Humörbiverkningar av p- piller SFOG

Relevanta dokument
Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

PMDS och andra menstruationsrelaterade tillstånd. Inger Sundström Poromaa Professor/överläkare Akademiska sjukhuset

PMS/PMDD. Inger Sundström Poromaa Dept of Women s and Children s Health Uppsala University

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

P-pillerlarmen. Venös tromboembolisk sjukdom (VTE) Kombinerad metod och trombos. Vad är det senaste som gäller?

Äldre Personer i Riskzon Livslots

Hormoner och humör. Kompositör. Marie Bixo Institutionen för Klinisk vetenskap Obstetrik och gynekologi Umeå universitet. Verket framförs av

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Personlig information

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Hormoner och humör. Kompositör. Marie Bixo Institutionen för Klinisk vetenskap Obstetrik och gynekologi Umeå universitet. Verket framförs av

Hormoner och humör. Torbjörn Bäckström Institutionen för Klinisk vetenskap Obstetrik och gynekologi Umeå universitet

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Syfte. Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in Adults. Syfte med avhandlingen (I) Syfte med avhandlingen (II)

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy

ABORT I NORDEN. Oskari Heikinheimo

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Hormoner och humör. Kompositör. Marie Bixo Institutionen för Klinisk vetenskap Obstetrik och gynekologi Umeå universitet. Verket framförs av

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Efficacy of ELLEN in w omen Diagnosed w ith Bacteriell Vaginosis. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Percentage of w omen

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Bilaga IV. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Kliniska prövningar. Helene Jacobsson E-post: Tel:

Vulvovaginal smärta. Psykologiskt perspektiv på bedömning och behandling

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Barn och unga i palliativ vård

Postpartumblödning och postpartumdepression:

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

LONG- TERM HEALTH OUTCOME OF ADOLESCENT MOOD DISORDERS: FOCUS ON BIPOLAR DISORDER. Aivar Päären Leg. läkare Specialist i barn- och ungdomspsykiatri

Hysterektomi och OPPortunistisk SAlpingektomi (Borttagande av äggledare i samband med livmoderoperation)

Studiedesign och effektmått

Vad är PMS? Typiska kännetecken för PMS är aggressivitet, grälsjuka, kort stubin, irritation, depression

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Affektivt spektrum. Research suggest that mental illnesses lie along a spectrum. Debutålder vid bipolär sjukdom. BPD hos barn i världen

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn.

Spel- och dataspelsberoende

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Oönskade graviditeterär LARC lösningen?

Risk behaviour among women using combined oral contraception

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

Bilaga 2 Granskningsmallar

Induktion efter tidigare snitt

Remeron , Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Uppmärksamma den andra föräldern

Producentobunden läkemedelsinfo

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Var finns barnen i forskningen?

Akut astma magnesium och teofyllin

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt

Vetenskapligt Förhållningssätt ht 2017

Hur ska man ge råd om preventivmedel? Upplever du att kvinnor känner till att preventivmedel har olika effektivitet?

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

DRUGLINE. med Drugle. Karolic

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

HJÄRNTRÖTTHET OCH KOGNITION

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI)

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Data from the Swedish national quality register for ECT

Positiva hälsoeffekter av preventivmedel

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Övriga Ickehormonella metoder.

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

PANS/PANDAS. En historisk översikt. BUP kong. Gävle 3 Maj Mats Johnson, Gillbergcentrum, Göteborgs Universitet

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Centralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende

Nyttan med ett register. Peter Molander

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Oönskade graviditeterär LARC lösningen?

Vilka ska vi inte operera?

Transkript:

Humörbiverkningar av p- piller SFOG 2017-08- 28 Cecilia Lundin AT- läkare, doktorand Ins@tu@onen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet

Inga intressekonflikter

Vad säger @digare forskning? Författare Design N, Population Resultat Duke 2007 Tvärsnitt 9688, Australien Ingen skillnad depressiva besvär mellan användare av OC eller ej Toffol 2011 Tvärsnitt Healthy 2310, Finland user Ingen skillnad bias? depressiva besvär, färre rapporter av vissa negativa humörbiverkningar ju längre exponeringstid Toffol 2012 Tvärsnitt 8586, Finland Färre depressiva symtom hos OC-användare jmf med icke-användare Svendal 2012 Tvärsnitt 498, Australien Kombinerade preparat minskad förekomst affektiva sjukdomar Keyes 2013 Tvärsnitt 6654, USA Mindre depression hos kvinnor 25-34 år med hormonella preventivmedel jmf med utan HC/ lågeffektiva metoder

Vad säger @digare forskning? Confounding by indica@on?

Randomiserade, kontrollerade prövningar Författare Substanser Design Population Duration Outcome/ resultat Leeton 1978 Ovulen vs placebo Dubbel-blind, cross-over 20 steriliserade kvinnor 2 cykler Ingen skillnad i depression Graham 1995 Neovletta vs Follistrel vs placebo Dubbel-blind, parallell 150 kvinnor, steriliserade/ steriliserad partner 4 cykler Mer depression med OC Oʹ Connell 2007 Neovletta vs Placebo Dubbel-blind parallell 76 tonåringar med dysmenorre 3 cykler Ingen skillnad i depression Gingnell 2012 Neovletta vs placebo Dubbel-blind, parallell 34 kvinnor med tidigare humörbiverkan 1 cykel Mer depression med COC

Anledningar @ll ar sluta med p- piller Lindh I et al, Contracep2on 2009

Anledningar @ll ar sluta med p- piller

Anledningar @ll ar sluta med p- piller 47 % avslutat efter ett år 33 % pga humörbiverkningar

MålsäRning AR beskriva skillnader i humörsymtom vid användning av p- piller jämfört med placebo hos en så oselekterad grupp kvinnor som möjligt

Metod Dubbelblind, placebokontrollerad, randomiserad, parallell, mul@center Zoely: 1.5 mg östradiol, 2.5 mg nomegestrol acetate, 24/4 MFSQ MFSQ MFSQ MFSQ

Daily Record of Severity of Problems Dagliga skarningar av symtom (DRSP) SkaRa varje kväll hur intensivt du känt av de listade symtomen. SäR er kryss i den ruta som bäst stämmer med din svårighetsgrad. alls, 2 = minimalt, 3 =lindrigt, 4 = mårligt, 5 = svårt, 6 = extremt 1 = inte Månad Spofng = S Blödning = B Datum 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Kände mig deprimerad, ledsen, nedstämd, hopplös, 6 oduglig eller hade skuldkänslor 5 4 3 2 Kände mig orolig, spänd, uppskruvad eller på helspänn 1 6 5 4 3 2 Hade humörsvängningar (t ex kände mig plötsligt ledsen eller gråjärdig) eller hade lär för ar bli sårad 1 6 5 4 3 2 1 Kände mig arg, lärretlig 6 5 4 3 2 1

Assessed for eligibility (n=224). Excluded (n=22) Declined to participate (n=20) Not meeting inclusion criteria (n=2) Randomised (n=202) Allocation Allocated to oral contraceptive (n=102) Received allocated intervention (n=100) Did not receive allocated intervention (n=2) Reason: Withdrawal of consent (n=2) Allocated to placebo (n=100) Received allocated intervention (n=98) Did not receive allocated intervention (n=2) Reason: Withdrawal of consent (n=2) Follow-Up Drop-outs (n=16) Drop-outs (n=4) Time: Cycle 1 (n=10) Cycle 2 (n=4) Cycle 3 (n=2) Time: Cycle 1 (n=2) Cycle 2 (n=1) Cycle 3 (n=1) Reason: Withdrawal of consent (n=5) Lost to follow-up (n=3) Side effects (n=5) Unknown (n=3) Reason: Withdrawal of consent (n=2) Lost to follow-up (n=1) Pregnancy (n=1) Completed the study and continued allocated intervention (n=84) Completed the study and continued allocated intervention (n=94)

. Resultat Combined oral Placebo p contracep7ve n = 102 n = 100 Age, years 23.8 ± 4.2 24.8 ± 4.2 0.097 Nulliparous, n (%) 95 (93.19) 90 (90.0) 0.442 University educa7on, n (%) 78 (76.5) 75 (76.5) 0.992 BMI, kg/m 2 22.3 ± 2.6 22.5 ± 2.5 0.532 Smokers, n (%) 7 (6.9) 8 (8.2) 0.737 Previous hormonal contracep7ve use, n (%) 84 (82.4) 82 (82.0) 0.947 Dura7on of previous hormonal contracep7ve use, years 4.8 ± 3.5 4.8 ± 3.3 0.945 Previous adverse mood experience from hormonal 41 (40.2) 38 (38.0) 0.759 contracep7ve use, n (%) Current hormonal contracep7ve use, n(%) 0.288 Never user 18 (17.6) 18 (18.0) Starter 70 (68.6) 75 (75.0) Switcher 14 (13.7) 7 (7.0) Premenstrual syndrome, n (%) 20 (19.6) 14 (14.6) 0.349 Premenstrual dysphoric disorder, n (%) 9 (8.8) 6 (6.2) 0.494 Any depressive disorder, n (%) 9 (8.8) 5 (5.0) 0.285 Any anxiety disorder, n (%) 7 (6.9) 8 (8.0) 0.785 Current use of psychotropic drugs, n(%) 0.605 Serotonin reuptake inhibitors 8 (7.8) 5 (5.0) Other 2 (2.0) 2 (2.0)

Resultat COC n = 80 Placebo n = 88 Intermenstrual n = 80 mean ± SD Premenstrual n = 44 mean ± SD Menstrual n = 51 mean ± SD Intermenstrual n = 88 mean ± SD Premenstrual n = 65 mean ± SD Menstrual n = 67 mean ± SD Depression 0.11 ± 0.57-0.13 ± 0.75-0.02 ± 0.98 0.06 ± 0.61 0.20 ± 0.73-0.06 ± 0.72 Anxiety 0.18 ± 0.54-0.05 ± 0.78-0.05 ± 1.12-0.04 ± 0.46 0.11 ± 0.72 0.03 ± 0.73 Mood swings 0.23 ± 0.53 0.13 ± 0.78 0.08 ± 1.20 0.08 ± 0.48-0.02 ± 1.01-0.10 ± 0.88 Irritability 0.30 ± 0.57 0.03 ± 0.86-0.09 ± 0.95 0.07 ± 0.46 0.10 ± 0.76-0.02 ± 0.73

Post- hoc analyser P- pillergruppen försämrades intermenstruellt i: Humörsvängningar (medelskillnad 0.15, 95% KI 0.00-0.31) Ångest (medelskillnad 0.22, 95% KI 0.07-0.37) Irritabilitet (medelskillnad 0.23, 95% KI 0.07-0.38) P- pillergruppen förbärrades premenstruellt i: Depressiva symtom (medelskillnad - 0.33, 95% KI - 0.63-0.05)

Behandlingssvar

Behandlingssvar i rela@on @ll bakgrundsfaktorer

MADRS- S Ingen skillnad på poäng mellan grupperna baseline eller behandling > 20 (COC 4 (4.8%), Placebo 1 (1.1%), p = 0.132) > 15 (COC 11 (13.3%), Placebo 7 (7.4%), p = 0.202)

Slutsats P- pillergruppen försämrades avseende ångest, irritabilitet och humörsvängningar intermenstruellt P- pillergruppen förbärrades avseende depressiva symtom premenstruellt Skillnaderna var på gruppnivå liten och försämringen drevs av kvinnor med @digare humörbiverkan Ingen ökad risk för depression enligt MADRS- S jämfört med placebo

Adverse events COC Placebo P (n = 102) (n = 100) n (%) n (%) Mood symptoms a 34 (33.3) 21 (21.0) 0.049 Bleeding disturbances 26 (25.5) 11 (11.0) 0.008 Sexual 13 (12.7) 3 (3.0) 0.010 Decreased sexual interest 12 (11.8) 3 (3.0) Decreased lubrication 2 (2.0) 0 (0.0) Vaginal pain when aroused 1 (1.0) 0 (0.0) Acne 9 (8.8) 9 (9.0) 0.965 Breast swelling or pain 8 (7.8) 5 (5.0) 0.410 Change in appetite 7 (6.9) 6 (6.0) 0.803 Fatigue 7 (6.9) 7 (7.0) 0.969 Dysmenorrhea 2 (2.0) 6 (6.0) 0.141 COC = combined oral contraceptive. Frequencies compared by Chi-square test or Fisher s exact test. a Any report of depressed mood, anxiety, irritability, mood swings, difficulties concentrating, or affect lability