KALLELSE Ordföranden 2013-05-02 Nr 2:2013 MDH 2013/221 Högskolestyrelsens ledamöter Företrädare för arbetstagarorganisationer (Saco /S och OFR/S) Prorektor Förvaltningschefen Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen 13 maj 2013 Plats: Styrelserummet, Mälardalens högskola, Västerås Tid: Måndag 13 maj, kl 09.15 15.00 Förslag till dagordning Ärende Åtgärd Bilaga 1. Mötets öppnande och presentation av ledamöter 2. Val av justeringsperson Beslutas 3. Fastställande av dagordning Enligt förslag 1 4. Protokoll från sammanträdet den 18 februari 2013 5. Rektor rapporterar Föredras av Rektor Anmäls 2 Föredras Paus med smörgås 6. Mälardalens högskola en översikt Föredragande Rektor 7. Verksamhetsuppföljningsrapport inklusive Intern styrning och kontroll (ISK) Föredras av Malin Gunnarsson, Björn Magnusson och Maria Spennare 8. Studentkår vid Mälardalens högskola Föredras av Johan Andersson 9. Sammanträdestider för hösten 2013 och 2014 Föredras av Ordföranden Föredras Föredras 3 Beslutas 4 Beslutas 5
KALLELSE Ordföranden 2013-05-02 Nr 2:2013 MDH 2013/221 Lunch 10. Revidering av fakultetsnämndens organisation Föredras av Rektor och Johan Andersson 11. Riksrevisionen och dess granskningsarbete Föredras av revisor Per Flodman 12. a) Internrevisionens rapport från granskning av antagning av doktorander b) Högskolans svar på internrevisionens rapport Föredras av Ulla Andersson 13. Meddelanden från studentkåren och doktorandrådet inklusive presentation av verksamheten Föredras av Uliana Zakladna och Louise Sund 14. Anmälan av uppdrag givna från styrelsen till rektor Beslutas 6 Föredras Beslutas 7 Föredras 8 Anmäls 9 15. Övriga frågor 16. Mötets avslutande Besked om förhinder att delta vid styrelsesammanträdet lämnas till Christina Ljunggren senast fredag 2013-05-10, e-post: christina.ljunggren@mdh.se, tel: 021-101353.
RAPPORT Sida 1 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering
RAPPORT Sida 2 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Verksamhetsmål i sammanfattning... 3 3. Verksamhetsuppföljning... 4 3.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 4 3.1.1 Omfattning av verksamheten... 4 3.1.2 Rekryteringsmål och rekrytering av programstudenter... 5 3.1.4 Prestationer... 8 3.1.5 Utfärdade examina... 11 3.2 Forskarutbildning... 13 3.2.1 Antagna doktorander till forskarutbildning vid MDH... 13 3.2.2 Pågående forskarutbildning... 13 3.2.4 Progression...14 3.2.5 Examina... 15 3.3 Forskning...16 3.3.1 Omfattning av verksamheten...16 3.3.2 Forskningsprestationer...16 4. Löpande avrapportering av arbetet med intern styrning och kontroll... 18 Bilaga: Sammanställning långsiktiga mål 2013-2016...21
RAPPORT Sida 3 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen 1. Inledning Denna rapport innehåller uppföljning av de mål som högskolestyrelsen fastställt i Mälardalens högskolas Verksamhetsmål 2013-2016, uppdrag och budget 2013 (VUB) samt övrig verksamhetsuppföljning som bedömts relevant för att följa högskolans utveckling. Dokumentet inleds med en sammanfattande illustration över bedömning av uppfyllese av högskolans verksamhetsmål och följs sedan av avsnitten verksamhetsuppföljning, intern styrning och kontroll samt ekonomi. Intentionen är att dokumentet successivt ska byggas ut så att det även i skrift täcker samtliga områden som har övergripande verksamhetsmål i VUB. Olika delar av informationen i dokumentet uppdateras vid olika tillfällen under året beroende på när det är relevant att följa upp ett mål eller en verksamhet. Tidpunkten för uppföljning styrs normalt sett av tillgången till registrerade data i de olika stödsystemen. För att ge en helhetsbild omfattar rapporten även viss information som även tidigare presenterats för styrelsen. 2. Verksamhetsmål i sammanfattning I tabell 1 sammanfattas de långsiktiga verksamhetsmålen som satts upp i VUB för perioden 2013-2016 i form av ett färgfält per mål inom respektive verksamhetsområde. Syftet är att ge en överblick av måluppfyllelsen inom respektive område. I och med att detta är den första uppföljningen för perioden, som i de flesta falls sträcker sig över åren 2013-2016, bedöms de flesta mål av naturliga anledningar som möjliga att nå. Vissa mål är också redan nu uppnådda, men kommer att fortsätta följas upp för att se att högskolan under perioden håller sig kvar på nivån och förhoppningsvis även förbättrar sig något ytterligare.
RAPPORT Sida 4 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen Tabell 1: Sammanställning verksamhetsmål Område Måluppfyllse Kommentar Mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Mål för utbildning på forskarnivå Mål för forskningsverksamheten Mål för samverkan och samproduktion Mål för internationalisering Anställda Ekonomi Ett mål har redan uppnåtts och ett par ligger i riskzonen att inte kunna uppnås. Det senare beror på att målen är högt ställda. Ett mål har redan uppnåtts och ett ligger i riskzonen för att inte kunna uppnås. Det senare beror på att målet är högt satt. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Det finns inget som indikerar annat än att samtliga mål ska kunna uppnås. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Uppföljning ger att samtliga mål är nåbara. Kommer inte att nås 2013, men förväntas uppnås till 2016. Bildtext: Grön=uppfyllt, gult=förväntas uppfyllas inom mätperioden, orange=bedöms osäkert om målet ska kunna uppfyllas, rött=målet kommer inte att uppfyllas, ofärgad=målet har inte kunnat bedömas till denna uppföljning. Status för varje enskilt mål med specifika kommentarer finns sammanställt i bilaga sist i dokumentet. 3. Verksamhetsuppföljning 3.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3.1.1 Omfattning av verksamheten MDH hade år 2012 intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 629 miljoner kronor. Det är en minskning med 20 miljoner kronor jämfört med föregående år, men ligger i linje med högskolans planering som syftar till att anpassa verksamheten till 2016 års takbelopp.
RAPPORT Sida 5 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen Tabell 2: Intäkter för utbildning på grund- och avancerad nivå År 2008 2009 2010 2011 2012 Miljoner kronor 560 570 632 649 629 Andel av totala intäkter 75 % 74 % 77 % 78 % 75 % För 2013 ligger årets första prognos på en intäkt av statliga anslag för grundutbildningen på cirka 575 miljoner kronor. Det ska jämföras med årets takbelopp som ligger på 559 miljoner kronor och 2012 års utfall av anslag om 566 miljoner kr. 3.1.2 Rekryteringsmål och rekrytering av programstudenter Högskolans rekryteringsmål för höstterminen 2013 är märkbart lägre än föregående hösttermin. Däremot har antalet förstahandssökande ökat med cirka 10 procent jämfört med höstterminen 2012. Söktrycket, här mätt som antal förstahandssökande dividerat med rekryteringsmålet, till program som börjar under hösttermin har alltså ökat och ligger i genomsnitt klart över 2 sökande per plats. Diagram 1: Rekryteringsmål antal förstahandssökande och registrerade totalt Antal studenter 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Rekryt_mål Förstahand Reg_tot Varav Kv HT 09 2565 4690 2401 1356 HT 10 2652 4122 2569 1407 HT 11 2672 4145 1996 1174 HT 12 2599 4667 2336 1365 HT 13 2334 5129 0 0 Svenska nybörjarprogram Civilingenjörsprogrammen har inför höstterminen 2013 totalt 150 utlysta platser (40 färre än HT12) men har ett ökat antal förstahandssökande (176 mot tidigare 140). Det är första gången sedan jämförelseperioden startade hösten 2007 som högskolan har fler förstahandssökande till civilingenjörsprogrammen än platser angivna rekryteringsmålet. Det beror dels på att rekryteringsmålet har blivit lägre, dels på att antalet förstahandssökande har varit märkbart högre de senaste tre åren. Högskoleingenjörsprogrammen utlyser inför höstterminen 2013 totalt 210 platser mot tidigare 180. Antalet förstahandssökande steg från 225 höstterminen 2012 till 312 höstterminen 2013.
RAPPORT Sida 6 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen Kandidatprogrammen erbjöd 660 platser höstterminen 2013 vilket är 60 färre än höstterminen 2012 och hade nästan 120 fler förstahandssökande (totalt 1354 personer) jämfört med föregående hösttermin. Bland kandidatprogrammen sticker ekonomprogrammen ut. För höstterminen 2013 erbjöds lika många platser som föregående hösttermin (220) men antalet förstahandssökande steg från 468 till 582 personer. Antalet erbjudna platser inom lärarprogrammen minskade från 230 höstterminen 2012 till 200 höstterminen 2013 medan antalet förstahandssökande ökade. Antalet steg till 536 höstterminen 2013 jämfört med 343 höstterminen 2012. Söktrycket till lärarprogrammen består till stor del av sökande till förskollärarprogrammet vilket är mycket populärt. Ämneslärarprogrammen däremot har få förstahandssökande och inriktningen mot årskurs 7-9 har ställts in för höstterminen 2013. Det nya grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3 som högskolan fick examensrätt för bara några dagar innan sista ansökningsdag till höstterminen har 88 förstahandssökande till 40 platser. I programgruppen sjukgymnaster och sjuksköterskor skedde ingen större förändring i utbudet av platser och söktrycket var fortsatt högt. Svenska påbyggnadsprogram Utbudet av svenska magisterprogram och masterprogram har minskat sedan föregående år. Såväl rekryteringsmål som antalet sökande är relativt litet och programmen på masternivå har svårt att attrahera förstahandssökande. Beträffande svenska påbyggnadsutbildningar sticker magisterprogram i företagsekonomi ut. Programmet hade en stor ökning i antal förstahandssökande från höstterminen 2011 till och med höstterminen 2012, från 30 till 77, och trenden har fortsatt. Höstterminen 2013 skedde en ökning till 97 förstahandssökande till 60 platser. I gruppen yrkesspecialister ökade antalet erbjudna platser något (upp 10 platser till 239 HT13) samtidigt som antalet förstahandssökande minskade från 551 höstterminen 2012 till 435 höstterminen 2013. Antalet förstahandssökande till speciallärarprogrammen och specialpedagogprogrammet har minskat väsentligt jämfört med tidigare år, men de har fortfarande väl över en förstahandssökande per plats. Intresset för högskolans specialistsjuksköterskeprogram ligger relativt stabilt. Engelska påbyggnadsprogram En större minskning av rekryteringsmålen har skett rörande engelska påbyggnadsprogram de senaste åren. År 2010 erbjöds 330 platser och med undantag för en tillfällig uppgång 2012 har det nu sjunkit ner till 200 platser för höstterminen 2013. Antalet förstahandssökande minskade även från 325 höstterminen 2012 till 267 höstterminen 2013. Engelska påbyggnadsprogram har i regel svårt att attrahera förstahandssökande och endast programmen Financial engineering och Hållbara energisystem kan sägas ha ett högt söktryck. Däremot har även dessa program relativt få registrerade. Det ska dock sägas att inresande studenter fyller på flera av programkurserna vid sidan av de som söker via det
RAPPORT Sida 7 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen ordinarie ansökningssystemet. Exempel på detta är att när man räknar samman samtliga registrerade studenter på de engelska påbyggnadsprogrammens första kurser höstterminen 2012 så är siffran 241 studenter att jämföras med de 115 personer som antogs till programmen som helhet. 3.1.3 Studentvolymer I enlighet med högskolans planering sjönk antalet studenter något 2012 i jämförelse med de två tidigare åren. Anledningen till nedgången är att högskolan anpassar sig till ett sjunkande takbelopp som enligt rådande planeringsunderlag från regeringen planar ut och stabiliserar sig först år 2016. Diagram 2: Helårsstudenter (HÅS) 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Kvartal 1 2009 2010 2011 2012 2013 Stapeln för 2013 avser utfallet för årets första kvartal. Vid jämförelse med tidigare års första kvartal ligger högskolan i paritet med 2011 och 2012, medan det förväntade utfallet för helåret ligger på en nivå något under 2012. Anledningen till det är att högskolan fortsätter att anpassa sitt utbud efter det minskade takbeloppet och därför som tidigare nämnts minskat antalet platser till höstterminens utbildningar. Att anslaget till högskolan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ändå förväntas öka beror på regeringens höjda ersättning för helårsstudenter inom utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap. För MDH motsvarar den reformen en ökad intäkt på 13,8 miljoner kronor för 2013 jämfört med 2012. När man ser till vilka utbildningsområden studenterna återfinns inom har en viss förändring skett mellan 2012 och tidigare år. Bland annat har antalet helårsstudenter inom utbildningsområdet naturvetenskap minskat kraftigt vilket dels kan förklaras av en minskning av antalet studenter inom utbildningsområdet och dels av att vissa kurser under 2011 felaktigt hade klassificerats till utbildningsområdet. Teknikområdet minskar också något medan undervisning och medicin ökar.
RAPPORT Sida 8 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen Tabell 3: Helårsstudenter (HÅS) per utbildningsområde Utbildningsområde 2009 2010 2011 2012 2013 1 Design 176 169 180 170 52 Humaniora 662 727 715 765 297 Undervisning 671 740 726 784 382 Medicin 620 712 743 772 375 Musik 91 87 93 88 36 Naturvetenskap 863 895 1016 741 319 Samhällsvetenskap 2032 2259 2307 2199 1129 Teater 27 28 31 37 20 Teknik 1432 1498 1464 1351 652 Vård 923 926 826 818 426 Totalt 7 496 8 042 8 101 7 724 3 688 För 2013 förväntas enligt den första prognosen utbildningsområdena ligga relativt stadigt med undantag för en fortsatt minskning av antalet helårsstudenter inom utbildningsområdet naturvetenskap. Även inom humaniora förväntas antalet helårsstudenter minska något medan antalet helårsstudenter inom utbildningsområdet vård ökar. 3.1.4 Prestationer Antalet helårsprestationer sjönk något 2012 jämfört med föregående år vilket kan antas vara en direkt följd av det något lägre antalet helårsstudenter vid högskolan. Trots nedgången låg ändå antalet helårsstudenter på en för högskolan historiskt sett hög nivå. Diagram 3: Helårsprestationer (HÅP) 7000 6000 5000 4000 3000 2000 Kvartal 1 1000 0 2009 2010 2011 2012 2013 1 Avser utfall för kvartal 1
RAPPORT Sida 9 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen Utfallet av antalet helårsprestationer för första kvartalet 2013 har inte analyserats närmare då prestationer är svåra att jämföra under pågående verksamhetsår. Fördelningsmässigt mellan de olika utbildningsområdena kan noteras att helårsprestationerna väl följer förändringarna av helårsstudenter inom respektive område. Där antalet helårsstudenter har ökat ökar även antalet prestationer och vice versa. Tabell 4: Helårsstudenter (HÅS) per utbildningsområde Utbildningsområde 2009 2010 2011 2012 2013 2 Design 139 138 144 126 37 Humaniora 430 433 475 510 89 Undervisning 584 630 675 704 224 Medicin 606 623 718 719 191 Musik 82 43 91 87 4 Naturvetenskap 691 681 748 619 102 Samhällsvetenskap 1537 1611 1726 1773 450 Teater 24 24 23 30 7 Teknik 1017 1195 1188 1111 310 Vård 839 833 780 727 205 Totalt 5 948 6 212 6 568 6 407 1 619 Prestationsgrad I VUB anges målet för den genomsnittliga prestationsgraden (HÅP/HÅS) till 83 procent. Den har de senaste åren legat kring 81 procent med undantag för 2009-2010 då den var något lägre. Den genomsnittliga prestationsgraden vid MDH har därmed generellt legat på eller strax över den genomsnittliga prestationsgraden för riket totalt under perioden. 2 Avser utfall för kvartal 1
RAPPORT Sida 10 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen Diagram 4: Genomsnittlig prestationsgrad 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,81 0,79 0,77 0,81 0,83 2008 2009 2010 2011 2012 Prestationsgraden för 2012 nådde för första gången upp till högskolans mål om 83 procent. Verksamhetåret för 2012 innehöll dock bara 39 veckor mot ordinarie 40 vilket gjorde att antalet helåsstudenter blev lägre än vanligt i förhållande till antalet prestationer. Om man korrigerar prestationsgraden för detta hamnar den återigen på 81 procent och högskolans mål kan därför bara i teorin anses vara uppfyllt. För de olika utbildningsområdena skiljer sig prestationsgraden väsentligt åt från 99 procent inom musik till 67 procent inom utbildningsområdet humaniora. För 2012 sticker områdena naturvetenskap respektive samhällsvetenskap ut med en ökad prestationsgrad även med hänsyn tagen till det förkortade verksamhetsåret. Tabell 5: Prestationsgrad per utbildningsområde Utbildningsområde 2008 2009 2010 2011 2012 Design 0,82 0,79 0,81 0,80 0,74 Humaniora 0,70 0,65 0,60 0,66 0,67 Undervisning 0,90 0,87 0,85 0,93 0,90 Medicin 0,85 0,98 0,87 0,97 0,93 Musik 1,08 0,91 0,50 0,98 0,99 Naturvetenskap 0,81 0,80 0,76 0,74 0,84 Samhällsvetenskap 0,74 0,76 0,71 0,75 0,81 Teater 0,46 0,89 0,86 0,75 0,81 Teknik 0,84 0,71 0,80 0,81 0,82 Vård 0,92 0,91 0,90 0,94 0,89 Totalt 0,81 0,79 0,77 0,81 0,83
RAPPORT Sida 11 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen 3.1.5 Utfärdade examina Examina utfärdas allteftersom studenterna ansöker om det. Alla studenter tar inte ut sin examen det år som de slutfört sin utbildning utan kan av olika anledningar vänta ett eller flera år. Statistiken för utfärdade examina hänförs i denna redovisning till det år studenten var klar med sin utbildning och det innebär att antalet examina, särskilt för de senaste åren, kan komma att öka allt eftersom fler studenter tar ut sina examina. Diagram 5: Antal utfärdade examina kvartal 1, 2013 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 273 304 377 408 136 1243 1253 1431 1552 1501 Kvartal 1 261 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Utbildning slutförd under året men examen utfärdad senare år Utbildning slutförd under året och examen utfärdad samma år Under åren 2008-2013 har det varit en stadigt uppåtgående trend av antalet examina. År 2012 vände trenden dock ner något och det utfärdades 51 examina färre under 2012 än 2011 om man ser till antalet examina avslutade och registrerade under samma år. Utöver att antalet examina de facto har ökat är en av anledningen till de senaste årens uppgång att det sedan bolognaprocessens genomförande är möjligt att ta ut såväl en generell som en yrkesexamina inom ett antal yrkesutbildningar. Det innebär att många studenter tar ut två examina för samma utbildning vilket driver upp statistiken. Detta är främst vanligt inom vårdutbildningarna, men förekommer även i viss utsträckning bland ingenjörerna. Fördelning av antal slutförda examina under 2012 Den procentuella fördelningen mellan kategorierna generell examen grundnivå, generell examen avancerad nivå, yrkesexamen grundnivå och yrkesexamen avancerad nivå av det totala antalet slutförda examina under år 2012 är i stort sett oförändrad jämfört med 2011. Den största andelen examina tas ut på grundnivå och enbart en mindre andel på avancerad nivå. En liten ökning kan dock ses av andelen yrkesexamina på avancerad nivå jämfört med tidigare år.
RAPPORT Sida 12 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen Diagram 6: Examina 2012 per kategori Generell examen avancerad nivå 13% Yrkesexamen - grundnivå 37% Generell examen - grundnivå 40% Yrkesexamen - avancerad nivå 10% Om man ser till absoluta tal så är det bara yrkesutbildningar på avancerad nivå som har ökat till 2012. Med hänsyn tagen till att antalet examina för 2012 kommer att öka de närmaste åren är det dock ingen kategori som bedöms minska i någon större omfattning, även om antalet generella examina på avancerad nivå sjunkit relativt mycket. En förklaring till minskningen inom denna kategori är att det efter införandet av studieavgifter finns färre utländska studenter som studerar på avancerad nivå vid högskolan och därmed även tar ut examen. Diagram 7: Förändring över tid för antal utfärdade examina per kategori 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Yrkesexamen - Grundnivå Yrkesexamen - Avancerad nivå Generell examen - Grundnivå Generell examen - Avancerad nivå 2009 609 121 584 347 2010 590 161 660 324 2011 614 162 680 369 2012 573 174 654 236 2013 138 6 110 7 2009 2010 2011 2012 2013
RAPPORT Sida 13 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen 3.2 Forskarutbildning 3 3.2.1 Antagna doktorander till forskarutbildning vid MDH Diagrammet visar antalet antagna doktorander per kalenderår uppdelat på slutgiltigt examensmål. Diagram 8: Antalet antagna doktorander uppdelat per slutligt examensmål. Antal 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 Doktorsexamen 21 28 36 56 1 Licentiatexamen 5 12 6 12 3 Under 2012 ökade antalet antagna doktorander i jämförelse med de tidigare tre åren. Detta berodde främst på att forskarutbildning inom vårdvetenskap (vid akademin Hälsa, vård och välfärd) och företagsforskarskolan Innofacture (vid akademin Innovation, design och teknik) båda påbörjades under hösten 2012. 3.2.2 Pågående forskarutbildning Att beskriva pågående forskarutbildning utifrån uppgifter ur studieregistret Ladok är komplext. Databasen innehåller uppgifter om alla, historiskt likväl som nyligt, antagna doktorander med möjlighet till två slutgiltiga examensmål. Att en doktorand antagen till en doktorsexamen de facto kan välja att ta ut en licentiatexamen under pågående doktorsutbildning ökar komplexiteten vid analys. I nedanstående uppgifter har alla doktorander som erhållit en doktorsexamen eller självmant begärt avbrott från forskarutbildningen filtrerats bort. Efter bortfiltrering av dessa personer återfinns 279 doktorander registrerade. Högskolan har skyldighet 4 att rapprotera in studieuppgifter till SCB. Rapportering om doktoranders försörjning och aktivitet görs på terminsbasis och avspeglas i Ladokuttag. Om hänsyn tas till denna rapportering blev studieuppgifter för 216 av de 279 registrerade doktoranderna rapporterade under 2012. Av dessa 216 doktorander hade 173 någon aktivitetsgrad och 43 var registrerade som nollaktiva. Aktivitetsgraden för de 173 aktiva 3 Uppgifterna bygger på uttag ur Ladok den 19 april 2013. 4 Förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor (SFS 1993:1153)
RAPPORT Sida 14 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen doktoranderna låg mellan 5-100 % 5 med en medelaktivitetsgrad på 67 %. Detta motsvarar 115 heltidsdoktorander. 3.2.4 Progression Metoder för detta avsnitt är under framtagande. En djupare analys av uppgifter under detta avsnitt bör därmed göras med en viss försiktighet. I samband med den årliga översynen av doktoranders individuella studieplan initierades en metod att samla in data som i framtiden förhoppningsvis kommer att kunna ligga till grund för att ge en bild av doktoranders progression. Dessa uppgifter baseras på doktorandens och huvudhandledarens uppskattning över hur långt doktoranden har kommit i sin utbildning och ska ses som ett riktmärke snarare än en exakt ögonblicksbild då fördefinierade kriterier för progressionen saknas. Underlag för progression i forskarutbildningen finns utifrån detta i dagsläget registrerad för 95 doktorander vilka utgör basen för analysen. Diagram 9: Uppskattad progression för aktiva doktorander. 30 25 20 Antal 15 10 5 0 0-24 25-49 50-74 75-99 Avklarad del av forskarutbildning (%) Diagrammet visar grovt vart de 95 doktoranderna befinner sig i sin forskarutbildning. Grupperingen av doktoranderna är gjord så att varje stapel motsvarar ett års heltidsstudier. Trots att metodiken för analys är under framtagning och att ovanstående diagram endast täcker drygt hälften av de doktorander som har en aktivitet och försörjning rapporterad till SCB ger diagrammet en fingervisning på förväntade antalet disputationer innevarande år. Utifrån ovanstående diagram kan en preliminär slutsats dras att det uppsatta målet om 26 doktorsexamina årligen inte kommer att uppnås under verksamhetsåret 2013 men att det bör kunna till 2016. 5 OBS! Rapporteringen till SCB baserad på kalenderhalvår (1 jan-30 juni samt 1 juli-31 dec). Detta medför att aktivitetsgraden som återspeglas i Ladok kan vara missvisande. Till exempel en doktorand som antas den 1 oktober och bedriver sina forskarstudier på heltid (100 %) kommer få aktivitetsgraden 50 % registrerat i Ladok för det kalenderhalvåret efter rapportering till SCB och inte 100 %.
RAPPORT Sida 15 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen 3.2.5 Examina I VUB 2013 sätts mål för antal doktorsexamina per år enligt nedanstående tabell. Tabell 6: Mål för antal doktorandexamina Etablerad inriktning Årlig examinationsnivå 2016 Årlig examinationsnivå 2020 Hälsa och välfärd 2 6 Industriell ekonomi och organisation Miljö, energi och resursoptimering 3 3 5 5 Utbildningsvetenskap 4 4 Inbyggda system 9 9 Innovation och produktrealisering 3 5 Även om målnivån inte nås i år kan en positiv trend i antalet uttagna doktorsexamen ses sedan 2011 och under 2012 togs 20 doktorsexamen ut. Utifrån den preliminära prognosen över antalet doktorander som förväntas blir färdiga under året bedöms examensmålet inte uppnås under 2013. Tabell 7: Antal doktorsexamen respektive licentiatexamen 2009-2013 6 Doktorsexamen Licentiatexamen 2009 2010 2011 2012 2013 2009 2010 2011 2012 2013 IS 5 4 8 3 2 4 7 2 10 1 IPR 1 1 1 3 0 0 0 1 5 0 MERO 3 3 4 8 0 5 2 4 4 1 INAS 2 2 2 4 0 0 2 1 0 0 DIK 0 0 2 2 0 0 0 0 0 1 HV 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Övrigt 7 1 1 0 0 0 0 0 1 0 0 TOTALT 12 11 17 20 2 9 11 9 19 3 Under 2012 togs även 19 licentiatexamen ut. Detta är en fördubbling i jämförelse med tidigare år. 6 Avser examina utfärdade till och med den 19 april 2013 7 Kategorin Övrigt innefattar forskarutbildningsämnet Biokemi/Kemiteknik vars verksamhet vid högskolan avvecklades under 2008. Det finns fortfarande nollaktiva doktorander antagna i ämnet.
RAPPORT Sida 16 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen 3.3 Forskning 3.3.1 Omfattning av verksamheten Forskning- och forskarutbildning ökade såväl sina intäkter som sin andel av högskolans totala intäkter under 2012. Den största anledningen till uppgången är högskolans ökade externa bidrags- och uppdragintäkter. Tabell 8: Intäkter för forskning och forskarutbildning ÅR 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Miljoner kronor 161 185 202 193 188 212 Andel av totala intäkter 23 % 25 % 26 % 23 % 22 % 25 % 3.3.2 Forskningsprestationer Nedanstående statistik bygger på forskarnas egenrapportering i publikationsdatabasen DIVA. En publikation i nedanstående sammanställning tillräknas det år som den publicerats oavsett vilket år forskaren rapporterar in den till högskolan. Data för forskningspublikationer i DIVA för enskilda år kan därför komma att öka till kommande redovisningar. Tabell 9: Refereegranskade publikationer i DIVA 2008-2012 Inriktning 8 2008 2009 2010 2011 2012 MERO 55 63 40 41 62 INAS 25 36 32 38 39 UV 46 52 54 40 39 HV 56 57 50 72 64 IPR 40 34 24 54 50 IS 124 138 127 164 155 Övrigt 44 41 23 43 10 Totalt 391 422 351 452 419 Det totala antalet vetenskapliga publikationer (refereegranskade artiklar i tidskrift och refereegranskade konferensbidrag) 2012 är något färre än 2011. Forskningsmiljöerna Innovation och produktrealisering (IPR) och Inbyggda system (IS) har under några års tid 8 HV = Hälsa och välfärd IPR= Innovation och produktrealisering INAS = Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap UV = Utbildningsvetenskap IS = Inbyggda system MERO = Miljö, energi och resursoptimering Övrigt = Artiklar som ej kunnat tillskrivas någon av forskningsinriktningarna
RAPPORT Sida 17 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen haft en positiv trend och med hänsyn tagen till sena registreringar av publikationer för året 2012 bedöms den kunna fortsätta om än något avmattat. Kategorin övrigt där artiklar som inte har kunnat tillskrivas något av forskningsinriktningarna har i år minskat efter systematiskt arbete med att identifiera okända personer i databasen. Utöver de ovan nämnda publiceringsformerna artikeln i tidskrift och konferensbidrag mäter högskolan även publicering i bokform. Fördelat per publikationstyp märks en ökning av antalet artiklar i tidsskrifter medan antalet konferensbidrag och kapitel i böcker har sjunkit. I och med att det kommer att tillkomma fler publikationer för verksamhetsåret 2012 vid framtida utsökningar är det dock för tidigt att säga att en faktisk minskning har skett. Diagram 10: Antal publikationer 2008-2012 per publikationstyp
RAPPORT Sida 18 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen 4. Löpande avrapportering av arbetet med intern styrning och kontroll Sedan februarimötet har avstämning skett av kontrollåtgärder och uppföljning som förvaltningen har ett huvudansvar för medan avstämningsmöten med akademierna är planerade att ske i nära anslutning till styrelsens majmöte. Föreliggande avrapportering avhandlar därför sådant som är värdefullt att notera inom förvaltningens ansvarsområden. Generellt gäller att information som framkommer i samband med avstämningsmöten kan leda till att statusbedömningar och riskvärderingar behöver revideras. Eftersom akademierna återstår lämnas statusbedömningar och riskvärderingar orörda i det här skedet. Kontrollåtgärden Kompetensförsörjningsplaner Personalsektionen har genomfört grundläggande kartläggning och har tagit fram en mall för kompetensförsörjningsplan. Samtliga akademier tar i olika utsträckning upp kompetensförsörjning i sina verksamhetsplaner och har därtill under 2013 inlämnat separata kompetensförsörjningsplaner. Kontrollåtgärden är således i det närmaste implementerad medan det inte kan konstateras att uppföljningen av kontrollåtgärden är implementerad (fakultetsnämnden ska genomföra årlig granskning av akademiernas strategier för bemanningsplaneringen inom sina ämnesområden). Kontrollåtgärden Förebygg avhopp (KLOK, studievägledning, studenthälsa, punktinsatser när brister upptäcks) Sektionen Studentcentrums studenthälsa arbetar direkt med akademierna och försöker identifiera studenter som riskerar att hamna fel i sin utbildning. Samararbete sker även med KLOK och studievägledare och det ses som viktigt att få till realistiska studieplaner. Det har varit svårt att utifrån årsredovisning och verksamhetsberättelser avgöra om befintliga åtgärder har en önskvärd nivå av riskbegränsning. Uppföljningen av kontrollåtgärden Rekryteringsplanering och finansiering som svarar mot examinationsmålen för forskarutbildningen Rekryteringsplaneringen följs bland annat upp via akademiernas verksamhetsplaner men att finansieringen svarar mot önskad rekrytering har inte följts upp specifikt. Uppföljningen av kontrollåtgärden Mål för extern finansiering anges i verksamhetsplaner Mål för extern finansiering finns i huvudsak i akademiernas verksamhetsplaner. Utfallet av extern forskningsfinansiering följs upp i samband med anslagsfördelning. Akademierna lämnar prognoser tre gånger per år.
RAPPORT Sida 19 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen Uppföljningen av kontrollåtgärden Rutiner för kvalitetssäkring av externa forskningsansökningar Uppföljningen är formulerad som Regelbunden översyn av fastställda finansiärsspecifika rutiner. En översyn av KKS-rutinen är på väg att avslutas. En översyn av befintlig rutin för ansökningar inom 7:e ramprogrammet pågår och leder eventuellt till beslut om ny rutin. Tidigare uppföljningsmöten har givit vid handen att nedtecknade rutiner inte finns för kvalitetssäkring för alla former av ansökningar men att work shops och dylikt anordnas för att stötta kvalitetssäkringen. Kontrollåtgärden Säkerhetsklassa information Arbetet med att säkerhetsklassa information pågår och målsättningen är att arbetet är klart i juni 2013. Säkerhetsklassningen kan mynna ut i ett antal mer specifika kontrollåtgärder och mer precis formulering av hur uppföljning ska struktureras. Kontrollåtgärden Identifiera verksamhetskritiska system Ett arbete med att inventera och identifiera verksamhetssystem pågår på IT-sektionen, därefter behöver en prioritering göras. Graden av hur kritiskt ett system kan anses vara avgörs till stor del av vilken information systemet hanterar och därför är det värdefullt att invänta säkerhetsklassningen av information. Kontrollåtgärden Rutiner för beredskap/jour efter kontorstid Förslag om avtal för jour finns sedan våren 2012 men har inte resulterat i formaliserade rutiner. Läget med informell rutin för beredskap fortsätter. Kontrollåtgärden Back up-rutin En form av back up-rutin finns där back up-tagning är schemalagda och sker automatiskt. En loggfil skapas och granskas för att säkerställa att säkerhetskopieringen skett felfritt. Avseende arbetet med att beskriva hur säkerhetskopiering är organiserat finns i dagsläget arbetsmaterial som dokumentation. Aktuella ärenden med kopplingar till styrelsens riskhanteringsplan Risken Förlora examensrätt inom utbildning på grund- och avancerad nivå utifrån Högskoleverkets granskningar är aktuell med anledning av Universitetskanslersämbetets granskning av huvudområden. Högskolan meddelas omdömen allteftersom verket fattar sina beslut. MDH lämnar i april respektive maj åtgärdsrapporter för de två examina som tidigare erhållit omdöme bristande kvalitet.
RAPPORT Sida 20 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen 5. Ekonomi Årets första prognos för det ekonomiska helårsutfallet sammanställs 10 maj och presenteras på styrelsemötet 13 maj. Budget är +/- 0 och de indikationer som finns redan idag pekar på ett positivt utfall. Främst beror detta på prognosen för avräkningen mot takbeloppet inom grundutbildningen, som visar överskott med cirka 10 mnkr.
RAPPORT Sida 21 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen Bilaga: Sammanställning långsiktiga mål 2013-2016 Nedanstående tabell visar status för de mål som fastställts som högskolans långsiktiga verksamhetsmål för perioden 2013-2016 i rektorsbeslut Verksamhetsmål 2013-2016, uppdrag och budget 2013 (VUB). Följande färgmarkeringar används: Grön: Gul: Orange: Röd: Målet är uppnått Målet är ännu inte uppnått men bedömningen är att det kommer att kunna nås under perioden Det finns risk att målet inte kommer att nås Målet kommer inte att nås. Måluppfyllelsen är svår att mäta så tidigt i perioden, men samtliga ansvariga för målen har ändå ombetts göra en första bedömning. Långsiktiga mål enligt verksamhetsmål för 2013-2016 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskolan ska öka antalet utfärdade examina inom varje utbildningsområde i forsknings- och utbildningsstrategin. Minst 80 procent av höskolans studenter ska två år efter examen vara etablerade på arbetsmarknaden. Högskolans utbildningar ska attrahera minst en försthandssökande per plats i förhållande till rekryteringsmålet. Andelen nybörjarstudenter som är registrerade på programtermin tre av ett program ska vara minst 80 procent av antalet registrerade studenter på programtermin ett. Motsvarande siffra för programtermin sex ska vara minst 66 procent. Den genomsnittliga prestationsgraden på kurser (HÅP/HÅS) för hela högskolan ska vara minst 83 procent och inget enskilt utbildningsområde ska ha lägre prestatinosgrad än 70 procent. Minst 90 procent av studenterna ska vara nöjda med sin utbildning. Måluppfyllelse - Kommentar Antalet studenter som är i slutet av sin utbildning till 2016 kommer att öka och i kombination med aktiviteter som genomförs hos akademierna bör målet kunna uppnås. Målet uppnås enligt HSVs (nuvarande UKÄ) mätning från 2011. Lite drygt 4 av 5 utbildningar (program/inriktningar) har fler förstahandssökande än rekryteringsmålet. Utbildningar som inte når upp till målet är exempelvis några ingenjörsutbildningar, inriktningar inom Innovationsprorgammet och Ämneslärarprogrammet. År 2012 nådde inte högskolan målet om genomströmning inom någon av de uppmätta utbildningskategorierna och trots insatser sker inga större förändringar med undantag för en något uppåtgående trend för andelen som är kvar termin sex. Högskolan nådde på grund av det förkortade verksamhetsåret 2012 upp till målet om en prestationsgrad på 83 procent. Humaniora nådde dock inte upp till 70 procent varför målet inte nåddes fullt ut. Mätmetod ännu ej framtagen.
RAPPORT Sida 22 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen Långsiktiga mål enligt verksamhetsmål för 2013-2016 Utbildning på forskarnivå Högskolan ska år 2016 årligen utfärda minst 26 examina på doktorsnivå. År 2020 ska motsvarande antal vara 32 examina. Könsfördelningen bland aktiva forskarstuderande för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Måluppfyllelse Kommentar Målet har uppnåtts och den största bidragande faktorn var doktoranderna antagna till HVV hösten 2012 där 91 procent var kvinnor. Aktivitetsgraden för forskarstuderande vid högskolan ska vara minst 70 procent för varje forskarutbildningsområde. Den genomsnittliga studietiden för utbildning på forskarnivå ska för en doktorsexamen motsvara fyra års studier på heltid. Motsvarande studietid för en licentiatexamen är två års studier på heltid. Inget enskilt forskarutbildnignsområde ska ha lägre prestationsgrad än 80 procent. - Målet är svårt att uppnå. Detta är något lärosätet arbetar för och strävar efter, men den genomsnittliga tiden för riket är kanppt 4,5 år. Målet är okommenterat då metod måste tas fram för att mäta prestionsgraden. Forskning Antalet vetenskapligt granskade publikationer ska öka inom samtliga forskningsinriktningar. Antalet vetenskapligt granskade publikationer tillsammans med med inernationellt välrenommerade forskare ska öka inom samtliga forskningsinriktningar. Förväntas uppnås genom såväl en faktisk ökning som en bättre registrering och uppföljning av publikationerna. Se ovan Den externa finansieringen av forskning/forskarutbildning ska vara minst 67 procent av den totala finansieringen. Utfall 2012 var 63%. Flera större externfinansierade projekt har tillkommit vilket talar för att ökning kommer ske under 2013. Första prognosen klar i mitten på maj. Samverkan och samproduktion Stimulera akademisk kultur och ledarskap som främjar samverkan och samproduktion. Högskolan har tecknat långsiktiga samarbetsaval med minst tio företag som företrädesvis också är verksamma internationellt. Högskolan har långsiktiga samarbetsavtal med minst tio offentliga aktörer. En områdesstrategi för samverkan och samproduktion ska tas under våren och fortsatta satsningar görs genom uppdrag inom Ett starkt MDH Avtal med ABB och Volvo klart, diskussioner pågår med flera företag Avtal finns med bland annat Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun och Regionförbundet Sörmland. Diskussion pågår med flera offentliga aktörer Högskolans externa forskningsmedel som genereras genom samfinansiering från externa partneras i gemensamma forskningsprojekt ska öka. Högskolan ska öka antalet doktorander inom varje forskningsinriktning som är finansierade med stöd från externa samarbetspartners. Utfall 2012 var 63%. Flera större externfinansierade projekt har tillkommit vilket talar för att ökning kommer ske under 2013. Första prognosen klar i mitten på maj.
RAPPORT Sida 23 av 23 2013-04-30 Dnr: MDH 1.1 251/13 Utbildnings- och forskningssektionen Långsiktiga mål enligt verksamhetsmål för 2013-2016 Internationalisering Högskolan ska ha långsiktiga, högskolegemensamma samarbeten med ca 15 väl valda internationella lärosäten. Under 2013 ska dessa långsiktiga samarbetspartners identifieras och avtal med dem göras högskolegemensamma. Måluppfyllelse Kommentar Detta kommer att vara uppfyllt 2016 när FUS perioden är avslutad Alla långsitiktiga partners kommer inte att identifieras under 2013 men kommer vara helt klart till 2016. Vissa avtal kan bli klara under 2013 andra kommer efterhand. Det räcker inte med att MDH har valt ut dem som potentiella långsiktiga partners, dialogen med dem ska genomföras och samsyn måste finnas. Anställda År 2016 vill högskolan nå en nivå där andelen professorer i helårsarbetskrafter uppgår till 10 procent av samtliga lärare. År 2016 vill högskolan uppnå en nivå där andelen docenter av samtliga lärare uppgår till 12 procent av samtliga lärare. År 2016 vill högskolan uppnå en nivå där andelen disputerade lärare uppgår till minst 50 procent av samtliga lärare inom var och en av högskolans sex etablerade forskningsinriktningar. År 2016 vill högskolan uppnå en nivå där minst 50 procent av nyrekryterade professorer är kvinnor. Andelen är 9 procent vid mätning i april 2013. Andelen är 11 procent vid mätning i april 2013. Andelen är 48 procent vid mätning i april 2013. Av rekryterade professorer 2012 var en man och en kvinna, en man blev befordrad. Ekonomi Myndighetskap GU 7-10% av intäkter anslag/bidrag/uppdrag I bokslut 2012 var nivån 19%. Ackumulerat kapital beräknas användas under perioden 2013-2016 så att målet nås 2016. Vid utgången av 2013 tyder allt på att nivån kommer att vara fortsatt över 10%. Myndighetskap FO/Fo-utb 5-10% av intäkter anslag/bidrag/uppdrag Kommentar: I bokslut 2012 var nivån 21%. Ackumulerat kapital beräknas användas under perioden 2013-2016 så att målet nås 2016. Vid utgången av 2013 tyder allt på att nivån kommer att vara fortsatt över 10%.
2013-04-26 1 (16) Beslutande Högskolestyrelsen Handläggare Maria Spennare Rapport till Högskolestyrelsen nyckeltalsjämförelse av lärosätens årsredovisningar I denna rapport görs jämförelser med de åtta lärosäten som strategiskt valts ut som MHD:s jämförelsegrupp: Blekinge tekniska högskola, högskolan i Dalarna, högskolan i Jönköping, Karlstad universitet, Malmö högskola, högskolan i Skövde, Södertörn högskola och Örebro universitet. Syftet med rapporten är att visa trender och hur MDH placerar sig storleksmässigt i förhållande till andra lärosäten. De nyckeltal som ingår i rapporten är: antal helårsstudenter, prestationsgrad, andel helårsstudenter på avancerad nivå, söktryck, studieavgifter, totalt antal forskarstuderande, antal nyantagna forskarstuderande, antal licentiatexamen, antal doktorsexamen, disputationsgrad bland lärarna, andel professorer, intäkter mätt i andel grundutbildning och i andel forskarutbildning/forskning, intäkter forskarutbildning/forskning fördelat på andel anslag och andel externa intäkter, kostnader mätt i andel personal- och andel lokalkostnader. MDH uppvisar bra resultat när det gäller prestationsgrad där endast två lärosäten har bättre resultat. I jämförelsegruppen ligger MDH i den övre tredjedelen när det gäller andel HÅS på avancerad nivå men hela jämförelsegruppen ligger under riksgenomsnittet. Flera lärosäten uppvisar en positiv trend där endast Dalarna avviker och har en minskning de senaste åren. Endast Blekinge tekniska högskola ligger väsentligt över snittet. När det gäller utbildning på forskarnivå så har MDH ökat i nyantagna till forskarutbildningen vilket beror på starten av forskarutbildning inom vårdvetenskap. Högskolan uppvisar även en ökning i antalet uttagna licentiatexamen och doktorsexamen. Disputationsgraden bland lärarna är jämförelsevis låg på MDH men vi vet att det är stora skillnader inom MDH.
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 (16) Antal helårsstudenter Helårsstudenter innebär antalet studenter som är förstagångsregistrerade resp. fortsättnings registrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskole- poängomfattning under en viss period dividerat med 60. 14000 12000 Blekinge Dalarna 10000 Jönköping 8000 Karlstad Malmö 6000 MDH Skövde 4000 Södertörn Örebro 2000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sett till antalet HÅS ligger MDH storleksmässigt i mitten av jämförelsegruppen men i gruppen högskolor är det enbart Malmö högskola som ligger väsentligt över MDH volymmässigt. MDH har under 2012 minskat jämfört med de senaste åren vilket även gäller alla de andra lärosätena. Minskningen för MDH ligger i linje med högskolans förändrade utbildningsuppdrag från regeringen. Totalt sett för riket så har antalet helårsstudenter minskat med nästan 12 000 sedan föregående år. Antalmässigt var minskningen störst vid högskolan Dalarna där antalet minskat med 934 eller 13 %. Södertörns högskola har också en antalsmässig minskning med 901 färre helårsstudenter. Relativt sett har studentvolymen minskat mest vid Blekinge tekniska högskola, där antalet helårsstudenter under 2012 minskade med 15 % (645 HÅS) 2
Andel helårsstudenter på avancerad nivå (procent), läsår 1 3 (16) 35 30 Blekinge 25 Dalarna Jönköping 20 Karlstad Malmö 15 MDH 10 Skövde Södertörn 5 Örebro 0 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 Riket I jämförelsegruppen ligger MDH i den övre tredjedelen när det gäller andel HÅS på avancerad nivå men hela jämförelsegruppen ligger under riksgenomsnittet. Flera lärosäten uppvisar en positiv trend där endast Dalarna och Blekinge avviker och har en minskning de senaste åren men där Blekinge tekniska högskola ändå ligger väsentligt över snittet. Värt att notera är att det är relativa siffror och en uppgång kan bero på minskning av utbildning på grundnivå. Prestationsgrad (HÅP/HÅS) Prestationsgrad innebär antal helårsprestationer i relation till antal helårsstudenter. (Helårsprestationer innebär summa avklarade högskolepoäng på kurs/delkurs under en viss period dividerat med 60). 1 Andel helårsstudenter registrerade på kurser på avancerad nivå 3
90% 4 (16) 85% Blekinge Dalarna 80% Jönköping 75% Karlstad Malmö 70% MDH Skövde 65% Södertörn 60% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Örebro Sett till prestationsgrad ligger MDH bra till: efter att (förhoppningsvis) ha vänt en negativ utveckling visar MDH år 2012 ett resultat som enbart överträffas av Örebro universitet samt Karlstads universitet. Dock är det inte så stora förändringar över tid. Värt att notera här är att siffrorna för 2012 inte riktigt är jämförbara med tidigare år då antalet helårsstudenter för året är lägre i och med att verksamhetsåret bara tillräknats 39 veckor. En uppskattning av prestationsgraden för MDH om det hade varit ett normalår är att den borde ligga runt 81 procent och då är på samma nivå som föregående år Sökandetryck 2 Sökandetryck är antalet förstahandssökande per antagen på utbildningsprogram vid universitet och högskolor. Sökandetrycket ger en indikation på hur stor efterfrågan är på en utbildning vid ett universitet eller en högskola. 2 Med sökande avses personer som sökt i den första sökomgången ett utbildningsprogram genom NyA. Med begreppet antagna avses antalet antagna efter andra antagningsomgången. 4
3 5 (16) 2,5 2 1,5 1 0,5 Blekinge Dalarna Jönköping Karlstad Malmö MDH Skövde Södertörn Örebro 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Not: I Dalarnas värde 2008 finns en avvikelse i redovisningen. Diagrammet visar en låg spridning mellan lärosätena. MDH ligger på ungefär samma nivå över tid i mitten av jämförelsegruppen. Södertörn och Örebro har haft en positiv utveckling. Studieavgifter HÅS Sverige införde studieavgifter för enskilda individer/studenter från länder utan EU/EES området som började utbildning i Sverige hösten 2011 120 100 80 60 40 2011 2012 20 0 Diagrammet visar att alla lärosäten förutom Södertörn har ökat antal helårsstudenter som betalar studieavgifter. MDH ligger på ungefär samma 5
nivå som Skövde och Örebro. För Sverige i sin helhet reducerades antalet ansökningar med ca 80 % hösten 2011. Hösten 2012 hade antalet ansökningar ökat något. MDH har inte tappat lika mycket som landet i övrigt men högskolan har förhållandevis färre betalande sett till den grupp som är antagen till högskolan från länder utanför EU/EES. Högskolan antog hösten 2012 drygt 115 studenter från länder utanför EU/EES men endast 22 är betalande. Detta beror på att de i viseringprocessen får undantag av olika slag. 6 (16) Könsfördelning (andel kvinnor av registrerade studenter per ämnesområde) Juridik och samhällskunskap 3 75% 70% 65% 60% Blekinge Dalarna Jönköping 55% Karlstad 50% 45% 40% 35% Malmö MDH Skövde Södertörn Örebro 30% 2007 2008 2009 2010 2011 Storleksmässigt så har lärosätena 2011 följande antal studenter registrerade i denna ämnesgrupp: Blekinge 1927 stycken, Dalarna 4838 stycken, Jönköping 7033 stycken, Karlstad 7295 stycken, Malmö 10 137 stycken, MDH 7230 stycken, Skövde 4955 stycken, Södertörn 5612 stycken och Örebro 8115 stycken. 3 Informatik/Data- och systemvetenskap, Beteendevetenskap inkl. utbildningsvetenskap, Ekonomi/administration, Juridik, Övriga samhällsvetenskapliga ämnen 6
Teknik 4 7 (16) 80% 70% 60% 50% 40% 30% Blekinge Dalarna Jönköping Karlstad Malmö MDH 20% Skövde 10% Södertörn 0% 2007 2008 2009 2010 2011 Örebro Storleksmässigt så har lärosätena 2011 följande antal studenter registrerade i denna ämnesgrupp: Blekinge 3391 stycken, Dalarna 1739 stycken, Jönköping 2968 stycken, Karlstad 1980 stycken, Malmö 2745 stycken, MDH 2351 stycken, Skövde 3980 stycken, Södertörn 36 stycken och Örebro 1208 stycken. Vård och omsorg 5 100% 95% Blekinge 90% 85% 80% 75% Dalarna Jönköping Karlstad Malmö MDH 70% Skövde 65% Södertörn 60% 2007 2008 2009 2010 2011 Örebro Storleksmässigt så har lärosätena 2011 följande antal studenter registrerade i denna ämnesgrupp: Blekinge 921 stycken, Dalarna 722 stycken, Jönköping 1812 stycken, Karlstad 977 stycken, Malmö 1258 stycken, MDH 1854 stycken, Skövde 789 stycken, Södertörn 29 stycken och Örebro 1115 stycken. 4 Arkitektur, Byggnadsteknik/Väg- och vatten, Datateknik, Elektroteknik, Industriell ekonomi och organisation, Kemiteknik, Lantmäteri, Maskinteknik, Samhällsbyggnadsteknik, Teknisk fysik, Övrig teknik 5 Omvårdnad, Rehabilitering 7
Utbildning på forskarnivå 8 (16) Totalt antal forskarstuderande 600 500 Blekinge Dalarna 400 Jönköping 300 Karlstad Malmö 200 MDH Skövde 100 Södertörn 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Örebro Örebro har överlägset flest antal forskarstuderande. MDH ligger relativt stabilt kring 150 stycken under perioden men har under 2012 ökat till ca 190. Diagrammet över totalt antal doktorander med någon aktivitet speglar i stort storleken på intäktsposten forskning och forskarutbildning. Örebro universitet skiljer sig ifrån resten av jämförelsegruppen med cirka 500 aktiva doktorander men har även ett betydligt högre anslag (359 mnkr). Vid Karlstad universitet återfinns strax under 300 doktorander trots att intäktposten skiljer sig marginellt i jämförelse med Örebro universitet (29 mnkr lägre). Södertörns högskola har en relativt liten volym på sin forskarutbildning sett till deras storlek på intäktsposten forskning och forskarutbildning (cirka 280 mnkr) som är högre än för både Malmö högskola (236 mnkr) och MDH (212 mnkr). Trots detta har både MaH och MDH en större volym på sina forskarutbildningar än SH. 8