Berit Larsson, Göteborgs Universitet

Relevanta dokument
Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp.

Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 28 augusti 2018

Välkommen till Samverkansträff för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 23 augusti 2018

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling

Processtöd jämställdhetsintegrering

Sveriges jämställdhetspolitik

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd

Jämställdhet Genus Ledarskap

Personcentrering. Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt. Eva Brink & Carina Kullgren

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Lika rättigheter och möjligheter

Förklaring av olika begrepp

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Hur kan vi utveckla vår verksamhet genom att jobba med jämställdhet?

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad

Program för ett jämställt Stockholm

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Program för ett jämställt Stockholm

Diskriminering - riktlinje

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Normkritisk checklista

Genusperspektiv på ANDT

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

Förvirrande begrepp?

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Program för ett jämställt Stockholm

Jämställdhetens ABC 1

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring


Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Kunskapsbakgrund Växthuset

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Jämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Vem leder hemarbetet?

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Strategi för ett jämlikt Botkyrka

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

Riktlinje. för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR

Mångfaldspolicy. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunsekreterare POLICY

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Policy och handlingsplan för jämställdhet- och jämlikhet vid Röda Korsets Högskola

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Praktiskt likabehandlingsarbete i skolan

Likabehandlingsplan 2018 Komvux Bjurholm

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling Solbackens förskola

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

Workshop 3. De horisontella principerna. Jämställdhet Tillgänglighet Likabehandling. DigIT

Granskat likabehandlingsplaner. Citat figurerar exempel. Ramat in normer Cis- Hetero- 33 berättelser om dessa normers verkan.

Intraservice Integration i boendemiljö

Inspirationsföreläsning om normkritik

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

Extremism och lägesbilder

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015

Ta del av våra spelkort!


MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET. Normkritik i praktiken. Marit Nygård Utbildning & metodutveckling Mångkulturellt centrum

Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting

Lika villkor. Institutionen för matematik och matematisk statistik. Personaldagar augusti 2014

För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn.

Program för ett jämställt Stockholm

LIKABEHANDLINGSPLAN SYNTELEJE FÖRSKOLA

Transkript:

Berit Larsson, Göteborgs Universitet

Vad är normkritik och varför normkritik? Konferensen Jämställdhet 2.0 6 november 2014 BERIT LARSON FD Genusvetenskap med inriktning mot filosofi berit.larson@gu.se KVINNOFOLKHÖGSKOLAN och GÖTEBORGS UNIVERSITET PIL-enheten

Nationalencyklopedin, norm, http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/ uppslagsverk/encyklopedi/lång/norm norm norm (latin noʹrma rättesnöre, regel ), det normala eller godtagna beteendet i t.ex. en social grupp; konvention, praxis. Ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska, tekniska etc. De är i allmänhet intimt förbundna med sociala värden, och de utgör medel för att förverkliga tillstånd som värderas högt av den samhällsgrupp som bejakar dem. De formella lagarna uttrycker en del av samhällets normsystem, andra finns nedlagda i traditioner, seder och bruk. Författare: Lars Bergström

VÄRDERINGAR Normer A/tyder Handlingsprinciper (hållning, inställning) handlingsanvisningar seder, vanor, tradi7oner, juridiska lagar, regler beteenden och föreskri>er

NORMTYPER Konstruktiva normer: t.ex. fotbollsregler, grammatiska språkregler Kompetensnormer: anger vem eller vilka som skall eller bör fatta beslut, utföra bestämda handlingar eller ta ansvar för resultaten. Handlingsnormer: Föreskriver hur människor skall eller bör handla.

Handlingsnormer MORALISKA NORMER SOCIALA NORMER Konsekvensetiska normer Sinnelags- eller dygdeetiska normer Anger vad som uppfattas som rätt och riktigt uppförande. Normbrott manifesterar sig genom förlust av socialt anseende eller social respekt. Sociala normer anses vara verksamma eftersom de internaliserats.

NORMERS FUNKTION Ett redskap för att styra och kontrollera individer, grupper, organisationer och institutioner Ett redskap för integration, sammanhållning och gemenskap

Normer SYMMETRISKA NORMER (konjunkta) Vänder sig till alla deltagare i en grupp. (Normens adressat och normens målgrupp sammanfaller) ASYMMETRISKA NORMER (diskonjunkta) Skapas för en grupp som man själv inte tillhör t.ex. barn skall lyda sina föräldrar t.ex. det är fel att stjäla Källa: Coleman (1990), Foundations of social theory

Vem är den Andra? vårt förhållande till annanhet, till skillnad och olikhet

Vem är jag?

Två sätt att tänka som har problem med den Andra LIKHETs-ideologi NÄRHETs-ideologi bara de som redan definierats som nära kan verkligen vara lika. bara de som redan definierats som lika som kan vara inkorporerade med varandra och därmed nära varandra. De andra får nöja sig med att likna oss. De andra får hålla sig borta.

Vi är alla inordnade i olika sammanhang och kontexter där vi bär privilegier eller är underordnade! Frågor man bör ställa sig: Vem är bärare av skillnad? Vem tillhör och vem tillhör inte? När och i vilka sammanhang är klass, etnicitet, kön, sjukdomsdiagnos, funktionsnedsättning, hudfärg etc. viktigt? Vilka är de centrala maktförhållandena (makt och ojämlikhet) beroende av?

Normer / avvikelser v Funktions-normalitet v Köns-normalitet v Sexualitets-normalitet v Etnicitets-normalitet v Vithets- normalitet v Friskhets-normalitet

Så snart som vi undanröjer pluralitet, så snart som vi fjärmar oss från de andras särskildhet i försök att kontrollera deras responser, kommer vi att beröva oss själva och de andra möjligheten till handlande och därmed subjektivitet. Filosofen Hannah Arendt

en företeelse en relation en egenskap ett ord en term ett uttryck BETECKNAR likavärde Jämlikhet Jämställdhet normkri2k BETYDER INGÅR I ett begrepp

en företeelse en relation en egenskap BETECKNAR Rä4visa Makt Demokra2 INGÅR I ett ord en term ett uttryck BETYDER ett begrepp

Vad är makt? - en egenskap? - en relation? - en förmåga? - användandet av en förmåga? - något man har? - något som utövas? av agenter (individuellt eller kollektivt)? av strukturer eller system? Hur utövas makt?

Foucault: en process Gramsci: hegemoni som bygger på ömsesidighet makt Habermas: kommunikativt handlande Latour: När ett kollektiv handlar med framgång uppstår makt som kan stabiliseras. Bourdieu: ekonomisk och symboliskt kapital Young: asymmetrisk ömsesidighet

Den maktlösa får inte: möjlighet att använda och utveckla sina talanger har inte makt över och frihet i sitt arbete blir ofta respektlöst bemött på grund av den sociala position hen intar på det sociala fältet

Iris Marion Young RÄTTVISA ORÄTTVISA Fördelning av resurser, inkomster, ägodelar Kan fördelas och ägas (fördelningsparadigmet) - att ha Rättigheter, möjligheter, självrespekt Relationer, inte ting. Något man gör att göra Hinder för människors utveckling och strävande Dominans ex. olika härskartekniker Förtryck exploatering marginalisering maktlöshet kulturell dominans våld

Hur bör vi avgränsa frågor om rä@visa i en globaliserad värld? Ø Vilken slags aktörer har räp ap framställa räpviseanspråk? Ø Vems intressen och problem bör beaktas? Ø Vem 7llhör den krets som har räp 7ll likabehandling?

Diskrimineringslagen Ø KÖN Ø KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET Ø ETNISK TILLHÖRIGHET Ø FUNKTIONSHINDER Ø SEXUELL LÄGGNING Ø ÅLDER Ø RELIGION

De jämställdhetspolitiska målen 1 En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattande. 2 Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4 Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

JÄMLIKHET / JÄMSTÄLLDHET Jämlikt deltagande mellan vilka? Jämlikt deltagande av vilka i vilka sociala situationer? VAD skall jämlikt fördelas? VEM ingår i jämlikheten? HUR skall jämlikheten genomföras?

Få syn på makeördelningar Organisationer, föreningar och nätverk behöver få syn på vilka kroppar som finns på vilka positioner, vilka kompetenser som premieras, hur rekryteringsprocesser ser ut, hur underlag, protokoll och beslut delas och så vidare. Citat ur Vinthagen och Zavalia, Normkreativ, Premiss förlag, 2014, s. 60.

En social konstruktion av normalitet NORM / NORMBRYTARE (avvikare) Normal Onormal Privilegierad Marginaliserad Subjekt Objekt

NORMKRITISK GRANSKNING UR Systemperspektiv Positivt: Integration Negativt: strukturell diskriminering Enskilda individers relationer till varandra Positivt: gemenskap och samhörighet Negativt: stigmatisering, exkludering, trakasserier

Eek-Karlsson & Elmeroth (2013), Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete, s. 131 Diskriminering i kontrakt Diskriminering i kontakt STRUKTURELL NIVÅ (Vilar på ett samhällskontrakt) INDIVIDUELL NIVÅ (har ofta sin utgångspunkt i det samhälleliga kontraktet, men styrs också av andra faktorer)

Spivak: före-träda re-presentera Iscensättning av världen i representationer RE-PRESENTERA (framställa) Hur den skrivs, beskrivs, illustreras FÖRE-TRÄDA (representera) Maktutövande Representation inom subjektsteori RETORIK SOM TROP Representation inom stat och politik RETORIK SOM ÖVERTALNING

Afrofobiska hatbrott

Afrofobi, en kunskapsöversikt över afrosvenskarnas situation i dagens Sverige, Rapport Arbetsmarknadsdepartementet, 2014 (Tobias Hübinette, Samson Beshir & Victoria Kawesa) Ur ett normkritiskt perspektiv är det i första hand den Västerländska självbilden samt vithet som norm som är föremål för kritisk granskning.

Strukturellt förtryck Normer, sedvanor och symboler som aldrig ifrågasätts Föreställningar som ligger inbäddade i institutionaliserade regler och rutiner De samhälleliga konsekvenserna av dessa regler och rutiner är allmänt omfattande och åtlydda Omedvetna föreställningar och beteendemönster bland vanliga hyggliga medmänniskor, i medier och kulturella stereotyper

Mattias Lundin, Heteronormativitet- vad är det? i Elmeroth (red.), Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete, Studentlitteratur, 2013, s. 63 ff. Sju processer för att synliggöra heteronormen i sin helhet enligt Mattias Lundin: 1 Upprepad önskvärdhet 2 Dikotomisering av kön 3 Differentiering av sexualitet 4 Positionernas hierarki 5 Marginalisering 6 Problematisering 7 Personifiering

Sju processer för att synliggöra heteronormen i sin helhet enligt Mattias Lundin: 1 Upprepad önskvärdhet 2 Dikotomisering av kön 3 Differentiering av sexualitet 4 Positionernas hierarki 5 Marginalisering 6 Problematisering 7 Personifiering 1 2 3 4 De jämställdhetspolitiska målen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattande. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

EN NORMKRITISK GRANSKNING AV JÄMSTÄLLDHETSMÅLEN Vilka är bakomliggande värderingar och normer? Vad eller vilka exkluderas, marginaliseras, osynliggörs? 1. TVÅKÖNSNORMEN Två kategorier dvs. kvinnor och män, flickor och pojkar 2. HETERONORMEN Bygger på en heteronormativ matris 3. NORMER OM FEMININT OCH MASKULINT 4. MONOGAM FAMILJENORM 5. UPPREPAD ÖNSKVÄRDHET av tvåkönsnorm, heterosexualitet, feminitetsnorm/maskulinitetsnorm, familjenorm

Hur kan vi kombinera människors olikhet med jämlikhet? Att vara olik och jämlik

Det finns tillfällen i livet då frågan om man kan tänka på annat sätt än man tänker, och se på annat sätt än man ser, är nödvändig att ställa, om man vill fortsätta att betrakta och fundera. Michel Foucault, Övervakning och straff. Sv. övers. 1986, s. 12