Dnr 2011/2018. Utveckla insatser inom SIS för att särskilt öka flickors intresse för det skogliga området

Dnr 2011/2018 Utveckla insatser inom SIS för att särskilt öka flickors intresse för det skogliga området

Författare Lars-Göran Eriksson Birgitta Wilhelmsson Gun Lidestav Fotograf Erika Nilsson Illustratörer Bo Persson sid Birgitta Wilhelmsson sid Projektledare Lars-Göran Eriksson Projektgrupp Carl Appelqvist Ulf Didrik Hasse Bengtsson Arbetsgrupp Daniel Thorell Skogsstyrelsen Birgitta Wilhelmsson Skogen i Skolan Gun Lidestav SLU, Umeå Jan Thorstensson Skogsstyrelsen Jan Hansson Ryssbygymnasiet Lena Åbom Skogsstyrelsen 2

Innehåll Innehåll... 1 Sammanfattning... 2 1 Problembeskrivning... 3 1.1 Skogsnäringen behöver kvinnors kompetens... 3 1.2 Uppdraget... 3 2 Bakgrund... 3 3 Skogen i Skolan och utomhuspedagogiken i skolskogarna... 5 4 Förslag på konkreta insatser och forskningsområden... 6 4.1. Behovsanalys... 7 4.2. Vägledande kunskap om hur flickor och pojkars intresse skiljer sig åt... 7 4.3. Utomhusaktiviteter för yngre och äldre barn i skolskogen... 8 4.4. Rådgivande vägledningsdokument... 9 4.5. Sommarskolor... 9 4.6. Regional utvärdering av utomhusaktiviteterna för yngre och äldre elever i skolskogen... 11 4.7. Nationell utvärdering av samtliga aktiviteter... 11 4. 8. Medveten satsning på jämställd information från skogsbranschen... 12 4.9. Informationsplattform om skogliga utbildningar och yrken inom skogsbranschen för ungdomar... 12 Skogspedagogiskt centrum... 13 Litteratur/källhänvisningar... 14 1

Sammanfattning Skogssektorn är starkt mansdominerad. Kvinnors möjligheter och rättigheter är inte det samma som för manliga kollegor och att det dessutom är förhållandevis få kvinnor som väljer att arbeta i näringen är självfallet inte tillfredställande ur ett jämställdhetsperspektiv (Regeringskansliet, 2011). Regeringen har därför gett Skogsstyrelsen i uppdrag att ge förslag på konkreta insatser för att utveckla utomhuspedagogiken och dess metoder och aktiviteter så att de motsvarar såväl flickors som pojkars intressen och behov. Därför krävs ny kunskap om varför och på vilket sätt flickors och pojkars intresse för skogen skiljer sig åt. Det finns för närvarande cirka 1000 skolskogar vilka är en grundbult i Skogen i Skolans utomhuspedagogiska verksamhet. De ger skolor möjlighet att flytta lärandet från klassrummet ut i skogen, men för att eleverna ska utveckla intresse och förståelse för skogen som ekosystem och som nationell resurs krävs en medveten och konsekvent genomförd pedagogik av välutbildad personal. Utredningen lämnar följande förslag på konkreta insatser och forskningsområden: Behovsanalys baseras på näringens samlade vision om vilka kompetenser som krävs för en fortsatt stark svensk skogssektor Vägledande kunskap om hur flickors och pojkars intressen skiljer sig åt avseende skogen som miljö och verksamhetsfält Utomhusaktiviteter för yngre och äldre barn i skolskogen Rådgivande vägledningsdokument Sommarskolor Utvärdering och förbättringsåtgärder Medveten satsning på jämlik information från skogsbranschen Informationsplattform om skogliga utbildningar och yrken inom skogsbranschen för ungdomar För att tidigare föreslagna åtgärder ska utnyttjas på mest resurseffektiva sätt behövs ett sammanhållande nav i form av ett Skogspedagogiskt centrum som ser till att åtgärderna utvärderas och att det sker en kontinuerlig progression. Statens del av kostnaderna uppgår för genomförande av föreslagna insatser totalt till 12 200 000 kr. Jönköping den 13 juni 2011 Lars-Göran Eriksson, Projektledare 2

Problembeskrivning Skogsnäringen behöver kvinnors kompetens Den rådande mansdominansen inom skogsbrukssektorn utgör ett hinder för näringens konkurrenskraft. Det är därför angeläget att utforma och vidta konkreta åtgärder för ökad jämställdhet. Detta måste ske inom många olika områden varav utbildning är ett (Regeringskansliet, 2011). Den verksamhet som bedrivs inom ramen för Skogen i Skolan kan ses som ett verktyg i det arbetet där utomhuspedagogiken är en grundbult. Det finns dock ett stort behov av att utveckla aktiviteter så att de bedrivs på sätt som lockar såväl flickors som pojkars intresse för skogen som miljö och eventuell framtida arbetsplats. Sökanden till skoglig grundutbildning (Naturbruksgymnasium) har i mycket stor utsträckning föräldrar, släktingar och/eller kompisar som arbetar eller äger skog. Skogsstyrelsen har därför fått i uppdrag av Landsbygdsdepartementet att utveckla insatser inom Skogen i Skolan (SiS) för att särskilt öka flickors intresse för det skogliga området. Uppdraget Föreliggande arbete bygger på regeringsbeslut L2011/1094 och uppdrag Dnr 2011/2018, som kommer från Landsbygdsdepartementets jämställdhetsstrategi. Enligt direktivet skulle Skogsstyrelsen utveckla insatser för att särskilt öka flickors intresse för det skogliga området. Uppdraget innebär att konkreta insatser för att utveckla utomhuspedagogiken och dess metoder i skolskogarna ska presenteras för att svara mot både flickors och pojkars krav på intressanta aktiviteter. Därför krävs ny kunskap om varför och på vilket sätt flickors och pojkars intresse för skogen skiljer sig åt. Genom dessa åtgärder finns också möjlighet att nå fler flickor som kan tänka sig att välja yrken inom det skogliga området med yttersta mål att fler flickor ska söka sig till skogliga grundutbildningar samt högre skoglig utbildning. Insatserna ska vidare svara mot samhällets och näringens långsiktiga kompetensbehov för tillväxt i branschen och i hela landet. Uppdraget genomförs i samverkan med Skogen i Skolan och medlemsorganisationerna i SiS. Dessutom ska informationsinsatser och en webbaserad informationsplattforn utvecklas för att lyfta fram skogen och skogsbranschen som attraktiv för ungdomar för att öka både flickors och pojkars intresse för det skogliga området. Detta arbete behandlar främst förslag på åtgärder inom Skogen i Skolan och medlemsorganisationerna. Föreslagna insatser har förankrats i Skogen i Skolan och medlemsorganisationerna, Föreningen Skogen, LRF. Styrgruppen och arbetsgruppen har löpande fått ta del av underlaget och därefter framfört synpunkter till projektledaren. 3

Bakgrund Skogssektorn är starkt mansdominerad. Kvinnors möjligheter och rättigheter är inte desamma som för manliga kollegor och att det dessutom är förhållandevis få kvinnor som väljer att arbeta i näringen är självfallet inte tillfredsställande ur ett jämställdhetsperspektiv (Regeringskansliet, 2011). Statistik visar att det år 2009 fanns 330 000 skogsägare i Sverige och av dessa var 38 % kvinnor (Skogsstyrelsen, 2010). Även om procentandelen kan uppfattas som relativt hög, visar forskning att kvinnor i mycket mindre utsträckning agerar som huvud- eller medansvarig för såväl beslutsfattande som praktiskt arbete kopplat till fastigheten (Lidestav & Nordfjell, 2005). Inom det storskaliga skogsbruket utgör kvinnor endast 11 % av de anställda och med skogsindustrin inräknat 16 %. På motsvarande sätt utgör kvinnor endast 4,5 % av de drygt 12 000 skogsentreprenörer med anställda, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att sysselsättningen i detta segment ökat med 68 % sedan 2001. (Skogsstyrelsen, 2010). Inget hade med andra ord hänt utifrån jämställdhetssynpunkt mellan 2001 2009. Förhoppningen om att jämställdhetsproblematiken löses genom en expanderande arbetsmarknad har således visat sig grundlös. Skogen är mansdominerat och arbetssätt, arbetsmiljöer, arbetstider etc. är inte anpassat för kvinnor. Det finns få kvinnliga förebilder som kan engagera och företräda skogsbruket som en attraktiv arbetsplats som passar både kvinnor och män. Enligt Mårten Ericsson, utvecklingschef på Skogsindustrierna kommer troligtvis sysselsättningspotentialen vara avsevärt större inom det enskilda, privata skogsbruket i jämförelse med det storskaliga skogsbruket, i vart fall om man vidgar begreppet till att inte bara omfatta anställd personal. Behovet av ökad och breddad kompetens kommer att finnas oavsett om individen är skogligt utbildad och har en anställning eller är entreprenör och egenföretagare. Framtidens storskaliga skogsbruk kommer behöva mer kompetens men färre människor, anser Mårten Ericsson (muntlig kommunikation 2011-05-19). Framtidens småskaliga skogbruk kommer sannolikt att bestå av fler människor (ägare) men även här är behovet av kompetens stort. Skogsägaren utför visserligen allt mindre av de praktiska åtgärderna men han eller hon är lika fullt ansvarig för att de utförs på ett riktigt sätt. Det vill säga behovet av beställarkompetens kommer med största sannolikhet att öka. Skogsägarna är en mycket heterogen grupp, vilket innebär nya utmaningar idag och i morgon. Dagens skogsägare är i större utsträckning förvaltare av sin skogsfastighet och beställare av skogstjänster än utövare av skogliga arbeten. (Högvall Nordin et al,. 2010). I Skogsstyrelsens landsbygdsprojekt Beställa skogsbrukstjänster deltog målgrupper som svåra att nå tidigare d.v.s. nya skogsägare, yngre skogsägare och kvinnliga skogsägare. I utbildningen var kvinnorna ca 40 % av deltagarna. Att andelen kvinnor var så stort var enligt utvärderingen att kvinnorna kände att man kan vara en aktiv skogsägare genom att 4

fatta rätt beslut och beställa skogliga arbeten (Berggren, 2009) Men andra ord, en väl fungerande skogsnäring förutsätter såväl kompetenta kvinnliga och manliga medarbetare i skogsföretag, skogsindustriella företag som kvalificerade skogsägare. Dessutom behövs en välinformerad allmänhet där förståelse intressenterna emellan utgör byggstenar för att skapa tillväxt i hela landet. Att utveckla företagsamhet och kreativitet är därför mycket betydelsefullt för ett framtida diversifierat skogföretagande på landsbygden. Ytterst angeläget är således att vidta åtgärder för att bryta den könssegregering som råder eftersom skogsnäringen har allt att vinna på en jämn könsfördelning (Regeringskansliet, 2011). Arbetet måste bedrivas inom ett flertal olika områden där riktade insatser mot barn och unga är ett sätt för att fånga upp intresset för skog. Föräldrar har här ett ansvar, men på grund av att många inte själva har någon relation till skogen så förstår de inte vilka upplevelser och erfarenheter som barnen går miste om (Kardell, 2008). Brist på kunskap bidrar också till ointresse för skogen. Kan man ingenting om träd, blommor och fåglar så blir allt en grön massa som man inte kan förhålla sig till och då är det inte roligt att vistas i skogen. I brist på föräldrarnas engagemang har skolan blivit en plats för att introducera skogen som lekplats för de yngre barnen men också som kunskapskälla för de lite äldre. Inom skolan är det framför allt inom de naturvetenskapliga ämnena som skog och alla dess värden behandlas (Wilhelmsson et al., manuskript). Forskning visar här att positiva upplevelser tidigt i unga år är mycket betydelsefulla för potentialen att locka till intresse och eventuell framtida karriär. Ju äldre eleverna blir desto svårare tycks det vara att göra intryck på dem (Lindahl, 2003). Detta har Skogen i Skolan, ett nationellt samverkansprogram mellan skolan och Sveriges skogliga intressenter, tagit fasta på och har som specifikt uppdrag att skapa ett allmänt intresse för skog, bland elever och lärare i grundskolan. Dessutom ingår att på ett allsidigt och balanserat sätt förklara ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella sammanhang för en ökad förståelse för skogens betydelse som miljövänlig resurs med stor klimatnytta. SiS har med andra ord en viktig uppgift att informera och intressera både flickor och pojkar om hur ett modernt, jämställt och uthålligt skogsbruk kan bedrivas oavsett vilken typ av beslutsfattare de blir; skogsägare, företagsledare eller politiker. Skogen i Skolan och utomhuspedagogik i skolskogarna En grundbult i Skogen i Skolans verksamhet är utomhuspedagogiken och de ca 1000 skolskogar som finns runt om i landet vilka ger skolor möjlighet att flytta lärandet från klassrummet ut i skogen. På detta sätt kan elever omsätta teori till 5

praktik exempelvis genom att bygga vindskydd, utveckla förståelse om ekologiska och biologiska processer och studera olika arter i dess naturliga omgivning. Med utgångspunkt i kreativa arbetssätt kan också kunskaper i matematik och naturvetenskap tränas. Möjligheterna att bedriva en stimulerande utomhuspedagogik i skolskogen som passar både pojkar och flickor är näst intill obegränsade (www.skogeniskolan.se, Skogen i Skolan). En studie av Bergquist (2008) visar att utmärkande för framgångrika skolskogar är tillgång till många olika slags miljöer där lärarna kan anpassa undervisning för olika ämnen eller olika aktiviteter. Upplevelsevärdena varierar stort, vilket stöder tanken att det inte finns någon specifik miljötyp som är den optimala, utan att variationen av miljötyper i sig är långt mer viktig för en givande utomhuspedagogisk verksamhet. För att eleverna ska utveckla intresse och förståelse för skogen som ekosystem och som nationell resurs krävs en medveten och konsekvent genomförd pedagogik av välutbildad personal (Wilhelmsson et al., manuskript). Ett stort personliga engagemang och intresse för skogen som miljö, vilket kännetecknar flertalet av dagens Skogen i Skolan pedagoger, är inte tillräckligt. Lidestav (2007) har visat att den resursförstärkning som Skogen i Skolan verksamheten i GävleDala erhållit via KUA- fonden, 1,5 miljoner motsvarande 23 kr/elev/år, inte varit tillräckliga för att någon påtaglig skillnad i elevernas kunskap och intresse för skog ska kunna påvisas. Med tanke på att en elev i grundskolan kostar 75 000 kr/år är det kanske inte förvånande. Låt oss göra tankeexperimentet att en Skogen i Skolan åtgärd som gör skillnad kostar 1 000 kr/elev, då skulle en nationell satsning som omfattar alla elever i grundskolans samtliga årskurser kräva ca 100 miljoner kr/år vilket kan jämföras med de ca 5 miljoner som SiS verksamhet omsätter idag. Pågående forskning om skolskogar visar dock att Skogen i Skolan verksamheten i skolskogar snarare verkar kontraproduktivt ur jämställdhetssynpunkt. I 11-12 års ålder när barnen närmar sig/når puberteten och föreställningar om kön (genus) etableras på allvar tenderar framför allt flickor att tappa intresset för traditionella aktiviteter i skolskogen; bygga vindskydd, hugga, såga, bygga eldstad (Wilhelmsson et al., manuskript). Det är därför av stor betydelse att få kunskap om hur utomhuspedagogiken och utevistelsen i sig i högre utsträckning kan bli mer attraktiv för flickor. Den kunskapen måste sedan förmedlas till såväl nya som redan engagerade Skogen i Skolan verksamma lärare så att de utformar aktiviteterna så att både flickor och pojkars intresse bibehålls och utvecklas. 6

Förslag på konkreta insatser och angelägna områden för kunskapsuppbyggnad Förslag på konkreta insatser och forskningsområden för att intressera såväl flickor som pojkar att välja skogen som verksamhetsfält bör dels baseras på näringens samlade vision om vilka kompetenser som krävs för en fortsatt stark svensk skogssektor, dels på aktuell kunskap om flickors och pojkars intresse för skogen som miljö och verksamhetsfält. I det första fallet handlar det om en behovsanalys av kompetensförsörjning i vid bemärkelse; skogsägare, traditionella skogsföretagare och nya entreprenörer, maskinförare, anställda, arbetsledare, företagsledare i skogsbruk, transport och förädling. Ansvaret för sektorns framtidsfrågor är idag uppdelat på en många olika aktörer (skogsindustrin tekniker, SLA maskinförare, LRF -skogsägarna) och det är därför svårt att få en helhetsbild av kommande kompetensbehov. Om målet är att framför allt fler flickor men också pojkar ska söka sig till skogliga grundutbildningar samt högre skoglig utbildning behövs en så långt möjligt välgrundad idé om det framtida rekryteringsbehovet inom respektive yrkeskategori på 15 20 års sikt. Figur 1. Övergripande struktur för konkreta insatser och angelägna områden för kunskapsuppbyggnad 1. Behovsanalys Som en inledande fas föreslår vi en behovsanalys baserad på intervjuer, med 10-15 -tal utvalda nyckelpersoner inom olika delar av skogssektorn för att på så sätt 7

identifiera och kvantifiera framtida mål för kompetensförsörjning inom sektorn på 15-20 års sikt. Behovsanalysen ska ses som ett underlag och förutsättning för fortsatta åtgärder. Målsättningen med behovsanalysen är att få skogssektorns syn på kommande kompetensbehov. Genomförande: Semistrukturerade intervjuer - Skogsstyrelsen Kostnad: 100 000 kr 2. Vägledande kunskap om hur flickor och pojkars intresse skiljer sig åt Parallellt med ovan nämnda behovsanalys förordar vi en skrivtävling på temat Min bild av skogen riktad till Sveriges elever i skolår 4-6/mellanstadiet: Det primära syfte är att få kunskap om hur flickor och pojkar med olika bakgrund tänker om skog, deras upplevelser av skog och hur deras intressen skiljer sig åt. Samtliga Skogen i Skolans 11 regioner bör engageras, liksom en prominent författarjury, med uppgift att välja ut litterärt intressanta bidrag. Därigenom kan vi även nå lärare som normalt sett inte använder skogen i sin undervisning och få dessa att i sin tur entusiasmera elever till att skriva om skogen. Sammantaget får vi ett mycket intressant underlag för vidare kunskapsuppbyggnad (forskning) och tillämpning av en utvecklad utomhuspedagogik med skolskogen som bas. Genomförande: Rikstäckande skrivartävling som underlag för kunskapsuppbyggnad, utvärdering av genomslag efter 5 år. För genomförandet ansvarar Skogen i Skolans kansli i samarbete med lämplig forskande institution, ex. Genusforskarskolan vid Umeå universitet. Kostnad: Skrivartävling á 200 000 /år i 5 år, totalt 1 000 000 kr. Utvärdering, år 5 200 000 kr 3. Utomhusaktiviteter för yngre och äldre barn i skolskogen Utifrån behovsanalysen och skrivartävlingarna utformas aktiviteter för yngre och äldre barn inom skolans verksamhet. Studier visar dock att lärare har brister i sin utbildning både vad gäller kunskaper relevanta för undervisning utomhus samt förmåga att undervisa i olika naturmiljöer vilket i sin tur bidrar till att man upplever denna undervisning som problematisk (Rickinson et.al., 2004; Magntorn 2007). Många lärare uttrycker emellertid en stark önskan om att vistas mycket mer ute i skogen. Det tyder på att det finns ett stort behov av kraftfullt ökade satsningar på fortbildning för lärare för att ge dem verktyg och metoder som underlättar planering, genomförande och efterarbete för undervisning i och om skogen. Eftersom lärarna är en betydelsefull målgrupp för att entusiasmera eleverna till ökat intresse för skogen är det viktigt att kunna samla engagerade pedagoger som vill undervisa utomhus och i fokusgrupper diskutera möjligheter hur utomhuspedagogiken och utevistelsen kan bli mer attraktiv för flickor. Genom den informativa skrivartävlingen kan aktiviteter utvecklas som prövas i ett pilotprojekt där personal från Skogen i Skolan, lärare och elever arbetar 8

tillsammans. Pilotprojektets genomförs på ett antal platser i landet förslagsvis i skolor på landsbygden, i mindre stad samt i storstad. Pilotprojektet följs upp och analyseras. Forskningskoppling Genomförande: Utifrån behovsanalysen och skrivartävlingarna utveckla utomhusaktiviteter för yngre och äldre barn som ska prövas inom skolans verksamhet. Ansvarig Skogen i Skolans kansli. Kostnad: Arbetet sker inom ramen för Skogen i Skolans kanslis ordinarie arbetsuppgifter och budget. Genomförande: Utbildning av lärare i utvalda skolor som prövar olika nya (utvecklade) pedagogiska koncept/aktiviteter som sedan utvärderas på ett systematiskt sätt. Ansvarig Skogen i Skolans kansli. Kostnad: Arbetet sker delvis inom ramen för Skogen i Skolans kanslis ordinarie arbetsuppgifter och budget i samarbete med regionerna. Marknadsföring och genomförande av pilotprojekt för lärarkurser i olika delar av landet á 2 dagar, med subventionerade kostnader för kost och logi, motsvarande 300 000 kr 4. Rådgivande vägledningsdokument Via samverkan med skogsnäringen har ungdomar möjlighet få inblickar i arbetet som bedrivs och vetskap om eventuell potentiell arbetsmarknad. I kommande läroplan 2011 för grundskolan uttrycks följande; Eleverna ska få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Skogen i Skolan har via kontakter med skogsbolag fått kunskap om att behov finns av rådgivande vägledningsdokument inför och efter avslutat ett studiebesök. Många lärare liksom studie- och yrkesvägledare har troligen begränsade kunskaper om vad man kommer att möta under ett studiebesök. Det därför betydelsefullt med information till både läraren och eleverna, för att möjligöra en god förberedelse innan besöket äger rum, i syfte att skapa intresse hos både flickor och pojkar inför framtida yrkesval. Vidare är det viktigt att studiebesöket blir så informativt och givande som möjligt tillsammans med uppföljning vid återkomsten till skolan för att bibehålla intresset. Genomförande: Utveckling av vägledningsdokument. Ansvarig Skogen i Skolans kansli. Kostnad: Arbetet sker inom ramen för Skogen i Skolans kanslis ordinarie arbetsuppgifter och budget 9

Genomförande: Utbildning av nyckelpersoner (lärare, studiehandledare) sker delvis inom ramen för Skogen i Skolans kanslis ordinarie arbetsuppgifter i samarbete med regionernas samordnare. Kostnad: Marknadsföring av utbildning + Utbildningsdag i olika delar av landet med kostnader för konferensmöjligheter, kost och material. Kostnad: 150 000 kr 5. Sommarskolor I läroplan 2011 står att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning samt att den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Många unga har idag inte en naturlig koppling till naturen och skogen och för att erbjuda elever möjlighet till verklighetsstudier av skogen föreslår vi att näringen satsar på sommarskolor dit elever ansöker om att få delta. Konceptet innebär att eleverna får arbeta med verkliga case innehållande praktiska moment och aktiviteter där eleverna konfronteras och får ta ställning till aktuella frågeställningar inom sektorn exempelvis social hänsyn, biodiversitet, klimat, fornlämningar, avverkning, konflikthantering kring skog. Arbetet ska vara problem- och framtidsorienterat. Figur 2. Upplägg och implementering av sommarskola Ett pilotprojekt bör initieras år 1 på en plats i Sverige. Pilotprojektet utvärdera och analyseras utifrån kunskap och fortsatt intresse för att arbeta inom näringen, för att sedan spridas över landet. När konceptet sommarskola är helt uppbyggd innebär det att; 10

En ansökningsprocess sker under höstterminen för elever i skolår 7, 8 och 9 där elever ansöker om att få delta i skoglig sommarskola kommande juni alternativt augusti. Ansökan sker i konkurrens och antagna elever får 2 veckors utbildning. Utbildning ges i 4 omgångar på 4 platser i landet (dvs. 16 sommarskolor/år med 50-60 elever totalt/plats = 200-240 elever/sommar). Genomförande: Utbildningarna tas fram i samverkan mellan Skogsstyrelsen, Skogen i Skolan, Lärarutbildningarna på respektive närliggande högskola och SLU för att skapa intressanta case. Själva undervisningsmomenten har vi för avsikt att studenter från exempelvis SLU och lärarutbildning ska ta ansvar för som ett led i exempelvis examensarbete. Tanken är också att erbjuda sommarskolor med profil som lockar flickor som deltagare och då med inriktning mot naturmiljö, kulturmiljövård, arkeologi, inventeringsmetodik, viltvård eller att bara göra sig bekant med skogen. Studenten från SLU får en pedagogisk utmaning och lärarstudenten får en ingång till skogen på ett naturligt sätt som inte annars erbjuds via lärarutbildningen. Detta samarbete kan ge framtida fördelar i form av fortsatt samarbete när studenterna är examinerade. Skogen i Skolans kansli har huvudansvaret för upplägget av utbildningarna. Kostnad: 5 000 kr/elev kostnader för kost och logi mm, 1 000 000 kr eleverna ska alltså inte själva stå för kostnaderna. Ska vi få ungdomar att söka till dessa skolor behövs intressanta kostnadsfria aktiviteter som kan locka ungdomar. Detta sker i konkurrens eftersom många kommuner redan erbjuder kostnadsfria utbildningar exempelvis pröva på att bli forskare. Arbetstiden för studenterna som ska ansvara för sommarskolorna har vi beräknat till 8 arbetsveckor/ sommar dessa veckor är i fält tillsammans med elever som är uttagna till sommarskolorna. Till dessa 8 veckor i sommarskolan tillkommer 4 förberedelseveckor samt efterarbete där studenterna, skogsbolag, övriga skogsintressenter som ska eller har deltagit i arbetet med eleverna planerar eller utvärderar arbetet för att veckorna ska bli så givande och intressanta som möjligt. Allt för att locka ungdomar så att de kan få upp ögonen för att skogsnäringen kan vara en potentiell kommande arbetsplats för dem. 2 studenter á 3 månaders avlönat arbete 2* 90 000 kr lön samt 2* 10 000 kr/expenser = 200 000 kr/plats/ sommar När konceptet är utvecklat ges sommarskolor på 4 platser i landet ex. Umeå, Uppsala, Växjö, Malmö vilket motsvarar en kostnad för studenternas arbete på 800 000 kr/ år. Antagna elever får 2 veckors kostnadsfri utbildning. Utbildning ges i 4 omgångar på 4 platser i landet (dvs. 16 sommarskolor/år med 50-60 elever totalt/plats = 200-240 elever/sommar). Totalt 1 800 000 kr per år för elever och lärare på sommarskolorna. För att få effekt och spridning av sommarskolorna förordar vi ett sommarskoleprojekt motsvarande 5 år. Projektet skulle då motsvara en kostnad på 9 miljoner kronor. 11

6. Regional utvärdering av aktiviteterna för yngre och äldre elever i grundskolan. I samråd med berörda instanser utvärdera koncepten, utomhusaktiviteter, vägledande kunskap samt sommarskolor och ge förslag på förbättringar görs. Förbereda för nationell spridning genom att sätta fokus på aktiviteter bl.a. genom integration med lokal media. Framtagande av kommunikationsplan. Genomförande och kostnad: Arbetet sker inom ramen för Skogen i Skolans kanslis ordinarie arbetsuppgifter och budget i samarbete med Skogsstyrelsens och Skogen i Skolans regioner. Koppling till Umeå universitet och Centrum för utvärderingsforskning 7. Utvärderingar och förbättringsåtgärder Eventuella förbättringsförslag åtgärdas. Implementering av förbättrat resultat ute i landet med hjälp av Skogen i Skolans regionala kontaktpersoner, i form av nationella utbildningspaket som erbjuds till lärare via fortbildning + skogskonsulenter. Fortbildningarna analyseras och följs upp. Fortsatt koppling till Umeå universitet och Centrum för utvärderingsforskning. Genomförande och kostnad: Arbetet med förbättringsåtgärder, implementering och utveckling av nationella utbildningspaket sker inom ramen för Skogen i Skolans kanslis ordinarie arbetsuppgifter och budget i samarbete med Skogsstyrelsens och Skogen i Skolans regioner. Genomförande: Genomföra fortbildning med lärare och skogskonsulenter på ett flertal platser i landet. Ansvarig Skogen i Skolans kansli Kostnad: Marknadsföring av lärarkurserna + Lärarkurser på ett flertal olika platser i landet á 2 dagar, subventionerade kostnader för kost och logi. Kostnad: 1000 000 kr 8. Medveten satsning på jämställd information från skogsbranschen Det finns behov av intensifierade olika informationsinsatser när det gäller utbildningar och yrken med koppling till det skogliga området. Sådana insatser är ur ett genusperspektiv mycket viktigt att det genomförs på ett för flickor tilltalande sätt. Det är viktigt att framställa skogen och skogsbranschen som attraktiv för båda könen. Det innebär ett noggrant val av bilder, layout som tilltalar ungdomar, att lyfta fram goda förebilder såväl manlig som kvinnliga. Skogsstyrelsen och skogsbranschen måste bli tydligare i sina mediakontakter med att skogen är en arbetsplats för både kvinnor och män. Bilden av skogen som arbetsplats beskrivs ofta på ett sätt som gör att kvinnor inte känner sig attraherade av detta yrkesval. Bilder och arbetsplatser beskrivs många gånger på ett sätt som upplevs som nedvärderande av kvinnor. 12

Genomförande: Skogsbranschen samt berörda myndigheter Kostnader: Arbetet sker inom ramen för skogsbranschens budget 9. Informationsplattform om skogliga utbildningar och yrken inom skogsbranschen för ungdomar Skogen i Skolan, Föreningen Skogen och SkogsSverige har påbörjat en omorganisation och ett samarbete som på sikt ska förbättra möjligheten till en samlad information om skogsbruket och skogsindustrin på webben. De tre verksamheterna kommer att fortsätta under eget namn men en gemensam informationsplattform ger bättre anpassning till olika målgrupper. Genom detta samarbete kan en attraktiv informationskanal skapas, via Skogen i Skolans hemsida där ungdomar kan söka information om skog, natur och yrken inom skogsbranschen. Skogen i Skolan bör därför i samråd med Föreningen skogen och SkogsSverige få i uppdrag att utveckla en informationsplattform för att samla information om skogliga utbildningar, nyheter, fakta och frågelåda. Informationsplattformen blir en del av Skogen i Skolans hemsida som underhålls och förvaltas av Föreningen Skogen i samråd med Skogen i Skolan och dess medlemsorganisationer. Informationsplattformen ska vara lättillgänglig med snabba sökfunktioner, en tydlig struktur och anpassas till såväl flickor som pojkar. Ungdomar är idag vana vid att skaffa sig information via webbsidor, bloggar, chattar och andra sociala media. Informationskanalen ska marknadsföras via de sajter där flickor och pojkar befinner sig. Genom denna informationskanal ges ökad möjlighet att lyfta fram skogen och skogsbranschen som attraktiv för ungdomar med nyheter, fakta och frågelåda. Här ska också möjliga vägar till utbildning utgöra hjälp och visa på skogen möjligheter som ett spännande yrkesval för ungdomarna själva men också för studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer m.fl. Dessutom ska plattformen vara en tillgång för personal inom Skogsstyrelsen, skogsbranschen och skogsindustrin. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har gjort en förstudie Grönt yrkesval med syfte att undersöka ungdomars vanor på Internet och en kartläggning av vilken information som finns tillgänglig om yrkesval vilket beaktats i genomförandet. Genomförande: Skogen i Skolan i samråd med Föreningen skogen, SkogsSverige och övriga inom skogssektorn. Kostnad: En informationskanal inbegriper teknisk utveckling av plattform, design, implementering: 300 000 kr Skogspedagogiskt centrum För att tidigare föreslagna åtgärder ska utnyttjas på mest resurseffektiva sätt behövs en sammanhållande organisation med viss samordnande funktion men 13

framför allt med uppgift att säkerställa att verksamheterna sker på ett systematiskt sätt, att de utvärderas och att de finns en progression i arbetet, Här handlar det om att knyta samman och utveckla befintlig kompetens; Skogen i Skolan (spindeln i nätet med information om nationellt informationscentrum för utomhuspedagogik i skogen för lärare och elever), SLU med lärare, forskare och studenter med kunskap om miljö, produktion, teknik och ekonomi i forskningsfronten. Umeå universitet med kunskap och forskning inom Lärarutbildning, Centrum för genusstudier, Centrum för utvärderingsforskning. Dessutom Skogsmuseet i Lycksele med expertis inom arkeologi, skogshistoria och kultur, liksom i pedagogisk framställning, Mera Skog i Västerbotten som kan knyta resursskolor till centret exempelvis, Hagaskolan, Ersboda, Lycksele, Malå (skogsbruk, gruvnäring, samer),. All kompetens finns inom nämnda organisationer för att utveckla pilotprojekt och därefter föra ut det beprövade till andra regioner samt nationellt. Genomförande: Ansvarig är Skogen i Skolan och genomförs i samverkan med Lycksele/skogsmuseet, SLU, Umeå universitet/lärarutbildningen, Skogsstyrelsen i Umeå, Länsstyrelsen i Västerbotten, Mera Skog i Västerbotten Kostnad: Arbetet sker delvis inom ramen för Skogen i Skolans kanslis ordinarie arbetsuppgifter och budget i samarbete med region Västerbotten. Kostnad: för igångsättande av centrum: 150 000 kr 14

Litteratur/källförteckning Berggren, C (2009) Slutrapport Kompetensutveckling projekt Beställarkompetens hos skogsägare, Skogsstyrelsen Bergquist, L. (2008). Viktiga egenskaper hos framgångsrika svenska skolskogar. (rapport 229). Umeå: Sveriges Skogs och lantbruksuniversitet Erika Olsson (2009) Vreta & Ord. Förstudie Grönt yrkesval, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Högvall Nordin, M U Olsson, L-G Eriksson (2010) Effektiv rådgivning, Slutrapport, Skogsstyrelsen Kardell, L. (2008). Friluftsutnyttjande av tre stadsnära skogar kring Uppsala 1988-2007.(rapport 106) Uppsala: Sveriges Skogs och lantbruksuniversitet Lidestav, G. (2007). Elever, lärare och studenters erfarenhet av Skogen i Skolan en jämförelse mellan GävleDala och Jämtland. (rapport KUA-fonden) Umeå:Skogen i Skolan Lidestav, G. och Nordfjell, T. (2005) A conceptual Model for Understanding Social Practices in Family Forestry. Small-scale Forest Economics, Management and Policy, 4(4):391-408. Lindahl, B. (2003) Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Magntorn, O. (2007). Reading nature: developing ecological literacy through teaching. Doktorsavhandling, Linköpings universitet: Swedish National Graduate School in Science and Technology Education, FontD, Department of Social and Welfare Studies. Mårten Ericsson (muntlig kommunikation 2011-05-19). Regeringskansliet, 2011. Konkurrenskraft kräver jämställdhet. Jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn Stockholm:Landbygdsdepartementet Rickinson, M., Dillon, J., Teamy, K.; Morris, M., Choi; M-Y., Sanders, D. & Benefield, P. (2004). A review of Research on Outdoor Learning. National Foundation for Educational research and King s College London Skogen i Skolan. www.skogeniskolan.se Skogsstyrelsen. Skogsstatistisk årsbok 2010. Jönköping Wilhelmsson, B., Ottander, C., Lidestav, G. (under tryckning). Teachers intentions with outdoor teaching in school forests: Skills and knowledge teachers want students to develop 15