Konkurrenskraft kräver jämställdhet. Kort om jämställdhetsstrategin för skogsbrukssektorn

Transkript

1 Konkurrenskraft kräver jämställdhet Kort om jämställdhetsstrategin för skogsbrukssektorn

2 2 Hans Berggren/Johnér

3 Konkurrenskraft kräver jämställdhet Skogen betyder mycket för svensk ekonomi och skapar jobb i hela landet. I dag arbetar närmare människor inom skogsbruket och skogsindustrin, av dem är 16 procent kvinnor och 84 procent män. I enbart skogsbruket är anställda, av dem är 11 procent kvinnor och 89 procent män. Statistiken talar sitt tydliga språk skogsnäringen och särskilt skogsbrukssektorn är i dag en mansdominerad bransch. Regeringens mål för jämställdhetspolitiken, som har antagits av riksdagen, är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regeringen arbetar utifrån ett antal delmål för jämställdhetspolitiken och ett av delmålen är en jämn Foto: Johan Ödmann fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. För skogsnäringens del innebär det att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att äga och bruka skog och att arbeta i eller driva företag inom skogsnäringen. För att vara konkurrenskraftiga behöver de gröna näringarna ta tillvara hela befolkningens kompetens. Skogsbranschen och Landsbygdsdepartementet har identifierat en rad åtgärder som vi ska göra tillsammans det är ett effektivt sätt att faktiskt nå konkreta resultat. I denna folder ger vi en kortversion av strategin samt låter tre röster komma till tals i frågan. Jag hoppas att det blir en inspirerande läsning! Stockholm i april 2011 Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister 3

4 Vision, fokusområden och åtgärder i sammandrag Den nationella jämställdhetsstrategin för skogsbrukssektorn är utgångspunkten för ett långsiktigt och strategiskt arbete. Strategin består av en vision samt tre fokusområden. Till varje fokusområde är ett antal strategiska åtgärder kopplade. Åtgärderna ska genomföras av aktörer inom skogsbrukssektorn - både från näringslivet, intresseorganisationer och offentlig sektor. Vision Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar, rättigheter och möjligheter att arbeta inom skogsbrukssektorn samt vara aktiva skogsägare. Fokusområde: Utbildning De skogliga utbildningarna, från gymnasieutbildning till forskarutbildning, är attraktiva utbildningar att söka och verka inom för både kvinnor och män. Kort om åtgärderna Skogsstyrelsen kommer att, tillsammans med Skogen i skolan och Naturbruksskolornas Förening (NF), utveckla insatser inom Skogen i Skolan för att särskilt öka flickors intresse för det skogliga området. Ett skogligt jämställdhetsintegrerat basår införs vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). SLU kommer att, tillsammans med Linnéuniversitet, Naturbruksskolornas Förening och Jällagymnasiet, samordna utbildning för lärare i jämställdhet samt ta fram informationsmaterial. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i sommarjobb och praktikveckor liksom studie- och yrkesvägledning. SLA - Skogs- och lantarbetsgivarförbundet ansvarar för att föreslå sommarjobb, och de enskilda företagen ansvarar för genomförandet. Fokusområde: Arbetsliv Företag och den del av offentlig sektor som verkar inom skogsbrukssektorn är attraktiva arbetsgivare och arbetsplatser för både kvinnor och män, där det finns möjlighet att göra karriär på lika villkor. Kort om åtgärderna SLU kommer att ta fram förslag på åtgärder i syfte att skapa förutsättningar för ökad jämställdhet inom skogsnäringen. I uppdraget ingår bl.a. att utreda varför fler kvinnor än män väljer att byta bransch. SLA - Skogsoch lantarbetsgivarförbundet och SMF Skogsentreprenörerna tar därefter samordningsansvaret för att utarbeta och genomföra en handlingsplan. Ett antal företag har också åtagit sig att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina strategiska styrdokument. På så sätt blir jämställdhetsarbetet en del av företagens kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete. Skogforsk utvecklar en webbaserad knutpunkt för information och erfarenhetsutbyte. 4

5 Hans Berggren/Johnér Fokusområde: Enskilt skogsägande Att vara aktiv skogsägare ska vara lika självklart för kvinnor som män och bemötande ska ske på lika villkor för kvinnor och män. Kort om åtgärderna Skogsstyrelsen ska analysera och jämföra vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnors och mäns möjligheter att vara aktiva skogsägare. Därefter kommer Skogsstyrelsen att, tillsammans med SLU, skogsägarföreningar, skogsentreprenörer, skogliga nätverk och virkesköpare, utarbeta förslag på åtgärder för ökad jämställdhet. LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen ska på ett bättre sätt skapa rutiner för att alltid ha hela skogsägar familjen i fokus, oavsett kön och ålder. Pedagogiken i redan befintliga material ska också förbättras och vidareutvecklas. LRF Skogsägarna tar ansvar för att skogsägarrörelsen utformar aktiviteter och informationsmaterial med skogsägare både kvinnor och män som målgrupp. Skogstyrelsen tar samma ansvar för sina aktiviteter och sin information. 5

6 Vision Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar, rättigheter och möjligheter att arbeta inom skogsbrukssektorn samt vara aktiva skogsägare. Utbildning: de skogliga utbildningarna, från gymnasieutbildning till forskar utbildning, är attraktiva utbildningar att söka och verka inom för både kvinnor och män. Tre fokusområden för jämställdhetsarbetet i skogsbrukssektorn Arbetsliv: företag och den del av offentlig sektor som verkar inom skogsbrukssektorn är attraktiva arbetsgivare och arbetsplatser för både kvinnor och män, där det finns möjlighet att göra karriär på lika villkor. Enskilt skogsägande: att vara aktiv skogsägare ska vara lika självklart för kvinnor som män och bemötande ska ske på lika villkor för kvinnor och män. Utveckla insatser inom Skogen i skolan för att särskilt öka flickors intresse för det skogliga området. Integrera ett jämställdhetsperspektiv i sommarjobb, praktik och studie- och yrkesvägledning. Ett jämställdhetsintegrerat skogligt basår införs. Genomföra kompetenssatsning i jämställdhet för all personal som undervisar på gym nasial och eftergymnasial nivå inom de skogliga utbildningarna. Åtgärder för att nå visionen Utarbeta förslag på åtgärder för att skapa förutsättningar för ökad jämställdhet inom skogsnäringen. Utarbeta en handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mera attraktiv att arbeta i för kvinnor. Integrera ett jämställdhetsperspektiv i företagens strategiska styrdokument. Utveckla en webbaserad knutpunkt för information och erfarenhetsutbyte kring jämställdhet. Utarbeta förslag på åtgärder för att skapa förutsättningar för ökad jämställdhet bland skogsägare. Öka kompetensen om skogskunskap inom hela skogsägarfamiljen. Uppföljning Årlig uppföljning med hjälp av indikatorer. Slutlig uppföljning Åtgärderna ska genomföras av aktörer inom skogsbrukssektorn, både från näringslivet, intresseorganisationer och offentlig sektor. Läs mer om vem som ansvarar för vad och läs strategin i sin helhet på 6

7 Fel att använda bara hälften av befolkningen Mats Sandgren, vd och koncernchef för SCA Skog, tror att behovet av personal till skogliga arbeten kommer att öka. Därför är jämställdhetsarbetet prioriterat på SCA Skog. Här berättar Mats om vikten av ett proaktivt arbete och hur SCA Skog arbetar för att bli en mer jämställd arbetsplats. Jämställdhetsarbetet är ett prioriterat område för SCA Skog. Vi jobbar efter vår jämställdhetsplan och med handlingsplaner. Vår ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare för alla. Vi ser det som en självklarhet att våra medarbetare, både kvinnor och män, ska ha möjlighet att vara föräldralediga. Karriärvägen ska vara oberoende av kön, etnisk tillhörighet. Eftersom vi i dag är ett mansdominerat företag jobbar vi för att hitta balans i detta vid rekrytering. Vi jobbar med våra kärnvärden, ansvar, respekt och högklassighet som ger goda riktmärken för ett bra jämställdhetsarbete. Foto: Per-Anders Sjöquist Varför tycker du att det är viktigt att arbeta proaktivt med jämställdhetsfrågor i skogsnäringen? Att inte kunna anställa lika många kvinnor som män är att bara använda hälften av befolkningen. Och behovet av personal till olika skogliga arbeten kommer att vara stort, av såväl tjänstemän som maskinförare. Proaktiviteten måste mycket kraftfullare än hittills riktas mot att få tjejer att söka skogliga utbildningar. Vi gläder oss åt att vid årets intagning till jägmästarutbildningen var 38 procent tjejer. Det är ett steg på vägen! Studievägledare, och till viss del lärare, måste ges tillräckliga och relevanta kunskaper om skogsbranschen annars blir uppförsbacken onödigt lång. Det är också viktigt att naturbruksgymnasierna har adekvat utrustning och att vi gemensamt klarar att tillhandahålla praktikplatser. En bra blandning av medarbetare som bättre speglar samhället i stort ger bättre förutsättningar för att klara framtidens utmaningar. Genom stilbildning påverkas utvecklingen. SCA Skogs ledningsgrupp har fått två nya kvinnliga medlemmar de senaste året, tidigare fanns endast en. Budskapet till organisationen blir tydligt. Vilket ansvar tycker du att näringen har i arbetet med jämställdhetsstrategin för skogsbrukssektorn? En strategiplan som stärker jämställdhetsarbetet är viktigt. Kan vi inom skogsnäringen visa ett gemensamt engagemang blir denna strategi stark och levande. Kan vi gemensamt jobba med att höja attraktionen för skogliga arbeten vinner alla på det. 7

8 Stor och stark hör till dåtidens skogsbrukssektor Ett av jämställdhetsstrategins fokusområden handlar om att arbeta för att de skogliga utbildningarna ska vara attraktiva att söka och arbeta inom för både kvinnor och män. Lisa Sennerby Forsse, rektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, berättar om hur de arbetar med jämställdhetsfrågor i dag. Vi arbetar för att jämställdhetsoch mångfaldsperspektivet ska ha en stark ställning i hela SLU:s verksamhet, till exempel genom att gynna en jämlik studiesocial miljö. Det innebär en del utmaningar eftersom de flesta studenter går utbildningar med en sned könsfördelning. När det gäller skogs- och jägmästareutbildningarna så är dessa mest mansdominerade. Där arbetar vi för att få in fler kvinnor. Men för oss handlar det om både kvinnor och män. Generellt sett så har vi en övervikt av kvinnor på våra utbildningar. Cirka 20 procent av dem som söker till skogsmästareutbildningen är kvinnor. För att öka den siffran har vi arbetat med olika kampanjer för att intressera kvinnor. Ett inspirationsläger har de senaste åren anordnats en sommarvecka i Skinnskatteberg. Syftet är att intressera kvinnor för skogliga utbildningar. Kvinnorna får pröva på olika arbetsuppgifter i skogen, träffa skogsbranschen i olika stationer och ta reda på Foto: Viktor Wrange/SLU mer om våra skogliga utbildningar. Men vi arbetar även långsiktigt med studentinformatörer i skolorna och lyfter fram tidigare studenter för att visa på vilken typ jobb man kan få. Det handlar också om att vidareutbilda lärarna med inriktning på att göra pedagogik och studiemiljö mer jämställd. SLU har fått två projekt beviljade från Delegationen för jämställdhet, varav det ena direkt handlar om jämställdhetsperspektiv i jägmästarutbildningen. Skiljer sig lärosätenas förutsättningar från näringens när det gäller att arbeta med jämställdhetsfrågorna? Jag tror inte att det är någon större skillnad. Men som universitet har vi ju ett annat uppdrag än näringen. För oss är det tydligt att de här frågorna är viktiga. Varför tror du att inte fler kvinnor söker till SLU:s skogliga utbildningar? Jag tror att det handlar mycket om tradition. De flesta associerar arbetet till en man och att sektorn har en övervikt av män. Ett skogligt jobb är kanske inte det första man tänker på som kvinna när man ska välja utbildning. Därför är det viktigt att samla kvinnor som är intresserade och lyfta fram kvinnliga förebilder som visar att det finns spännande och intressanta jobb i skogssektorn. Man behöver t.ex. inte vara stor och stark för att jobba i skogen eftersom vi har tekniken till hjälp. 8

9 Stefan Örtenblad/Johnér Har lärosätena ett särskilt ansvar för att öka jäm ställdheten? Ja, det känner vi att vi har. Våra elever vill ha mixade klasser, det framgår tydligt när man pratar med studenterna och i den studiesociala enkäten de besvarar vartannat år. Lärarna säger samma sak. Vad kan jämställdhetsstrategin bidra med i ert arbete med jämställdhetsfrågorna? Strategin kan sätta fokus på att jämställdhet är en viktig fråga och peka mot ett tydligt mål. På SLU arbetar vi med något som vi kallar lika villkorskonceptet. Det handlar om att det ska finnas samma möjligheter för alla som är intresserade oavsett kön, ursprung och ålder. Därför är det viktigt att ha en tydlig strategi för hur man ska jobba. Vilka förväntningar har du på regeringen? Att vi får stöd för att kunna jobba med det här frågorna. Det kostar pengar att genomföra satsningar. Men framförallt är det viktigt med tydliga målbeskrivningar i ett nationellt perspektiv. 9

10 Viktigt med aktivt jämställdhetsarbete i alla led Monika Stridsman, generaldirektör för Skogsstyrelsen, anser att jämställdhetsplaner som en hjärtefråga enbart för jämställdhetshandläggare hör till forntiden. På Skogsstyrelsen arbetar de aktivt i myndighetens alla led. Skogen är viktig för alla människor och hälften är kvinnor, säger Monika Stridsman. Hur arbetar Skogsstyrelsen med jämställdhetsfrågor i dag? - För att trovärdigt kunna arbeta med jämställdhetsfrågorna i skogsbrukssektorn behöver vi själva ha kommit långt med detta. Inom Skogsstyrelsen har vi integrerat arbetet med jämställdhetsfrågorna med strävan efter ökad mångfald; två områden där skogsbrukssektorn har en förbättringspotential. En viktig framgångsfaktor är att arbetet är förankrat i alla led. Jämställdhetsplaner som en hjärtefråga enbart för jämställdhetshandläggare hör forntiden till tycker vi på Skogsstyrelsen. Med jämställdhetsarbetet jobbar vi med samma metodik som vi gör med våra skogliga frågor: tydliga mål, därtill kopplade åtgärder och tidpunkter då de ska vara avklarade. För varje moment finns utsedda, ansvariga personer, i regel distrikts- och enhetschefer. Varje år följs mål och åtgärder upp, bockas av och resultatet delges all personal via intranätet. Med detta oglamorösa, men effektiva arbetssätt har vi kommit en bra bit på väg vad avser arbetet med jämställdhet mellan kvinnor och män inom myndigheten. Med mångfaldsmålen har vi dock många steg kvar att gå. Vilket mervärde anser du att jämställdhetsstrategin kommer att ge? Den kommer förhoppningsvis driva på utvecklingen mot en mer jämställd skogssektor. Uppmuntra kvinnor att engagera sig mer i sin skog. Den kan också bidra till att vi får ett mer jämställt samhälle och att skogssektorn får en större förmåga att nå de skogspolitiska målen genom att bättre nyttja den kompetens som finns hos både kvinnor och män. Vilka faktorer anser du är viktiga för att jämställdhetsstrategin ska få genomslag? Att strategin blir konkret och ett positivt mottagande från skogsnäringen och skogssektorn är avgörande. Det behöver tydliggöras att en jämställd skogsbrukssektor betyder mycket för verksamheten och det ekonomiska resultatet på sikt. Det personliga engagemanget från cheferna i företagets högsta ledning avgör om jämställdhetsfrågor uppfattas som viktiga i resten av företaget. 10

11 Eddie Granlund/Johnér Vad kan Skogsstyrelsen bidra med i jämställdhetsstrategin? Lyfta positiva exempel som skogsägarnätverken för kvinnor, hjälpa till att göra strategin känd tillsammans med det vi redan arbetar med i jämställdhetsfrågan. Vi bjuder gärna på vår metodik och hur vi arbetar. Vill någon att vi ska komma och berätta, så gör vi det gärna. Vi tar också gärna hand om uppgiften att utreda villkoren för kvinnors och mäns möjligheter som skogsägare. I vilka avseenden skiljer sig villkoren för åbor och utbor i genushänseende? Hur bemöts kvinnor respektive män i rollen som skogsägare? Hur ser mönstret ut för kvinnor och män i ägandet och förvaltningen av skogen? Vilka förväntningar har du på näringen? Att man också ser fördelarna med en mer jämställd skogsbrukssektor och gärna sneglar på andra näringssektorer som nått längre på jämställdhetens stig. 11

12 Produktion: Blomquist Annonsbyrå Tryck: LTAB, Linköping, April 2011 Artikelnr: L Omslagsfoton: Håkan Hjort/Johnér, Sven-Olov Larsson/ LRF Media, Stefan Örtenblad/Johnér, Fredrik Nyman/Johnér, Stefan Örtenblad/Johnér Landsbygdsdepartementet Stockholm