Anteckningar NÄRVARANDE Aase Newborg, Arbetsmarknad och vuxenutbildning, Göteborg Anne-Louise Segell, Yrgo, Göteborgs stad Utbildning Anneli Gustavsson, Studium, Göteborgs stad Utbildning Cecilia Nilsson Härryda vux, Härryda Marie Offrell, Partille vuxenutbildning Kristina Fowelin Aranäsgymnasiet lokal processledare, Kungsbacka Anna Engström, Nösnäsgymnasiet, Stenungssund Jörgen Nordgren Arbetsförmedlingen Marie Rytteblad-Larsson, VGR VO-College G/P/Ö Margaretha Häggström, Göteborgs stad Ann Charlotte Bengtsson, Enhetschef, central administration, Trygghet och stöd, Kungälv Barbro Jansson ÄO, Lerum Kerstin Casselblad, Partille Ann Blomström, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ulrika Johansson, Kommunal Monica Larsson, lokal processledare Mölndal Helena Ljungberg, HR-avdelningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anne-Louise Segell, Yrgo, Göteborgs stad Utbildning Ewa Zajaczkowska, ABF vux, Göteborg Aida Tegeltija, Tubberöds hus Maud Holm, Angeredsgymnasiet, Göteborg /ers Agneta Wessman Alsin Ulrika Sjövall, Katrinelundsgymnasiet, Göteborg, /ers Laila Gordon von Hacht VAKANT, Mimers hus, gymnasium Eva Mattson Billing vuxenutbildningen, Kungälv Lisa Jönsson Aranäsgymnasiet Helena Önnval Göteborgs Stad Christina Schneider Yrkesgymnasiet/ers Janna Krstic Maria Lindstrand VGR Kommunal Ann-Brith Davidson, Göteborgs stad Ordförande Ann-Cathrin Gilbertsson, Processledare GR samt Praktikplatsen EJ NÄRVARANDE Yvonne Gunnarsson Nord, Ale/Lilla Edet Ann-Sofie Borg, Vård- och omsorg Ale/Lilla Edet Marie Bake, Vård- och äldreomsorg Alingsås Inger Börmark, SDF Östra Göteborg, Göteborg Renée Johansson, Primärvården, Barbro Carlsson, Kungälvs sjukhus 1 (8)
Mariette Petric, områdeschef äldreboende, Mölndal Anders Hedman, Vuxenutbildningen, Ale Laila Gordon Katrinelundsgymnasiet Eva Kärrman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fredric Alvstrand GRVUX Göteborg Tina Forsgren, Vård- och omsorg, Härryda Sonja Svensson, ÄO, Kungsbacka Helene Eriksson, Närhälsan Annika Skogsborn, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ann-Christin Dalebjörk, Vård- och äldreomsorg, Stenungssund (ordin.), Helena Törneröd, Sektor Socialtjänst, Stenungssund (ers.) Malin Tisell, tf social- och verksamhetschef, Öckerö Karin Westberg, GR Maria Solérius, Alströmergymnasiet, Alingsås Christina Schneider, Yrkesgymnasiet Göteborg Janna Krstic, Yrkesgymnasiet, Göteborg Monika Nilsson Lerums vuxenutbildning, Lerum samt representant för Vuxenutbildningsnätverket i GR Björn Winblad, Mölndal Joakim Ryttsén, vuxenutbildningen Mölndal Gabriella Bouizgarne Arbetsförmedlingen. Regionala kriterier 1. Vård- och omsorgscollege 2. Samverkan 3. Utbildningsutbud 4. Regionalt och lokalt perspektiv 5. Hälsoperspektivet 6. Kvalitetsarbete/Uppföljning 7. Avtal Lokala kriterier 8. Kreativ och stimulerande lärmiljö 9. Lärformer och arbetssätt 10. Lärande i arbete 1.Föregående mötesanteckningar, kriterium 1 (09:00-09:05) Föregåendemötes handlingar lades till handlingarna 2.Presentationsrunda nya medlemmar i VO-College rådet Kriterium 1 (09:00-09:15) Samtliga nya och gamla medlemmar presenterade sig 2 (8)
3. Årshjul 2019 Kriterium 1 (09:15-09:30) Ann-Cathrin Gilbertsson gick igenom Regionala VO-college årshjul och hittills planerade aktiviteter. Se bifogad PP Våren Händelser/aktiviteter Verksamhetsberättelse 2018 lokalt 15 februari, regionalt 15 mars Nomineringar årets handledare Kompetensbehov Yh underlag och beslut Planering Gymnasiedagarna Future Skills Hösten Händelser/aktiviteter Utse Årets handledare regionalt Gemensam monter gymnasiedagarna Future skils 8 10 oktober VO-collegeveckan Dec konferens nationellt VO-college För mer detaljer, se bifogat Powerpoint material 4. Omvärldsbevakning Kriterium 3 Skolverkets PM 5 Etableringen på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2015 2016 efter avslutad kommunal vuxenutbildning, Ann-Cathrin Gilbertsson informerar Drygt 70 000 elever avslutade sina studier inom den kommunala vuxenutbildningen (exklusive sfi) år 2014.Närmare 40 000 av dessa hade läst enbart någon eller några enstaka kurser. Vidare hade drygt 19 000 elever läst mot en kortare eller längre yrkesinriktning motsvarande de yrkesprogram som finns inom gymnasieskolan Drygt varannan elev som hade läst mot en yrkesinriktning hade läst en vård- och omsorgsutbildning, vilket gör den till den i särklass vanligaste enskilda yrkesinriktningen Etableringsgraden på arbetsmarknaden Efter två år var arbetsmarknadsetableringen. Totalt 64 % för de med lång yrkesutbildning från Komvux. För de med kort yrkesutbildning var det 53 % år 2016. Högst etableringsgrad återfanns bland elever från en vård- och omsorgsutbildning. Ett år efter studierna hade 64% av de som läst minst ett år mot vård- och omsorg en etablerad ställning på arbetsmarknaden Vid tvåårsuppföljningen var det 71%. 3 (8)
Förslag till nationella kompetenskrav för yrket undersköterska Rätt namn och nummer på publikationen är Redovisning av uppdrag till regeringen 20181201Dnr 4.1.5 31521/2017 Förslag till nationella kompetenskrav för yrket undersköterska Kartläggning av Yh-utbildningar som svarar mot behov inom välfärdssektorn Rapport från Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) Myndigheten har på regeringens uppdrag genomfört en kartläggning av YHutbildningar som svarar mot behov av specialistkompetens inom välfärdssektorn. I uppdraget ingick även att kartlägga YH-utbildningar som svarar mot behov av kompetens för arbete som bidrar till att avlasta yrkesgrupper inom välfärdssektorn, exempelvis vård- och omsorg, socialt arbete och skola. MYH skulle även i samråd med relevanta branschorganisationer, myndigheter och andra aktörer analysera behovet av krav på nationellt likvärdigt innehåll för dessa utbildningar. Resultat Inom hälso- och sjukvårdsområdet finns det några utbildningar som leder till yrkesroller som blivit en tydlig del av yrkeshögskolans utbud och som vuxit i volym. Det gäller främst utbildningar till Specialistundersköterska och medicinska sekreterare, där myndigheten i första hand bedömer det möjligt att meddela föreskrifter om nationellt likvärdigt innehåll MYH:s bedömning är att flera yrkesroller är lämpade att kompetensförsörjas med yrkeshögskoleutbildningar med nationellt likvärdigt innehåll. För att MYH ska kunna ta en aktiv roll när det gäller att reglera utbildningsinnehåll, är det är dock av största vikt att det aktuella arbetslivet, så långt det är möjligt, är överens om en yrkesrolls innehåll och ansvar samt relevanta utbildningsmål. 5. Nationell likvärdigutbildning inom äldreområdet Kriterium 3 Information om Nationella VO-college arbete. Ann-Cathrin Gilbertsson informerar om de på gående processer nationellt likvärdigt innehåll Inom VO-College pågår det ett arbete med nationellt likvärdig YH-utbildning inom äldreområdet. Det finns ett råmaterial på innehåll som håller på att bearbetas. I dagsläget arbetar man på ett grundinnehåll som är gemensamt, men att den studerande sedan skall kunna välja inriktning mot 4 (8)
Demens/kognitiv svikt, Äldrepsykiatri eller Geriatrik. Ann-Cathrin Gilbertsson kommer löpande att informera rådet om hur det arbetet fortskrider. YHmyndigheten har i dagarna beslutat om nationellt likvärdigt innehåll i utbildningen till stödpedagog. (Se länk https://www.myh.se/lagar-regler-ochtillsyn/foreskrifter/ ) Vidare har information lämnats till arbetsgruppen om de erfarenheter som finns från Göteborgsregionen av att bedriva YH utbildning med inriktning specialistundersköterska inom äldreområdet. 6. Rapport från Praktikplatsen, kriterium 6,7,10 (10:10-10:20) Beskrivning av nuläge i praktikplatsen, arbetssätt och fortsatt handlingsplan för att minska överbeställningar, Kommunikation av APL underlag Ann-Cathrin Gilbertsson informerar Arbetet med att minska överbeställningar fortgår. Ny statistik för hösten kommer att tas fram och kommer att följas upp. Utbildningar i praktikplatsen. Praktikplatsen erbjuder under våren både utbildningar och workshops för både skolor och verksamheter i syfte att öka kompetensen hos användare av systemet. Årets utbildning för nya användare från verksamheterna den 30/1 är fulltecknad (30 st.) För skolorna erbjuds utbildning i systemet på följande datum: 7/2 Utbildning för nya användare kl. 9-11 på GR 9/4 utbildning för nya användare kl. 9-11 på GR Nya användare av praktkplatsen.se skall gå utbildning för att kunna hantera verktyget. Utbildningen är kostnadsfri och ett krav för att få vara praktikansvarig. Utöver detta erbjuder praktikplatsen en gratis Work shop för praktikansvariga som vill lära sig mer om verktyget. Vid Work shopen anpassar vi innehållet till det som deltagarna känner är mest angeläget att fördjupa sig i. Här jobbar vi i skarpt läge i systemet. 25/4 Work shop för användare kl. 13-15 på GR Ni anmäler er till utbildningen via mail till ann-cathrin.gilbertsson@goteborgsregionen.se Samverkansmöte för APL sjukvård hålls den 27/3 och för APL vård och omsorg den 19/3. Nuläge på de olika perioderna: Perioden v. 3 6 pågår nu. Efter lite omflyttningar av inriktningar mellan hemtjänst och äldreboende har platserna räckt. Inom sjukvård och psykiatri har sena avbeställningar alternativt utbildningsanordnare som inte avbeställt alls, 5 (8)
medfört att ej alla platser använts. Detta är mycket olyckligt då studierektorer och huvudhandledare med flera lagt ner många arbetstimmar på att få fram de praktikplatser för att möta skolornas behov som de gett uttryck för. Perioden v. 8 11. Tilldelning klar och bokningar pågår Perioden v. 12 16 kan vi se en viss brist inom Hemtjänst Perioden v 17 20 kan vi se viss brist inom Funktionshinder, och Äldreboende. I övrigt är det svårt att bedöma då beställningarna rör på sig. Perioden v 21 24 finns det utrymme att beställa fler platser inom sjukvård 8. Utdrag ur belastningsregistret vid APL på sjukhus inom barn-och ungdomssjukvård och Barnpsykiatrin. Kriterium 10 (10:20-10:15) Ann Blomström Sahlgrenska Universitetssjukhuset informerar Det kommer att krävas utdrag ur belastningsregistret inom barnpsykiatrin och barn och ungdomssjukvården En rutin håller på att tas fram inom VGR. Mer information kommer och enligt tidsplan så är det troligtvis från hösten som rutinen finns på plats. I samband med detta kommer platsannonserna att uppdateras i praktikplatsen så att elever som söker dessa platser kan läsa om det under övrigt. Viktigt dock att berörda skolor är insatta i rutinen och kan informera de studerande. 9. Handledarutbildning steg 3 kriterium 3, 10 (10:15-10:30) Handledarutbildning steg 3, exempel från ett projekt i Malmö. Ann Blomström lyfter frågan om det finns ett behov av att inom regionala VO-college erbjuda steg 3? Malmö har valt att lägga upp innehållet enligt följande: Steg 3 fem dagar med hemuppgifter Dag 1: Pedagogiskt ledarskap Dag 2: Grupprocesser och kulturmöten Mötesmetoder och presentationsteknik Hemuppgift: 1 och 2 Dag 3: Grupprocesser och kulturmöten Mötesmetoder och presentationsteknik Dag 4: Samtalsmetodik och svåra samtal Hemuppgift: 3 Dag 5: Seminariedag Mer finns att läsa på https://www.vocollege.se/handledarutbildning?section=home För mer information om innehållet i steg 3 se ovan Hur ser behovet ut regionalt? Regional styrgrupp tar del av filmen från Malmö och behovet diskuteras. 6 (8)
Det ser lite olika ut i verksamheterna hur man valt att organisera handledarskapet. Exempelvis inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset så finns det sedan länge en huvudhandledarorganisation, där flertalet av huvudhandledarna har YH eller universitetsutbildning. Inom Göteborgs stad har man också en huvudhandledarorganisation inom äldreomsorgen där YH utbildning ingår i kravspecifikationen för att kunna få uppdraget. Inom funktionshinderverksamheterna är en huvudhandledarorganisation under uppbyggnad i Göteborgs Stad. Här kommer huvudhandledarna att ha Stödpedagogsutbildning. Andra kommuner har inte alls samma organisation, men ser att det kan finnas ett behov av påbyggnad för handledare som då kan ta specifika uppdrag. Även de verksamheter som har en huvudhandledarorganisation idag kan se ett behov av påfyllning för sina huvudhandledare. Om det finns ett behov i regionalt college så kan regionalprocessledare organisera och genomföra en utbildning, men att finansiering och intresset behöver vara klarlagt först. I februari kommer de regionala processledarna att samlas i Stockholm och då tar Ann-Cathrin Gilbertsson kontakt med Skånes processledare för mer information om deras upplägg och utfall. Frågan kommer åter att tas upp vid nästa möte för fortsatt diskussion. Vidare finns det anledning till att återkomma om frågan gällande huvudhandledarorganisation och hur dessa kan organiseras. 10. Verksamhetsberättelse 2018 kriterium 6 (10::30-11:50) Information om Verksamhetsberättelse/årsredovisningen består av flera delar, Lägesbeskrivning (SWOT) 2018. Självskattning 2018. Förteckningen över samverkande parter 2018. Frågor till regionala samordnare/processledare 2018. Regional självskattning genomfördes och följdes upp med gemensam diskussion. Frågeunderlaget var utsänt till rådet i samband med dagordningen Regionala rådet genomförde tillsammans självskattningen i mindre grupper där arbetsgivare och utbildningsanordnare var representerade. I den efter följande muntliga diskussionen lyfte varje grupp upp en specifikfråga. Samtliga grupper dokumenterade sina svar. Dessa kommer att sammanställas och återkopplas till rådet vid nästa möte den 14/2. Tidsplan: lokal verksamhetsberättelse skall vara regional processledare tillhanda den 15/2. Regional verksamhetsberättelse insändes till nationella VO-College den 15/4. Det sammantagna resultatet kommer att följas upp vid majmötet där vi ser på utvecklingsområden i det fortsatta arbetet. 7 (8)
12. Övriga frågor A) Nationella VO-college har fått möjlighet att förlänga den del av Fokus Yrkesutbildning som handlar om Språk och kommunikationskompetens och behöver underlag från regionerna om behovet. En enkät har skickats ut till samtliga regionala college för att undersöka hur behovet ser ut Regionala rådet gick igenom frågorna och gav underlag till enkäten Svaren som kommer att sammanställas och skickas in till Nationella VO-College. Utdrag ur diskussionen: Det finns utbildade språkombudsutbildare i regionen och utbildade språkombud. Däremot så är inte det självklart vad ett språkombudsuppdrag är i verksamheterna. Likaså är det viktigt att första linjens chef och HR funktionen är med i processerna. Vad gör språkombud för skillnad på en arbetsplats? Kostnaden att utbilda har i det koncept som varit erbjuden i regionen har upplevts som för dyrt. Endast en anmälan kom in när utbildningen till språkombud erbjöds under 2018 vid 2 tillfällen. Mötet avslutades, nästa möte är den 14/3 kl. 13-16 på GR 8 (8)