan för SLL:s krisledningsnämnd vid extraordinär händelse Ansvaret för den regionala ledningen av hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och andra verksamheter inom koncernen Stockholms läns landsting när allvarliga händelser inträffar är delegerat till respektive verksamhet enligt uppgjorda planer. När en händelse bedöms vara extraordinär fattar krisledningsnämndens ordförande beslut i varje enskilt fall om händelsen är av sådan art att krisledningsnämnden ska aktiveras. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av beslutanderätten från annan nämnd i landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. En viktig uppgift för Krisledningsnämnden är att etablera samverkan med den politiska ledningen på kommunal, regional och nationell nivå. 11.1 Krisledningsnämndens sammansättning och organisation Krisledningsnämnden består av en ordförande, två vice ordförande och sex ledamöter samt nio ersättare. Ordföranden fattar beslut om och när krisledningsnämnden ska träda i funktion. Nämndens arbete förläggs till lokaler i Landstingshuset, Hantverkargatan 45. 11.2 Administrativt stöd I planeringsprocessen får nämnden tjänstemannastöd i linjeorganisationen genom landstingsdirektören. Om nämnden träder i funktion organiserar landstingsdirektören ett administrativt stöd med tjänstemän. Expertis kan adjungeras med hänsyn till händelsens art. 11.3 Larmning/aktivering Vid en händelse kan krisledningsnämnden aktiveras beroende på händelsens art och omfattning: Genom att SLL:s jourhavande tjänsteman kontaktar landstingsdirektör eller bitr. landstingsdirektör som kontaktar ordförande, vice ordförande eller någon av nämndens ledamöter. Genom att landstingsdirektör/bitr. landstingsdirektör, ordförande, vice ordförande eller någon av nämndens ledamöter får kännedom om en händelse på annat sätt, till exempel via media. Jourhavande tjänsteman skall då informeras, via SOS Alarm, om att nämnden aktiveras. Beslut att krisledningsnämnden trätt i funktion skall anmälas till landstingsfullmäktige senast vid nästa fullmäktigesammanträde.
16 11.4 Uppgifter Ordföranden i krisledningsnämnden kan besluta att nämndens ledamöter följer verksamheten i bostaden/uppehållsplatsen inkallas till ledningsplatsen och följer verksamheten inkallas till ledningsplatsen för sammanträde Nämndens uppgifter är bl.a. att Besluta om ändringar och anpassningar av landstingets verksamhet i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning (normativa beslut) Samverka med politiska organ på nationell, regional och lokal nivå Besluta om ändringar i ledningsstrukturer Besluta om att överta hela eller delar av beslutanderätten från annan nämnd i landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning Besluta om att lämna eller motta bistånd från andra landsting och kommuner Besluta om att motta bistånd från annat land Bedöma och besluta när krisledningsnämnden ska upphöra Besluta om att beslutanderätten som tagits över från annan nämnd ska återföras Rapportera till landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige Delta i utbildningar och övningar enligt utbildningsplan Om en händelse bedöms bli långvarig ska nämndens ledamöter vara beredd på inkvartering i närheten av ledningsplatsen.
17 Bilaga 1. Krisledningsorganisation
18 Bilaga 2. Definitioner Allvarlig händelse Samlingsterm för händelser som är så omfattande eller allvarliga att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Stor olycka En olycka där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet men där det genom omfördelning av resurser och förändrad teknik är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav för medicinsk behandling. Katastrof En situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet och där belastningen är så hög att normala kvalitetskrav för medicinsk behandling trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas. Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommun eller ett landsting. Koncernsäkerhet Samordnande säkerhetsfunktion för Landstingskoncernen - med målet att landstingets nämnder och bolag ska kunna bedriva sin verksamhet så långt möjligt fritt från risker. Kris En händelse brukar betecknas som en kris när följande fyra kriterier föreligger: 1. Händelsen skall avvika från det som betraktas som normalt 2. Situationen ska uppstå hastigt, mer eller mindre oväntat och utan i vart fall någon längre förvarning 3. Händelsen ska hota grundläggande värden 4. Situationen kräver snabba beslut och nödvändig koordinering och koncentrerad insats av flera instanser. Krisberedskap Med krisberedskap avses att minska sårbarheten och öka förmågan att hantera kriser när de ändå inträffar. Katastrofmedicinsk beredskap Den beredskap som krävs för att omhänderta drabbade och minimera de somatiska och psykiska följdverkningarna vid allvarlig händelse. Krishantering Planering för och genomförande av åtgärder som kan behöva vidtas vid risk för en allvarlig störning i verksamheten eller efter inträffad sådan
19 störning. I en krisplan kan ingå akuta insatser, inklusive samverkan med externa resurser, underlag för hur återuppbyggnadsarbetet skall organiseras samt hur information till medarbetare, anhöriga, kunder, leverantörer, massmedia och myndigheter skall spridas. Krishantering kan även omfatta personlig krishantering med debriefing, psykologiskt och medicinskt omhändertagande samt åtgärder för att förhindra, bryta chocktillstånd och psykiska följder av upplevelser och händelser. Operativ förmåga Operativa förmåga är landstingets förmåga att aktivt och uthålligt motverka eller lindra de problem som en kris vållar, samt upprätthålla en förmåga till operativa insatser för andra slags händelser som kan inträffa under perioden. Pandemi Pandemi är en stor världsomfattande epidemi. Risk Den sammanvägda bedömningen av sannolikhet för en oönskad händelse ska bli verklighet och de konsekvenser händelsen kan få. Sektorsansvar Sektoransvar har myndigheter för en särskild del av samhället eller en särskild fråga, det vill säga en sektor. Geografiskt områdesansvar Geografiskt områdesansvar har kommuner, länsstyrelser och regeringen, De skall verka för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder i en krissituation.
20 Bilaga 3. Lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd (Nedan redovisad förteckning är inte komplett.) Hälso- och sjukvården Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvårdens insatser vid allvarliga händelser såväl i fred som under höjd beredskap. De lagar, föreskrifter och allmänna råd som reglerar hälso- och sjukvårdens ansvar vid allvarliga händelser är Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Enligt ett tillägg i den 7 från den 1 juli 2002 ska landstingen planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. Lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting (2002:833). I denna lag beskrivs landstingets ansvar vid extraordinära händelser. Smittskyddslagen (2004:168) som reglerar smittskyddsläkaren ansvar för länets smittskydd och epidemiberedskap. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap (SOSFS 2005:13 (M) ) Bestämmelser om landstingens beredskapsplanering och ansvar inför höjd beredskap regleras bland annat i: Lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap Lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig, krigsfara mm Lagen (1994/1720) om civilt försvar Lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. I Lag om skydd mot olyckor (2003:778) beskrivs ansvaret för samhällets räddningstjänst som delas av staten och kommunerna. I en ny proposition, Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle (Prop 2005/06:133), föreslås en ny lag som ska ersätta och lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting och vissa delar i lagen om civilt försvar. Kollektivtrafik och sjöfart Trafikförordningen (1998:1276) Järnvägslagen (2004:519) Järnvägsförordningen (2004:526) Lag 1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg Förordning (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg Sjölag (1994:1009) Sjötrafikförordningen(1986:300) Farygssäkerhetslag (2003:364)
21 Fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) Internationella konventioner Locums ansvarsområde Lag om skydd mot olyckor (2003:778) Förordning om skydd mot olyckor (2003:789) Ett stort antal föreskrifter, allmänna råd och standarder bl.a. från Boverket Arbetsmiljöverket Räddningsverket Elsäkerhetsverket Svenska Elektriska Kommissionen Riksarkivet Kommunernas byggnadsnämnder Kommunala räddningstjänsten Övrig lagstiftning motsv Unionens roll i bekämpningen av terrorismen A5-0273/2001