Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Relevanta dokument
Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

1 januari (HSL 2 g )

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Hälso- och sjukvårdslagen

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

När någon i familjen fått cancer

Barn som närstående/anhöriga

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

När någon i familjen fått cancer

Stöd till dig som är anhörig

Se till mig som liten är

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stöd till barn i svåra livssituationer att klara skolarbetet

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Till föräldrar och viktiga vuxna:

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Barnperspektivet inom Beroendevården

Stjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Våga prata om sexuella övergrepp

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Barn som är närstående

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Välkommen till kurator

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Välkomna till Childrens Program

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Barnperspektiv i socialtjänsten

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Barn som far illa & våld i nära relationer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Plan för Funktionsstöd

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Sofiebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Projekt Barn som anhöriga

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inflytande och delaktighet från 2 projekt

Stöd till barn i sorg

När mamma eller pappa dör

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

De små gesternas betydelse

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Ungas möte med socialtjänsten

Bra att veta om sexuella övergrepp

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Ärenden Föredragande kl

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Transkript:

4

Målgrupp Barn 7-18 år men en Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en Sjukdom/en allvarlig fysisk el psykisk sjukdom, ett missbruk, en psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning, en förälder som avlider. 8

Ledstjärna för utvecklingsarbetet BRA ett starkt barnrättsperspektiv med fokus på barnet som subjekt och aktör med rätt att själv få komma till tals

Barnhusets referensgrupp - Inte ömka, inte hundögon, ge oss inte tycka-synd-om-blicken - Prata med inte om - Uppmärksamma alla barn, varje enskilt barn. Vi behöver olika - LYSSNA PÅ BARN! - Skapa skyddsnät - Status hypa att ha varit anhörigt barn 29

BRA modellen Ett stöd till personal i hur de kan gå tillväga när de uppmärksammar målgruppen anhöriga barn och deras rätt till information, råd och stöd. En möjlighet för barn som är anhöriga att få komma till tals och uttrycka sina behov av information och stöd.

Ett erbjudande till alla! Något som är en rättighet och erbjuds alla, kan normalisera det behov av stöd som barn och deras familjer kan ha i en svår livssituation och minskar eventuell skam och skuld. 38

BRA samtal 27

Syfte och målsättning Här och nu syftar BRA-samtal till att öka barnets delaktighet och handlingsutrymme i sitt eget liv På lång sikt är målsättningen att stärka barnets utveckling och förebygga fysisk och psykisk ohälsa 16

BRA-samtal i en insatstrappa Behandling Stödinsatser Synliggörande & generell information Förmedla informationsmaterial Ett informationssamtal Kartläggning av situation & individuellt anpassad info 1-2 samtal om sjukdomen 1-2 samtal om stöd Ett uppföljningssamtal

Teoretiska byggstenar Empowerment KASAM Resiliens, coping Kunskap om risk- och skyddsfaktorer och förebyggande arbete

Risk och skyddsfaktorer Att ha en känsla av kontroll över sitt liv Barnet upplever sig bli behandlat med förståelse och respekt Stödjande relationer till minst en person Att klara av studier Att inte känna skuld för föräldrarnas problem eller sjukdom

En känsla av sammanhang att förstå och hantera sin situation Man vet hur man ska hantera situationen, vet varför, varför hon beter sig på det sättet så man inte tror att det är ens eget fel. s. 25 f. Barns rätt som anhöriga en antologi om att göra barn delaktiga

Cirkeln 59

Personalens roll under samtalet med barnet är - Att vara lyhörd för vad barnet vill prata om - Att uppmuntra och stödja barnet i att berätta om sin situation - Att lyssna! Tänk på! Du behöver inte vara psykolog, terapeut eller kurator under samtalet - din roll är att möjliggöra för barnet att berätta om ev behov av stöd. 58

Samtalsledare: Jaha, ska vi titta på de här cirklarna som jag hade här? Barn: Mm. Samtalsledare: [ ] Här är det två papper, och det är lite grejerna det här handlar om, varför vi träffas nu. Den här cirkeln, den handlar om att kunna prata kring sjukdomen. Så har de delat in det så här, som i tårtbitar nästan. Vanliga frågor som man kan ha, till exempel. Och i den här cirkeln så pratar vi om hur du har det just nu, och så får man fylla i och måla och så. Vad tycker du, vad känns viktigast att börja med? Känner du att Ja, jag har massor med frågor kring sjukdomen, och så där, så att du skulle vilja börja med det? Eller ska vi börja med att kolla hur du har det just nu? Barn: Vi kan ta det. Samtalsledare: Hur du har det just nu? Barn: Mm. Extrakt 1 Maria Eriksson (2018). Användningen av BRA Barns Rätt som Anhöriga

Ökat handlingsutrymme Genom att barnen får hjälp att själva formulera sina behov och frågor kan de också få större möjligheter att faktiskt påverka vad som ska hända med dem. Samtidigt får de hjälp att formulera det de behöver i förhållande till barns rättigheter, vilket stärker deras position ytterligare. (Maria Eriksson) s. 25 f. Barns rätt som anhöriga en antologi om att göra barn delaktiga

Barnets benämning av förändringsbehov - att använda barnets rättigheter Extraxt 11 Samtalsledare: [ ] Du skriver jag hörs inte jättemycket? Barn: Nej. Samtalsledare: Så rätt att säga vad du tycker och bli lyssnad på, det tycker du hörs inte jättemycket? Barn: Nej. Alltså Samtalsledare: Är det någon som tar lyssnar alltså så du säger faktiskt vad du tycker, men ibland eller väldigt ofta blir du inte lyssnad på? Barn: Alltså jag blir jag har chansen hela tiden men jag vågar inte säga det direkt. Men alltså vi pratar bara om [syskon], så jag hörs inte jättemycket med det jag vill säga egentligen.

Barnets bedömning av sin situation Guiden för BRA samtal anger tydligt att samtalsledaren ska be barnet berätta och förklara, och arbetssättet med bedömning följt av utforskande ser ut att fungera väl utifrån syftet att få barnet att med egna ord beskriva sin situation och sina upplevelser. (Eriksson 2018)

Att berätta och bedöma med hjälp av färger Barn: Så. Samtalsledare: Då har du fyllt i med blått för okej Barn: Det är okej. Och rosa för inte bra. Samtalsledare: Ja. Vill du berätta, varför har du valt att göra så? Barn: För att Vänta, det är också en till färg. Där, så. Samtalsledare: Du sätter dit bra också? Barn: Ja. För ibland så är vi med varandra och så, och det är jättemysigt. Vi kollar på ganska många filmer tillsammans och så. Det är varför jag tar bra. Och okej är när vi är tillsammans Ja, men när [förälder] går för att göra något, och så. Och så sitter man själv där kvar, som det var i går. [Förälder] var tvungen att ta medicin, och så, jag blev lämnad kvar. Och sen inte bra är när vi typ verkligen är själva och inte är med varandra, och så, och där kommer [syskon] med också. Extrakt 5 (Maria Eriksson, 2018)

Ett barn som haft BRA-samtal Jag tycker det är bra för att man, då pratar man inte med föräldern, och då håller man inte inne sina ord lika mycket, sedan när man pratar självständigt så pratar man mer, för man vet att man kan säga mer, det är lättare att se När det är föräldern så är det de som pratar mest. 38

Konferens om barns rätt som anhöriga i Stockholm 2019 Tid: 6 februari 2019 Plats: Garnisonen, Karlavägen 100 Avgift: 1450 kr ex moms http://www.allmannabarnhuset.se/seminarie/konferens-om-barns-ratt-somanhoriga/

Utbildningsmaterial

Utbildning i BRA-samtal i Stockholm 2019 Plats: Stiftelsen Allmänna Barnhusets, Linnégatan 89 c i Stockholm Datum: 28 februari och 28 mars Tid: 08.30-16.00 Pris ex moms: 4 500 kr + 462 kr utbildningsmaterial För mer information kontakta projektledare Åsa Lundström Mattson, asa.l.mattson@allmannabarnhuset.se