Avsedd för Länsstyrelsen i Skåne län. Dokumenttyp Utvärdering. Datum Maj 2013 SLUTUTVÄRDERING PROJEKT ÖKAD INKLUDE- RING GENOM SPRÅK

Avsedd för Länsstyrelsen i Skåne län Dokumenttyp Utvärdering Datum Maj 2013 SLUTUTVÄRDERING PROJEKT ÖKAD INKLUDE- RING GENOM SPRÅK

SLUTUTVÄRDERING PROJEKT ÖKAD INKLUDERING GENOM SPRÅK Revidering 01 Datum 2013/07/05 Utfört av Nina Olsson, Lisa Kareliusson Beskrivning Ramböll har utfört en utvärdering av projekt Ökad Inkludering genom språk. Denna skrift utgör den skriftliga återrapporteringen av utvärderingen. Ref. Utvärdering av projekt Ökad Inkludering genom språk Ramböll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0) 8 568 494 40 F +46 (0) 10 615 20 00 www.ramboll.se

PROJEKT ÖKAD INKLUDERING GENOM SPRÅK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 1.1 Rapportens disposition 1 1.2 Kort om projektet 1 1.3 Rambölls uppdrag 2 1.4 Utvärderingens utgångspunkter 4 2. Rambölls iakttagelser 6 2.1 Ökad inkludering har skapat mötesplatser 6 2.2 Ökad inkludering har vänt sig till aktörer med koppling till frågan, men representationen varierar 6 2.3 Varierat intresse för Ökad inkluderings knutpunktsmöten 7 2.4 Initiering av en händelsekedja som skapade yrkes-sfi Grön näring i Öst 9 2.5 Än så länge tvetydiga resultat till följd av grön näring 9 2.6 Inledande steg på ett relevant område gällande språkträning i föreningslivet 10 2.7 Snarare ett diskussionsforum än laboratorium i övriga knutpunkter 11 2.8 Samlad bedömning 11 3. Förklaringsfaktorer 13 3.1 En initial agenda för förändring och utveckling har hamnat i skymundan 13 3.2 Ingående aktörers förväntan i relation till utväxling 14 3.3 Ökad inkluderings tagande av ägarskap i utvecklingsarbetet 14 4. Slutsatser 15 4.1 Rekommendationer 16

1 1. INLEDNING På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (härefter Länsstyrelsen) genomför Ramböll Management (härefter Ramböll) en utvärdering av projektet Ökad Inkludering genom språk (härefter Ökad Inkludering). Denna rapport redovisar resultatet av utvärderingen av projektet. 1.1 Rapportens disposition I detta inledande kapitel introduceras först projektet Ökad inkludering kortfattat. Därefter redovisas Rambölls uppdrag, genomförd datainsamling och utvärderingens utgångspunkter. I kapitel 2 återges de iakttagelser som Ramböll gör utifrån genomförd datainsamling. Kapitlet avslutas med en samlad bedömning. I kapitel 3 återges faktorer som förklarar träffbilden varpå kapitel 4 summerar slutsatser och pekar på rekommendationer framåt. 1.2 Kort om projektet Ökad inkludering genom språk är ett utvecklingsprojekt för att arbeta fram delregionala/regionala metoder och insatser för språkinlärning i syfte att påskynda nyanlända flyktingars etablering på arbetsmarknaden. Projektet är medfinansierat av Europeiska Socialfonden med 3,9 miljoner kronor samt av medverkande aktörer. Projekt pågår under åren 2011- sista juni 2013. Projektägare är Länsstyrelsen i Skåne län enheten för social hållbarhet/integration på Samhällsbyggnadsavdelningen. Projektet är ett delprojekt inom Partnerskap Skåne. 1.2.1 Verksamheten är ett delprojekt inom Partnerskap Skåne Genom Partnerskap Skåne driver Länsstyrelsen en gemensam plattform i syfte att främja ett inkluderande mottagande av nyanlända till Skåne. Plattformen är en mötesplats för dialog, kunskapsöverföring och metodutveckling för aktörer i Skåne. Metodutvecklingen har resulterat i flera delprojekt. Ett är verksamheten "samhälls- och hälsokommunikatörer" där samhällskommunikatörer lämnar samhällorientering och information om hälsa på modersmål inom 32 temaområden. En annan verksamhet är "NAD Nätverk, Aktivitet, Delaktighet" som skapar forum, arenor och sammanhang för att möjliggöra samverkan mellan offentliga och idéburna aktörer i syfte att utveckla kvalitetssäkrade aktiviteter inom föreningslivet som en del av nyanländas etablering. "Inkludering genom språk är ett av delprojekten i plattformen. 1.2.2 En projektgrupp på Länsstyrelsen möter representanter från berörda aktörer i fyra knutpunkter I projektet Ökad Inkludering samarbetar Länsstyrelsen Skåne, Arbetsförmedlingen, Bjuvs kommun, Eslövs kommun, Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Kävlinge kommun, Landskrona stad, Lunds kommun, Malmö stad, Nätverk Social Ekonomi Skåne, Svalövs kommun och Trelleborgs kommun. Projektet leds av en projektledare på Länsstyrelsen med stöd av en projektassistent. Arbetet är organiserat i fyra delregionala knutpunkter; Nord, Öst, Syd och Mellanskåne. I varje knutpunkt finns en projektarbetsgrupp öppen för representanter från samtliga samarbetsaktörer. Möten i knutpunkter är verksamhetens kärna. Det är i dessa grupperingar som metodutvecklingen ska ske. 1.2.3 Projektets målsättningar och intentioner Projektansökan framhåller att projektet handlar om att utveckla innehållsmässiga alternativ och komplement till den befintliga språkundervisningen. Till exempel att se över möjligheten att göra kopplingar till näringsliv och arbetsmarknad, erbjuda praktiska möjligheter att öva svenska. Projektansökan framhåller också att projektet ska handla om att se över och utveckla organisatoriska alternativ till det befintliga sättet att genomföra språkundervisningen på. Kopplat till dessa bägge intentioner specificeras i projektansökan ett antal målsättningar. Till exempel: Att göra en inventering av (kommande) möjligheter till anställningar och till specialisering av yrkesutbildning och praktik med resultatet att 1-2 nischade yrkesutbildningar inom deltagande arbetsmarknadsområden finns. Som en indikation på framgång ska 30 % av nyanlända projektdeltagare ha påbörjat en nischad yrkessfi.

2 Att medverkande kommuner har organiserat former för praktisk interkommunal samverkan inom arbetskraftsområdena. Som en indikation på framgång ska 10 % av nyanlända projektdeltagare inom nischad yrkessfi ha påbörjat denna i ett annat arbetsmarknadsområde än det egna. Att två föreningar inom varje arbetsmarknadsområde har etablerat strukturella och reella förutsättningar för nyanländas möjligheter att träna på det svenska språket inom lokalt föreningsliv. Som en indikation på framgång ska 70 % av de nyanlända i medverkande kommuner säga sig känna till möjligheten till språkträning i lokalt föreningsliv. 1.3 Rambölls uppdrag I januari 2013 anlitades Ramböll av Länsstyrelsen i Skåne län för att genomföra en utvärdering av projektet Ökad Inkludering genom språk. Inriktningen för slututvärderingen framarbetades i dialog med projektet under ett startmöte på Länsstyrelsen i Skåne län i februari 2013. Slututvärderingen ska analysera, värdera och förklara uppnådda resultat till följd av Ökad Inkludering. Följande frågeställningar har legat till grund för datainsamling som har genomförts: Kriterium Effektivitet Övergripande frågeställningar Har verksamheten genomförts enligt plan? Varför inte? Är avvikelser motiverade? Har verksamheten genomförts med god kvalitet? Har verksamheten bidragit med nytta för målgrupperna? Relevans Är verksamheten angelägen sett till samarbetsparters behov? Är verksamheten angelägen sett till nyanländas behov? Är insatserna relevanta för att kunna uppnå verksamhetens målsättningar? Måluppfyllelse Vilka resultat har verksamheten lett till? I vilken utsträckning motsvarar de förväntade målsättningar? Komplementaritet Vad förklarar resultaten? (process/genomförande; omvärld; kontext) Hur ser verksamhetens förhållande ut till andra samarbetsinitiativ och samarbetsförutsättningar? Hur överlappar verksamheten till PS, RÖK och intentionerna i vision Språk? Hållbarhet Finns det resultat att implementera? Hur ser förutsättningarna ut för implementering i reguljär verksamhet? Vad behöver projektet göra? Vad behöver projektägaren göra? Med avseende på frågeställningarna kopplat till kriteriet hållbarhet ska Ramböll säkra att utvärderingen bidrar med tydliga riktlinjer och rekommendationer för hur det fortsatta och framtida

3 arbetet bör struktureras eller kompletteras för att säkra att uppnådda resultat och insatser kan fortsätta. För att besvara frågeställningarna ovan har Ramböll samlat in och analyserat material på följande vis: Metod Aktör Antal Intervjuer Projektledning 1 Projektägare/styrgrupp 2 Knutpunkt Öst 4 Knutpunkt Syd/mellan 5 Knutpunkt Nord 5 Arbetsförmedlingen 0 Enkäter Enkät gällande grön näring - Enkät gällande språkfrämjande ak - tivitet Enkät gällande fokusgrupper - Enkät till etableringshandläggare - Dokumentstudier Projektdokumentation i form av Presentationer, inbjudningar och minnesanteckningar - 1.3.1 Om intervjuerna Ramböll har genomfört intervjuer med representanter från de olika knutpunkterna som har deltagit i Ökad inkludering eller som varit delaktiga i någon del av genomförandet av satsningen. Samtliga intervjuer har genomförts på telefon och intervjutiden har varierat mellan 40 minuter och en timme. Intervjuerna har utgått från en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Det betyder att specifika frågeområden och frågor behandlas med möjlighet att ställa följdfrågor för utvärderaren och för intervjupersonen att utveckla resonemang och komplettera med perspektiv. Det initiala urvalet av intervjupersoner gjordes utefter principen att täcka in olika knutpunkter, organisationer och arbetspositioner för att skapa en helhetlig bild. Därefter har kompletterande intervjuer genomförts utifrån snöbollsprincipen där intervjupersoner i det initiala urvalet har hänvisat vidare till personer som behöver komplettera med viktiga infallsvinklar. 1.3.2 Om enkäterna Ramböll har genomfört enkätundersökningar. En med målgruppen etableringshandläggare. En med målgruppen nyanlända. Gällande enkäten till etableringshandläggare så distribuerade Ramböll en webbaserad enkät till etableringshandläggare på Arbetsförmedlingen. 20 enkäter distribuerades. Respondenterna har besvarat frågor om deras kännedom, involvering och uppfattning om Ökad inkluderings olika insatser som riktas till nyanlända. Enkäten skickades ut via mail den 4 april 2013 varpå Ramböll skickade ut en påminnelse den 11 april till de respondenter som ännu inte inkommit med sina svar. När enkäten stängdes, den 16 april 2013, hade 8 av 20 respondenter besvarat enkäten. Då svarsfrekvensen är låg och svaren inte samstämmiga används inte enkäten för att dra generella slutsatser. Istället har enkäten fungerat som stöd för att för de kvalitativa resonemang som utvärderingen framför gällande medverkande och uppslutning. Gällande enkäter riktade till målgruppen nyanlända så har följande genomförts: En enkät till deltagare i yrkes-sfi Grön näring En enkät till medverkande i fokusgrupp En enkät till medverkande i språkfrämjande aktivitet Enkäterna till målgruppen har distribuerats med stöd av Länsstyrelsen i Skåne län samt utförare av verksamheterna språkfrämjande aktivitet och yrkes-sfi Grön näring.

4 När det gäller Grön näring hade deltagarna avslutat utbildningen innan enkäten distribuerades. Därför skickades enkätformuläret per brev till deltagarna som returnerade svaren i frankerade brev. I Språkfrämjande aktivitet fördröjdes den utförande verksamhetens möjlighet att bistå Ramböll i administreringen av undersökningen. När rapportarbetet påbörjades hade ännu inga svar inkommit. Medverkande i fokusgrupper fyllde i en pappersenkät i samband med att projektgruppen mötte dem för ett fokusgruppstillfälle. Sammantaget ser svarsfrekvensen för enkäterna ut som följer: Utskickade enkäter Enkätsvar Yrkes-sfi Grön Näring 20 7 Fokusgrupper 24 23 Språkfrämjande aktivitet 20 - Ramböll använder enkäterna för att återge en kvalitativ tendens gällande hur deltagare uppfattar de insatser som de har medverkat i. 1.3.3 Om dokumentstudierna Ramböll har utfört en dokumentstudie av de PM och mötesanteckningar som sammanställts under projektets knutpunktsmöten. Syftet med dokumentstudien av mötesanteckningar har varit att beskriva både vilka förslag och idéer som diskuteras, samt vilka förslag som faktiskt blir till verklighet. Vidare har anteckningarna legat till grund för att skapa en uppfattning om vilka aktörer och organisationer som deltagit vid mötena. Allt insamlat material har kontinuerligt diskuterats och bearbetats vid interna analysmöten. Resultatet av analysen redovisas i denna rapport. Som referenspunkt för värdering lutar sig Ramböll mot projektets målsättningar och intentioner. Dessa redovisas i avsnittet nedan. 1.4 Utvärderingens utgångspunkter Som ramverk för att värdera uppnådda resultat använder Ramböll metoden förändringsteori. Det är en metod för att synliggöra en verksamhets logik med avseende på intentioner, förväntade resultat, målgrupper samt planerade aktiviteter och utfall för att nå resultaten. Utifrån projektansökan och inledande samtal med projektet förstår Ramböll att Ökad inkludering bygger på en logik i två led, nämligen: Att möjliggöra möten mellan centrala aktörer i regionen Att bidra till utveckling av yrkesnischade sfi-utbildningar Logikens första led handlar om att Ökad inkludering överhuvudtaget erbjuder mötesforum. Dessa mötesforum ska vända sig till aktörer som är centrala på språkområdet. Det betyder aktörer som har koppling till frågan om att utveckla, anordna eller anvisa till språkutbildningar i svenska. Konkret innebär det regionens olika kommuner, sfi och Arbetsförmedlingen i Skånes olika arbetsmarknadsområden. Ökad inkludering är också särskilt inriktad mot utveckling av yrkesnischad språkutbildning och språkfrämjande aktiviteter vilket också motiverar medverkan från aktörer i närings- och föreningsliv. Logikens andra led handlar om mötesforumens substans. Möten mellan centrala aktörer ska generera yrkesinriktade sfi-utbildningar. Det är en form av metodutveckling som handlar om att aktörerna diskuterar idéer gällande potentiella sfi-utbildningar med yrkesprofil som i enlighet med metodutvecklingsarbete utvecklas, testas och följs upp som grund för spridning och implementering. Som ett projekt med regionala förtecken har Ökad inkludering också intentionen med metodutvecklingen dels att den bygger på regiondelarnas olika profileringar mot olika branscher, dels undersöker förutsättningar för ett interregionalt system där kommungränser inte spelar roll för studentens möjlighet att välja sfi-utbildning.

5 Det sätt och den utsträckning i vilken Ökad inkludering har bidragit till detta redovisas, värderas och förklaras i utvärderingen.

6 2. RAMBÖLLS IAKTTAGELSER I detta kapitel redogörs för Rambölls iakttagelser utifrån genomförd datainsamling. Kapitlet innehåller avsnitt som redovisar Rambölls iakttagelser kopplat till följande frågeställningar: Möjliggör Ökad inkludering möten? Medverkar aktörer som är centrala i frågan? Intresseras aktörer som är centrala i frågan? Leder mötena till metodutveckling? Sammanfattande bedömning 2.1 Ökad inkludering har skapat mötesplatser Knutpunktsmöten har varit projektets främsta instrument för att samla aktörer i syfte att åstadkomma önskat utvecklingsarbete. Ramböll kan konstatera att arbetsgrupper har organiserats och mötts i fyra (sedermera tre) knutpunkter vilka har koncentrerats till knutpunkt Öst, Nord och Syd och Mellan. De två senare knutpunkterna slogs sedan samman till knutpunkt Syd-Mellan. I figuren nedan redovisas antalet tillfällen som knutpunktsmöten har genomförts i de olika knutpunkterna. Knutpunkt Öst Syd Mellan Nord Antal möten 6 3 4 8 Mötesfrekvensen varierar mellan knutpunkterna. I Öst har majoriteten av mötena koncentrerats till drygt sex månader under våren och hösten 2012 (mars-oktober). I Nord har flest möten genomförts. Där genomfördes 5 av 8 möten under våren 2012 (mars-augusti) åtföljt av ett mötesuppehåll under sex månader. I Syd-Mellan har mötena varit jämt distribuerade över projektperioden. Totalt har knutpunktsmöten arrangerats mellan 6-8 gånger under projektperioden. I mötesdokumentation och i intervjuer med representanter som deltagit vid sammankomsterna framgår att ytterligare möten, utöver knutpunktsmötena, har planerats och genomförts i olika avseenden. Ökad inkludering har till exempel också arrangerats studieresor till bland annat Gävleborg samt storträffar i form av seminarier och inspirationsdag där alla knutpunkter har träffats. Ramböll kan konstatera att Ökad inkludering har erbjudit och arrangerat mötesforum. Ökad inkludering har administrerat arbetet inför, under och efter mötena. Därtill har projektet säkrat att det finns en mötesagenda gällande temaområdet som delaktiggör de medverkade i ett samtal. 2.2 Ökad inkludering har vänt sig till aktörer med koppling till frågan, men representationen varierar Utöver att möjliggöra möten handlar Ökad inkluderings logik också om att de aktörer som möts behöver ha en relation och koppling till språkutbildningsfrågan. Centrala aktörer i detta avseende kan bland annat vara representanter från kommunens vuxenutbildning, sfi, Arbetsförmedlingen samt lokalt närings- och föreningsliv. Ramböll kan konstatera att representanter från centrala organisationer har varit involverade i de knutpunktsmöten som har arrangerats. Ingen aktör är helt frånvarande. Figuren nedan redovisar hur andelen medverkande organisationer är fördelade mellan de mest centrala målgruppsorganisationerna. Fördelning målgruppsorganisationer, totalt Organisation Öst Syd-Mellan Nord Kommun 43 % 61 % 90 % Arbetsförmedling 14 % 28 % 5 % Lokalt näringsliv 7 % - - Föreningslivet 5 % 4,5 % 5 % Annan 29 % 6,5 % -

7 I huvudsak är det företrädare för kommuner som medverkar. Mötesanteckningar visar att dessa kommunala aktörer i huvudsak är utbildningsaktörer såsom tjänstemän, rektorer, sfi-lärare eller personer med yrkesvägledande uppgifter. Vidare ser Ramböll att de mindre kommunerna som ingår i satsningen har deltagit i högre grad än de större kommunerna. Både dokumentation och intervjuer ger uttryck för att det lokala näringslivets medverkan saknas sånär som i Öst där de har medverkat vid ett tillfälle. Föreningslivet representeras av personer som arbetar för NSES (Nätverk Social Ekonomi Skåne) och det har funnits en representant från dem närvarande vid närapå varje möte vid samtliga knutpunkter. Ramböll kan konstatera att Ökad inkludering har nått fler företrädare för kommunen än Arbetsförmedlingen. Att deltagandet är lägre syns i den enkät som Ramböll tillskickade etableringshandläggare. I den anger fyra av sex respondenter att de aldrig har medverkat i möten. Utifrån genomförda intervjuer är det den aktör som flera efterfrågar deltagande från. Inte minst utifrån att det är flera av de medverkande aktörerna som saknar men önskar samarbete och ingångar till förmedlingen. Sammanfattningsvis kan Ramböll konstatera att Ökad inkludering har erbjudit mötesforum för aktörer med kopplingar till språkområdet. De flesta centrala målgruppsorganisationer medverkar med undantag för lokalt näringsliv. Arbetsgivarperspektivet har på så vis ensamt förvaltats av Arbetsförmedlingen vars medverkan är relativt lägre än kommunerna och ojämnt fördelat mellan knutpunkterna. Mötesplatserna har emellertid varit öppna för aktörer som har olika beröringspunkter till frågan om nyanländas språkutbildning. Ett exempel på detta är föreningslivets representanter, som har varit frekventa deltagare i knutpunktsmötena, vilka har ett brett nätverk inom föreningslivet där språkutbildning kan möjliggöras. 2.3 Varierat intresse för Ökad inkluderings knutpunktsmöten Ett villkor för att kunna bedriva en verksamhet är att verksamhetens målgrupp vill använda den. Det är inte ett självändamål att erbjuda mötesforum för aktörer som är centrala på språkområdet om dessa inte finner dem relevanta eller bidragande med nytta i olika avseenden. Aktörerna behöver finna verksamheten attraktiv och värdeskapande. I Ökad inkludering blir det utifrån genomförda intervjuer tydligt att den här attraktiviteten varierar. I vissa intervjuer återges Ökad inkludering som ett attraktivt forum för att skapa nätverk, diskutera sfi och dess utvecklingsbehov samt att få inspiration och draghjälp till arbete framåt. Flera intervjupersoner framhåller att Ökad inkludering har fungerat som en arena för att föra människor samman och skapa nätverk. Intervjuer vittnar om att knutpunktsmöten har varit tillfällen att lära känna andra som arbetar med språk- och utbildningsfrågan. I intervjuer framhålls också att vissa av dessa aktörer inte träffas i andra sammanhang och att de som träffas i andra kontexter inte samtalar om språkområdet i samma utsträckning. Det har också sänkt trösklar och gett ingångar till organisationer. Två intervjupersoner från Öst berättar till exempel: Många gånger kan det vara effektivt att träffas och bygga nya nätverk. Nu kan jag ringa Arbetsförmedlingen om vissa saker. Det har varit en vinst att komma i kontakt med Länsstyrelsen och kontakten med projektledaren. Det beskrivs också att knutpunktsmötena erbjuder ett tillfälle att fokusera på språkrelaterade spörsmål som annars kan vara känsliga eller svåra att diskutera. Helt enkelt att det har varit en neutral plattform för att kunna diskutera utvecklingsvägar för SFI. En intervjuperson i Öst berättar till exempel: Samtalen har möjliggjort att vi kan förändra våra tankar kring SFI. Det har varit bra. Ingen har behövt trampa varandra på tårna. Alla har varit delaktiga i SFI-frågan och vi har resonerat och dragit lärdomar av varandra. Därför ägt frågan tillsammans.

8 Det framhålls också att Ökad inkludering har varit värdeskapande som en arena för inspiration och lärande. Mötena har också fungerat som ett forum för att diskutera och påminnas om att behoven vanligen är gemensamma och att en fungerande samverkan kan avhjälpa och vara värdefull. En intervjuperson säger så här: Ökad inkludering innebär ju att kommun, arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen får samarbeta på en högre nivå för att nå samma mål som vi alla strävar efter. Genom projektet kommer man närmare varandra och samarbetar på ett annat sätt. Gemensamma mål och gemensamma möten ger jättemycket. Ramböll förstår utifrån intervjuer att den inspiration som deltagarna har gett uttryck för till stor del handlar om att få ta del av information om andra verksamheters organisering och metoder för att få nya idéer, varför nätverkandet och samtalet som mötena möjliggör varit värdeskapande. Ett flertal intervjuade beskriver att inspirationen kan vara ett stöd i det dagliga arbetet genom att mötena har genererat nya tankar och idéer att ta med sig tillbaka till den egna organisationen. Mötena beskrivs även ha gett inspiration och stöd i frågeställningar kring arbetsmetoder och tankar som deltagarna tidigare inte haft någon att bolla med. Intervjuer vittnar också om att projektet har bidragit till att aktörer har kommit längre i befintliga planer att starta upp nya satsningar eftersom de har fått ett tillfälle att mötas och prata. I andra intervjuer är Ökad inkluderings attraktivitet inte lika framträdande. Det är också tydligt utifrån dokumentstudier att det på vissa håll har varit trögt att få igång eller få ruljans på knutpunktsmötena. I flera intervjuer uttrycks uppfattningen att det tog lång tid innan arbetet kom igång, innan deltagarna förstod sin egen roll och projektets syfte. I syd ledde trögheten till en sammanslagning mellan knutpunkt syd och knutpunkt mellan. I dokumentstudier är det också tydligt att uppslutningen till möten varierar och att deltagare i viss mån har varierat från gång till annan. Det är alltid personer på mötena men det är inte alltid samma personer som medverkar eller återkommer. Utifrån intervjuer framkommer olika skäl till att projektets attraktivitet har brustit på vissa håll. Vissa menar att de inte har förstått sin egen roll i projektarbetet. Rollen har inte uppfattats vara viktig eller nödvändig. För vissa har det betytt att organisationens representation blivit en viktigare drivkraft till att medverka snarare än att mötena är attraktiva och givande i sig. I vissa fall har även representationen som drivkraft dalat med tiden. En intervjuperson berättar: Kollegor i kommunen och Arbetsförmedlingen var med från början, men slutade sen dyka upp. De tyckte inte att det leder någonstans. Det är också min erfarenhet. Det skedde liten utveckling. Mötena gav inte så mycket. Andra menar att projektets attraktivitet har dalat för vissa på grund av att diskussionerna har behandlat frågor de saknar mandat att fatta beslut i. Ytterligare andra har istället framhållit att projektets attraktivitet har dalat just för att mötessammansättningen har omöjliggjort beslutsfattande. Vissa intervjupersoner framhåller att syftet med mötena har känns oklart vilket har påverkat intresset: är det en arena för att besluta och driva arbete eller mötas och delge erfarenheter? Sammansättningen i mötena är brokig där olika personer medverkar och såväl chefer som handläggare möts. På flera håll uttrycks vikten av att personer som kan ta beslut är med eller åtminstone är med när det behövs, men att det måsta vara tydligt när vilket gäller. En annan förklaring som framhålls är att frånfall inte heller verkar ha spelat roll för projektet. En intervjuperson berättar: Projektet har inte själva återkopplat eller tagit kontakt för att säga att vi saknas eller behöver finnas representerade. Det är som de släppte taget om oss när det inte hände så mycket här. Sammanfattningsvis kan Ramböll konstatera att Ökad inkludering har saknat attraktionskraft på vissa håll i regionen. Projektets erbjudande har av olika skäl inte uppfattats vara relevant eller

9 nödvändigt att prioritera i relation till andra åtaganden och uppdrag. På andra håll i regionen ser Ramböll att Ökad inkludering har tillfört stort värde. Störst värde har projektet inneburit för knutpunkt Öst, vilket Ramböll menar är nära sammankopplat med det faktum att det är där som projektet har åstadkommit en konkret utveckling av en yrkes-nischad sfi. Om det handlar nästa avsnitt. 2.4 Initiering av en händelsekedja som skapade yrkes-sfi Grön näring i Öst En av Ökad inkluderings intentioner har varit att bidra till utveckling av yrkesnischade sfiutbildningar. Ramböll kan konstatera att Ökad inkludering har fungerat som en viktig katalysator för en händelsekedja som genererade sfi-utbildningen Grön näring i knutpunkt Öst. Idén om en gemensam insats föddes som ett led i en intern dialog mellan projektledningen och Länsstyrelsens landsbygdsavdelning om gemensam utveckling. Som ett resultat av detta deltog en representant för Länsstyrelsens landsbygdsprogram vid ett knutpunktsmöte i öst och lyfte där frågan om möjligheterna att starta yrkes-sfi inom den gröna näringen. Tankarna fick gehör och sammanföll med behov hos övriga aktörer. Den yrkesnischade sfi-kursen Grön näring riktar sig till nyanlända flyktingar och handlar om att lära sig svenska och samtidigt få grundläggande yrkeskunskaper inom den gröna näringen. Ett område som inblandade aktörer hade identifierat var i behov av arbetskraft. Grön näring kom till under projektets andra år. Intervjuer vittnar om att knutpunktsmötena dessförinnan var trevande och sökande. Första året gav inte så mycket och jag ville inte prioritera mötena. Det var flummigt. Vi behövde träffas ofta för att vi inte förstod. Andra året det var bra. Jag fick mer koll och det blev mer verkstad på allt. Utifrån intervjuer framträder en tydlig bild att tre faktorer var särskilt viktiga för utvecklingen. För det första att projektledningen och Länsstyrelsens landsbygdsavdelning var drivande av frågan. För det andra att det medverkade personer med beslutsmandat på mötena: chefer från både Arbetsförmedlingen och Sfi var engagerade. Därtill fanns det en konkret verksamhet att testa och utveckla. En intervjuperson beskriver: I samband med att Önnestad fick tillåtelse att bedriva sfi började pusselbitarna falla på plats. När vi väl hade Önnestad så började vi prata mer praktiskt kring Grön näring. Mötesanteckningar ger en tydlig bild av att en stor del av knutpunktens möten kretsat kring att planera och genomföra satsningen och att andra aktörer bjöds in och involverades i implementeringen när idén väl var formulerad. Utifrån intervjuer med representanter från knutpunkten framkommer en bild av att insatsen inte hade varit möjligt utan Ökad inkluderings sammanförande funktion. Representanter från berörda organisationer har också arbetat vidare med insatsen i sin hemorganisation. Ramböll bedömer att Ökad inkludering har möjliggjort diskussioner och idéutbyte om nya metoder och att mötena inom ramen för Ökad inkludering hittills endast har genererat en insats i en knutpunkt. 2.5 Än så länge tvetydiga resultat till följd av grön näring Att en utbildning framarbetas är ett viktigt första steg. Den behöver sedan testas, revideras och följas upp för att påvisa vilka resultat den genererar och om det motiverar spridning och implementering. Ramböll kan konstatera att resultaten till följd av grön näring hittills är tvetydiga. Utifrån enkätsvaren gällande Grön näring framkommer en bild av att deltagarna över lag är nöjda med insatsen. Svaren indikerar att projektet i viss mån lyckats nå personer som i framtiden vill arbeta inom den gröna näringen då 4 av 6 personer anger att de är mycket intresserade av ett arbete inom näringen.

10 Ett resultat av Grön näring skall vara att målgruppen lärt sig relevant yrkessvenska och att de upplever att de nu lättare kan komma i arbete. I enkätsvaren anger deltagarna att de inte har lärt sig svenska i någon större utsträckning, endast 1 person anger att denne lärt sig mer svenska medan 4 av 6 anger att svenskkunskaperna inte ökat i någon större utsträckning. Enkätsvaren visar även att deltagarna inte hyser några större förhoppningar om att få ett arbete efter utbildningen, 2 av 6 anger att de inte alls tror att de kommer att få ett arbete inom den gröna näringen och de resterande 4 svarar varken positivt eller negativt. En viktig indikator på att metodutvecklingen och insatserna nått goda resultat är att inblandade aktörer upplever att satsningarna varit fruktbara. Utifrån intervjuer framkommer en bild av att berörda parter anser det vara svårt att veta huruvida insatsen kommer att leda till några hållbara förändringar för målgruppen eller hur insatserna kommer att förvaltas i framtiden. Rambölls bedömning är att det ännu inte går att bedöma om orienteringskursen främjar de nyanlända flyktingarnas förutsättningar att närma sig arbetsmarknaden. Intervjuer med mötesdeltagare i knutpunkt Öst ger en bild av att det krävs ytterligare insatser som hakar i där orienteringskursen slutade, vilket indikerar att metoden inte ensam kan bidra till några större förändringar. I intervjuer med inblandade parter framkommer det vidare att det är flera aktörer som känner att de inte känner till vad som kommer att ske i framtiden med satsningen. 2.6 Inledande steg på ett relevant område gällande språkträning i föreningslivet Under hösten 2012 påbörjades en pilotverksamhet med språkpraktik i samverkan med Arbetsförmedlingen och tre lokala föreningar i Kristianstad (Röda Korset Kupan, Miriam och Hembygdsförening Oppmanna-Vånga i Arkelstorp). Språkpraktiken kom att ingå som en kompletterande social aktivitet i deltagarnas etableringsplaner. Även denna insats förverkligades i knutpunkt Öst med stöd av projektdeltagaren/samverkansparten Nätverk Social Ekonomi Skåne. Nätverket har varit delaktig i arbetet vid samtliga knutpunktsmöten. I denna insats anordnades besök och möten av föreningarna med syfte att låta nyanlända flyktingar få öva svenska, skapa nya nätverk samt få lära sig mer om svensk kultur. Utifrån intervjuer är det inte entydigt att denna insats hade varit omöjlig utan Ökad inkludering. Samarbeten med föreningar har funnits redan tidigare. I intervjuerna beskrivs dock samarbetet i Ökad inkluderings regi delvis som en nystart vilket indikerar att projektet varit en möjliggörare eller katalysator för vidareutvecklingen av tidigare metoder. Representanter från föreningar framhåller att både de själva och medverkande nyanlända har uttryckt att aktiviteterna har varit givande och att det ömsesidiga utbytet av kunskap och erfarenhet fungerat stärkande. Enligt utsagor från projektet utgör aktiviteterna som genomförts inom ramen för Ökad inkludering delförklaring till att Länsstyrelsen, Partnerskap Skåne i samverkan med Arbetsförmedlingen Kristianstad och Helsingborg, Region Skåne och Nätverk Social Ekonomi Skåne har lämnat in en ansökan till Flyktingfonden om en vidareutveckling utifrån erfarenheterna från delprojekten Föreningslivet som en aktiv part i introduktionen, Ökad inkludering genom språk och förstudien till Nätverk, Aktivitet, Delaktighet (NAD). Det sker därmed en vidareutveckling av dessa aktiviteter inom ÖIGS genom projekt NAD (juli 2013-juni 2014). Erfarenheter från ÖIGS kommer delvis att fortsätta vid Projektet Nätverk, Aktivitet, Delaktighet (beviljat i juni 2013). NAD är även ett länsstyrelsegemensamt projekt mellan Skåne (projektägare), Kronoberg, Blekinge och Jönköping där erfarenheter från arbetet i Skåne kommer att tas tillvara för en metodutveckling mellan offentliga och idéburna aktörer i dessa sydlän. I intervju med representant för Syd-Mellanskåne framkommer det också att det gjorts planer på att till hösten 2013 implementera en satsning med föreningslivet där en kommunanställd kommer att vara ansvarig för att föra arbetet framåt. Förklaringen till hur detta blivit möjligt beskrivs på följande sätt av intervjupersonen:

11 I och med att det är en del av projektet har vi tagit tag i det och talat med kommuner och kollat om folk är intresserade. Det är ont om resurser och det är tack vare Nätverk Social Ekonomi Skåne som detta kommit igång. Ramböll ser således att det finns goda förutsättningar för att språkträning i samarbete med föreningar fortsätter även efter projektets slut. 2.7 Snarare ett diskussionsforum än laboratorium i övriga knutpunkter Ovan har Ramböll påvisat hur knutpunktsmöten har fyllt en funktion som en arena för samtal om befintliga behov och lösningar. På flera håll har mötena bidragit till en framskriden planering för befintliga tankar som har funnits. I knutpunkt Öst har Grön näring kommit att bli verklighet liksom att inledande steg har gjorts gällande samarbete med föreningsliv i både Öst och Syd- Mellanskåne som ett sätt att skapa språkfrämjande verksamheter. Samtidigt kan Ramböll konstatera att knutpunktsmöten har haft en begränsad betydelse för utvecklingen av nya yrkesnischade sfi-utbildningar runtom i länet. I enlighet med Ökad inkluderings metodutvecklande intention bör knutpunktsmötena ha arbetat med, och genererat, nya metoder för språkundervisning för nyanlända. Ett arbete med att utveckla insatser innebär att utveckla, testa, följa upp, revidera, testa, följa upp, revidera igen eller förkasta om de visar sig tangera andra påminnande verksamheter eller visar sig vara icke ändamålsenliga. Ökad inkluderings bidrag till detta är inte betydande. Utifrån Rambölls analys av mötesanteckningar från knutpunktesmöten så är det tydligt att ett stort informationsutbyte sker mellan de som deltar. Det går emellertid inte att fastställa att de frågor som diskuteras till exempel gällande traditionell eller yrkesinriktad sfi är utvecklingar som sker till följd av samtalen. Flera av aktiviteterna som diskuteras verkar ha varit igång redan innan Ökad inkludering startade. En del idéer kring nya metoder diskuteras på mötena, till exempel uppstart av andra jobbprojekt. Mötesanteckningarna visar inte att dessa metoder faktiskt genomförs i praktiken. Även här saknas ett tydligt samband mellan Ökad inkludering och dessa metoder som inte heller tydliggörs i de intervjuer som Ramböll har genomfört. Att Ökad inkludering i två av tre knutpunkter är ett tydligare diskussionsforum än laboratorium för nya metoder och insatser som behövs i ett regionalt perspektiv är också en bild som förstärks i intervjuer. Dels upplevs Ökad inkludering diskutera möjliga lösningar på ett allmänt plan. Därtill framträder i intervjuer också osäkerheter gällande vad verksamheten egentligen har innehållit. Ibland har det uppfattats att Ökad inkludering har gjort redan pågående verksamheter till sitt på ett som inte alltid uppfattas vara motiverat. Ramböll kan konstatera utifrån mötesanteckningar från de övriga knutpunkterna att deltagarna diskuterat idéer och metoder, dels sådana metoder som används i andra delar av landet och dels nya lösningar som de gemensamt kan arbeta med framgent. Ramböll kan utifrån genomförda intervjuer konstatera att deltagarna inte upplever att mötena genererat några färdigutarbetade metoder eller att några konkreta insatser förverkligats. Dock beskriver mötesdeltagare att ett antal processer inletts, men att de fortfarande är i sin linda. Ramböll kan konstatera att Ökad inkludering kan ha bidragit till att fler metoder kommer att utvecklas i framtiden men saknar konkreta uttryck för att säkerställa Ökad inkluderings roll och bidrag till dessa. 2.8 Samlad bedömning Som avsnitt 1.4 tydliggjorde så kan Ökad inkluderings arbete delas upp i två skilda led. Ett led som handlar om att samla de aktörer som är centrala för frågan om språkutbildning för nyanlända. Ett led som handlar om mötenas innehåll. Ökad inkludering finns till för att identifiera, utveckla och testa yrkesnischade sfi-utbildningar. Ramböll gör den samlade bedömningen att Ökad inkluderings funktion som möjliggörande av möten för centrala aktörer har fungerat väl. Projektet har etablerat mötesplatser där möten har skett med jämna mellanrum. Mötesplatserna har byggt vidare på den infrastruktur som har etablerats till följd av delprojekt inom ramen för Partnerskap Skåne genom åren. Mötesplatserna har kommit till gagn för regionala aktörer på vuxenutbildningsområdet som behöver mötesplatser för

12 nätverk, lärande och inspiration. I en knutpunkt kan Ramböll tydligt se att Ökad inkludering har utvecklat och testat en yrkesnischad sfi-utbildning. Ramböll kan också konstatera att Ökad inkludering inte på bred front och i alla knutpunkter har lyckats nå, samla och behålla alla de centrala aktörer som var intentionen att ha med och starta projektet för. Det gäller särskilt Arbetsförmedlingen. Ökad inkludering planerades utifrån den kommande etableringsreformens övergripande förutsättningar där huvudmannaskapet för etablering av nyanlända skiftade från kommunen till Arbetsförmedlingen. Intentionen var att projektet skulle kunna fungera som stöd i de nya förutsättningarna samt att säkerställa att den metodutveckling som redan skett främst i samverkan med kommuner (såsom SHK och Föreningslivet som en aktiv part i introduktionen) inte tappades bort i Arbetsförmedlingens uppstartande arbete efter etableringsreformen. Ett viktigt syfte var med andra ord att säkra kontinuitet i pågående utvecklingsarbeten gällande nyanländas etablering och möjliggöra Arbetsförmedlingens förutsättningar att delta i pågående utvecklingsarbete på regional nivå. Ramböll ser att projektets organisering i fyra knutpunkter, för att på så vis skugga Arbetsförmedlingens indelning i arbetsmarknadsområden var ett lovvärt försök att främja medverkan som inte ensamt har räckt hela vägen fram. Ramböll ser att det främst är i knutpunkt Öst som den här intentionen har fungerat. Ramböll har inte en fullständig bild av hur Arbetsförmedlingens frånfälle ska förstås. En delförklaring är den roll och funktion som Ökad inkludering har fått i flera knutpunkter. Det är inte omöjligt att frånvaro av konkret metodutvecklingsarbete har lagt sordin på intresset från såväl Arbetsförmedlingen som kommuner i dessa delar av länet att medverka. I fallet Arbetsförmedlingen är Rambölls erfarenhet också att den lokala nivån inte alltid äger nödvändigt mandat och handlingsutrymme i frågan om metodutvecklingsarbete. Det kan också vara en förklarande faktor. Arbetsförmedlingens strategiska verksamhetsutveckling och metodutveckling sker i huvudsak på centralt håll medan beslut om deltagande i strukturfondsprojekt fattas på regional och lokal nivå. Det finns på så vis strukturella faktorer i initieringen och utformningen av ESF-projekt där Arbetsförmedlingen är samverkanspart som ett ensamt projekt inte kan påverka. När det gäller mötesplatsernas metodutvecklade funktion är Rambölls samlade bedömning att resultat kan skönjas i knutpunkt Öst i form av pilotverksamheter. Resultaten är emellertid tydligt avgränsade till knutpunkt Öst. Resultaten för Grön näring, likväl som insatsens framtid är hittills tvetydiga. Intresset för att arbeta vidare och utforska metoder för språkfrämjande aktivitet genom föreningslivet är ett område under utveckling. I en samlad värdering bedömer Ramböll att projektet har fungerat särskilt väl i sin roll som möjliggörande av mötesplatser kring en fråga som är relevant på dagordningen. Mötesplatserna har riktat sig till relevanta regionala aktörer. Ökad inkludering har emellertid inte åstadkommit samma nytta i sin roll att attrahera centrala aktörer på bred front i alla knutpunkter. Inte heller har Ökad inkludering åstadkommit bred nytta för alla knutpunkter i funktionen att generera metodutveckling på ett sätt som förändrar det regionala utbudet kring eller regionala förutsättningar för yrkesnischade sfi:er. Resultaten till följd av pilotverksamheten Grön näring i öst är inte entydiga, men arbetssättet utgör åtminstone ett bra exempel på samverkansmodell mellan kommun, Arbetsförmedling, och Länsstyrelse. Det går att skönja att Ökad inkludering har satt igång diskussioner kring möjliga inriktningar för yrkesnischad sfi i framtiden. I nästa kapitel redovisas Rambölls analys av de viktigaste faktorerna som förklarar träffbilden.

13 3. FÖRKLARINGSFAKTORER Ökad inkludering har haft två övergripande syften. Ett att möjliggöra attraktiva mötesplatser för relevanta regionala aktörer. Ett att utveckla metoder som utvecklar organisering och utbud av sfi-utbildningar. Utvärderingen har visat att projektet aktivt och väl har arbetat med att möjliggöra mötesplatser för relevanta aktörer. En underlättande faktor har varit möjligheten att kunna bygga vidare på Partnerskap Skånes etablerade kanaler och plattformar. Utvärderingen visar samtidigt på att projektet inte når hela vägen fram när det gäller att attrahera aktörer och främja metodutveckling. I detta avsnitt redovisas faktorer som Ramböll menar förklarar den här träffbilden. De är: En initial agenda för förändring och utveckling har hamnat i skymundan Ingående aktörers förväntan i relation till utväxling Ökad inkluderings tagande av ägarskap i utvecklingsarbetet Dessa faktorer redovisas nedan. 3.1 En initial agenda för förändring och utveckling har hamnat i skymundan Ramböll menar att den brokiga uppslutningen, det varierade intresset och prioriteringen ska förstås utifrån en otydlighet med vad Ökad inkludering syftar till och vill uppnå. Ramböll ser att det i de initiala skrivningarna finns en tydlig förändringsteori som har förändrats i takt med genomförandet av projektet på ett sätt som har gjort det otydligt vad Ökad inkludering ska leda till. Förprojekteringen framhåller att ett genomförandeprojekt ska utveckla former och förutsättningar för en interkommunal språkutbildning där kontakter och samverkan ska utvecklas med det lokala näringslivet för att säkerställa utbildning och praktik i relation till framtida arbetsmarknad. Intentionerna från förprojekteringen syns i projektansökan där det framgår att projektet ska handla om att dels utveckla innehållsmässiga alternativ och dels ta fram komplement till den befintliga språkundervisningen. Projektansökan framhåller också att projektet ska handla om att se över och utveckla organisatoriska alternativ till det befintliga sättet att genomföra språkundervisningen på. Det specificeras i projektansökan genom ett antal målsättningar. Till exempel: Att medverkande kommuner har organiserat former för praktisk interkommunal samverkan inom arbetskraftsområdena. Sammantaget gör både förprojektering och projektansökan tydligt vilken förändring och utveckling som Ökad inkludering ska ta sikte på. Ramböll ser att den här agendan har kommit av sig under projektets gång. Också i intervjuer med projektet bekräftas att intentionerna i förprojektering och ansökan inte helt överensstämmer med de intentioner som har kommit att bli de som projektet vill realisera. Parallellt med projektets genomförande har sfi-utredningen initierats och förlängts. Den presenteras den 1 oktober 2013 och kan komma att innebära förändringar på språkområdet, inte minst i fråga om huvudmannaskap och införandet av en särskild sfi-peng. I ljuset av detta är det möjligt att viljan att implementera nya samarbeten och metoder, inom ramen för Ökad inkludering, har kommit att försvagas. Samtidigt ser Ramböll att utredningens existens endast kan utgöra delförklaring till att Ökad inkludering inte har fått ett bredare fotfäste i länet. Eftersom pilotverksamheter har utvecklats och testats inom ramen för projektet kan inte avvaktan av utredningen ensam förklara projektets resultat och dess koncentrering till en specifik knutpunkt. Istället menar Ramböll att resultatbilden ska förstås i ljuset av ingående aktörers förväntan utifrån initial kännedom om projektets intentioner, tidigare arbete med Partnerskap Skåne samt den riggning och den strategi med vilket projektet har utförts. Dessa två aspekter redovisas i kommande två avsnitt.

14 3.2 Ingående aktörers förväntan i relation till utväxling Ökad inkludering har inte lyckats att på bred front (i alla knutpunkter) nå, samla och behålla alla de centrala aktörer som hade behövt vara med. Ramböll ser att en viktig förklaring till det är att många aktörers utväxling av kontakter med verksamheten inte har svarat mot den förväntan som odlats på verksamheten. Det har hämmat intresset och attraktiviteten med knutpunktsarbetet inom ramen för Ökad inkludering. Flera berörda aktörer var involverade i upptakten till projektet och odlade då en bild av vad projektet skulle handla om utifrån information som gavs i förstudien och i projektansökan. Det skapade en förväntan i regionen gällande Ökad inkluderings syfte och innehåll. Här nämns behovet av att vidareutveckla sfi och hitta sätt att göra den mer flexibel, mer individualiserad och mer närmad till arbetsmarknadens behov. Det fanns således en förväntan om att att ett utvecklingsarbete skulle skapa arenor för aktörer i frågan att komma samman, utveckla nya metoder och starta verksamheter. När dessa aktörer har lärt känna projektets verksamhet så har projektets erbjudande till nätverk och inspiration kring hur arbetet kan utföras inte varit tillfredställande nog. Det har funnits en förväntan om ett mer konkret och direkt arbete som tar hänsyn till olika regionala behov, önskemål och förutsättningar, specifika upplägg, organiseringar och system. 3.3 Ökad inkluderings tagande av ägarskap i utvecklingsarbetet I Rambölls tidigare utvärderingar av Partnerskapets delprojekt har det varit tydligt att ett viktigt värde som utvecklingsverksamheten i partnerskapets regi bidrar med är att göra enskilda aktörers agenda sekundär i relation till en regional agenda för utveckling. Att hitta på metoder för att lösa konkreta behov i den egna lokala verksamheten är skilt från att triggas till att hitta metoder för att lösa regionala behov genom den egna verksamheten. Det är också en pådrivning som kännetecknar Partnerskap Skånes verksamheter och som också uppmuntras i förprojekteringen av Ökad inkludering. Det har tidigare redovisats hur arbetet i knutpunkterna värdesätts för det tillfälle till delgivning och utbyte av information som det har inneburit. Det är bra, men implicerar att det är mötesdeltagarna som gemensamt har fyllt mötena med information. Det är skilt från en verksamhet där mötesdeltagare förs samman och leds i ett samtal som tar sikte på målsättningar i en regional agenda. Att projektet har tagit en pådrivande roll i knutpunkt öst, men varit mindre synligt i övriga knutpunkter, är en bild som styrks i genomförda intervjuer. Händelseutvecklingen i knutpunkt Öst påbörjandes just genom att projektet tillsammans med Länsstyrelsens landsbygdsprogram drev frågan om möjligheterna att starta yrkes-sfi inom den gröna näringen. Att metodutvecklingen i övriga fall har blivit avhängig att de som medverkar kommer med idéer och driver utvecklingen av idén vidare är en typ av metodutveckling. Det är en typ av metodutveckling som emellertid inte är tillräcklig utifrån hur Ramböll förstår Partnerskap Skånes värdegrund och därmed i förlängningen även Ökad inkluderings roll som upprätthållande och förstärkande av densamma. I och med kopplingen till partnerskapet behöver det finnas både virke och gnista till ett arbete och diskussioner med en tydlig riktning mot en regional agenda. Om inte partnerskapet står för något nytt, något mer eller något annat än det som delregionala aktörer kan åstadkomma om de själva arrangerar möten eller medverkar i andra befintliga mötessammanhang på lokal nivå, menar Ramböll att värdet av en plattform för regionala utvecklingsinitiativ mattas av. Ramböll ser att Ökad inkluderings intagande av en roll som möjliggörande av möten och vidareförande av information har förtjänster. Ramböll ser också att projektet med sin koppling till Partnerskap Skåne hade haft ett mandat att vara mer pådrivande av regionala intentioner och förslag än vad som har varit. Mot bakgrund av det handlar Ramböll slutsatser och rekommendationer om hur Partnerskapet behöver designa och rigga delprojekt framöver för att säkra att delprojekten får ett stöd och en uppbackning som är vägledande och underlättande i arbetat att vara pådrivande av metodutveckling i relation till regionala intentioner.

15 4. SLUTSATSER I detta avslutande kapitel redovisas Ramböll samlade slutsatser. Utifrån utvärderingens lärdomar ges också rekommendationer för det kommande arbetet samt inför andra kommande utvecklingsprojekt. Utvärderingen har visat att Ökad inkludering har gett störst genklang i Öst samtidigt som arbetet i övriga knutpunkter inte har nått hela vägen fram när det gäller att attrahera berörda aktörer och utveckla metoder. Ramböll lyfter fram att Ökad inkludering har mandat att ta en pådrivande roll i linje med en regional utvecklingsagenda. Istället har delar av knutpunktsarbetet stannat vid att skapa viktiga mötesplatser för aktörer på utbildningsområdet där nätverk och inspiration har skett. När den här träffbilden och de faktorer som Ramböll ser förklarar den betraktas utifrån ett Partnerskap Skåne-perspektiv menar vi att Ökad inkludering i större utsträckning hade kunnat dra fördel av det mandat eller för den delen det stöd som kopplingen till Partnerskap Skåne implicerar. Det är en koppling som innebär flera möjligheter. Dels en direkt länk till regionstrategiska forum där regionalt integrationssamarbete och utveckling diskuteras och beslutas. Det ger ett starkt mandat och legitimitet som en regionens företrädare. Dels en direkt länk till en plattform som kan ge kontinuerligt strategiskt stöd eller operativt stöd under verksamhetens genomförande. Det innebär allt från att säkra att projekten blir tillräckligt konkreta utan att tappa sikte på strategiska mål eller driver strategiska mål utan att tappa den operativa orienteringen. Det kan också innebära praktiska avvägningar och ett bollplank i rimlighetsavvägningar: givet resurser i form av pengar och personal, hur ska vi bedriva verksamheten på ett effektivt sätt? Rambölls analys är att Ökad inkludering har kunnat tillgodogöra sig de här stödmöjligheterna i begränsad utsträckning och att en uppgift för partnerskapet framgent är att säkra att styrning och stödfunktioner gentemot de enskilda projekten fungerar. Ökad inkludering har varit ett självrådande projekt. Ett självrådande projekt är en viktig förutsättning. Projektverksamheter är beroende av att personer lever projektet och tar ett ansvar för att driva projektet framåt. Detta har Ökad inkludering gjort på ett bra sätt. I sammanhanget Partnerskap Skåne är det emellertid angeläget att delprojektets koppling till de strategiska funktionerna fungerar. Inte minst för Partnerskapet som har anledning att försäkra att delprojekten uppfyller åtaganden som kopplingen till Partnerskap Skåne implicerar. Partnerskap Skåne är idag en vidimerad plattform för att testa regionala utvecklingsverksamheter gällande integration och etablering. Partnerskapets koppling till strategisk nivå möjliggör utvecklingsverksamheter med legitimitet där det strategiska perspektivet borgar för synergier mellan verksamheter och riktlinjer för respektive verksamhet som gör att alla verksamheter var för sig kompletterar varandra i riktning mot regionens gemensamma mål gällande integration. Partnerskapets operativa verksamheter tar de regionala utvecklingsambitionerna från ord till handling. För ett delprojekt behöver den här kontexten var tydligt styrande eftersom Partnerskap Skåne vidmakthåller och legitimerar sin värdegrund, funktion och institutionella placering genom de delprojekt som genomförs. Mot bakgrund av detta ser Ramböll därför att viktiga lärdomar från Ökad inkludering till Partnerskap Skåne handlar om hur partnerskapet behöver skapa processer och strukturer som säkrar att den verksamhet som bedrivs bidrar dels till en regional agenda för utveckling och dels till Partnerskap Skånes intentioner och legitimitet. Ytterligare en lärdom är att säkra att verksamheten får stöd och vägledning i att hålla en kurs som är ett rimligt åtagande givet personal och medel samt vägleder delprojekten framåt. Om detta handlar Rambölls rekommendationer.

16 4.1 Rekommendationer Övergripande handlar Rambölls rekommendationer om att säkra partnerskapets roll som koordinerade, styrande och stödjande nav till delprojekten. Ramböll ser att partnerskapet kan liknas vid ett program med delprojekt/verksamheter som alla på olika vis ska bidra till gemensamma målsättningar. Vad samtliga rekommendationer nedan berör är hur Partnerskap Skånes styrning och organisering dels behöver säkra att enskilda projekt bidrar till programmets målsättningar, dels att stödja enskilda projektets förutsättningar att göra så. Säkra att delprojektens påverkanslogik är tydlig och kontinuerligt styrande Det behöver vara tydligt från början huruvida delprojekten är en förlängd arm av Partnerskaps Skåne mer strategiska verksamheter att underhålla relationer och dialoger etc. eller en verkstad för att utveckla, följa upp, revidera, återtesta, följa upp, revidera etc. Skapa förutsättningar för delprojekten att känna sitt mandat givet kopplingen till Partnerskap Skåne både möjligheter och åtaganden Som delprojekt i Partnerskap Skåne finns ett robust strategiskt stöd i ryggen i form av RÖK och en direkt relation till en plattform med resurser, erfarenhet och kunskap hur framgångar nås och fallgropar undviks i arbetet att driva och realisera ett regionalt utvecklingssamarbete. Ramböll ser att Partnerskap Skåne kan behöva säkra upp att de delprojekt som initieras har den här kontexten klar för sig. Skapa förutsättningar för delprojekten att leva sitt mandat under genomförandet Utöver att känna sitt handlingsutrymme behöver delprojektens förväntningar på vad de ska åstadkomma göras rimliga i relation till resurser och personal som de har att utföra verksamheten med. Här kan Partnerskapet fylla en viktig funktion i den strategiska planeringen av ett delprojekt. Vad är rimliga målsättningar, utfall och aktiviteter att förvänta givet den personal och de resurser vi har? Vidare, under genomförandet kan Partnerskapet med fördel etablera strukturer som säkrar att delprojekten får adekvat stöd även under genomförandet av verksamheten. Stödet kan till exempel handla om målstyrningsstöd, inriktningsbeslut eller samverkanserfarenheter. Det kan också handla om stöd att säkra kopplingen till den regionala agendan.