Hypertoni. Johan Sundström. Johan Sundström Akutsjukvården Akademiska sjukhuset



Relevanta dokument
Johan Sundström. Johan Sundström Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Hur högt är för högt blodtryck?

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Blodtrycket varierar över dygnet, så att mottagningsblodtrycket är mätt på dagtid, Patientens natt-tryck har också visat sig ha betydelse för deras

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

30 REKLISTAN

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Kardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni

Handläggning av nyupptäckt hypertoni

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Utredning och behandling av patienter med hypertoni. Christina Jägrén Kardiologiska kliniken

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

För Akademiska sjukhuset Överläkare Anders Hägg och docent Johan Sundström, akutsjukvården. Adjunkt Elisabeth Marklund, kardiologkliniken.

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

FAKTA för Sjuksköterskor

Aterosklerosens olika ansikten

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Relationship of BP with CV risk is strong, continuous, independent, d predictive i and etiologically significant.

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel bakgrundsdokumentation

Blodtryck och statiner

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Peter Fors Alingsås Lasare2

Hypertoni. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Att förebygga stroke är att behandla stroke

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Måttligt förhöjt blodtryck

Enl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen.

Hypertoni. Vårdprogram för Landstinget Sörmland

RAD. Torsten Schwalm, PCI lab

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Vad är hjärtsvikt? Orsaker

Salt, njurar och hypertoni

Diabetes och njursvikt

Hypertoni. Fredrik Nyström professor i internmedicin ssk endokrinologi

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Hypertoni. Riskvärdering att mäta blodtryck nya riktlinjer samsjuklighet när blodtrycket inte går ned

VÅRDPROGRAM HYPERTONI PRIMÄRVÅRD

Behandlingsriktlinjer hypertoni 2011

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

Program ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Repetition Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

SBU:s sammanfattning och slutsatser

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Vårdprogram för hypertoni PRIMÄRVÅRD

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

ANDELEN VITROCKSHYPERTONI HOS PATIENTER MED NYUPPTÄCKT HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Nytt europeiskt perspektiv på hypertoni och kardiovaskulära risker

Måttligt förhöjt blodtryck

Kliniska problem vid blodtrycksmätning på barn med fetma. Anders Forslund Barnläkare Överviktsenheten för barn och ungdom Akademiska Barnsjukhuset

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Hypertoni är ett kliniskt problem trots att vi har verktygen att lösa det

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

C-D-uppsats, 20 poäng inom Magisterprogrammet i folkhälsovetenskap

Producentobunden information för sjuksköterskor hösten Katarina Möller, informationssköterska Magnus Bengtsson, informationsapotekare

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

Att som sjuk arbeta i värme. (Tord Kjällström/Bruno Lemke, Nya Zeeland) Bengt Järvholm 13 juni 2017

Handläggning av diabetes typ 2

Innehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen

26 Blodtryck. 24 h blodtrycksmätning medel natt dag < 80 år > 140/90 > 135/85 > 130/80 > 120/70 > 135/85 > 80 år > 160/90

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Kronisk hjärtsvikt Farmakologisk behandling. Niels Wagner

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral

Nationella utbildningsdagar i hja rtsvikt

Adventskalender 2016 med bästa medicinska behandling vid BAS. -riktlinjer och praktik. Anders Gottsäter Birgitta Sigvant

Transkript:

Hypertoni Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Hur mäter man blodtrycket?

Blodtrycket varierar över dygnet Björklund, J Intern Med. 2000;248:501

Hur vanligt är hypertoni?

Blodtrycksutveckling hos barn & ungdomar

Blodtrycksutveckling hos vuxna (SBP) SBP (mmhg) 180 160 140 120 100 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 SBP 160+ SBP 140-159 SBP 120-139 SBP <120 75-79 80-84 Age (years) Franklin et al, Circulation 1997

Blodtrycksutveckling hos vuxna (DBP) 100 DBP (mmhg) 90 80 70 60 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 SBP 160+ SBP 140-159 SBP 120-139 70-74 SBP <120 75-79 80-84 Age (years) Franklin et al, Circulation 1997

Hur högt är för högt blodtryck? SBP (mmhg) DBP (mmhg) Normalt tryck <120 och <80 Gränsvärdestryck 120 139 eller 80 89 Hypertoni grad 1 140 159 eller 90 99 Hypertoni grad 2 >160 eller >100 Hypertoni grad 3 >180 eller >110 Isolerad systolisk hypertoni >140 och <90

Hypertonigränser med olika mätmetoder SBP (mmhg) DBP (mmhg) Mottagningsblodtryck 140 90 24-timmarsblodtryck 125 130 80 Dagblodtryck 130-135 85 Nattblodtryck 120 70 Hemblodtryck 130-135 85

Hur vanligt är hypertoni? 80 66 % 72 % Percent hypertensive 60 40 20 3 % 9 % 18 % 38 % 51 % 0 18-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80+ Age Based on NHANES III (phase 1 and 2) Hypertension defined as blood pressure 140/90 mmhg or treatment JNC-VI. Arch Intern Med. 1997;157:2413-2446.

Livstidsrisk för att få hypertoni efter 65 år Risk of hypertension (%) 100 80 60 40 20 0 Men Women 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Years Vasan, JAMA 2002;287:1003

Distribution of BP Categories by Age and Sex 100 Men 100 Women 80 80 Percent 60 40 20 60 40 20 0 Stage 1 ISH Stage 2+ ISH Combined IDH 0 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 Sagie, NEJM 1994

Hypertoni är underbehandlat i Sverige Wolf-Meier et al, Hypertens 2004;43:10

Hur farligt är hypertoni?

Ezzati, Lancet 2002;360:1347

Blodtryck och hjärtinfarkt Prospective Studies Collaboration, Lancet 2002;360:1903

Blodtryck och stroke Prospective Studies Collaboration, Lancet 2002;360:1903

Blodtryck och hjärtsvikt PAR (%) 100% 80% 60% 40% 20% DM LVH VHD AP MI HTN 0% Men Women Levy et al, JAMA 1996;275:1557

Hypertoni ger vänsterkammarhypertrofi

Hypertoni sliter på artärerna

Hypertoni sliter på njurarna

Vem ska behandlas?

Wilhelmsen et al, Läkartidningen 2004;101:3677, Eur Heart J 2003;24:1601

Bedöm total risk!

Högriskpersoner European Fourth Joint Task Force rekommendationer Patienter med etablerad koronar-, perifer kärl-, eller cerebrovaskulär sjukdom Asymtomatiska personer med hög risk pga: a) Kombination av riskfaktorer som ger en 10-årsrisk för kardiovaskulär död på minst 5% (SCORE) b) Uttalat förhöjda nivåer av enskilda riskfaktorer: kolesterol >8 mmol/l, LDL-kolesterol >6 mmol/l, blodtryck >180/110 mmhg c) Diabetes typ 2 eller typ 1 + mikroalbuminuri Nära släktingar till: a) Patienter med förtida kardiovaskulär sjukdom b) Asymtomatiska personer med uttalat hög risk Other individuals encountered in routine clinical practice Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007 Sep;14 Suppl 2:S1-113

Risk för att dö i CVD inom 10 år. Gäller primärprevention. Patienter med DM eller etablerad CVD har redan hög risk. Wilhelmsen et al, Läkartidningen 2004;101:1798

Relative Risk Chart Jämför med lika gamla av samma kön Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007 Sep;14 Suppl 2:S1-113

Bedöm organskada!

Laboratorieundersökningar Obligatoriska Kreatinin, kreatinin-clearance (Cockroft-Gaultformeln) eller GFR (MDRD-formeln eller cystatin- C-beräknat) Mikroalbuminuri (särskild teststicka eller kvantifierat) Vänsterkammarhypertrofi på EKG Rekommenderade undersökningar i särskilda fall Ekokardiografi Carotis-ultraljud Kvantitativ proteinuri-mätning (om teststicka positiv) Ankel-brachial-index Fundoskopi Hem- eller 24h-ambulatorisk blodtrycksmätning Leta efter sekundär hypertoni om motiverat

Risk vid vänsterkammarhypertrofi på EKG Framingham Heart Study Riskökning över 5 år Koronarsjukdom Hjärtinfarkt Angina pectoris Stroke Hjärtsvikt Kardiovaskulär sjukdom 3-5 ggr 2-5 ggr 1-6 ggr 6-10 ggr 6-17 ggr 4-8 ggr Levy, Drugs 1988;35 (suppl 5):1-5

Gränsvärden för vänsterkammarhypertrofi Ekokardiografi >110 g/m 2 (kvinnor) >125 g/m 2 (män) EKG Sokolow-Lyon voltage: SV1+RV5 el. V6 >35 mm Cornell voltage: SV3 + RaVL >28 mm (män), >20 mm (kvinnor) Strain: Nedåtsluttande ST-sänkning >1mm med T-vågsförändringar över VK

EKG kan inte utesluta anatomisk vänsterkammarhypertrofi Systematisk review av 21 studier, 5608 hypertoniker Pewsner et al, BMJ 2007;335:711

Sekundär hypertoni?

När ska sekundär hypertoni misstänkas? Essentiell hypertoni 95%, sekundär 5% Svår eller svårbehandlad hypertoni, särskilt hos ung person (<35 år) Positiva fynd vid basalutredning Hypertoni som kräver tre farmaka Plötslig hypertonidebut hos tidigare normotensiv patient Tidigare välkontrollerad hypertoni som plötsligt blir svårbehandlad Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007 Sep;14 Suppl 2:S1-113

Orsaker till sekundär hypertoni Njursjukdom Renovaskulär sjukdom (njurartärstenos) Alkoholöverkonsumtion. Screening med GGT, CDT Primär aldosteronism. Screening med S- aldosteron/p-renin-kvot i första hand. Cushings syndrom. Screening med tu-kortisol. Feokromocytom. Screening med tu-katekolaminer (x 2), tu-metoxykatekolaminer (x 2). Thyreotoxikos Hyperparathyreoidism Akromegali Coarctatio aortae

Hur ska vi behandla?

Målvärden European Fourth Joint Task Force rekommendationer Hos asymtomatiska med hög risk (enl. SCORE): Blodtryck <140/90 mmhg Kolesterol <5,0 mmol/l LDL-kolesterol <3,0 mmol/l Hos diabetiker och patienter med etablerad CVD: Blodtryck <130/80 mmhg Kolesterol <4,5 mmol/l LDL-kolesterol <2,5 mmol/l Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007 Sep;14 Suppl 2:S1-113

Livsstilsförändrande behandling

Blodtryckssänkande livsstil European Fourth Joint Task Force rekommendationer För att sänka blodtrycket bör man: Motionera mera Minska sitt saltintag Äta mindre mättat fett Minska sitt alkoholintag Sluta röka (och snusa?) Gå ned i vikt Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007 Sep;14 Suppl 2:S1-113

Farmakologisk hypertonibehandling De vanligaste antihypertensiva läkemedlens verkningsmekanismer Blodtryck = Hjärtminutvolym X Perifert motstånd β-blockerare Diuretika ACE-hämmare AT 1 -blockerare α-blockerare CCB* Diuretika * = dihydropyridin-ccb

JNC 7 Algorithm for Treatment of Hypertension Lifestyle Modifications Not at Goal Blood Pressure (<140/90 mmhg) (<130/80 mmhg for those with diabetes or chronic kidney disease) Initial Drug Choices Without Compelling Indications With Compelling Indications Stage 1 Hypertension (140 159 / 90 99) Thiazide diuretics for most. May consider ACEI, ARB, BB, CCB, or combination. Stage 2 Hypertension (>160 / 100) 2-drug combination for most (usually thiazide diuretic and ACEI, ARB, BB, or CCB) Drug(s) for the compelling indications Other antihypertensive drugs as needed Not at Goal Blood Pressure Optimize dosages or add additional drugs until goal blood pressure is achieved. Consider consultation with hypertension specialist JNC VII, Hypertension 2003;42:1206

Compelling Indications for Individual Drug Classes Indication Heart failure Initial Therapy Options BB, ACEI, ARB, ALDO ANT, THIAZ Clinical Trial Basis ACC/AHA Heart Failure Guideline, MERIT-HF, COPERNICUS, CIBIS, SOLVD, AIRE, TRACE, ValHEFT, RALES Postmyocardial infarction BB, ACEI, ALDO ANT ACC/AHA Post-MI Guideline, BHAT, SAVE, Capricorn, EPHESUS High CAD risk THIAZ, BB, ACE, CCB ALLHAT, HOPE, ANBP2, LIFE, CONVINCE JNC VII, Hypertension 2003;42:1206

Compelling Indications for Individual Drug Classes II Indication Diabetes Initial Therapy Options ACE, ARB, CCB, THIAZ, BB Clinical Trial Basis NKF-ADA Guideline, UKPDS, ALLHAT Chronic kidney disease ACEI, ARB NKF Guideline, Captopril Trial, RENAAL, IDNT, REIN, AASK Recurrent stroke prevention THIAZ, ACEI PROGRESS JNC VII, Hypertension 2003;42:1206

Additional Considerations in Antihypertensive Drug Choices Potential favorable effects Thiazide-type diuretics useful in slowing demineralization in osteoporosis. BBs useful in the treatment of atrial tachyarrhythmias/fibrillation, migraine, thyrotoxicosis (short-term), essential tremor, or perioperative HTN. CCBs useful in Raynaud s syndrome and certain arrhythmias. Alpha-blockers useful in prostatism. JNC VII, Hypertension 2003;42:1206

Additional Considerations in Antihypertensive Drug Choices II Potential unfavorable effects Thiazide diuretics should be used cautiously in gout or a history of significant hyponatremia. BBs should be generally avoided in patients with asthma, reactive airways disease, or second- or thirddegree heart block. ACEIs and ARBs are contraindicated in pregnant women or those likely to become pregnant. ACEIs should not be used in individuals with a history of angioedema. Aldosterone antagonists and potassium-sparing diuretics can cause hyperkalemia. JNC VII, Hypertension 2003;42:1206

SBU De gynnsamma behandlingseffekterna likartade för tiaziddiuretika, ACEhämmare, kalciumantagonister, och ARB (Evidensstyrka 1). Beta-blockerare reducerar risken för slaganfall i mindre grad (Evidensstyrka 1). Detta beror till en del på en sämre blodtryckssänkning (Evidensstyrka 2). RAAS-aktiva läkemedel ger lägre insjuknande i typ 2-diabetes jämfört med tiaziddiuretikum + beta-blockerare eller kalciumantagonist (Evidensstyrka 2).