2007 å r s r e d o v i s n i n g S B U S t a t e n s b e r e d n i n g f ö r m e d i c i n s k u t v ä r d e r i n g
Innehållsförteckning 1 Inledande kommentarer 5 2 Resultatredovisning 7 2.1 Projektverksamhet 7 2.2 Informationsspridning 27 2.3 Internationellt samarbete 41 2.4 Övrig återrapportering 45 2.5 Kompetensförsörjning för SBU 2007 2009 47 2.6 Verksamhetens totala kostnader och intäkter 51 3 Ekonomisk redovisning 53 3.1 Sammanställning över väsentliga uppgifter 53 3.2 Resultaträkning 54 3.3 Balansräkning 55 3.4 Redovisning mot statsbudgetens utgiftsanslag 56 3.5 Redovisningsprinciper 57 3.6 Noter 58 4 Beslut 65 Bilaga 1 SBU:s personal den 31 december 2007 66 Bilaga 2 Ledamöter i de vetenskapliga råden och 67 i Lekmannarådet den 31 december 2007
4 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2007
1 Inledande kommentarer SBU:s uppdrag är att utvärdera etablerade och nya medicinska metoder ur ett samlat medicinskt, ekonomiskt, samhälleligt och etiskt perspektiv samt att sprida resultatet av utvärderingarna i den svenska sjukvården. Syftet är att genom ökad kunskap bidra till en en effektivare sjukvård. Utvärderingsprocessen kallas internationellt HTA (Health Technology Assessment). Den bygger på en systematisk sökning, granskning och syntes av det vetenskapliga underlaget. När dessa kunskaper tillämpas i sjukvården är resultatet evidensbaserad medicin (EBM) och vård. Evidensbaserad medicin och resultaten av en samlad utvärdering är en av grundförutsättningarna för vård av god kvalitet och för rationella beslut rörande resursanvändning. Insikten om detta är den främsta anledningen till att organisationer som SBU nu finns i nästan alla EUländer och att nya tillkommer i många utvecklingsländer. Det internationella samarbetet är viktigt, bl a för a tt undvika onödigt dubbelarbete. SBU är sekretariat för det internationella nätverket INAHTA, med 46 medlemsorganisationer från olika länder. Såsom samordningskansli för nätverket INAHTA har SBU av WHO utsetts som Collaborating Centre for HTA. Inom EU pågår nu det fjärde samarbetsprojektet inom området, EUnetHTA. Tanken är att ett permanent nätverk ska bildas när projektet avslutas 2008. SBU leder den arbetsgrupp som ansvarar för nätverkets kommunikation. SBU har i oktober 2007 varit värd för ett av ledninsgruppens möten. Under våren 2007 tog styrelsen för SBU beslut om den framtida strategin för åren 2007 2010. Strategin innehåller 21 punkter för den framtida inriktningen. Dit hör bl a en ökad satsning på regional och nationell samverkan, att på uppdrag även från andra myndigheter ta på sig ett mer samlat ansvar för systematiska kunskapsöversikter, en satsning på att sammanfatta och kommentera utländska utvärderingar och en upplysningstjänst för hälso- och sjukvården. Dessa idéer har också fått gehör av regeringen som gett SBU extra medel för de två sistnämnda åtgärderna. Flera av dessa framtida strategipunkter håller redan på att realiseras i praktisk verksamhet. SBU har t ex sammanfattat och kommenterat två Cochrane-rapporter kring alkoholrådgivning och användning av läkemedlet vareniklin för rökavvänjning. Arbete pågår med att inventera vilka typer av frågor som personal i hälso- och sjukvården vill att SBU:s upplysningstjänst skall besvara och hur samarbetet skall bedrivas tillsammans med andra myndigheter och organisationer. En ökad samverkan med andra myndigheter i hälso- och sjukvården är en viktig punkt i den fortsatta utvecklingen. SBU har i överenskommelser med Socialstyrelsen startat flera projekt som senare skall utgöra underlag för Socialstyrelsens riktlinjearbete inom tandvården och diabetesområdet. På uppdrag av Försäkringskassan och AFA har SBU också startat ett projekt om arbetsmiljöns betydelse för belastningssjukdomar. Under året har SBU, Socialstyrelsen, Läkemedelsförmånsnämnden (LFN), och Läkemedelsverket (LV) tagit fram ett dokument som beskriver myndigheternas strategi vad 5
gäller samordning vid framtagning av kunskapsunderlag. En speciell samordningsgrupp (GEM-gruppen) med uppgift att diskutera och kontinuerligt stämma av aktuella frågor rörande bl.a. fördelning av ansvar och insatser inom de områden där kunskapsunderlag tas fram. Under verksamhetsåret 2007 har SBU publicerat femton rapporter, varav 7 större utvärderingar, 5 Alertrapporter (nya metoder), två SBU kommenterar utländska rapporter och en övrig rapport om volym och kvalitet inom barnhjärtkirurgi som underlag för Rikssjukvårdsnämnden. Alla rapporterna utgör nu underlag för olika spridnings- och informationsaktiviteter. SBU:s arbetssätt, att dels utvärdera stora områden ur ett patientgruppsperspektiv och dels utvärdera enstaka metoder, medför att ett mycket stort antal medicinska metoder nu har bedömts. Utvärderingarna har både lett till att effektiva metoder fått ett större genomslag och till att ineffektiva eller icke kostnadseffektiva metoder kunnat avvecklas. SBU deltar fortlöpande i diskussioner med regioner, landsting och kommuner för att stödja deras arbete med att utveckla en evidensbaserad vård. SBU har t ex varit mycket involverade i Västra Götalands uppbyggnad av ett HTA-centrum och har skrivit ett nytt samarbetsavtal med Stockholms läns landsting. En viktig uppgift för SBU är att rapporterna används och kommer till nytta ute i hälso- och sjukvården. Rapporten Tidig fosterdiagnostik en systematisk litteraturöversikt har under år 2007 följts av en tidvis intensiv pressdebatt, främst rörande de etiska implikationerna av fosterdiagnostik men också av de nya metoder som utvärderades i rapporten. Debatten har i hög grad handlat om betydelsen av att fosterdiagnostik ses som ett erbjudande till de blivande föräldrarna och inte får upplevas som tvingande. Detta betonas också starkt i rapporten. Förutom det massmediala genomslaget har man på flera håll i landet bestämt sig för att börja använda den metod för tidig fosterdiagnostik som enligt rapporten är den bästa. Det är ett kombinerat test i första tredjedelen av graviditeten. Rapporten om Metoder för behandling av långvarig smärta används som underlag för lokala vårdprogram på olika håll i landet. SBU rapporter används ofta i olika utbildningssammanhang. Demensrapporten används flitigt vid utbildning i kommunal äldrevård och som en del av sjuksköterskeutbildningen. Rapporten om sjukskrivning används som kurslitteratur vid utbildning av läkare i försäkringsmedicin och rapporten om magproblem, Dyspepsi och reflux tas upp för diskussioner i läkemedelskommittéer. SBU har under året letts av en styrelse med 11 ledamöter som representerar viktiga myndigheter och organisationer inom svensk hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Till sin hjälp har den två vetenskapliga råd, SBU:s råd och Alertrådet. Sammansättningen av styrelsen och råden framgår av Bilaga 2. Från den 1 januari 2008 är SBU en enrådighetsmyndighet. Styrelsen har ersatts av en nämnd för medicinsk utvärdering med beslutsfunktion i vissa frågor. 6 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2007
2 Resultatredovisning 2.1 Projektverksamhet SBU:s instruktion SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder i hälso- och sjukvården ur medicinskt, ekonomiskt, samhälleligt och etiskt perspektiv. SBU ska sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt. Återrapportering SBU ska kortfattat redovisa de utvärderingsprojekt som bedrivits under året och vilka rapporter som har färdigställts. Viktiga frågeställningar och resultat ska framgå, bl a vilka kostnader projektet medfört och till hur stor del de finansierats med externa medel. Även beslut om nya projekt ska redovisas. SBU ska särskilt redovisa arbetet med Alert-programmet. Av återrapporteringen ska framgå hur många nya metoder som har utvärderats och om uppdateringar har gjorts av tidigare bedömningar samt vilka utvärderingar som pågår. SBU:s utvärderingsverksamhet Inom ramen för SBU:s utvärderingsverksamhet utarbetas rapporter som analyserar det samlade medicinska, sociala, etiska och hälsoekonomiska kunskapsläget. SBU:s målsättning är att brett belysa olika problemområden och det är därför värdefullt att i processen engagera experter som företräder olika perspektiv och är verksamma inom hälso- och sjukvården. SBU har under året kompletterat sin utvärderingsverksamhet med två nya program utöver de två befintliga verksamheterna: breda analyser av viktiga problemområden och tidig utvärdering av nya metoder på väg in i sjukvården. I SBU Kommenterar ska SBU sammanfatta och komplettera systematiska genomgångar som gjorts i andra länder och anpassa informationen till svenska förhållanden. Avsikten är att bättre ta tillvara arbete som görs internationellt. Förberedelser har också påbörjats för att starta en Upplysningstjänst för vården. Syftet är att sjukvårdens företrädare ska kunna vända sig direkt till SBU för att få svar på frågor som kan besvaras genom en snabb sökning i relevanta databaser för den vetenskapliga litteraturen. SBU har också i ökad utsträckning åtagit sig att göra systematiska litteraturgenomgångar åt andra myndigheter, t ex Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Dessa utvärderingar finansieras i huvudsak av dessa myndigheter. Kunskapssammanställningar för kliniska problemområden Utvärderingen av det vetenskapliga kunskapsläget för metoder för diagnostik och behandling som ingår i ett definierat problemområde i hälso- och sjukvården, utförs inom ramen för särskilda projekt. Arbetet bedrivs av tvärvetenskapligt sammansatta projektgrupper (7 15 personer). Vid tillsättningen av grupperna eftersträvas en jämn könsfördelning och en geografisk spridning över landet. Grupperna arbetar i cirka tre år. Arbetet leds av en särskilt utsedd ordförande och samordnas från SBU:s kansli. 7
Förslag på lämpliga ämnen kommer från många olika håll; via enkäter, konferenser, professionella organisationer, enskilda personer samt SBU:s kansli, råd och styrelse. Kriterier för vad som ska styra valet finns fastlagda och prioriteringen av olika förslag till nya projekt sker i flera steg. Det slutliga beslutet om vad som bedöms som mest angeläget fattas av SBU:s styrelse. Ibland kan även regeringen ge SBU ett uppdrag att vetenskapligt utvärdera ett visst område. Även om medlemmarna i projektgrupperna har stor erfarenhet från sjukvården och från den medicinska forskningen behövs en särskild utbildning i den metodik som SBU tillämpar för systematisk utvärdering av vetenskapliga studier; arbetet inleds därför med en genomgång av SBU:s arbetsmetoder. Gruppen upprättar sedan en plan för arbetet. En viktig del av arbetet är att tydligt klargöra vilka frågeställningar som ska besvaras. När kriterierna för vilken vetenskaplig litteratur som ska inkluderas eller exkluderas har fastställts, vidtar sökningar i olika databaser för att finna studier som uppfyller kriterierna. Bedömningen av relevansen hos de vetenskapliga artiklarna sker i flera steg, med successiv utsortering av det som inte bedöms vara av intresse eller som har otillräcklig vetenskaplig kvalitet. Den återstående vetenskapliga litteraturen av hög eller acceptabel kvalitet som i ett projekt kan bestå av resultat från mer än 1 000 studier sammanställs och analyseras. Därefter görs en syntes av det rådande kunskapsläget inom området, vilken utgör basen för den rapport som sedan utarbetas. Det färdiga manuskriptet skickas sedan till 3 7 externa experter för granskning av det vetenskapliga innehållet och för bedömningar om de formulerade slutsatserna står i överensstämmelse med vad den inkluderade litteraturen visar. SBU:s vetenskapliga råd granskar rapportens innehåll och förslag till SBU:s sammanfattning och slutsatser. Styrelsen (fr o m 2008 Nämnden) godkänner slutligen sammanfattningen och publiceringen av rapporten. SBU Alert tidig utvärdering av nya metoder SBU Alert är ett programområde med uppdrag att beskriva och bedöma nya medicinska metoder och omvårdnadsmetoder i ett tidigt stadium av deras utveckling och spridning. Utvärdering sker av en metod i taget. Avsikten är att informera beslutsfattare i den svenska hälso- och sjukvården, såväl medicinskt utbildade som administratörer och politiker, om det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller metodernas patientnytta, risker och kostnadseffektivitet. Vidare görs en bedömning av metodens tänkbara etiska och sociala konsekvenser liksom dess eventuella påverkan på hälso- och sjukvårdens struktur och organisation. Ett särskilt vetenskapligt råd (Alertrådet) är knutet till Alertprogrammet. Alertrådet består av 12 företrädare för olika kunskapsområden inom hälso- och sjukvården inklusive representanter för Läkemedelverket, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2007 har Alertrådet fått en ny ordförande. Dessutom har tre ledamöter avgått och ersatts av tre nya. För varje metod som utvärderas engageras minst två externa experter, som är verksamma inom det aktuella kunskapsområdet och har erfarenhet av den metod som utvärderas. Alertrådet medverkar i utvärderingsprocessen och ansvarar för den sammanfattande bedömningen av kunskapsläget. Slutligen godkänns manus för publicering av SBU:s styrelses arbetsutskott. 8 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2007
SBU Kommenterar SBU har i strategiplanen för 2007 2010 föreslagit en ny SBU-produkt som ska öka tillgängligheten av systematiska utvärderingar genom att sammanfatta och kommentera utländska utvärderingar. Den allas SBU Kommenterar. Som titeln anger sammanfattar SBU och kommenterar resultaten från publicerade utländska utvärderingar av hög valitet. I SBU Kommenterar speglar sammanfattning av originalrapportens slutsatser. I SBU:s kommentar anges vilka kvalitetskrav vi ställt på den systematiska översikten och att vi inte har kvalitetsgranskat de enskilda arbeten som ingår i den utländska utvärderingen. I kommentaren diskuteras också relevansen för svenska förhållanden. Minst en expert ska kommentera originalrapporten ur svenskt perspektiv och minst en extern expert ska granska rapporten. Rapporten genomgår därefter internt på SBU och skickas till SBU:s råd för eventuella synpunkter. Beslut tas av myndighetschefen i samråd med nämndens och rådets ordförande. Upplysningstjänst för vården Under 2007 har förberedelser pågått för att starta en Upplysningstjänst för vården dit sjukvårdens företrädare, beslutsfattare och anställda ska kunna vända sig med frågor som kan besvaras relativt snabbt (1 14 dagar) och där svaren kan hittas i medicinska databaser. SBU har initierat en SCB-undersökning av intresset i sjukvården för en sådan tjänst. Undersökningen ska utgöra underlag för utformningen av verksamheten. Rekryteringen av nya medarbetare har påbörjats. Rapporter publiceras i olika serier SBU publicerar olika typer av rapporter: SBU utvärderar Gula rapporter I denna serie presenteras de vetenskapliga utvärderingar som utförts av SBU:s projektgrupper och som ofta omfattar ett vitigt sjukvårdsproblem, t ex långvarig smärta. Rapporter i denna serie innehåller en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna utarbetade av SBU:s styrelse och råd. Vissa rapporter översätts till engelska. SBU utvärderar Alert I denna serie presenteras utvärderingar av nya medicinska metoder i ett tidigt stadium av deras utveckling och spridning. Utvärderingarna görs i samarbete med experter inom respektive område och rapportmanus granskas av Alertrådet. Styrelsens arbetsutskott godkänner rapporterna för publicering. Publicering sker i huvudsak elektroniskt. SBU Kommenterar I denna nya serie presenteras aktuella kunskapssammanställningar från andra länder. Dels sammanfattas rapporten, dels kompletteras den med kommentarer som rör tillämpningen av informationen i Sverige; det kan t ex gälla hälsoekonomiska aspekter. Upplysningstjänst för vården Denna verksamhet som planerats under hösten och som beräknas starta våren 2008 kommer enbart att publicera svaren på frågor elektroniskt. 9
Utvärderingar på andra myndigheters uppdrag Dessa utvärderingar kommer att presenteras som vanliga SBU-rapporter. Det kan även gälla uppdrag från regeringen. SBU sammanställer Vita rapporter I denna serie publiceras andra typer av genomgångar som inte alltid är baserade på en systematisk litteraturgenomgång. Här ingår t ex rapporter från konferenser. Det kan också gälla mer begränsade genomgångar som gjorts åt regeringen eller åt andra myndigheter och organisationer. SBU har genom åren samverkat med en rad olika organisationer i gemensamma publikationer, t ex Svensk Sjuksköterskeförening, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, Svenska Läkaresällskapet, Apoteket AB, AFA, SFAM (Svensk förening för allmänmedicin), Läkare mot tobak, Statens folkhälsoinstitut, Cancerfonden, Hjärt lungfonden, Vårdalstiftelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. I några fall har vita rapporter publicerats som böcker utgivna av olika förlag. Engelska publikationer Många av SBU:s rapporter har utgivits som böcker på engelska eller i form av supplement till vetenskapliga tidskrifter. I vissa fall publiceras rapporternas innehåll på engelska i en serie av vetenskapliga artiklar där de huvudsakliga resultaten presenteras. Det är viktigt både för SBU och för de forskare som arbetar för SBU att resultaten av det omfattande arbetet får en internationell spridning och blir tillgängliga för organisationer i andra länder som SBU samarbetar med. Tabell 2.1.1 Antal publicerade SBU-rapporter per publiceringsform. 2007 2006 2005 2004 Gul serie 7 4 3 4 Alert 5 7 7 5 SBU Kommenterar 2 Vit serie 1 1 2 Övriga* 2 2 6 3 Summa 17 14 18 12 * I tabellen redovisas publikationer på engelska under övriga 10 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2007
Avslutade projekt under år 2007 Ljusterapi vid depression samt övrig behandling vid årstidsbunden depression Experter: Lisa Ekselius, professor samt Björn Mårtensson, överläkare SBU har uppdaterat avsnittet om ljusterapi i sin rapport Behandling av depressionssjukdomar (SBU-rapport 166/2). Syftet med granskningen var att bl a besvara följande frågor: Är ljusterapi effektiv vid behandling av årstidsbunden depression? Är ljusterapi effektiv som enda behandling av icke-årstidsbundna depressioner? Projektet avslutades sommaren 2007. Slutsatserna blev: Det går fortfarande inte att bekräfta eller förkasta värdet av att använda lampor för ljusterapi vid årstidsbunden depression. Detta gäller trots att flera studier publicerats sedan föregående granskning. Det saknas kontrollerade studier om behandling i ljusterapirum. Det går därför inte att bedöma om metoden är effektiv. Det saknas tillräckligt underlag för att bedöma om ljusterapi lindrar vid andra typer av depression. Rörbehandling vid inflammationer i mellanörat Ordförande: Sten Hellström, professor Cirka 10 000 barn per år får rör insatta i trumhinnan. Orsakerna är framför allt att de har långvariga episoder av vätska i mellanörat med hörselnedsättning (75 procent av fallen) eller återkommande akut öroninflammation (drygt 20 procent). Syftet med projektet var att värdera om nyttan med rörbehandling överväger riskerna. Projektet avslutades under hösten 2007. Resultatet av granskningen presenterades på Riksstämman i november 2007. Granskningen visade bl a att: Det vetenskapliga underlaget för rörbehandling vid återkommande akut öroninflammation är otillräckligt. Det behövs ytterligare studier för att bekräfta att metoden är effektiv. Rörbehandling vid långvariga episoder av vätska i mellanörat med åtföljande hörselnedsättning förbättrar barnens hörsel och livskvalitet under minst nio månader. Karies diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling Ordförande: Ingegerd Mejàre, professor Rapporten sammanfattar det vetenskapliga underlaget för metoder som används för att diagnostisera karies, bedöma graden av risk för att utveckla karies samt för att behandla tidiga skeden av kariessjukdomen utan att borra bort tandsubstans. 11
Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för möjligheten att identifiera barn och ungdomar som löper liten risk för karies inom de närmaste 2 3 åren. Den bästa enskilda prediktorn är om personen inte har haft karies tidigare. Man kan inte förutsäga karies baserat på hur ofta barn äter sötsaker när det gäller barn som är i 10-årsåldern eller äldre och tidigare inte haft karies. Hos små barn (yngre än 3 år) är kariesfrekvensen däremot relaterad till hur ofta barnen äter godis. För diagnostiska metoder är träffsäkerheten generellt högre för att utesluta karies än för att fastställa karies. Det gäller för både visuell-taktil undersökning (dvs undersökning med spegel och sond) och för röntgenundersökning. Diagnostiken av karies blir säkrare om man kombinerar visuell-taktil undersökning och röntgenundersökning. Experimentella studier talar för att fluor har effekt på tidiga kariesskador. Det finns emellertid för få kliniska studier för att dra slutsatser om metoder som syftar till att behandla tidiga kariesskador utan att borra i tanden. Rapporten Karies diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling har presenterats på Odontologisk riksstämma i Göteborg, 9 november 2007. Benartärsjukdom diagnostik och behandling Ordförande: David Bergqvist, professor Kärlkramp i benen beror på nedsatt blodcirkulation orsakad av åderförkalkning. Man bedömer att cirka 10 procent av befolkningen över 65 år har någon grad av kroniska symtom till följd av benartärsjukdom. Symtomen kan variera från smärtor endast vid ansträngning till mycket svåra smärtor i vila. Tillståndet kan bli så allvarligt att det leder till kallbrand. I dessa fall krävs snabba åtgärder för att förhindra amputation. SBU:s granskning av samtliga tillgängliga specifika metoder som prövats visar att gångträning och ökad fysisk aktivitet liksom totalt rökstopp är de metoder som har bäst visad effekt. En viktig del i behandlingen är åtgärder mot riskfaktorer som övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker. I svåra fall med risk för kallbrand och amputation kan ingrepp för att förbättra cirkulationen med ballongvidgning eller öppen kirurgi behöva göras. Båda dessa metoder ger ökad livskvalitet. Rapporten visar också att det idag finns säkra diagnostiska metoder för att kartlägga kärlträdet inför ställningstagande till operation. Rapporten lyfter även fram de etiska aspekterna samt pekar på viktiga kunskapsluckor där det behövs ytterligare forskning. SBU:s granskning visar att nyttan och riskerna med flera av de läkemedel, fysikaliska eller alternativmedicinska metoder som används idag inte kan bedömas eftersom forskningsresultaten är otillräckliga eller motsägande. Dyspepsi och reflux Ordförande: Christer Staël von Holstein, docent Rapporten Dyspepsi och reflux publicerades våren 2007 efter drygt två års projektarbete. En föregående rapport, Ont i magen (2000), hade fokus på medicinsk handläggning av utredda patienter, medan den nya rapporten Dyspepsi och reflux (bl a) har granskat handläggning av outredda patienter dvs från ett primärvårdsperspektiv. Slutsatserna är: 12 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2007
Vid outredda refluxsymtom ger protonpumpshämmare bättre symtomlindring än histamin-2-receptorantagonister ( H2-blockare ) (Evidensstyrka 1). Patienter som utan föregående utredning behandlas för refluxsymtom är nöjda med protonpumpshämmare, som tas vid behov eller med kontinuerlig behandling (Evidensstyrka 3). Ingen skillnad i symtomlindring uppnås vid behandling efter diagnostik av Helicobacter pylori jämfört med diagnostik med gastroskopi (Evidensstyrka 2). Hög ålder och alarmsymtom vid dyspepsi (sväljningssvårigheter, avmagring, blödning) innebär ökad risk för elakartad tumör (Evidensstyrka 3) men en stor andel av patienterna med sådan tumörsjukdom saknar alarmsymtom vid första läkarbesöket (Evidensstyrka 3). Nordiskt projekt om obstruktivt sömnapnésyndrom Ordförande: Karl Franklin, docent Cheferna för de nordiska centra för teknologivärdering beslöt vid ett möte år 2004 att starta ett gemensamt nordiskt projekt om diagnostik och behandling av obstruktiv sömnapné. SBU åtog sig att svara för samordningen. Rapporten är färdigställd och redovisningen omfattar diagnostiska metoder, epidemiologiska förhållanden samt olika metoder att behandla obstruktivt sömnapnésyndrom. Dessutom har nuvarande praxis kartlagts med hjälp av en enkät som gått ut till samtliga nordiska kliniker som utreder och behandlar patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom samt till ett slumpmässigt urval av tandläkare och allmänläkare. Rapporten är skriven på engelska och publicerades i juni 2007. De nordiska länderna har var för sig gjort en översättning till respektive språk av sammanfattningen. Rapporten har presenterats och diskuterats på olika möten i de nordiska länderna. Huvudsakliga fynd är att sömnapnésyndromet förekommer hos 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna. Det finns en samvariation med hjärt kärlsjukdom och trafikolyckor. Behandling med CPAP eller bettskena minskar antalet apnéer och förbättrar symtomen. Avsaknaden av stöd för kirurgiska metoder har varit det mest kontroversiella fyndet. Nyttan av att berika mjöl med folsyra i syfte att minska risken för neuralrörsdefekter Ordförande: Claes Sundelin, professor Gruppens uppgift var att analysera kunskapsunderlaget avseende möjligheterna att minska förekomsten av medfödda neuralrörsdefekter (anencephali och ryggmärgsbråck) i Sverige genom berikning av mjöl (eller möjligen andra livsmedel) med folsyra. Eventuella risker för andra grupper i samhället med en sådan berikning skulle även belysas.rapporten publicerades i juni 2007. SBU:s huvudsakliga slutsats är att obligatorisk berikning av mjöl inte entydigt kan rekommenderas. En samlad bedömning av det vetenskapliga underlaget talar för att berikning minskar förekomsten av neuralrörsdefekter. Hur stor denna minskning skulle vara i Sverige eller hur många färre barn med neuralrörsdefekt som föds går inte att bedöma. Det föreligger motsägande vetenskapligt underlag när det gäller risken för ökat antal tvillinggraviditeter. Någon fullständig genomgång när det gäller risk för tumörer har inte gjorts i denna rapport. Rapporten utgör underlag för ställningstagande från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen rörande eventuell berikning och rekommendationer om kosttillskott till kvinnor i fertil ålder. 13
Samband mellan volym och kvalitet barnhjärtkirurgi (Socialstyrelsen) Experter: Ulf Haglund, professor, Thomas Troëng, docent SBU har under året gjort en systematisk genomgång av samband mellan volym och kvalitet inom barnhjärtkirurgins område. Genomgången utgör ett underlag till Socialstyrelsen, Nämnden för rikssjukvård. Den visade att de resultat som publicerats i vetenskapliga artiklar stödjer uppfattningen att högre volym ger bättre resultat. Trenden är tydlig men inte särskilt stark. Det finns inget stöd för att identifiera särskilda tröskelvärden. Många andra faktorer än volymen påverkar det slutliga resultaten vid komplicerade hjärtoperationer på barn. Exempel på sådana faktorer är selektion av patienter, operatörens individuella skicklighet och engagemang, anestesi- och intensivvård och barnkardiologisk diagnostik. SBU Kommenterar: En Cochrane-rapport om alkoholrådgivning och dess effektivitet inom primärvården Rapporten färdigställdes på senhösten 2007 och lades ut på SBU:s hemsida i slutet av november. Rapporten utgörs av två delar, först en sammanfattande översättning av originalrapporten från Cochrane Collaboration och sedan SBU:s kommentar av denna rapport. Resultaten från Cochranerapporten överrensstämmer med de resultat som publicerades i SBU:s rapport om behandling av alkohol- och narkotikaproblem från 2001. De visar tydligt att det finns ett vetenskapligt stöd för kort alkoholrådgivning (1 4 besök) i primärvården. Sådan rådgivning kan minska alkoholkonsumtionen hos riskkonsumenter med i genomsnitt 3,5 standardglas 1 i veckan. SBU Kommenterar: Användning av partiella nikotin-receptor-agonister för rökavvänjning Rapporten färdigställdes 2007 och lades ut på SBU:s hemsida i slutet av november, före Läkarstämman. Rapporten utgörs av en svensk sammanfattning av en rapport från Cochrane Collaboration samt SBU:s kommentar av rapporten, skriven av docent Peter Nilsson. Resultaten från Cochranerapporten visar att behandling med vareniklin ökar sannolikheten tre gånger att sluta röka jämfört med placebo. Efter 12 månader hade 21 procent slutat röka i vareniklingruppen jämfört med 8 procent i placebogruppen. Den vanligaste biverkan var illamående. I SBU:s kommentar om behandling med vareniklin har enstaka fallrapporter beskrivit att behandlingen kan utlösa skov av psykisk sjukdom. Kostnaderna för att använda behandlingen i Sverige diskuteras i rapporten. Pacemaker för synkronisering av hjärtkamrarnas rytm (CRT) vid kroniska hjärtsvikt (Alert) Experter: Cecilia Linde, professor, Anders Englund, docent Olika hjärtsjukdomar, exempelvis hjärtinfarkt och klaffel, kan leda till att hjärtat inte orkar pumpa ut den mängd blod kroppen behöver i en given situation. Det tillstånd som då uppstår betecknas hjärtsvikt. Biventrikulär pacemakerbehandling (Cardiac Resynchronization Therapy, CRT) är en ny metod som syftar till att synkronisera hjärtarbetet och därmed öka 1 Med standardglas avses 12 gram alkohol, vilket motsvarar innehållet i 12 cl vin, 3,5 cl starksprit, 30 cl starköl eller 50 cl folköl. Med riskbruk avses också allt berusningsdrickande (5 eller fler standardglas vid ett och samma tillfälle för män och 4 eller fler glas för kvinnor). 14 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2007
hjärtats pumpförmåga. Stimulering med pacemaker höger förmak och/eller höger kammare är en sedan länge etablerad behandlingsmetod vid symtomgivande långsam puls (bradykardi). Vid CRT används, förutom en högerkammarelektrod, även en elektrod som placeras ovanpå vänster hjärtkammare. De flesta hjärtsviktspatienter får tillfredsställande effekt av läkemedelsbehandling, medan vissa inte blir helt hjälpta av denna eller har svårigheter att tolerera läkemedlen i tillräckligt höga doser. En uppskattning är att cirka 200 300 individer per miljon invånare och år, dvs cirka 2 200 patienter, utgör en potentiell målgrupp för behandling med CRT i Sverige. Rapporten visar att CRT medför minskade symtom, förbättrad livskvalitet och en förbättring av sjukdomens svårighetsgrad jämfört med läkemedelsbehandling. Vidare har resultat från två prövningar, vid uppföljning efter 12 månader, visat en minskad i risk att avlida vid behandling med CRT jämfört med läkemedelsbehandling. Det påpekas dock att det än så länge finns otillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma metodens långsiktiga effekter och kostnadseffektivitet. Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression (Alert) Experter: Steven J Linton, professor, Lars von Knorring, professor och Lars-Göran Öst, professor En stor andel av Sveriges befolkning använder datorer dagligen och cirka 70 procent uppskattas ha tillgång till Internet. Detta utbredda användande har väckt tanken att kognitiv beteendeterapi (KBT) skulle kunna erbjudas via en dator för behandling av vuxna patienter med ångestsyndrom eller depression. De tolv randomiserade kontrollerade studier som slutsatserna grundar sig på har främst gällt personer som själva önskat att få behandling med datorbaserad KBT och som nödvändigtvis inte har varit inskrivna som patienter. I rapporten betonas därför att det är viktigt att klarlägga vilken plats datorbaserad KBT ska ha i förhållande till andra behandlingsalternativ som erbjuds inom hälso- och sjukvården och hur urvalet av patienter till behandlingen ska ske. Utvärderingen visade att det finns visst vetenskapligt stöd för att självhjälpsprogram med kognitiv beteendeterapi via dator minskar symtom vid behandling av paniksyndrom, social fobi respektive depression. För personer med tvångssyndrom eller med både ångest och depression är det vetenskapliga underlaget otillräckligt. Likaså är underlaget för att kunna bedöma metodens kostnadseffektivitet otillräckligt. Rapporten väckte stor uppmärksamhet i media när den publicerades i juni 2007 och det var inslag i radio och TV samt i flera nyhetstidningar. Rapporten har i tryckt form sänts ut till en rad olika målgrupper, exempelvis till sjukvårds- och landstingsdirektörer, psykiatrimottagningar och vårdcentraler. Sedan SBU-rapporten publicerades har Stockholms läns landsting infört KBT via dator som ett standardalternativ vid behandling av ångest och depression: http://www.internetpsykiatri.se/index.html. 15