Förvaltarkommentar Räntefond Kort Plus Helår 2018 Fondens utveckling Under 2018 sjönk fonden med -1,2 %. Jämförelseindex sjönk med -0,8 % under samma period. 2018 startade med att marknadsräntorna gick upp. Både långa- och korta räntor såväl i Sverige som i omvärlden började stiga efter stark makroekonomisk data. Under denna period arbetade vi aktivt med strategier som fokuserade på absolut räntenivå samt ränteskillnaden mellan obligationer med lång och kort löptid samt ränteskillnader mellan olika typer av obligationer både i Sverige och i länder som Tyskland och USA. Under början av det andra kvartalet började återigen räntorna att falla både i Sverige och globalt efter att oroligheter kring upptrappade diskussioner om tullavgifter mellan främst USA och Kina men även mellan USA och Europa. I samband med detta började även budgetdiskussionerna mellan Italien och EU sätta igång. Fondens exponering mot ränterisk var under denna period låg, vilket var negativt för fondens resultat då räntorna sjönk. Positionen i europeiska företagsobligationer avkastade väl under årets två första månader men negativt under det andra kvartalet. Något bättre bidrog positionen i företagsobligationer emitterade i svenska kronor (SEK). Fondens stora andel företagsobligationer i svenska kronor främjades av utvecklingen på den svenska kreditmarknaden. Nyemissionsaktiviteten var fortsatt hög i Sverige och fonden deltog i ett flertal emissioner, varav en del så kallade gröna obligationer. Under inledningen av tredje kvartalet var svenska räntor nära historiskt låga nivåer. Under den andra halvan av kvartalet började dock svenska och europeiska räntor stiga efter att Riksbanken tydligt signalerat en första styrräntehöjning vid årsskiftet. Bakom stigande europeiska räntor ligger bl.a. statistik som visade på högre löner, högre inflation och lägre arbetslöshet. Fonden positionerade sig under kvartalet för att korta räntor skulle stiga i förhållande till räntor med längre löptid. Värt att notera är att premien som betalas på IG-företagsobligationer utöver statsobligationer i svenska kronor var oförändrad under det tredje kvartalet. Premien för motsvarande risk i euro hade minskat. Fondens innehav i företagsobligationer emitterade i euro bidrog således till en högre avkastning jämfört med företagsobligationer i svenska kronor. Den sista fjärdedelen av året präglades av fortsatta oroligheter kring den italienska budgeten, Storbritanniens utträde ur den Europeiska Unionen samt hot om upptrappade tullar från amerikanskt håll samtidigt som utsikterna för företagens vinster blev allt sämre och konjunkturstatistik började komma in på lägre nivåer än tidigare. Detta ledde till en svag börs, längre räntor och högre kreditpremier. Kreditpremierna för europeiska krediter gick under december tillbaka på nivåer som vi senast såg under det första kvartalet 2016. Premierna för europeisk IG ökade under det fjärde kvartalet med 0,42 procentenheter över statsobligationer. Den svenska kreditmarknaden var heller inte opåverkad. Efter att framförallt fastighetsbolag inom IG valt att ge ut obligationer i euro så har det blivit en bättre transparens och medvetenhet mellan tillgångsslagen. De svenska kreditpremierna för IG fastighetsbolag ökade med 0,65 procentenheter. På den svenska företagsobligationsmarknaden såg vi också för första gången på länge ett större utflöde ur svenska
företagsobligationsfonder, vilket bidrog till att premierna ökade. Detta bidrog negativt till fondens absoluta avkastning då andelen krediter i fonden uppgår till 45 procentenheter av fondförmögenheten. Fondens största exponering är mot svenska säkerställda bostadsobligationer i segmentet 3-5 år. Dessa obligationer handlade under året en aning svagt mot främst svenska statsobligationer och en aning starkare mot svenska swap-räntor. Denna position bidrog svagt negativt till absolutavkastningen i fonden under året. Fonden var under året exponerad mot att skillnaden mellan längre obligationsräntor och kortare ska minska; denna position bidrog positivt till fondens resultat. Riksbanken avslutade året med att höja styrräntan från -0,50 till -0,25 procentenheter med motiveringen att inflationen och inflationsförväntningarna nu etablerat sig kring 2 % och att behovet av en mycket expansiv penningpolitik minskat något. Riksbanken påpekar dock att penningpolitiken fortsatt är expansiv för att ge stöd åt konjunkturen. Marknadens utveckling 2018 präglades av ett stort fokus på centralbankernas penningpolitik. Att den amerikanska centralbanken, Fed, skulle fortsätta med räntehöjningar stod tidigt klart och man levererade under året sammanlagt fyra höjningar. Inför 2019 går förväntningarna kraftigt isär då Fed planerar för två höjningar medan marknaden förväntar sig oförändrade räntor. Även den europeiska centralbanken ECB signalerade under inledningen av året en kommande normalisering av penningpolitiken, först genom en minskning av bankens stödköp av obligationer som vid ECB:s möte i juni aviserades upphöra vid årsskiftet. Den ökade skillnaden i styrräntor mellan Fed och ECB fick till följd att ränteskillnaden för 10-åriga statsobligationer i USA och Tyskland nådde nya rekordnivåer under året. Riksbanken påverkades som vanligt starkt av de större centralbankernas penningpolitik. Störst intryck tog man av ECB, vilket betydde att Riksbanken under året sköt fram en första svensk reporäntehöjning till årets sista möte. Där genomförde man den första höjningen på sju år och styrräntan höjdes till 0,25 %. Samtidigt lämnade man en prognos där nästa höjning kommer att ske först under den senare delen av 2019. Under året steg den svenska inflationen mot att varaktigt hamna kring inflationsmålet. Det berodde främst på stigande energipriser medan det underliggande inflationstrycket fortfarande var lägre. Trots en stark arbetsmarknad steg svenska löner endast måttligt under året och gav inte heller någon impuls till stigande priser. I spåren av den varma sommaren förväntas högre priser på livsmedel hjälpa Riksbanken mot målet under inledningen av 2019. Det svenska riksdagsvalet skapade en osäkerhet kring regeringsbildningen som vid årsskiftet ännu inte var klar. Marknaden reagerade inte nämnvärt på resultatet då svensk ekonomi är fortsatt stark med sunda statsfinanser. Även utländska investerare ser i dagsläget lugnt på utvecklingen. Den svenska kronan stärktes marginellt efter valet och efter Riksbankens räntehöjning. Den marknadsränteuppgång som inleddes under slutet av 2017 fortsatte i januari då främst amerikanska räntor fortsatte att stiga. Uppgången drevs av en stark amerikansk arbetsmarknad och en planerad skattereform som väntades öka tillväxten tillsammans med kommentarer från Jerome Powell, den nytillträdde chefen för den amerikanska centralbanken om fortsatta styrräntehöjningar. Efter den inledande ränteuppgången sjönk marknadsräntorna åter tillbaka och skillnaden mellan marknaden och Feds prognoser för kommande räntehöjningar ökade.
I mars 2016 introducerade ECB sitt CSPP-program, d.v.s. att man skulle börja köpa företagsobligationer inom IG emitterade i euro. Sedan dess har kreditpremierna minskat, mycket för att ECB i över två år varit den största nettoköparen av företagsobligationer. Efter att ha köpt för mer än 170 miljarder euro har ECB signalerat att stödköpen kommer att upphöra i januari 2019. Det kommer att påverka efterfrågan för företagsobligationer in i 2019 och fokus kommer att vara mer företagens grundläggande värden. För att blicka tillbaka på kreditmarknaden 2018, upplevde vi i början på året en rekordvecka för nyemissioner på den europeiska IG-marknaden samtidigt som IG-fonder hade stora utflöden. Det ledde till kraftigt stigande premier inom IG. Under den senare delen av våren ökade svängningarna åter i räntemarknaden. Först inträffade en kraftig ränteuppgång ledd av USA där den 10-åriga amerikanska räntan steg till som högst 3,10 %. Därefter hamnade den politiska situationen i Italien högst upp bland rubrikerna i slutet av maj. Det orsakade kraftigt stigande premier på alla italienska obligationer. 10-åriga italienska statsobligationer steg med 1,4 procentenheter inom loppet av några få dagar och krediter inom framförallt banksektorn såg kraftigt ökande premier. Under sommaren återhämtade sig marknaderna något. Oron för ett upptrappat handelskrig och handelstullar på amerikansk bilimport pressade dock fordonsindustrin. Den svenska kreditmarknaden gick fortsatt bra under det första halvåret. Starka inflöden i fonder samt det låga ränteläget bidrog till en stark marknad för krediter. Efter flera månader av regeringsförhandlingar mellan två partier med sinsemellan stora skillnader i politisk agenda, avvisade den italienske presidenten den föreslagna finansministerkandidaten. En stor internationell oro för den EU-skeptiska hållningen hos dessa partier fick långa italienska räntor att stiga dramatiskt och ränteskillnaden mot Tyskland sköt i höjden. Globala räntor sjönk då åter kraftigt och den tyska räntan var som lägst 0,25 % samtidigt som 10-åriga italienska räntor steg från 1,70 % till som högst 3,10 %. Den politiska situationen i Italien med svaga statsfinanser och ett enligt EU alltför högt budgetunderskott fortsatte oroa marknaden under resten av året och som högst nådde den italienska 10-årsräntan 3,68 %. Mot slutet av året stabiliserades situationen och italienska räntor sjönk åter. Under september skapades ändå en positiv förväntan på den kommande italienska statsbudgeten. Premien på italienska bankobligationer sjönk i viss utsträckning och europeisk HY inledde det tredje kvartalet med en kraftig återhämtning. När så den italienska regeringskoalitionen i slutet av september meddelade att man kommer att ha ett större budgetunderskott än EU:s riktlinjer tillåter, steg italienska räntor kraftigt. Även bankobligationer fick se sina premier återigen stiga och det medförde även en svagare efterfrågan på europeisk HY. Utflödena från europeiska företagsobligationsfonder fortsatte. Flera ratinginstitut kom under hösten att revidera sin syn på Italien. Det tredje kvartalet i sin helhet kan summeras med sjunkande kreditpremier. In i det fjärde kvartalet ökade oron. När så de internationella börserna under det sista kvartalet sjönk kraftigt ökade oron för en svagare ekonomisk utveckling under 2019 och räntorna föll kraftigt både i USA och Europa. Den amerikanska 10-årsräntan sjönk under hösten från drygt 3,20 % ned till 2,75 % medan den svenska 10- årsräntan i december åter föll ned mot årets lägsta nivå kring 0,40 %. Handelskriget verkade inte vilja avta utan snarare försämras och oron ökade. Den kinesiska ekonomin kände redan av den första påverkan av USA:s handelstullar. Förhandlingarna runt den italienska budgeten var långt ifrån över, samtidigt som förhandlingarna runt Storbritanniens utträde ur EU befann sig i dödläge. Det finns ändå några positiva saker att lyfta. Företagens grundläggande värden såg fortsatt stabil ut och kreditkvaliten fortsatte att förbättras. Det tar ändå inte bort det faktum att det sista kvartalet för året blev det med mest svängningar och det sämsta på länge för krediter.
ECB:s minskning av obligationsköpen under året var en av anledningarna till en svagare utveckling för företagsobligationer där ränteskillnaden mot statsobligationer ökade kraftigt. Samtidigt fortsatte företagen under året att ge ut stora volymer i kreditmarknaden, vilket ökat risken för en fortsatt ökande ränteskillnad mot statsobligationer. En svag börsutveckling under hösten ökade oron i marknaden för kreditobligationer ytterligare. För att dämpa oron diskuterar ECB nya lån till europeiska banker som kan komma att minska effekterna av det avslutade programmet för obligationsköp. Kreditpremierna för europeiska krediter är tillbaka på nivåer som vi senast såg under det första kvartalet 2016. Premierna för europeisk IG ökade under det fjärde kvartalet med 0,42 procentenheter över statsobligationer. I jämförelse ökade premierna för subordinerad skuld för företag med 0,89 procentenheter och för subordinerad bankskuld 0,61 procentenheter. Den svenska kreditmarknaden påverkades först mot slutet av året påverkats av den internationella oron, men inför inledningen av 2019 ser situationen inte gynnsam ut för kreditmarknaden. Efter att framförallt fastighetsbolag inom IG valt att ge ut obligationer i euro så har det blivit en bättre transparens och medvetenhet mellan tillgångsslagen. De svenska kreditpremierna för IG fastighetsbolag ökade med 0,65 procentenheter. Företagsobligationer utanför fastighetssektorn klarade sig bättre även om de på marginalen slutade året med något bredare premier. På den svenska företagsobligationsmarknaden såg vi också för första gången på länge ett större utflöde ur svenska företagsobligationsfonder, vilket bidrog till att premierna ökade. Under 2018 steg den 2-åriga svenska statsobligationsräntan från -0,60 % till -0,39 %. 3-månaders svenska statsskuldsväxlar steg från -0,73 % till -0,61 % och referensräntan 3M Stibor steg från -0,47 % till -0,13 %. Övrigt Under perioden använde fonden derivat i mycket stor utsträckning. Fonden deltog i emissioner av räntebärande överlåtbara värdepapper hanterade av Swedbank till ett värde av 1.235 Mkr samt 3,2 miljoner euro. 2018-03-08 tillträdde Mark Schindele som ny medförvaltare. 2018-08-17 lämnade Mathias Hansson fondens förvaltarteam och Ola Björkman tillträdde som ny medförvaltare. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. En fond med riskklass 6-7 kan både minska och öka kraftigt i värde, på grund av sin sammansättning och de förvaltningsmetoder som används. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbankrobur.se. Förvaltare Johan Forsblom I branschen sedan: 2008 Född: 1978
Helena Frisk I branschen sedan: 2006 Född: 1982 Christian Leonhard I branschen sedan: 2003 Född: 1977 Robert Matulin I branschen sedan: 2002 Född: 1972 Mark Schindele I branschen sedan: 1998 Född: 1972