Kommunplan KS

Kommunplan 2017-2019 14 KS 2016.221 3

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-05-12 81 Kommunplan 2017-2019 (KS 2016.221) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott lämnar ärendet utan eget ställningstagande. Anteckning Jaana Tilles (S) deltar ej i beslutet. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till kommunplan 2017-2019. Innehållet i kommunplan följer kommunallagens krav på budget och mål samt det som kommunfullmäktige har fastställt i Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. Yrkanden Ordförande Parisa Liljestrand (M) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott lämnar ärendet utan eget ställningstagande. Propositionsordning Ordförande Parisa Liljestrand (M) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Kommunplan 2017-2019 Expedieras till Akten Samtliga nämnder Skatteverket Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2016-04-29 DNR KS 2016.221 ANNIKA HELLBERG SID 1/2 EKONOMICHEF 08-587 852 12 ANNIKA.HELLBERG@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Kommunplan 2017-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige - Antar kommunplan 2017-2019 innehållande: Kommungemensamma mål Nämndernas driftramar Resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys Investeringsplan Exploateringsplan Bostadsbyggnadsprognos 2016-2025 BBP16 Befolkningsprognos 2016-2026 BFP16 Lokalresursplan 2017-2025 - Fastställer kommunal skattesats för år 2017 till 19,00 procent (oförändrad). - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2017 nyupplåna, d.v.s. att öka kommunens skulder med totalt 400 000 000 kronor. -Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2017 omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under året. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till kommunplan 2017-2019. Innehållet i kommunplan följer kommunallagens krav på budget och mål samt det som kommunfullmäktige har fastställt i Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. Bakgrund Kommunstyrelsen har 2015-11-02 fastställt tidplan för planeringsprocessen styrning och uppföljning. Tidplanen innehåller budgetberedning (KSAU) i samband med ordinarie KSAU 12 maj. Förslag till kommunplan behandlas av kommunstyrelsen 30 maj. Kommunplanen fastställs av kommunfullmäktige 13 juni. Handlingar 1. Kommunplan 2017-2019 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 WWW.VALLENTUNA.SE 5

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2016-04-29 DNR KS 2016.221 SID 2/2 Victor Kilén Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till Akten Samtliga nämnder Skatteverket 6

FÖRSLAG 2016-05-16 2017-2019 Kommunplan Förslag 7

Innehåll VALLENTUNA HÄR VÄXER MÄNNISKOR OCH FÖRETAG...3 Vision och styrmodell...4 Vision... 4 Styrmodell... 4 Kommunens strategiska inriktningar och mål...6 1. Här växer människor och företag.... 6 2. Bästa kommunen att bo och leva i.... 6 3. Fler och växande Vallentunaföretag... 7 4. Närmare till allt... 7 5. God ekonomisk hushållning... 8 Organisation och nämnder...9 Budget 2017-2019... 11 Samhällsekonomisk utveckling... 11 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning... 13 Befolkningsförändringar... 14 Bostadsbyggande... 15 Exploateringsverksamheten... 17 Vallentuna kommuns ekonomiska läge... 19 Verksamheternas nettokostnader... 20 Pris- och lönekostnadsindex... 20 Effektiviseringar... 20 Demografi... 20 Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar... 21 Finansiella kostnader... 21 Pensioner... 22 Investeringar... 22 Likviditet och upplåningsbehov... 22 Balansräkning... 23 Kommunens medarbetare... 24 Finansiell utveckling 2016-2018... 25 Bilagor Bilaga 1 Bostadsbyggnadsprognos 2016-2025 (BBP16A) Bilaga 2 Befolkningsprognos 2016-2026 (BFP16A) Bilaga 3 Lokalresursplan 2017-2025 2 8

VALLENTUNA HÄR VÄXER MÄNNISKOR OCH FÖRETAG Vallentunas ambition är att skapa den bästa platsen för människor och företag att växa på. För att bli denna plats måste kommunen i nära samverkan med invånare, föreningar och företag utvecklas i takt med att invånarnas verklighet förändras. Arbetsmarknaden förändras, invånarna blir fler, pendlingen ökar och kraven på hög kvalitet inom exempelvis skolan ökar. Vallentuna kommun antar därför en kommunplan med nya strategiska inriktningar för att möta invånarnas förändrade behov. Kommunens organisation, ledning och prioriteringar utgår från de nya strategiska inriktningarna. Utgångspunkten för allt arbete är våra kommuninvånare och deras möjligheter att växa och utvecklas i kommunen. Särskilt vikt ska under de kommande åren läggas vid att öka attraktionskraften för familjer samt att öka antalet företag i kommunen. Den nya kommunplanen består av fem strategiska inriktningar. Det handlar om att utveckla Vallentuna kommun som plats att bo och leva i, att förbättra företagsklimatet och om att verka för att förbättra pendlingsmöjligheterna till och från kommunen. 3 9

Vision och styrmodell Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Utgångspunkter Politiken ska skapa förutsättningar och undanröja hinder inte detaljstyra våra liv. Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke. Det gäller livets alla skeden. Stöd som ges ska syfta till att stärka individens och familjens egen förmåga att ta ansvar för sitt eget liv. Alla människor är olika och har olika behov och önskemål. En annan utgångspunkt är människans eget ansvar och hennes rätt att fatta beslut om den egna vardagen. Valfrihet är därmed en grundläggande förutsättning för det goda samhället. Man ska själva kunna välja förskola, grundskola och gymnasium. Våra äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna välja utförare av hemtjänst och olika omsorgsinsatser. Även inom skolor och äldreboenden ska valfriheten ökas eftersom den bidrar till kvalitetsutveckling inom dessa betydelsefulla verksamheter. Kommunen ska vara tillgänglig och agera professionellt, samt ta initiativ till samverkan och dialog med invånarna. Kommunens egen verksamhet och den upphandlade kontrolleras och följs upp på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Styrmodell All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen. All verksamhet vilar på kommunens värdegrund: I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet som präglas av kvalitet och kundfokus utifrån engagemang, allas lika värde och utveckling. Vid varje ny mandatperiod tar de styrande politikerna fram en politisk plattform som styr verksamheten de kommande åren. Utifrån denna plattform formuleras strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Kommunplanen antas varje år av kommunfullmäktige och beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på under den kommande treårsperioden. I bilagor finns utveckling över befolkning och bostadsbyggande på kort och lång sikt samt lokalresursplan. 4 10

Kommunplanen innehåller fem strategiska inriktningar: Här växer människor och företag Bästa kommunen att bo och leva i Fler och växande Vallentunaföretag Närmare till allt God ekonomisk hushållning För varje strategisk inriktning finns ett kommungemensamt mål. Dessa mål, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds verksamhetsplan. Nämnderna bryter ner kommunplanen i egna verksamhetsplaner och därefter formulerar förvaltningarna genomförandeplaner för att åstadkomma det som nämnderna beslutat om. Ett viktigt led i kommunens styrning är uppföljningen av både kommunens verksamhet och ekonomi. Uppföljningen genomförs i årsredovisningen och löpande under verksamhetsåret både vad gäller de politiska målen och de ekonomiska kraven. Månadsuppföljning genomförs varannan månad och innehåller endast uppföljning av ekonomi. Tertialrapporterna innehåller uppföljning av mål och ekonomi. Vidare redovisar nämnden utfallet för ett antal valda nyckeltal. Vallentuna kommuns styrmodell 5 11

Kommunens strategiska inriktningar och mål 1. Här växer människor och företag Vallentunas ambition är att skapa den bästa kommunen för människor och företag att växa på. För att uppnå detta måste hela kommunen i nära samverkan med invånare, föreningar och företag utvecklas i takt med att invånarnas verklighet förändras. Arbetsmarknaden förändras, invånarna blir fler, pendlingen ökar och kraven på hög kvalitet inom exempelvis skolan ökar. Vår kommun ska växa hållbart. Bostadsbyggandet ska ta hänsyn till miljön, kommunens egen miljöpåverkan ska minska och invånarnas möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka. Miljöarbetet är ett prioriterat område och kommunens verksamheter ska miljöcertifieras enligt ISO 14001. För att kommunen befolkningsökning ska vara hållbar krävs också att infrastrukturinvesteringar görs i god takt i till exempel skolor, förskolor, anläggningar för fritidsaktiviteter samt gång- och cykelvägar. Genom en varierad bebyggelse och blandade upplåtelseformer skapar vi hållbara bostadsområden och social sammanhållning. Ett hållbart flyktingmottagande inriktas mot geografisk spridning, att ge stöd till individens självförsörjning, skapa delaktighet i samhället och värna grundläggande demokratiska värden för alla. Det är angeläget att verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter, en god hälsa samt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Mål Utvecklingen av Vallentuna kommun ska vara långsiktigt hållbar. 2. Bästa kommunen att bo och leva i Vallentuna kommun ska vara den bästa platsen för människor att bo och leva på. Människor är olika och Vallentuna kommun ska ständigt skapa bättre möjligheter för alla att växa och leva utifrån sina egna unika förutsättningar. Jämställdhet, valfrihet, tillgänglighet och flexibilitet är viktigt. Varifrån en människa kommer är inte det viktigaste, utan vart de vill. Samhället blir alltmer kunskapsintensivt och skolan spelar en allt viktigare roll. En särskild prioritering de kommande åren blir att höja kvaliteten och hälsan i Vallentunas skolor. Vi ska ta vara på vårt geografiska läge med tillgången till både stad och landsbygd. Med spännande arkitektur tillsammans med vårt natursköna läge, skapar vi en plats för allas unika smak och behov. En ökad variation i upplåtelseformer ökar valfriheten i boendet i livets alla skeenden och underlättar kompetensförsörjningen till det lokala och regionala 6 12

näringslivet. Vallentuna kommun ska fortsätta utvecklas som en oas med både stadens kvaliteter och de värden som finns i vår landsbygd. En viktig utmaning blir att främja utvecklingen av Vallentunas urbana miljö. Människor efterfrågar i högre utsträckning tjänster och tillgång till restauranger, kulturliv och caféer. Kommunen ska bland annat genom en ökad digitalisering förbättra tillgängligheten och servicen till kommuninvånarna och det lokala näringslivet. Mål Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. 3. Fler och växande Vallentunaföretag Vallentuna kommun ska bli en attraktiv plats för att starta och utveckla företag. Vi ska minimera regelverken, maximera servicenivån och främja samverkan med företagare. Prioriteringen är att ge jämställda möjligheter att starta och bedriva företag oavsett bakgrund och kön. En viktig del i detta blir att utveckla och stötta kluster inom olika segment. Inte minst den typen av företagande som kan kopplas till kommunens geografiska läge är viktigt. Det handlar både om livsmedel och upplevelser, men också om vårt nära läge till KTH och mer tech-baserade företag. Studier, omsorg, näringsliv, forskning och kreativitet ska ha en naturlig samlingsplats i Vallentuna kommun. KTH Vallentuna världen, det unika läget erbjuder en fot i Vallentuna kommun och en fot i världen och akademin. En viktig uppgift de kommande åren blir att i samverkan med företag utveckla mötesplatser för människor som arbetar i egenanställning och miljöer för nystartade företag med tillväxtambitioner. Mål Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. 4. Närmare till allt Vallentuna kommun är en del av en växande Stockholmsregion och möjligheten till mobilitet blir allt viktigare. Kommunen ska därför verka för att ständigt skapa bättre och mer funktionella och klimatsmarta alternativ för att kunna resa inom kommunen och pendla till arbete och flygplats. Stockholm växer och utgör i symbios med Arlanda en attraktiv tillväxtregion för företag och människor. Vallentuna kommuns unika läge mellan Stockholms city och Arlanda, där båda ökar i betydelse, är en möjlighet vi vill ta ansvar för att utveckla. 7 13

Det är i detta perspektiv vi utvecklar framtidens Vallentuna kommun. Med utgångspunkt i det unika läge vi har, mellan regionens två centrum Stockholm och Arlanda, ska vi utveckla en plats som erbjuder bästa möjliga och hållbara miljö för människor i rörelse mellan dessa två centrum. Mål Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. 5. God ekonomisk hushållning Politiken syftar till att underlätta för människor att vara självförsörjande. En låg skatt ger invånarna en högre disponibel inkomst, vilket innebär ökat ekonomiskt oberoende och förbättrad livskvalitet. Samtidigt kommer vi att under mandatperioden driva en politik som syftar till att höja kvaliteten i den kommunala verksamheten. Om detta mål kan uppnås är ambitionen att på sikt sänka skatten, även om vi gör kvalitetssatsningar En god och sund ekonomi är en förutsättning för att vi ska kunna förverkliga vår vision. En sund ekonomi innebär också att vi kan möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografiska förändringar. Det finansiella resultatmålet är ett årligt positivt resultat. Mål Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. 8 14

Organisation och nämnder Kommunen är organiserad i nio nämnder kommunstyrelsen (KS), överförmyndarnämnden (ÖN), miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (MSN), fritidsnämnden (FN), kulturnämnden (KN), barn- och ungdomsnämnden (BUN), utbildningsnämnden (UN), socialnämnden (SN) samt valnämnden För att stödja nämndernas arbete finns fyra förvaltningar och ett kommunledningskontor. Nämndernas uppgifter Kommunfullmäktige har för respektive nämnd fastställt ett reglemente som anger nämndens uppgifter, ansvar och arbetsformer. Detta är en sammanfattning av nämndernas uppgifter. Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i kommunen genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, en effektiv ITstruktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället. I ansvaret ingår också den översiktliga planeringen av mark och vatten, en god livsmiljö i kommunen samt energiplanering och energihushållning. Kommunstyrelsen ska vidare fullgöra kommunens uppgifter avseende den översiktliga planeringen och ansvaret för exploatering och infrastruktur. Liksom den strategiska planeringen för trafik- och miljöfrågor. Kommunala funktionshinderrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Kommunala pensionärsrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män som biträder de barn och andra personer som inte kan förvalta sin egendom själva. 9 15

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har som uppgift att fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att besluta om bygglov. Fritidsnämndens uppgift är att vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet. Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskolan, leda biblioteksverksamheten och annan kommunal kulturverksamhet, erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser, ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv och svara för kommunens konstinköp samt fullgöra utsmyckningsuppdrag. Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar också för öppen förskola och ungdomsmottagning. Utbildningsnämndens uppgift är att ansvara för gymnasieskola inom kommunen och låta elever fritt få välja gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utbildningsnämnden ansvarar också för vuxenutbildning, svenska för invandrare och uppföljning av alla 16 20-åringar. Socialnämndens uppgift är att ansvara för att kommunens äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, missbruksvård samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Socialnämnden har även ansvar för familjerådgivning, handläggning av färdtjänstresor samt tillstånd och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. 10 16

Budget 2017-2019 Samhällsekonomisk utveckling Ekonomirapporten April 2016, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Den svenska ekonomin utvecklades synnerligen starkt ifjol och BNP växte med omkring 4 procent. I år och nästa år blir tillväxten något lägre och BNP väntas växa med runt 3 procent. Den svenska ekonomin utvecklas mycket starkt trots relativ svag internationell tillväxt. Det hänger samman med en fortsatt mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna, inte minst byggnadsinvesteringarna, växer snabbt. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält till följd av den omfattande flyktinginvandringen. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skattunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt 2 procent i reala termer, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som normalt. En svagare utveckling 2018 och 2019 ger betydande problem för kommunsektorn att finansiera sin verksamhet. Trots konjunkturell balans fortsätter också statens finanser att visa betydande underskott. Kommunernas resultat för 2015 uppgick till 12 miljarder och låg därmed något över sektorns tumregel för god ekonomisk hushållning. Endast 9 procent av kommunerna redovisade ett negativt resultat. En bra utveckling av skatteunderlaget 2016 och extra statligt stöd innebär att kommunerna klarar kostnadsökningar i nivå med kraftigt ökade behov i verksamheterna 2016 2017. En sämre skatteunderlagsutveckling 2018 2019, i kombination med fortsatt höga behov väntas leda till sämre resultat. För att klara ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag 2019 krävs åtgärder motsvarande en skattehöjning på 1 krona. Budgetförutsättningar för åren 2016-2019, Sveriges Kommuner och Landsting Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt i fjol med en ökning av BNP på närmare 4 procent i kalenderkorrigerade termer. Framöver beräknas tillväxten bli något lägre och BNP väntas i år och nästa år öka med omkring 3 procent. Den svenska ekonomin fortsätter därmed att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Förklaringen är en mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna och inte minst byggnadsinvesteringarna växer snabbt. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält som en konsekvens av den omfattande flyktinginvandringen. Jämfört med bedömningen som presenterades i februari har en del förändringar skett. Den mest avgörande är en ny befolkningsprognos som innebär att befolkningen framöver inte växer lika mycket som i tidigare bedömning. I bedömningen från februari antogs befolkningen öka med uppemot 1 miljon mellan 2014 och 2019, men i den nya befolkningsprognosen begränsas ökningen till cirka 690 000. Skillnaden hänger samman med en inte lika omfattande nettoinvandring. Förändringen av befolkningsprognosen har resulterat i en något svagare bedömning av den ekonomiska utvecklingen jämfört med vad vi räknade med i februari och inte minst 11 17

då vad avser utvecklingen av offentlig konsumtion. Till det ska läggas att den svenska ekonomin under början av i år har utvecklats svagare än beräknat vilket dragit ner bedömningen för i år. Trots de nedjusteringar som gjorts är bilden att den svenska ekonomin utvecklas i relativt god takt i år och nästa år. Det innebär att svensk ekonomi lämnar lågkonjunkturen bakom sig och når konjunkturell balans. Konjunkturläget nästa år kan beskrivas i termer av mild högkonjunktur. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skattunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt 2 procent i reala termer vilket är ungefär dubbelt mot normalt. Samtidigt når arbetslösheten nästa år ner mot 6,5 procent. Nyckeltal för den svenska ekonomin, SKL 2016-04-28 Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019 BNP* 3,8 3,1 2,8 1,8 1,8 Sysselsättning, timmar* 1,0 1,3 1,6 0,4 0,3 Arbetslöshet, nivå 7,4 6,8 6,5 6,6 6,8 Timlön, nationalräkenskaperna 3,3 3,1 3,4 3,6 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,1 3,4 3,6 3,7 Konsumentpris, KPIF-KS 0,6 1,1 1,5 1,9 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 0,8 1,6 3,4 3,0 Realt skatteunderlag 2,2 2,2 2,1 1,1 0,7 Befolkning 1,1 1,2 1,4 1,6 1,5 *Kalenderkorrigerad utveckling. 12 18

Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Sveriges kommuner och landstings prognos, april 2016, över skatteunderlaget samt kommunens befolkningsprognos ligger till grund för kommunens beräkning av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för kommande tre år. Förändring av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr 120 100 97,6 80 60 40 66,2 91,0 58,1 57,8 20 2015 2016 2017 2018 2019 Utfall Prognos Budget Plan 13 19

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Antal Procent Befolkningsförändringar Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Befolkningen i Vallentuna kommun var vid början av år 2016 ungefär 32 400 personer. Befolkningen ökade under 2015 med 411 personer eller 1,3 procent. Ökningstakten var därmed högre än under 2014. Den genomsnittliga befolkningsökningen per år från år 2000 är cirka 1,7 procent. Under 2010 ökade befolkningen med 2,6 procent och kommunens tillväxt var då den snabbaste i landet i procent räknat. I genomsnitt under perioden 2008-2012 ökade befolkningen med 1,95 procent per år och därmed var Vallentuna den sjunde snabbast växande kommunen. Befolkningen beräknas öka med cirka 6 000 personer (19 procent) till år 2026. Prognosen presenteras utförligare i befolkningsprognos 2016-2026 (BFP16A). Takten i befolkningstillväxten följer det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen som redovisas i bostadsbyggnadsprognos 2016-2025 (BBP16A). Det finns ett klart samband mellan bostadsbyggande och befolkningsutveckling i kommunen. Total folkmängd Procentuell förändring 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0 0,0% 14 20

Antal Bostadsbyggande Vallentuna kommun fortsätter att planera för en hög utbyggnadstakt av nya bostäder de närmaste tio åren. Enligt Översiktsplan 2010-2030 har Vallentuna kommun en ny roll i den regionala utvecklingen. Vallentuna kommun ska aktivt bidra till en växande och hållbar storstadsregion. Den regionala och kommunala inriktningen för Vallentuna innebär att 7 000 8 000 nya bostäder ska byggas inom kommunen mellan 2010-2030. Detta innebär en successiv ökning från 200 till 350-400 nya bostäder per år. Översiktsplan 2010-2030 redovisar att bostadsutbyggnaden under perioden 2010-2030 ska koncentreras till Vallentuna (inklusive Molnby/Ubby), Lindholmen, Karby/Brottby och Gillinge. Bostadsbyggnadsprognos 2016-2025 (BBP16A) redovisar en planerad byggstart av cirka 320 bostäder i genomsnitt per år under 2016-2019, varav drygt 170 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. För perioden 2020-2025 redovisar prognosen cirka 580 nya bostäder per år varav ungefär hälften redovisas som lägenheter i flerbostadshus. Bostadsbyggandet i kommunen är beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Vallentuna kommun. Bostadsbyggandet under prognosperioden och fördelningen per bostadstyp och per kommundel framgår av diagrammen nedan. 700 Flerbostadshus Småhus i grupp Småhus, större tomter 600 500 400 300 200 100 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Utfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning 15 21

Antal Västra Vallentuna Nordöstra Vallentuna Sydöstra Vallentuna Lindholmen, övrig MOF Kårsta och VAÖ 700 600 500 400 300 200 100 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Utfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning 16 22

Exploateringsverksamheten Exploateringsverksamhetens uppgift är att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för bostads- och industriändamål. Kommunens exploateringsverksamhet ska över tid vara självfinansierad. Infrastrukturanläggningar finansieras antingen av exploatörer genom tecknande av exploateringsavtal, via enskilda fastighetsägare som gatukostnadsavgift eller av kommunen. Inkomster och utgifter för varje projekt i exploateringsplanen ger en grov uppfattning om det ekonomiska utfallet för respektive år. Utgifterna för exploateringsverksamheten beräknas vara högre än intäkterna under planeringsperioden. I slutet av perioden väntas intäkterna vara högre än utgifterna. Planprioritering 2017-2018 Bostadsbyggnadsprognosen ligger till grund för exploateringsplanen. Många av projekten med trolig byggstart under perioden har fastställd detaljplan eller är ett pågående planarbete. Planläggning för några projekt har ännu inte påbörjas. Förutsättning är att planläggning för dessa påbörjas 2015-2016. Fastställd detaljplan: Förtätning västra centrum, Åby ängar etapp 1, Upprätta-Lingsberg, Haga 3, Uthamra strand, Tingvalla, Påtåker och Bällstaberg 4. Antalet outnyttjade byggrätter inom dessa bedöms (december 2015) till ca 550. Många byggrätter kan dock inte nyttjas innan utbyggnad av kommunaltekniska anläggningar. Pågående detaljplanering: Åbyholm, Nyborg, Grönlundsvägen (vilar), Frösunda- Sunnanå, Stensta-Ormsta, Bällsta-Björnboda 1, Lindholmen-Strömgården, Össeby- Hacksta, Manhemsvägen, Kårsta-Rickeby 1, Ekskogen-Vivedal (vilar), Kristineberg 1-2, del av Rickebyhöjd, Lindholmen-Uppsäter (förstudie) och Kumla-Stensta. Planstart 2016: Gärdesvägen, Bällsta 2:158, Brottby-Sundby, Vallentuna-Åby 1:153, Kristineberg 3 och Lindholmen-Kullbacka. Planstart 2017: Vallentuna centrum östra, Fd polishuset, Norra centrumtomten, Ubby/Molnby, Kragsta 1:51:3, Bällsta-Björnboda 2, Mörbytorp, Slumsta 1:19 mfl och Olhamra 1:120. Planstart 2018-2019: Norra Vallentuna Nordväst NV (2019), Vallentuna-Ekeby 2:154 (2018), Kristineberg 4-5, Centrala Lindholmen (2018), Grönlundsvägen (2018), Karby/Lindvägen (2018), Södra Lussinge (2019), Åby Ängar 2 (2018), Södra Haga (2018), Ubby/Molnby 2- (2018), Hjälmsta (2018) Bostadsexploatering Bostadsbyggandet kommer bland annat att ske i de centrala delarna av Vallentuna såsom Åby ängar, Bällstaberg och Tingvalla. De flesta av de områden som bebyggs under planeringsperioden är redan påbörjade och/eller överenskomna med olika intressenter. För att kunna genomföra utvecklingen i centrala Vallentuna enligt de riktlinjer som är fastställda av kommunfullmäktige behöver infrastrukturen utvecklas. Under planeringsperioden kommer anläggande av nya gator samt gång- och cykelvägar att fullföljas. Detta finansieras av kommande bostadsbebyggelse i centrala Vallentuna. 17 23

Omvandlingsområden I kommunen finns ett antal fritidshusområden som stegvis omvandlas till områden för permanentboende. I och med detta ställs andra krav på vägar, vatten- och avloppslösning och byggrätter. Under planeringsperioden planeras kommunala vägar och/eller VA-nät att anläggas i de tätortsnära områdena Tingvalla, Haga 3, Nyborg och Kårsta-Rickeby. Arbetsplatsområden För etablering av industri-, kontors- och handelsarbetsplatser efterfrågas lägen med goda kommunikationer. För handel krävs dessutom bra skyltlägen. Enligt översiktsplanen finns möjligheter till framtida arbetsplatsområden bland annat i anslutning till E18. Vid Roslagsstoppet, i Okvista och i Bällstaberg finns viss privatägd planlagd mark för ytterligare etableringar. Kommunen har förvärvat mark av Stockholms stad i anslutning till arbetsplatsområdena Karby och Okvista. Där beräknas planläggning av nya arbetsplatsområden påbörjas under planeringsperioden. Vägar, kollektivtrafik Utbyggnad av det statliga vägnätet krävs för en fortsatt tillväxt i kommunen. En kommande uträtning av Väsbyvägen är exempel på projekt som staten genom Trafikverket är ansvarig för. Utbyggnad av kollektivtrafik krävs för en fortsatt tillväxt i kommunen. Den fortsatta utbyggnaden av Roslagsbanan innebär att SL från 2021 kan erbjuda tätare trafik, bättre tillgänglighet och punktlighet samt förhöjd säkerhet. För Vallentuna innebär det att dubbelspår har byggts på sträckan mellan Kragstalund och Vallentuna samt att SL köper in nya tåg. Eventuellt kommer dubbelspår byggas mellan Täby och Kragstalund. För att kunna hantera nya och gamla tåg behövs en ny depå på Kårstagrenen med lokalisering i Molnby. Vatten- och avloppsförsörjning Den kommunala VA-verksamheten sköts av Roslagsvatten AB. Anläggningarna ägs av Vallentunavatten AB som är ett dotterbolag till Roslagsvatten AB. Beslut om investeringar och avgifter hanteras av Vallentunavattens styrelse och av kommunfullmäktige i Vallentuna. Vallentuna förses med dricksvatten från kommunalförbundet Norrvattens vattenverk Görvälnverket i Järfälla kommun. En ny vattenledning till Norrtälje går från Vallentuna centrum via Karby-Brottby. Roslagsvatten bygger parallellt med vattenledningen en spillvattenledning mot Karby/Brottby för att i framtiden kunna ansluta dessa orter till Käppalaförbundets ledningar. Denna nya ledning innebär nya möjligheter för Karby- Brottbyområdet eftersom kapaciteten i nuvarande spillvattenledning till Margretelund är begränsad. För att kunna ta ledningarna i drift måste ledningar mellan Högdalavägen och Stockholmsvägen byggas samt alla pumpstationer längs vägen. Tidpunkten är avhängig utbyggnad av VA-huvudledningar genom Kristineberg. Kommunen är medlem i kommunalförbundet Käppalaförbundet. Hela Vallentuna kommun får lämna spillvatten till Käppala men lokala reningsverk finns idag i Frösunda, Ekskogen och Kårsta. Reningsverken i Kårsta och Ekskogen är i gott skick men kommer att behöva fasas ut på sikt. För att lösa vattenförsörjningen i Kårsta lades i början av 90- talet en dricksvattenledning utmed Roslagsbanan. Samtidigt lades en tryckspilledning på samma sträcka som möjliggör att lägga ned de lokala reningsverken när detta är ekonomiskt och miljömässigt motiverat. 18 24

Vallentuna kommuns ekonomiska läge Vallentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god de senaste åren. Den övergripande målsättningen är att ha en ekonomi i god balans som klarar av förändringar i omvärlden. Under perioden 2004 till 2015 har kommunen redovisat ett resultat som uppfyller balanskravet och överensstämmer med god ekonomisk hushållning. Resultatet de senaste åren framgår av diagrammet. Resultaten för 2012, 2013 och 2015 omfattar engångsintäkter på 16,8 miljoner kronor, 15,8 miljoner kronor respektive 7,2 miljoner kronor i form av återbetalning för premier från AFA försäkring för åren 2007-2008, 2006-2005 respektive 2004. Resultat 2011-2019, mnkr Årets resultat Årets resultat enligt balanskravet 60 50 50,9 40 30 32,3 30,6 20 17,7 18,8 18,1 13,8 14,1 12,6 10 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Vallentuna kommun är inne i en långvarig tillväxtfas. Fler invånare i kommunen ger högre intäkter. Fler invånare kräver också en utbyggd kommunal verksamhet. För att även i fortsättningen behålla en stabil ekonomisk utveckling och en hög kvalitet i verksamheten krävs även en fortsatt effektiv verksamhet med en god kostnadskontroll. I planen för 2018 och 2019 beräknas effekten av komponentavskrivning påverka driftsresultatet positivt. Den av staten fastställda nedre gränsen för den ekonomiska utvecklingen, det så kallade balanskravet, innebär att kommunens intäkter varje år måste överstiga kostnaderna. Detta är dock inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. 19 25

Verksamheternas nettokostnader Kommunen tillämpar följande modell för uppräkning och fördelning av budgetramar: Utgångspunkt är gällande ramar som räknas upp med ett prisindex och ett lönekostnadsindex Demografimodell med differentierad påverkan beroende på verksamhet Förändringar som beror på nyinvesteringar Förändringar som beror på ändrad verksamhet och effekter av statliga satsningar Effektiviseringar (generellt 50 procent av pris- och lönekostnadsindex) Politiska prioriteringar Med utgångspunkt från beräknade skatteintäkter och kommunens modell för uppräkning och fördelning av budgetramar kommer nämndernas budgetramar öka enligt följande: Nämndernas uppräkning, mnkr Indexuppräkning, löner och pris Effektiviseringar Demografi Verksamhetsförändringar/politiska prioriteringar 2017 Budget 45-22 31 2018 Plan 56-28 37 2019 Plan 58-29 31 11 5-1 Pris- och lönekostnadsindex Kostnader för löneökningar beräknas enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i april 2016 och uppgår till 3,4 procent för år 2017. Kostnader för övriga delar beräknas enligt konsumentprisindex KPI och prognosen för 2017 är en ökning med 1,6 procent enligt SKL. Timlön, konjunkturlönestatistiken Konsumentpris, KPI 2015 2016 2017 2018 2019 2,5 0,0 3,1 0,8 3,4 1,6 3,6 3,4 3,7 3,0 Effektiviseringar Kommunens arbete med effektivisering av den befintliga verksamheten fortsätter. Vallentuna kommuns budgetmodell innehåller ett generellt effektiviseringskrav för att klara bibehållen skattenivå samtidigt som kostnaderna årligen ökar. Budgetförslaget innebär att nämndernas budgetramar räknas upp för pris- och löneökningar, men endast till 50 procent. Demografi I kommunens modell för resursfördelning till verksamheterna används demografiska förändringar som en viktig faktor. Främst är det inom förskola, grundskola, gymnasium och socialnämndens verksamheter där genomslaget för målgruppen är hundraprocentigt. 20 26

Befolkningsökningen innebär således att kostnaderna för verksamheterna ökar och som grund för beräkningarna är befolkningsprognos enligt bilaga. Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Det arbete som påbörjats under perioden 2014 till 2016 kommer att fortsätta 2017. Det gäller till exempel satsningar inom arbetsmarknadsområdet. De ekonomiska förutsättningarna ger visst utrymme för ytterligare satsningar under 2017. I budgeten för kommunstyrelsen ingår höjda anslag bland annat för att möjliggöra arbete med översiktsplan. Budgetramen innehåller också en satsning på miljöcertifiering av kommunens verksamheter. Socialnämndens budgetram utökas ytterligare till följd av ansvar för hälso- och sjukvård i bostad som kommunen tagit över från landstinget. Fritidsnämndens budgetram utökas för att klara högre driftskostnader för anläggningar och åtgärder i ishall. Barn- och ungdomsnämndens budgetram utökas för att höja kvalitén och en särskild satsning på höjd skolpeng genomförs. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens budgetram utökas med resursförstärkning inom bygglov samt kart- och mät. Finansiella kostnader Kommunen började hösten 2010 att låna medel för att täcka investeringsutgifterna. Den totala låneskulden i årsbokslutet 2015 uppgick till 413 miljoner kronor. De kommande årens investeringsutgifter innebär ökat lånebehov. De finansiella kostnaderna består av räntekostnader för lån och räntekostnader på pensionsskuld. Finansiella kostnader 2015-2019, mnkr 30 25 22,7 26,0 20 17,8 15 10 5 13,6 11,4 0 2015 2016 2017 2018 2019 Utfall Prognos Budget Plan 21 27

Pensioner Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar (avseende intjänande före 1998) för dagens pensionärer, dels för de nuvarande anställdas intjänande. Enligt kommunens finanspolicy ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Enligt en långtidsprognos från 2014 kommer utbetalningarna från den gamla skulden att minska från och med år 2028 och skulden vara helt avbetalad i slutet av 2050-talet. Pensionskostnad 2015-2019, mnkr 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 8 7 2 1 4 47 53 48 42 42 5 6 6 7 7 26 25 26 27 28 2015 2016 2017 2018 2019 Utfall Prognos Budget Plan Finansiell kostnad Nyintjänade pensioner Nya utbetalningar Gamla utbetalningar Investeringar Investeringsverksamheten följer befolkningsprognosen och uppgår till drygt 1 100 miljoner kronor under perioden 2017-2019. De stora investeringar som planeras de närmaste åren är främst nya förskolor och skolor. Detta beskrivs utförligare i lokalresursplanen. Investeringsplanen redovisas i slutet av kommunplanen. Investeringsplanen sträcker sig över tio år och planen ska ses som en inriktning. För investeringar, utöver årliga anslag, ska särskilda beslut fattas för fastställande av investeringsbudget. Likviditet och upplåningsbehov Den stora investeringsvolymen ska i möjligaste mån finansieras med egna medel men med början under hösten 2010 uppstod ett lånebehov som sedan har ökat. Prognosen för nyupplåning uppgår till högst 400 miljoner kronor per år. De närmaste åren kommer exploateringsverksamheten att behöva använda kommunens likviditet och det innebär att övriga investeringar till stor del måste lånefinansieras. Lånebehovet redovisas i diagrammet. 22 28

Finansiering av investeringsutgifter 2015-2019, mnkr 600 500 400 300 200 100 0 453 452 483 13 126 150 239 160 0 371 63 199 246 40 0 176 120 69 102 111 2015 2016 2017 2018 2019 Utfall Prognos Budget Plan Investeringsbidrag & försäljningsintäkter Lånefinansiering Finansiering egna medel Investeringar Balansräkning Kommunen har i jämförelse med kommunsektorn i övrigt en stark balansräkning. Soliditeten är högre än genomsnittet för kommunerna och det gäller även när åtagandet för intjänade pensioner fram till 1998 tas med. Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, vilken är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Soliditeten har varit hög under ett flertal år, men de närmaste åren kommer kommunens soliditet att minska till följd av att kommunens investeringar måste lånefinansieras. Soliditet exklusive och inklusive ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden 2014-2019, procent Vallentuna Riket Vallentuna inkl ansvarsförbindelse Riket inkl ansvarsförbindelse 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Utfall Prognos Budget Plan 23 29

Kommunens medarbetare Vallentuna kommuns verksamheter ställer höga krav på medarbetarna. Personalens prestationer är grunden för en god service till invånarna i kommunen. Att ge personalen rätt förutsättningar för att kunna prestera är kärnan i kommunens personalarbete. När omvärlden förändras måste verksamheterna också kunna anpassa sig det gäller att balansera långsiktighet och kontinuitet med kreativitet och nytänkande. För att kunna locka till sig rätt personer som kan utveckla och upprätthålla en god service, måste Vallentuna kommun vara en attraktiv arbetsgivare. Därför finns det ett personalpolitiskt program som lyfter fram vad som gör Vallentuna kommun till en attraktiv arbetsgivare, bland annat det goda ledarskapet och medarbetarskapet. Medarbetare i siffror Den 31 december 2015 var antalet tillsvidareanställda i kommunen 1 533, vilket motsvarar 1 433 årsarbetare. Fördelningen mellan kvinnor och män är 81 procent respektive 19 procent. Av kvinnorna arbetar 66 procent heltid och av männen 85 procent. Genomsnittsåldern för kommunens tillsvidareanställda är 46,8 år (46,6 år 2014). Enligt pensionsavtalet (KAP-KL) har man möjlighet att gå i pension mellan 61 och 67 år. Vanligast är fortfarande att bli pensionär vid 65 år. Avgångsskyldighet finns enligt lag vid 67 års ålder. Under 2015 gick 34 anställda i pension vilket är lika många som år 2014. Personalkostnader Utvecklingen av personalkostnaderna styrs dels av löneutrymmet i de centralt träffade löneavtalen, dels av kommunens egna ekonomiska och lönepolitiska bedömningar. Under perioden kommer ett ökat fokus att läggas på lokal lönebildning, vilket ger större möjlighet att påverka kostnaderna samtidigt som den prognossäkerhet som centrala avtal ger minskas. 24 30

Finansiell utveckling 2017-2019 Driftredovisning 2015-2019, tkr 2015 2016 2017 2018 2019 Bokslut Prognos Budget Plan Plan KOMMUNSTYRELSEN 147 018 159 223 171 700 179 784 182 409 Kommunstyrelsen rambudget 82 098 91 358 94 547 96 862 99 306 Samhällsbyggnadsförvaltningen 45 441 45 445 52 466 58 050 58 015 KS OF 0 3 870 5 000 5 000 5 000 Räddningstjänst 19 479 18 551 19 687 19 872 20 088 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN 2 416 2 750 2 812 2 881 2 954 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND 9 917 11 129 12 482 13 187 13 520 FRITIDSNÄMNDEN 46 134 49 579 52 396 54 427 55 503 KULTURNÄMNDEN 40 181 42 007 43 391 44 429 45 554 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 132 444 142 530 148 675 152 885 157 405 SKOLPENG 556 961 587 571 610 720 630 415 650 020 GYMNASIESKOLPENG 120 577 121 001 120 859 125 207 131 975 UTBILDNINGSNÄMNDEN 29 150 29 274 31 257 32 497 34 211 SOCIALNÄMNDEN 428 068 452 940 489 293 510 622 533 284 FÖRÄNDRADE KAPITALKOST (OFÖRDELAT) 0 0 7 887 6 116 TOTALT 1 512 864 1 598 005 1 683 585 1 754 222 1 812 952 Kapitalkostnader ( ) -92 136-92 448-104 174-113 561-126 364 Pensionskostnader 30 918 31 396 32 229 33 833 35 519 Övriga centrala kostnader och intäkter -19 080 8 745 0-15 000-15 000 TOTALT DRIFTREDOVISNING 1 432 566 1 545 698 1 611 640 1 659 493 1 707 106 25 31

Resultatplan 2015-2019, tkr 2015 2016 2017 2018 2019 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter 355 443 337 034 264 309 272 157 279 965 Verksamhetens kostnader -1 788 009-1 882 732-1 875 949-1 931 650-1 987 072 Avskrivningar -62 449-62 205-70 271-75 455-83 763 Verksamhetens nettokostnader -1 495 016-1 607 903-1 681 912-1 734 948-1 790 870 Skatteintäkter 1 388 555 1 479 783 1 557 041 1 630 265 1 702 249 Generella statsbidrag och utjämning 167 271 173 617 156 022 140 861 126 644 Finansiella intäkter 3 713 470 470 583 583 Finansiella kostnader -13 630-11 432-17 777-22 700-26 036 Årets resultat 50 892 34 535 13 845 14 062 12 570 Realisationsvinster 21 700 Balanskravsresultat 29 192 34 535 13 845 14 062 12 570 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 2015-2019, tkr 2015 2016 2017 2018 2019 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Skattesats 18,98% 19,00% 19,00% 19,00% 19,00% Skatteintäkter (inkl avräkning) 1 388 555 1 479 783 1 557 041 1 630 265 1 702 249 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 29 037 21 975 22 963 17 926 11 208 Kostnadsutjämning 59 223 66 832 52 595 50 509 48 623 Regleringsbidrag/-avgift -1 236-1 107-8 140-16 543-25 903 Strukturbidrag 3 319 3 366 3 412 3 465 3 511 LSS-utjämning 22 785 24 953 20 437 20 758 21 032 Fastighetsavgift 51 739 54 108 54 108 54 108 54 108 Övriga generella bidrag 2 404 3 491 10 648 10 639 14 065 Summa intäkter 1 555 826 1 653 400 1 713 063 1 771 126 1 828 893 26 32

Balansräkning 2015-2019, tkr 2015 2016 2017 2018 2019 Bokslut Prognos Budget Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 381 259 1 319 053 1 363 291 1 406 887 1 498 448 Pågående icke aktiverade investeringar 187 645 426 555 765 118 1 097 618 1 405 318 Finansiella anläggningstillgångar 69 675 90 675 111 675 111 675 111 675 Summa anläggningstillgångar 1 638 579 1 836 283 2 240 084 2 616 179 3 015 441 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter, lager o förråd 13 743 13 743 13 743 13 743 13 743 Kortfristiga fordringar 111 584 111 584 111 584 111 584 111 584 Kortfristiga placeringar 0 0 0 0 0 Kassa och bank 138 367 45 367 45 367 45 367 45 367 Summa omsättningstillgångar 263 695 170 695 170 695 170 695 170 695 Bidrag till infrastruktur 0 0 0 0 0 SUMMA TILLGÅNGAR 1 902 273 2 006 978 2 410 778 2 786 874 3 186 135 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 980 161 1 014 696 1 028 541 1 042 602 1 055 172 varav årets resultat 50 893 34 535 13 845 14 062 12 570 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande f 149 464 156 924 164 356 179 237 197 467 Övriga avsättningar 0 0 0 0 0 Summa avsättningar 149 464 156 924 164 356 179 237 197 467 Skulder Långfristiga skulder 396 077 667 833 458 786 841 310 1 188 463 Kortfristiga skulder 376 571 376 571 376 571 376 571 376 571 Summa skulder 772 648 835 357 1 217 881 1 565 035 1 933 496 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O 1 902 273 2 006 978 2 410 778 2 786 874 3 186 135 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller 521 485 505 876 499 094 495 576 491 027 Övriga ansvarsförbindelser 341 381 341 394 341 394 341 394 341 394 27 33

Kassaflödesanalys 2015-2019, tkr 2015 2016 2017 2018 2019 Bokslut Prognos Budget Plan Plan LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat 50 892 34 535 13 845 14 062 12 570 Justering för avskrivningar 62 449 62 205 70 271 75 455 83 763 Förändrad pensionsavsättning m.m. 14 060 7 461 7 432 14 880 18 230 Realisationsförlust / realisationsvinst -21 673 0 0 0 0 Övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning(+) Minskning (-) 0 0-1 747-2 039-3 814 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 103 697 104 200 89 801 102 358 110 750 Ökn(-) / minskn(+) kortfristiga fordringar -8 572 0 0 0 0 Ökn(-) / minskn(+) förråd och exploatering -1 979 0 0 0 0 Ökn(+) / minskn(-) kortfristiga skulder 32 385 0 0 0 0 Löpande verksamhet 125 531 104 200 89 801 102 358 110 750 INVESTERINGSVERKSAMHET Bruttoinvesteringar i materiella anl.tillgångar -135 036-238 910-453 072-451 550-483 025 Erhållna investeringsbidrag 18 419 0 12 881 149 860 125 810 Försäljningspris materiella anl.tillgångar 19 499 0 0 0 0 Investering i finansiella anl.tillgångar -25 165 0 0 0 0 Försäljning av finansiella anl.tillgångar 2 190 0 0 0 0 Investeringsverksamheten -120 093-238 910-440 191-301 690-357 215 FINANSIERINGSVERKSAMHET 0 0 0 0 0 Nyupptagna lån 50 000 155 709 371 390 199 332 246 465 Amortering -50 000-93 000 0 0 0 Ökn(-) / minskn(+) långfristig fordran 0-21 000-21 000 0 0 Finansieringsverksamhet 0 41 709 350 390 199 332 246 465 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0 0 0 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE 5 438-93 000 0 0 0 Likvida medel vid årets början 132 929 138 367 45 367 45 367 45 367 Likvida medel vid årets slut 138 367 45 367 45 367 45 367 45 367 Förändring av likvida medel 5 438-93 000 0 0 0 28 34

Investeringsplan 2017-2026, mnkr Budget Plan Kalkyl Total Projekt 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 It-utrustning 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 33,0 KSOF Årligt anslag 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 22,0 Kommunhus 4,5 70,0 100,0 100,0 275,0 Upprustning torgytor, offentliga rum 3,4 50,0 Vattenvårdsåtgärder Vallentunasjön 1,0 1,0 1,0 12,4 Våtmarkspark 4,5 4,5 3,5 12,5 Årligt anslag, beläggning vägar 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 20,0 Årligt anslag, cykelnätet 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 22,0 Årligt anslag, Energisparåtgärder 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 33,2 Årligt anslag, trafikinvesteringar 8,0 10,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 35,0 Årligt anslag, trafiksäkerhetsåtgärder 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 44,9 Årligt anslag, åtgärder lekplatser 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 10,0 Årligt anslag, åtgärder väg gångbanor 2,0 2,0 2,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 27,0 Elljusspår Kristineberg förstudie 0,5 0,5 Cykelvägar förstudie 0,5 0,5 KOMMUNSTYRELSEN Summa 40,9 105,0 125,5 122,0 22,0 22,0 22,0 22,0 22,0 22,0 598,0 Digitalisering av arkiv 0,5 2,5 Mätutrustning 0,5 0,5 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND 1,0 3,0 Bällstaberg konstgräs 3,0 4,3 Ishallar byggnadsrenovering 4,2 1,0 0,5 0,5 6,1 Ishallar installationer 10,8 2,4 0,9 0,9 15,1 Utveckling/nya projekt 1,2 3,9 0,4 2,0 8,2 Vallentuna IP 1,2 0,2 0,2 1,3 0,4 0,2 0,2 0,2 7,2 Vallentuna IP omklädningspaviljong 5,0 5,2 Vallentuna IP västra konstgräs 3,0 3,0 Vallentuna IP östra konstgräs 3,0 3,0 Össeby IP 0,2 0,2 0,2 0,6 Össeby IP konstgräs 3,0 12,1 Övriga anläggningar 0,4 1,5 0,1 1,0 0,1 0,6 1,0 6,3 Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 11,0 FRITIDSNÄMNDEN Summa 27,0 12,8 3,2 4,6 3,3 1,7 1,2 4,0 1,8 5,2 81,9 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,2 KULTURNÄMNDEN Summa 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,2 Förskola Centrala Vallentuna 1,0 54,0 55,0 Förskola Karby/Brottby 3,0 25,0 21,5 50,0 Förskola Karby/Brottby 2 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Kristineberg norra 5,0 20,0 24,5 50,0 Förskola Molnby Ubby 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Ormstaskolan 15,0 26,0 0,0 45,0 Förskola Stensta Ormsta 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Åby ängar 22,1 7,0 50,0 Förskola Åbygläntan 0,0 1,0 3,0 45,5 55,1 Hagaskolan 176,4 154,0 96,8 2,0 2,0 462,2 Lindholmen kapacitetsökning 2,0 6,0 8,5 Nya skolor inventarier+byggkoordinator 1,8 1,0 9,0 9,8 24,3 Skola/förskola Kristineberg etapp 3 1,0 2,4 6,0 17,0 149,0 224,6 400,0 Skola/förskola Kristineberg södra 6,0 17,0 149,0 225,0 400,0 Skola/förskola Lindholmen 2,0 2,0 6,0 17,0 150,0 150,0 73,0 400,0 Strix till Hammarbacken 3,5 44,6 Årligt anslag 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 44,0 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Summa 233,8 246,0 307,3 369,8 40,0 55,4 210,0 223,0 226,0 228,6 2253,7 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 UTBILDNINGSNÄMNDEN Summa 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 Allens boende 3,0 3,0 6,5 Boende, södra Vallentuna 10,0 40,0 40,0 90,0 Årligt anslag 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 16,5 SOCIALNÄMNDEN Summa 4,5 4,5 1,5 1,5 11,5 41,5 41,5 1,5 1,5 1,5 113,0 Total 308,2 369,3 438,5 498,9 77,8 121,6 275,7 251,5 252,3 258,3 3060,3 29 35

Plan för exploatering 2017-2026, mnkr Prognos 2016 Budget 2017 Planerat 2018 Planerat 2019 2.2 Norra centrumtomten -0,2-0,2 0,3-4,7 2.3 Gärdesvägen 0,0 0,0 1,2 15,1 Centrala delen av Vallentuna tätort -0,2-0,2 1,5 10,4 3.2 Åby ängar 1 och 2 19,5-3,1 39,8-5,0 3.3 Åbyholm -0,2 0,2-9,9-11,6 3.6 Haga 3 1,3 11,0 1,0 0,5 3.7 Stensta-Ormsta -0,1 0,1-10,0-9,8 Centr V-a infrastruktur -4,0-9,0-9,0 10,4 Norra delen av Vallentuna tätort 16,5-0,8 11,9-15,4 4.2 Manhemsvägen (Bällsta 2:282) 1,0 0,0 0,0 0,0 4.3 Bällsta - Björnboda 1-0,4-4,2 4,8 0,0 4.5 Nyborg 0,0-14,0-42,0 23,5 4.6 Bällstaberg 4-0,1 0,0 0,0 0,0 4.7 Kristineberg 1-5 -60,5-78,5 48,2 164,2 4.8 Tingvalla -3,3 1,0 0,5 0,5 Södra delen av Vallentuna tätort -63,3-95,7 11,5 188,2 5.1 Centrala Lindholmen -1,0 0,0 0,0 0,0 Lindholmen, övriga MOF -1,0 0,0 0,0 0,0 6.1 Kårsta-Rickeby 1-3,5-3,2 4,5 0,5 6.2 Grönlundsvägen 0,1-0,1 4,4 0,0 6.3 Ekskogen-Vivedal -0,2-1,4 2,0 2,0 Kårsta och VAÖ -3,6-4,7 10,9 2,5 Arbetsplats- och planprojekt 0,1 0,2 0,0-0,2 Totalsumma -51,5-101,1 35,7 185,4 30 36

R A PPORT Befolkningsprognos 2016-2026 BFP16A 37

Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 2015... 4 Utfall 2015 jämfört med prognos... 6 Prognos 2016-2026... 8 1. Vallentuna kommun... 8 1.1 Totalbefolkning... 8 1.2 Befolkningsförändringar... 9 1.3 Åldersstruktur... 11 1.3.1 Födda och förskolebarn... 11 1.3.2 Skolbarn... 13 1.3.3 Vuxna... 15 1.3.4 Äldre och pensionärer... 17 2. Kommundelsområden... 18 2.1 Vallentuna Västra... 19 2.2 Vallentuna Nordöstra... 20 2.3 Vallentuna Sydöstra... 21 2.4 Markim-Orkesta-Frösunda... 22 2.5 Vada-Angarn-Össeby Garn... 23 2.6 Kårsta... 24 Metod och antaganden... 25 2 38

KAPITEL Inledning 2 I Vallentuna kommun görs årligen en prognos över befolkningsutvecklingen tio år framåt i tiden. Årets prognos avser perioden 2016-2026. Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av barnomsorg, äldreomsorg, skolor och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Prognoser är till sin natur osäkra och det finns alltid felmarginaler. De görs utgående från den kunskap som finns vid tillfället när prognosen tas fram. I regel ökar osäkerheten ju längre fram i tiden som prognosen sträcker sig. Prognosen ska alltid användas med viss försiktighet i planeringen. Stora samhällsförändringar t.ex. när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik och ekonomiska konjunkturer får direkta konsekvenser på bostadsbyggande, flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet. Förändringar sker dessutom allt snabbare när informationsteknik mm utvecklas. Den rådande flyktingkrisen har också tillfört en svårbedömd faktor i årets prognosberäkning. 3 39

KAPITEL Befolkningsförändringar 2015 2 Befolkningen i Vallentuna ökade från 31 969 till 32 380 personer under 2015. Detta innebar en ökning med 1,3 %. Föregående år var ökningen 1,1 % och den genomsnittliga befolkningsökningen per år från milleniumskiftet är ca 1,7 %. Folk- Levande Födelse- Flyttnings- Period Folkmängd ökning födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto 2007 28 382 514 362 179 183 1 995 1 670 325 2008 28 954 572 395 181 214 1 885 1 526 359 2009 29 361 407 352 175 177 1 901 1 670 231 2010 30 114 753 382 198 184 2 144 1 578 566 2011 30 715 601 376 168 208 2 137 1 746 391 2012 31 215 500 393 170 223 2 045 1 771 274 2013 31 616 401 381 180 201 2 120 1 921 199 2014 31 969 353 359 176 183 2 114 1 943 171 2015 32 380 411 360 196 164 2 275 2 028 247 4 40

KAPITEL Största ökning procentuellt skedde i åldersgruppen 80-84 år som ökade med 6,1 %. Den största minskningen skedde i åldersgruppen 19 år som minskade med 10,7 %. 2 Ålder 2014 2015 Förändring (antal) Förändring (%) 0 379 383 + 4 + 1,1 % 1-2 890 899 + 9 + 1,0 % 3-5 1 490 1 498 + 8 + 05 % 6 494 479-15 - 3,0 % 7-11 2 463 2 495 + 32 + 1,3 % 12-15 1 726 1 794 + 68 + 3,9 % 16-18 1 234 1 194-40 - 3,2 % 19 429 383-46 - 10,7 % 20-24 1 853 1 852-1 0 % 25-44 8 044 8 212 + 168 + 2,1 % 45-64 8 085 8 209 + 124 + 1,5 % 65-79 3 865 3 936 + 71 + 1,8 % 80-84 537 556 + 19 + 6,1 % 85-89 311 308-3 - 1,1 % 90-169 182 + 13 + 7,7 % Summa 31 969 32 380 + 411 + 1,3 % 5 41

KAPITEL Utfall 2015 jämfört med prognos 2 I befolkningsprognos 2015-2025 (BFP15A) beräknades folkmängden 2015-12-31 uppgå till 31 929, medan det verkliga antalet uppgick till 32 380. Vid årsskiftet 2015/2016 hade Vallentuna således 39 invånare färre än prognostiserat, vilket ger ett prognosfel på 0,1 %. Period Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto 2015 Utfall 32 380 411 360 196 164 2 275 2 028 247 2015 Prognos 32 419 450 382 186 196 2 168 1 914 254 Diff - 39-39 - 22 + 10-32 + 107 + 114-7 6 42

KAPITEL Procentuellt sett har de största prognosfelen för 2015 skett för åldersgruppen 0 år som överskattades med 2,8 % och åldersgruppen över 90 år som överskattades med 6,7 %. Antalet födda överskattades medan antalet döda underskattades. Både inflyttning och utflyttning underskattades i prognosen och flyttningsnettot blev lägre än beräknat. 2 Ålder Prognos BFP15A Utfall 2015 Diff (antal) Diff (%) 0 394 383-11 - 2,8 % 1-2 893 899 + 6 + 0,7 % 3-5 1 504 1 498-6 - 0,4 % 6 491 479-12 -2,4 % 7-11 2 520 2 495-25 - 1,0 % 12-15 1 804 1 794-10 - 0.6 % 16-18 1 202 1 194-8 - 0,7 % 19 391 383-8 - 2,0 % 20-24 1 832 1 852 + 20 + 1,1 % 25-44 8 152 8 212 + 60 + 0,7 % 45-64 8 218 8 209-9 - 0,1 % 65-79 3 948 3 936-12 - 0,3 % 80-84 569 556-13 - 2,3 % 85-89 306 308 + 2 + 0,7 % 90-w 195 182-13 - 6,7 % Summa 32 419 32 380-39 +0,1 % 7 43

KAPITEL Prognos 2016-2026 Under rubrikerna Vallentuna kommun och kommundelsområden framgår resultatet av totalprognos respektive delområdesprognos för 2016-2026. 2 1. Vallentuna kommun 1.1 Totalbefolkning Befolkningsprognos för Vallentuna kommun i olika åldersgrupper (inklusive faktisk befolkning 2015) Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0 383 399 409 416 423 435 450 466 489 509 525 534 1-2 899 888 914 937 955 979 1 013 1 050 1 102 1 148 1 185 1 208 3-5 1 498 1 490 1 501 1 503 1 515 1 555 1 605 1 655 1 724 1 793 1 860 1 914 6 479 531 503 514 525 516 527 548 567 586 607 626 7-11 2 495 2 469 2 481 2 517 2 540 2 581 2 627 2 640 2 707 2 773 2 841 2 922 12-15 1 794 1 884 1 976 1 969 2 011 2 005 1 983 2 054 2 086 2 130 2 188 2 193 16-18 1 194 1 184 1 220 1 312 1 344 1 415 1 465 1 486 1 497 1 492 1 518 1 556 19 383 404 377 360 393 407 444 433 479 495 464 486 20-24 1 852 1 804 1 795 1 742 1 710 1 740 1 800 1 878 1 975 2 075 2 149 2 155 25-44 8 212 8 228 8 283 8 284 8 346 8 521 8 705 8 997 9 388 9 698 10 004 10 202 45-64 8 209 8 426 8 618 8 836 9 023 9 163 9 376 9 492 9 683 9 929 10 113 10 269 65-79 3 936 3 997 4 069 4 125 4 163 4 193 4 211 4 272 4 313 4 325 4 366 4 452 80-84 556 578 625 676 727 791 856 918 1 006 1 097 1 158 1 171 85-89 308 346 358 374 386 405 427 463 503 541 588 637 90-w 182 192 207 209 219 229 255 267 276 287 302 327 Summa 32 380 32 820 33 335 33 776 34 281 34 934 35 745 36 620 37 795 38 879 39 869 40 651 8 44

KAPITEL 1.2 Befolkningsförändringar Vallentunas befolkning beräknas öka med ca 6 000 personer (ca 19 %) till 2026. Befolkningstillväxtens takt beräknas i huvudsak efter det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen. Under de senaste tio åren har bostadsbyggandet varierat mellan 138 och 257 bostäder per år. Under 2015 påbörjades 208 nya bostäder varav 19 var Attefallshus. Bostadsbyggnadsprognosen för 2016-2025 (BBP16A) redovisar en planerad byggstart av ca 320 bostäder i snitt per år under 2016-2019, varav varav drygt 170 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. För perioden 2020-2025 redovisar prognosen ca 580 nya bostäder per år varav ungefär hälften redovisas som lägenheter i flerbostadshus. 2 Detta resulterar i att befolkningstillväxten för de kommande 5 åren förväntas bli runt 510 personer i snitt per år, för att därefter öka till ca 865 per år från 2021 och framåt. Se vidare Bostadsbyggnadsprognos 2016-2025 (BBP16A). Diagram 1.2 Antal invånare (vänster axel) Procentuell förändring (höger axel) 45 000 4,0% 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0 0,0% 2024 2022 2020 2018 2016 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 Utfall Prognos 9 45

KAPITEL I genomsnitt beräknas ca 435 barn födas årligen och ca 233 personer avlida. Antalet personer som flyttar till kommunen beräknas i snitt bli ca 2700 årligen medan ca 2200 flyttar från kommunen. Den genomsnittliga befolkningsökningen under perioden 2016-2026 blir då ca 670 per år, men med stora variationer årsvis. 2 Prognos befolkningsförändringar 2015-2025 År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2016 32 820 380 191 189 2 261 2 011 250 439 2017 33 335 389 197 192 2 349 2 027 322 514 2018 33 775 397 203 194 2 296 2 049 247 441 2019 34 280 404 209 195 2 373 2 063 310 505 2020 34 934 413 215 198 2 541 2 087 454 652 2021 35 745 426 221 205 2 732 2 126 606 811 2022 36 620 441 228 213 2 844 2 183 661 874 2023 37 795 460 235 225 3 194 2 244 950 1 175 2024 38 879 481 243 238 3 180 2 333 847 1 085 2025 39 869 498 250 248 3 151 2 409 742 990 2026 40 651 509 257 252 3 003 2 472 531 783 10 46

KAPITEL 1.3 Åldersstruktur Befolkningspyramid 2 1.3.1 Födda och förskolebarn Prognos Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0 383 399 409 416 423 435 450 466 489 509 525 534 1-2 899 888 914 937 955 979 1 013 1 050 1 102 1 148 1 185 1 208 3-5 1 498 1 490 1 501 1 503 1 515 1 555 1 605 1 655 1 724 1 793 1 860 1 914 Summa 2 780 2 777 2 824 2 857 2 893 2 969 3 069 3 172 3 316 3 451 3 570 3 655 11 47

KAPITEL Under 2015 föddes 383 barn i kommunen vilket är 24 fler än 2014. I prognosen antas antalet 0-åringar bli ca 420 under åren 2016-2019. Från år 2020 väntas en ökning upp till nästan 500 0-åriga barn. Vallentuna kommun har relaltivt höga födelsetal jämfört med många andra kommuner. Kommunen har en ung befolkning med många kvinnor i barnafödande ålder och många av de som flyttar till kommunen är par i familjebildande ålder. 2 Diagram 1.3.1 2 500 2 000 1 500 1 000 0 1-2 3-5 500 0 Antal barn i förskoleåldern (1 5 år) förväntas öka måttligt med ca 18 per år fram till 2019 för att därefter öka med ca 90 barn årligen under 2020-2026. Årsvis förändring enligt prognos (för 2015 redovisas totala antalet) Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0 383 16 10 7 7 12 15 16 23 20 16 9 1-2 899-11 26 23 18 24 34 37 52 46 37 23 3-5 1 498-8 11 2 12 40 50 50 69 69 67 54 Summa 2 780-3 47 33 36 76 100 103 144 135 119 85 12 48

KAPITEL 1.3.2 Skolbarn och ungdomar 2 Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Prognos 6 479 531 503 514 525 516 527 548 567 586 607 626 7-11 2 495 2 469 2 481 2 517 2 540 2 581 2 627 2 640 2 707 2 773 2 841 2 922 12-15 1 794 1 884 1 976 1 969 2 011 2 005 1 983 2 054 2 086 2 130 2 188 2 193 16-18 1 194 1 184 1 220 1 312 1 344 1 415 1 465 1 486 1 497 1 492 1 518 1 556 19 383 404 377 360 393 407 444 433 479 495 464 486 Summa 6 345 6 473 6 558 6 672 6 813 6 924 7 046 7 161 7 335 7 477 7 617 7 783 Diagram 1.3.2 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 6 7-11 12-15 16-18 19 0 13 49

KAPITEL 6-årskullarna förväntas öka med ca 13 barn i snitt mellan 2016 och 2026. Men den årliga förändringen varierar kraftigt, mellan - 9 (2020) och + 52 (2016). Årskullarna 7-11 och 12-15 förväntas öka med ca 75 barn per år, men även här med stora årliga variationer. Årskullarna 16-18 förväntas minska i antal under 2016 men därefter förväntas en genomsnittlig ökning med ca 37 per år. Antalet 19 åringar ökar vissa år och minskar andra, i snitt + 9 per år. 2 Årsvis förändring enligt prognos (för 2015 redovisas det totala antalet) Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 6 479 52-28 11 11-9 11 21 19 19 21 19 7-11 2 495-26 12 36 23 41 46 13 67 66 68 81 12-15 1 794 90 92-7 42-6 -22 71 32 44 58 5 16-18 1 194-10 36 92 32 71 50 21 11-5 26 38 19 383 21-27 -17 33 14 37-11 46 16-31 22 Summa 6 345 128 85 114 141 111 122 115 174 142 140 166 14 50

KAPITEL 1.3.3 Vuxna 2 Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Prognos 20-24 1 852 1 804 1 795 1 742 1 710 1 740 1 800 1 878 1 975 2 075 2 149 2 155 25-44 8 212 8 228 8 283 8 284 8 346 8 521 8 705 8 997 9 388 9 698 10 004 10 202 45-64 8 209 8 426 8 618 8 836 9 023 9 163 9 376 9 492 9 683 9 929 10 113 10 269 Summa 18 273 18 457 18 696 18 863 19 079 19 423 19 881 20 367 21 046 21 702 22 267 22 626 Diagram 1.3.3 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 20-24 25-44 45-64 2 000 0 15 51

KAPITEL Gruppen 20-64 år beräknas i genomsnitt öka med nästan 400 personer årligen. För perioden 2016-2020 är ökningen i genomsnitt runt 230 personer per år medan perioden 2021-2026 förväntas få en kraftigare tillväxt med i snitt fler än 500 personer per år. Störst förändring beräknas ske i åldersgrupperna 25-44 år och 45-64 år som också har i stort sett identiska utvecklingskurvor medan gruppen 20-24 år har en jämnare utveckling med relativt sett liten förändring under prognosperioden. 2 Årsvis förändring enligt prognos (för 2015 redovisas det totala antalet) Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 20-24 1 852-48 -9-53 -32 30 60 78 97 100 74 6 25-44 8 212 16 55 1 62 175 184 292 391 310 306 198 45-64 8 209 217 192 218 187 140 213 116 191 246 184 156 Summa 18 273 184 239 167 216 344 458 486 679 656 565 359 16 52

KAPITEL 1.3.4 Äldre och pensionärer Prognos 2 Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 65-79 3 936 3 997 4 069 4 125 4 163 4 193 4 211 4 272 4 313 4 325 4 366 4 452 80-84 556 578 625 676 727 791 856 918 1 006 1 097 1 158 1 171 85-89 308 346 358 374 386 405 427 463 503 541 588 637 90-w 182 192 206 209 219 229 255 267 276 287 302 327 Summa 4 982 5 112 5 257 5 384 5 495 5 618 5 749 5 920 6 097 6 249 6 414 6 587 Diagram 1.3.3 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 65-79 80-84 85-89 90-w Antalet äldre och pensionärer beräknas i genomsnitt öka med ca 145 personer per år under prognosperioden. Störst relativ förändring beräknas ske i åldersgruppen 80-84 som mer än fördubblas. Gruppen 65-79 förväntas öka med mer än 540 personer. Årsvis förändring enligt prognos (för 2015 redovisas det totala antalet) Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 65-79 3 936 61 72 56 38 30 18 61 41 12 41 86 80-84 556 22 47 51 51 64 65 62 88 91 61 13 85-89 308 38 12 16 12 19 22 36 40 38 47 49 90-w 182 10 14 3 10 10 26 12 9 11 15 25 Summa 4 982 130 145 127 111 123 131 171 177 152 165 173 17 53

KAPITEL Kommundelsområden 2 Under rubrikerna Vallentuna Västra, Vallentuna Nordöstra, Vallentuna Sydöstra, Markim-Orkesta-Frösunda, Vada-Angarn-Össebygarn och Kårsta framgår prognosen för respektive kommundelsområde. 18 54

KAPITEL 1.4 Vallentuna Västra 2 Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0 108 95 97 97 97 98 100 102 108 113 118 122 1-2 200 208 218 202 200 198 200 204 217 229 242 251 3-5 325 320 321 324 315 315 296 296 306 321 341 361 6 122 112 101 112 108 97 115 98 101 101 106 111 7-11 554 551 544 536 530 542 517 522 529 527 528 540 12-15 421 434 463 452 456 426 427 433 422 445 437 431 16-18 292 303 287 310 311 337 342 336 335 312 331 330 19 105 96 112 90 108 93 112 110 120 119 108 119 20-24 533 560 583 594 592 607 593 631 639 678 675 672 25-44 2 185 2 162 2 151 2 156 2 159 2 173 2 200 2 230 2 347 2 365 2 465 2 505 45-64 2 095 2 143 2 194 2 208 2 242 2 297 2 335 2 358 2 402 2 465 2 485 2 516 65-79 1 379 1 377 1 385 1 388 1 398 1 386 1 378 1 348 1 344 1 331 1 335 1 347 80-84 260 252 258 280 299 326 343 382 406 443 448 453 85-89 163 179 184 187 185 192 189 196 216 228 245 253 90-w 105 107 109 108 113 110 122 128 129 128 129 133 Summa 8 847 8 900 9 005 9 045 9 112 9 198 9 270 9 375 9 622 9 806 9 995 10 143 19 55

KAPITEL 1.5 Vallentuna Nordöstra 2 Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0 59 69 77 82 82 84 93 99 108 115 120 124 1-2 193 171 172 194 194 197 216 232 253 269 283 292 3-5 314 318 341 343 329 323 353 373 403 430 457 478 6 72 114 111 119 125 125 112 124 132 140 148 157 7-11 452 451 477 527 548 569 628 629 652 671 689 710 12-15 344 350 373 368 376 403 388 435 466 489 542 557 16-18 238 228 241 265 273 265 287 284 306 315 323 350 19 75 84 79 70 75 87 88 88 85 109 87 104 20-24 372 363 364 359 338 320 350 361 389 404 431 420 25-44 1 461 1 501 1 618 1 705 1 732 1 799 1 908 2 017 2 167 2 279 2 401 2 513 45-64 1 375 1 437 1 499 1 597 1 634 1 659 1 753 1 834 1 929 2 029 2 114 2 189 65-79 559 585 622 640 663 678 701 742 770 815 845 894 80-84 71 75 81 89 93 104 125 129 152 163 178 181 85-89 39 43 43 45 49 52 54 59 65 67 77 96 90-w 25 24 28 26 26 32 32 33 33 37 42 42 Summa 5 649 5 813 6 127 6 428 6 536 6 696 7 091 7 440 7 909 8 331 8 737 9 105 20 56

KAPITEL 1.6 Vallentuna Sydöstra 2 Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0 137 139 139 139 145 151 154 159 164 170 174 177 1-2 314 308 326 328 343 360 370 379 389 401 409 416 3-5 555 536 525 527 542 585 607 628 645 660 672 683 6 191 212 176 179 194 178 198 207 215 222 227 231 7-11 1 030 1 015 1 002 972 958 969 962 957 987 1 020 1 045 1 090 12-15 681 740 781 796 822 823 803 813 795 789 798 774 16-18 377 390 428 476 516 547 580 602 609 597 587 593 19 112 112 116 114 123 154 163 164 180 194 188 186 20-24 527 474 437 422 421 440 494 538 575 630 686 684 25-44 2 827 2 797 2 753 2 664 2 674 2 751 2 770 2 861 2 958 3 054 3 114 3 184 45-64 2 511 2 599 2 686 2 790 2 914 2 994 3 086 3 131 3 195 3 267 3 330 3 396 65-79 1 130 1 125 1 105 1 109 1 100 1 097 1 097 1 100 1 087 1 066 1 065 1 082 80-84 123 148 172 186 202 215 227 235 260 282 298 289 85-89 61 65 72 73 80 85 105 122 131 143 154 164 90-w 21 29 33 38 40 45 49 55 57 61 67 82 Summa 10 597 10 687 10 751 10 814 11 074 11 393 11 667 11 951 12 247 12 557 12 813 13 032 21 57

KAPITEL 1.7 Markim-Orkesta-Frösunda 2 Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0 22 34 34 34 35 36 35 36 36 36 36 36 1-2 75 69 65 78 79 82 81 82 84 85 84 83 3-5 110 113 120 110 118 118 130 131 134 136 137 136 6 38 38 37 38 39 45 31 46 44 45 46 46 7-11 152 158 167 177 186 190 193 189 199 204 210 211 12-15 113 119 113 108 117 119 131 142 147 151 149 156 16-18 81 79 76 86 80 82 78 82 81 91 103 107 19 34 27 31 15 26 28 24 19 29 23 24 28 20-24 157 147 130 116 94 92 92 98 89 106 92 104 25-44 567 580 583 592 613 617 614 621 642 643 655 643 45-64 738 739 728 718 706 702 699 685 673 680 683 687 65-79 289 307 323 332 339 353 350 368 384 383 389 386 80-84 31 31 36 36 45 49 53 56 57 60 64 67 85-89 15 22 20 25 22 23 24 28 27 34 38 41 90-w 11 10 11 12 13 13 16 15 20 19 20 22 Summa 2 433 2 473 2 474 2 478 2 512 2 547 2 552 2 598 2 647 2 695 2 732 2 755 22 58

KAPITEL 1.8 Vada-Angarn-Össeby Garn 2 Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0 39 45 45 47 49 50 51 53 54 55 56 55 1-2 77 93 97 100 103 107 110 114 118 121 123 121 3-5 129 142 136 141 155 159 163 169 176 181 186 186 6 37 33 56 47 41 52 52 54 55 57 59 60 7-11 223 210 203 216 223 216 230 249 249 257 272 273 12-15 160 167 177 174 178 172 171 164 179 179 183 199 16-18 148 136 135 123 109 133 126 133 123 132 127 120 19 38 60 27 56 46 26 42 32 49 36 41 39 20-24 185 186 197 171 190 205 195 182 203 183 189 204 25-44 805 825 830 837 841 855 865 913 922 988 995 978 45-64 1 037 1 055 1 059 1 063 1 072 1 061 1 065 1 057 1 052 1 051 1 067 1 050 65-79 435 452 470 485 487 493 494 504 512 509 503 508 80-84 55 56 64 70 73 79 88 94 102 117 132 143 85-89 24 30 29 33 38 41 42 48 52 56 61 68 90-w 17 18 22 23 23 23 27 28 30 33 34 37 Summa 3 409 3 509 3 547 3 585 3 628 3 673 3 722 3 796 3 877 3 955 4 029 4 042 23 59

KAPITEL 1.9 Kårsta 2 Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0 18 17 16 16 16 16 17 17 18 19 20 20 1-2 40 39 37 36 35 36 37 38 40 43 44 44 3-5 65 61 59 58 56 55 56 57 60 64 67 68 6 19 23 21 19 19 19 18 18 19 20 21 22 7-11 84 83 87 89 94 94 96 93 91 94 96 98 12-15 74 73 70 70 62 62 63 68 77 78 79 76 16-18 57 48 53 52 53 51 51 48 43 46 47 56 19 18 25 12 16 15 18 14 19 16 14 16 11 20-24 77 73 82 78 73 74 73 66 78 73 75 70 25-44 360 355 340 323 320 319 339 346 346 363 368 373 45-64 442 440 441 447 443 437 425 417 419 424 421 420 65-79 142 149 161 168 173 183 188 206 211 218 224 228 80-84 15 15 12 14 15 17 20 22 29 32 37 38 85-89 6 9 11 10 11 11 12 10 11 12 13 15 90-w 3 4 3 4 4 5 7 8 8 9 10 11 Summa 1 420 1 412 1 404 1 399 1 391 1 399 1 416 1 433 1 465 1 509 1 537 1 548 24 60

KAPITEL Metod och antaganden Prognosen visar befolkningsutvecklingen mellan 2016-2026 och utgår från befolkningen i kommunen den 31 december 2015. 2 Med kommunens befolkning den 31 december 2015 som bas görs en framskrivning ett år i taget fram till 2026. Folkmängd den 31/12 2015 + födda under 2016 - döda under 2016 + inflyttade under 2016 - utflyttade under 2016 = folkmängden 31/12 2016 Osv. För att kunna göra framskrivningen behöver antaganden om födslar, dödlighet, in- och utflyttning göras. Till delområdesprognosen har områdesantaganden gjorts baserat på respektive områdes förutsättningar. Totalprognosen har efter beräkning av delområdesprognosen tjänat som ram för delområdesprognosen genom att en avstämning har gjorts så att det totala antalet personer och antalet personer i skilda åldersklasser i delområdesprognosen stämmer överens med totalprognosen. Korrektionskvoterna har bedömts som acceptabla. In- och utflyttning Antalet inflyttare har i prognosen antagits utifrån ett medelvärde av de tre senaste årens inflyttning (i delområdesprognosen har ett medelvärde från åren 2012-2014 använts). För varje prognosår har antalet inflyttare justerats beroende på prognostiserat antal inflyttningsklara lägenheter enligt bostadsbyggnadsprognosen för 2016-2025 (BBP16A). BBP16A redovisar omfattningen av byggprojekt områdesvis för perioden 2016-2025 samt utfallet för 2015. I befolkningsprognosen antas 25 61

KAPITEL inflyttning generellt ske ett år efter byggstart. Det är inte ovanligt att byggprojekten försenas eller tidigareläggs och detta påverkar resultatet. 2 Hänsyn har även tagits till den antagna fördelningen av flerbostadshus, småhus i grupp och småhus med större tomter. En inflyttningsklar lägenhet i flerbostadshus antas ge 1,5 nya personer. Ett inflyttningsklart småhus antas ge 3 nya personer. Antalet personer som antas flytta från kommunen har beräknats genom att utflyttarrisker appliceras på befolkningen, risker som ser olika ut beroende på ålder och kön. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren 2012-2014 för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. Kommunens åtaganden vad gäller mottagande av nyanlända och ensamkommande flyktingbarn har gjort att speciella beräkningar gjorts avseende byggande och inflyttning till tillfälliga boenden (paviljonger). Födsel och död Antalet födda har beräknas genom att åldersspecifika fruktsamhetstal har multipliceras med antalet kvinnor i motsvarande åldrar. I prognosen har medelvärden för riket under åren 2012-2014 använts för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. Hänsyn har även tagits till områdens ålder och bebyggelsekaraktär. Fruktsamheten i kommunen har i stort följt utvecklingen i riket och antas göra så även under perioden 2015-2025. Medellivslängden för boende i kommunen är något högre än rikssnittet och dödligheten i kommunen är sammantaget lägre än för riket. I prognosen har dödsriskerna för män beräknats till 83 % och för kvinnor 93 % av riksvärdena (100 % = riket). Antalet avlidna har i prognosen beräknas genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren 2013-2015 för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. I prognosen antas dödsrisker och fruktsamheten utvecklas över tid på samma sätt som antagits för riket enligt SCB:s riksprognos. 26 62

BILAGA 3 Lokalresursplan för åren 2017-2025 63

Inledning Kommunfullmäktige har fastställt Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun och Regler för lokalförsörjning och internhyra. Dessa dokument reglerar tillsammans arbetet med den strategiska lokalplaneringen. Kommunfullmäktige har även fastställt en lokalpolicy som reglerar uthyrning av sammanträdeslokaler. 1.2.01 Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun är senast reviderad av kommunfullmäktige 23 mars 2015 och anger att Samhällsbyggnadsförvaltningen är lokalförsörjare, fastighetsförvaltare och hyresvärd. TuFa svarar för lokalanskaffning i nära samverkan med förvaltningar och nämnder genom arbetsmodell för strategisk lokalresursplanering som fastställdes av kommunstyrelsen 2003-04-14. I denna modell är lokalresursplaneringsgruppen med representanter för varje förvaltning, beredande till den strategiska lokalplaneringsgruppen som utgörs av kommunens ledningsgrupp. Alla lokalfrågor av strategisk karaktär aktualiseras i ledningsgruppen innan de behandlas i respektive nämnd. Interna hyreskontrakt ska upprättas för alla typer av lokaler varvid självkostnad utgör grundprincip för TuFas hyressättning. 1.2.37 Regler för lokalförsörjning och internhyra fastställdes av kommunfullmäktige 13 juni 2011 och anger följande: Ansvaret för den strategiska lokalplaneringen ligger på kommunens tjänstemanna ledningsgrupp. Till sitt förfogande har den en arbetsgrupp, lokalstyrgruppen, i vilken samtliga förvaltningar ska vara representerade. Lokalstyrgruppens huvudsakliga arbetsuppgift, är på uppdrag av kommunens ledningsgrupp, att utarbeta en lokalresursplan. Denna plan ska behandlas av kommunfullmäktige i samband med Kommunplanen. Tuna Fastigheter (TuFa) ansvarar för anskaffning och förvaltning av kommunens egna och förhyrda lokaler. All kommunal verksamhet ska i första hand utnyttja kommunens egna lokaler. TuFa beräknar fysiska och ekonomiska konsekvenser av verksamheternas lokalbehov. 2 64

Lokalresursplan 2017-2025 Innehåll 1. Förutsättningar för strategisk lokalförsörjning... 4 1.1 Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter... 4 1.2 Regler för lokalförsörjning och internhyra... 5 1.3 Lokalutnyttjande, bestånd samt kostnader... 6 2. Verksamhetens framtida lokalbehov... 7 3. Förskole- och grundskolelokaler... 8 Förskolan... 8 Aktuella investeringsprojekt förskola, färdigställande år:... 8 Grundskola... 9 Aktuella investeringsprojekt grundskola, färdigställande år:... 9 4. Gymnasieskolan... 10 5. Kultur- och fritidsanläggningar... 10 5.1 Idrottshallar... 10 5.2 Idrottsplatser, utomhusanläggningar samt spår och leder... 11 5.3 Närområdesgårdar... 12 5.4 Kulturlokaler... 12 5.5 Aktuella investeringsprojekt kultur och fritid, färdigställande år... 13 6. Vård- och omsorgsboenden... 13 6.1 Äldreomsorg... 13 6.2 Boende för funktionsnedsatta med stöd av LSS... 14 Aktuella investeringsprojekt vård och omsorg, färdigställande år... 15 7. Förvaltningslokaler... 16 3 65

1. Förutsättningar för strategisk lokalförsörjning Vallentuna är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer att öka och kan förändras innehållsmässigt den närmaste tioårsperioden. De kommunala verksamheternas behov av lokaler varierar över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken att stå utan nödvändiga lokaler när de behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Det förutsätter kontinuerlig strategisk lokalresursplanering. Lokalresursplaneringen är underlag för att ta fram förslag till investeringsplan. Investeringsbehovet i verksamhetslokaler är en viktig del i kommunens budget- och planeringsarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansierings- och likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och räntekostnader. Kommunfullmäktige har fastställt Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun och Regler för lokalförsörjning och internhyra. Innehåller i dessa presenteras översiktligt i avsnitt 2 och 3. Kommunfullmäktige har även fastställt en lokalpolicy som reglerar uthyrning av sammanträdeslokaler. 1.2.05 Lokalpolicy Vallentuna kommun fastställdes av kommunfullmäktige 11 april 2011 och innehåller Policy för uthyrning av sammanträdeslokaler m.m. i Vallentuna kommun. 1.1 Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter Kommunfullmäktige har den 16 februari 2009 fastställt Regler om styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter och dessa anger bl.a. följande angående investeringar och investeringsanslag: När nämnd äskar investeringsanslag skall även förslag till finansiering av ökade driftkostnader som följd av investeringen redovisas. Investeringar får endast utföras under förutsättning att den verksamhetsdrivande nämnden kan rymma driftkostnaderna, inklusive kapital- och lokalkostnader, inom sin driftbudget. 66

1.2 Regler för lokalförsörjning och internhyra Regler för lokalförsörjning och internhyra, fastställda av kommunfullmäktige 13 juni 2011, innehåller följande inledning om lokalförsörjningen i Vallentuna kommun. 1.1 Övergripande Ansvaret för den strategiska lokalplaneringen ligger på kommunens tjänstemannaledningsgrupp. Till sitt förfogande har den en arbetsgrupp, lokalstyrgruppen, i vilken samtliga förvaltningar ska vara representerade. Lokalstyrgruppens huvudsakliga arbetsuppgift, är på uppdrag av kommunens ledningsgrupp, att utarbeta en lokalresursplan. Denna plan ska behandlas av kommunfullmäktige i samband med Kommunplanen. Tuna Fastigheter (TuFa) ansvarar för anskaffning och förvaltning av kommunens egna och förhyrda lokaler. All kommunal verksamhet ska i första hand utnyttja kommunens egna lokaler. TuFa beräknar fysiska och ekonomiska konsekvenser av verksamheternas lokalbehov. TuFa är definierad som en intäktsfinansierad resultatenhet (se KFS 1.2.01 punkt 4.1). Fastighetsförvaltning är en långsiktig verksamhet i vilken vissa större utgifter belastar enskilda år. För att inte behöva göra omprioriteringar av underhållsbudgeten vid sådana utgifter är TuFa undantagen de regler som gäller ombudgeteringar av överrespektive underskott (se KFS 1.2.01 punkt 4.8). 1.2 Nyinvestering i lokaler Investeringar i nya lokaler får endast göras om verksamheten har ett långsiktigt lokalbehov som, efter en behovsutredning, visat sig inte kunna lösas inom befintligt fastighetsbestånd. Lokalstyrgruppen har det huvudsakliga ansvaret för detta. Vid varje investering i ny-, om- eller tillbyggnad ska i beslutsunderlaget redovisas framtida förändring av lokalkostnaden samt effekterna på verksamheten. Investeringar för lokaler budgeteras i respektive styrelse/nämnds investeringsbudget inom ramen för inriktningsbeslut i kommunplanen. Budgetmedel förs sedan, efter genomförandebeslut i kommunstyrelsen, över till TuFa som är utförare och ansvarig för projektets genomförande. Respektive styrelse/nämnd budgeterar för inköp av inventarier till nya och befintliga lokaler. 1.3 Effektivitet och flexibilitet Lokaleffektivitet och flexibilitet ska prioriteras vid ny-, om- och tillbyggnader. För att underlätta vid förändrad verksamhet ska flexibilitet vad gäller stomme samt försörjningssystem eftersträvas. 67

Lokaler ska så långt det är möjligt samnyttjas av flera verksamheter. Vid en bedömning av lokalers samnyttjande ska även möjliga samordningslösningar med andra fastighetsaktörer vägas in. Vid tillfälliga lokalbehov ska dessa, i första hand, tillgodoses inom befintligt fastighetsbestånd, i andra hand genom extern förhyrning. 1.4 Tecknade av avtal och avveckling av lokaler TuFa tecknar avtal för kommunens räkning. Hyresavtal för inhyrning av lokaler hos extern fastighetsägare ska behandlas av lokalstyrgruppen för att få ett koncernperspektiv. Avtal får inte tecknas för längre tid än tio år utan att ha godkänts av kommunstyrelsen. Vid tecknande av hyresavtal med extern verksamhet ska respektive berörd nämnds synpunkter beaktas. Lokaler ska avvecklas om det, efter analys av verksamheternas långsiktiga behov, visar sig att de inte behövs. TuFa står för kostnaden för ej uthyrda lokaler. 1.3 Lokalutnyttjande, bestånd samt kostnader År 2015 nyttjar kommunens verksamheter lokaler på cirka 146 500 kvadratmeter. Cirka fyra femtedelar av lokalerna äger kommunen själv resten hyrs externt. Se tabell 1. Tabell 1 Kommunens verksamhetslokaler tusental kvadratmeter Typ Area tusen kvm Ägd 119 Hyrd 26.5 Brf 1,0 TOTALT 146,5 Fördelning av lokalanvändandet per förvaltning redovisas i figur 1. Barn- och ungdomsförvaltningen förfogar över den största lokalytan (cirka 71 procent). Samtidigt är det inom denna förvaltning som lokalbehovet varierar mest över tid på grund av förändring i befolkningen. Övriga verksamheter har en mer statisk karaktär. 68

Figur 1 Lokalanvändandet per förvaltning 2015 För de lokaler som kommunen själv äger består internhyran av: - Kapitalkostnad för investeringar inkl. förbättringar/renoveringar - Pålägg för drift/förvaltning - Kapitalkostnaden beräknas enligt nominell annuitetsmetod i vilken räntesatsen är beslutad till 3 procent. För de lokaler som kommunen hyr eller äger via bostadsrättsförening består hyran av - Extern hyreskostnad - Pålägg för drift/förvaltning - Pålägg för administrativa kostnader hos fastighetsavdelningen - Kapitalkostnader för förbättringar/renoveringar 2. Verksamhetens framtida lokalbehov Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som skolor, förskolor, äldreomsorg och fritidsanläggningar. Utmaningen för den strategiska lokalplaneringen är att matcha den framtida demografiska situationen, både åldersmässigt och geografiskt, med ändamålsenliga lokaler. Detta måste ske med kommunnyttan i fokus och så långt som möjligt inom ramen för befintliga resurser. Bedömning i lokalresursplanen baseras på befolkningsprognos BFP14A samt i viss mån en uppdatering utifrån befolkningsprognos BFP14B. Befolkningsprognosen visar en fortsatt ökning av antalet invånare i Vallentuna kommun. Förändringen varierar mellan olika åldersgrupper och detta utgör underlag för bedömning av lokalbehov inom olika verksamheter. 69