GRANSKNINGSRAPPORT DIARIENR 2014-03-17 RE-REV14-016 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR GEMENSAM PATIENTNÄMND ÅR 2013 Sammanfattning Den gemensamma patientnämnden, i fortsättningen kallad Patientnämnden, har för första helåret rapporterat som egen nämnd och inte som tidigare som en enhet under Landstingets ledningsstab Med avseende på verksamhetsberättelsen som upprättas vid årets slut har revisionens granskning inte visat på några väsentliga felaktigheter. Bedömningen är att Patientnämndens verksamhetsberättelse i allt väsentligt ger en rättvisande bild av resultat och ställning och att verksamheten bedrivits utifrån fullmäktiges mål och beslut. Nämnden har inte heller för 2013 haft någon intern kontrollplan men den interna kontrollen bedöms ändå sammantaget som tillräcklig. Bakgrund Granskningen av verksamheten under 2013 har följt den Revisionsplan som upprättats av revisorerna i Landstinget Sörmland och länets kommuner tillsammans. Granskning har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed och landstingets revisionsreglemente och omfattat dels ändamålsenlighet, det vill säga om verksamheten bedrivits utifrån fullmäktiges mål och beslut, lagar, avtal och föreskrifter och dels om verksamheten bedrivits på ett sätt som är ekonomisk tillfredsställande, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna kontroll som nämnden ansvarar för är tillräcklig. har på uppdrag av revisorerna utfört verksamhetsrevisionen av Patientnämnden. Inriktningen har varit att granska dels hur nämnden lever upp till de övergripande kraven som ställs på en nämnd vad avser den interna kontrollen och dels hur nämnden säkerställer att även patientärenden inom kommunernas hälso- och sjukvård tas till vara. Den ekonomiska rapporteringen granskas av landstingets revisionskontor inom ramen för granskningen av landstingets årsredovisning. Genomförd granskning är en del av underlaget för revisorernas uttalande i revisionsberättelsen med tillhörande redogörelse. Revisorernas samlade bedömning delges då kommun- respektive landstingsfullmäktige inför deras beslut i ansvarsfrågan i samband med att respektive kommuns och landstingets samlade årsredovisningar behandlas. Balanserad styrning, som är den styrmodell landstinget tillämpar, ger förutsättningar att styra mot och följa upp de övergripande strategiska mål som landstingsfullmäktige beslutat. 611 88 Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel 0155-24 50 00 hemsida: www.landstinget.sormland.se/revisionen ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pn\bokgrap pn.doc Utskriftsdatum: 2014-03-17 12:47 SID 1(5)
GRANSKNINGSRAPPORT DATUM DIARIENR 2014-03-17 RE-REV14-016 De fem perspektiven 1 bryts i landstingsbudgeten ner till strategiska mål, vilka är övergripande och gäller för alla verksamheter. Nämnderna anger sedan sina åtaganden, kopplat till de strategiska målen, och utarbetar indikatorer vars syfte är att visa i vad mån åtaganden uppnås Enligt budgetdokumentet och reglementet för planering och uppföljning ska åtaganden och måluppfyllelsen kontinuerligt återrapporteras av nämnden, och verksamhetsberättelsen ska utvärdera årets verksamhet samt hur fastställda åtaganden, indikatorer, aktiviteter och eventuella uppdrag har uppfyllts. Anvisningar har getts ut från Landstingets Ledningsstab (LLS) 2. Revisionens granskningar 2013 Nedan görs en kort sammanfattning av de granskningar som revisorerna genomfört och avrapporterat under året, och som berör Patientnämnden. Rapporterna finns tillgängliga på landstingsrevisorernas hemsida; www.landstingetsormland.se/revisionen Granskningsrapport 2012 Revisorernas bedömning av delårsrapport 2013 Patientsäkerhetsarbetet Granskning av årsbokslut och verksamhetsberättelse Granskning av delårsrapport 2 avseende på mål för god ekonomisk hushållning Granskning av ledning och styrning av patientsäkerhetsarbetet i Landstinget Sörmland Revisionsdialog Landstingets revisorer har under 2013 infört ett nytt forum för träffar med nämnderna och förvaltningsledningarna som benämns Revisionsdialog. Revisionsdialogen är en träff utöver den genomgång av bokslutsgranskningen som genomförs i mars-april varje år. Från revisionen deltar en granskningsgrupp bestående av den revisor som är utsedd läsare av protokoll för nämnden, ordförande eller vice ordförande i revisionen och en tjänsteman från vårt revisionskontor. Från nämnden deltar presidiet, alternativt arbetsutskottet, och förvaltningschef. 1 I 2013 års budget är de fem perspektiven; Medborgar-, Personal-, Process- och förnyelse-, Miljö- och Ekonomiperspektivet 2 Anvisningar till nämndens verksamhetsberättelse för 2013, LS-LED13-698 ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pn\bokgrap pn.doc Utskriftsdatum: 2014-03-17 12:47 SID 2(5)
GRANSKNINGSRAPPORT DATUM DIARIENR 2014-03-17 RE-REV14-016 Vid dialogen tas eventuella synpunkter eller kritik upp från revisorerna i föregående års revisionsberättelse och eventuella synpunkter från den löpande granskningen under året. I dialogen behandlas även frågor för att kartlägga den interna styrningen och kontrollen i nämnden. Frågor skickas i förväg till nämndens presidium och förvaltningschef. Syftet med revisionsdialogen är att nämndens presidium och förvaltningschef på ett tidigt stadium ska få del av revisorernas synpunkter för att säkerställa riktigheten i underlagen för revisorernas bedömning och därmed också ge revisorerna en mer solid grund för ansvarsprövningen. Dessutom ges nämnden tillfälle att, utifrån revisionsdialogen, agera mot bakgrund av de synpunkter som lämnats av revisorerna. Patientnämndens arbetsutskott och landstingets revisorer träffades den 30 oktober 2013 för dialog. Revisionens uppföljning av tidigare granskningar Revisionen genomför sedan några år tillbaka en mer strukturerad uppföljning av tidigare genomförda granskningar. Någon uppföljning som berör Patientnämnden har inte genomförts under 2013. Landstingets uppföljning enligt reglementet 3 Landstingets uppföljning ska medverka till förbättrad måluppfyllelse genom att bygga på en korrekt och tillförlitlig redovisning och periodiseringar av hög kvalitet. Därtill ska uppföljning möjliggöra utkrävande av ansvar genom att beskriva avvikelserna i förhållande till uppställda mål och beslutad resursfördelning. Efter årets slut ska nämnd lämna en verksamhetsberättelse som utvärderar årets verksamhet samt hur fastställda åtaganden, indikatorer, aktiviteter och eventuella uppdrag har uppfyllts. Verksamhetsberättelsen ska innehålla ekonomiskt utfall för året och relevanta nyckeltal. Resultatet av den interna kontrollen enligt av nämnden fastställd internkontrollplan redovisas i verksamhetsberättelsen. 3 Reglemente för planering och uppföljning i Landstinget Sörmland LF 29/12 ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pn\bokgrap pn.doc Utskriftsdatum: 2014-03-17 12:47 SID 3(5)
GRANSKNINGSRAPPORT DATUM DIARIENR 2014-03-17 RE-REV14-016 Nämndens verksamhetsberättelse ska innehålla en rapport över respektive enhet. Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen är nämndens återrapportering till landstingsstyrelsen och ska, enligt landstingets reglemente, redovisa hur uppdraget för 2013 har genomförts. I berättelsen ska måluppfyllelsen analyseras utifrån resultatet av de åtaganden som nämnden gjort inom respektive perspektiv. De strategiska målen utgör enbart en rubrik i nämndernas verksamhetsberättelser. I den sammanfattande analysen ska, om möjligt, balansen mellan perspektiven bedömas. Måluppfyllelsen av de strategiska målen kommer sedan att bedömas i landstingets årsredovisning som avges från landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige. I anvisningen från LLS anges också hur verksamhetsberättelsen ska disponeras samt vilka obligatoriska delar som skall ingå. 2013 var första helåret som nämnden rapporterat som egen nämnd. Tidigare har nämndens verksamhet ingått i landstingsledningens rapportering till landstingsstyrelsen. Verksamhetsberättelsen för Patientnämnden innehåller i stort de delar som efterfrågas undantaget specifik avrapportering kring nämndens implementering av fullmäktiges policy för funktionsnedsättning 4 respektive HBT-policy 5 samt åtgärdsplan för genomförande av lagen om nationella minoriteter. 6 Utifrån vår granskning vill vi lyfta fram nedanstående iakttagelser och kommentarer kring några av nämndens indikatorer inom några av perspektiven. Medborgarperspektiv Av verksamhetsberättelsen framgår att för indikatorn Andel tillgänglig telefontid är utfallet 83,1 % (augusti 86,5 %). Målvärde är satt till 90 %. 4 LF 68/2010 Funktionsnedsättning, policy 5 LF 69/2010 Landstinget Sörmlands HBT-policy 6 LF 82/2011 Åtgärdsplan för genomförande av lagen om nationella minoriteter ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pn\bokgrap pn.doc Utskriftsdatum: 2014-03-17 12:47 SID 4(5)
Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Gemensam patient- nämnd Landstinget Sörmland och kommunerna i länet
Innehållsförteckning 1. Uppdrag... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.3. Metod och avgränsning... 2 2. Patientnämnden... 3 3. Resultat... 4 3.1. Nämndens interna kontroll... 4 3.1.1. Vår bedömning... 5 3.2. Patientärenden som underlag för kvalitetsarbetet... 5 3.2.1. Vår bedömning... 8 Landstinget Sörmland och kommunerna i länet
1. Uppdrag 1.1. Bakgrund Den 1 januari 2011 kom ny lagstiftning för patientsäkerhetsarbetet genom Patientsäkerhetslagen (2010:659) och genom förändringar i Lagen om patientnämnds verksamhet. I Sörmland är patientnämnden en gemensam nämnd för landstinget och kommunerna i länet. En väsentlig del i nämndens uppdrag är att, via synpunkter från vårdtagare, bidra till en utveckling av vården. Patientnämnden tar varje år emot drygt 1000 ärenden. En mindre andel avser den kommunala hälso- och sjukvården. Någon förändring i andel ärenden sedan hemsjukvården övertogs av kommunerna i januari 2010 har inte märkts. Landstinget Sörmlands revisorer har, tillsammans med kommunernas revisorer, i sin risk- och väsentlighetsbedömning för år 2013 beslutat att granska hur Patientnämnden säkerställer att även patientärenden inom kommunernas hälso- och sjukvård hanteras och tillvaratas. Nämnden granskas även vad avser krav på intern kontroll. Revisorerna i landstinget och länets kommuner har gett i uppdrag att genomföra granskningen. 1.2. Revisionsfråga Två revisionsfrågor finns att besvara. Den första avser om nämnden lever upp till de övergripande krav som ställs på en nämnd vad avser den interna kontrollen. Den andra avser om nämnden säkerställer att patientärenden både från den kommunala hälso- och sjukvården och landstingets hälso- och sjukvård hanteras och bidrar till utveckling av vården. Valda revisionskriterier avseende hur ärenden tillvaratas för förbättringsarbetet utgår från lagens krav avseende patientnämndens arbete. Följande kontrollmål omfattas Analys görs av varför få ärenden inkommer från den kommunala hälso- och sjukvården Nämnden säkerställer att dessa patienter får stöd och hjälp Nämnden säkerställer att patienters synpunkter bidrar till kvalitetsutveckling och ökad patientsäkerhet genom att o Hjälpa patienten med information för att kunna ta tillvara sina intressen o Främja kontakter mellan patient och vårdpersonal o Hjälpa patient att vända sig till rätt myndighet o Rapportera iakttagelser/avvikelser till vårdgivare/vårdenheter. Landstinget Sörmland och kommunerna i länet 1 av 8
Nämnden informerar allmänhet och hälso- och sjukvårdspersonal om sin verksamhet. 1.3. Metod och avgränsning Granskningen avser den gemensamma patientnämnden. Intervjuer har genomförts med ordförande och verksamhetsansvarig chef. Vi har tagit del av styrdokument, protokoll samt statistik kring patientärenden. Landstinget Sörmland och kommunerna i länet 2 av 8
2. Patientnämnden Patientnämndens har en självständig roll i förhållande till andra nämnder eller styrelse som beslutar om hälso- och sjukvård. Nämndens befogenheter utgår från den överenskommelse mellan landstinget och kommunerna som gjordes 2002. Nuvarande gemensam patientnämnd ersatte landstingets patientnämnd från och med 2003-01-01. Lagstiftningen avseende patientsäkerhet pekar på betydelsen av att patientens synpunkter tas tillvara i förbättringar av vården. Under 2013 inkom 1 320 ärenden till nämnden. De senaste två åren har mängden inkomna synpunkter och klagomål ökat med 25 % enligt nämndens verksamhetsberättelse. Tabellerna nedan visar fördelningen av ärenden 2013. Ett ärende kan finnas under flera problemområden Fördelning av ärenden 2013 på verksamhet Verksamhet Antal ärenden Avser sjukhus 928 Avser primärvård 269 Avser tandvård mm 85 Avser kommunerna 22 Totalt 1 304 Fördelning av ärenden 2013 på problemområde Problemområde Antal ärenden Vård och behandling 755 Bemötande och kommunikation 292 Organisation och regler 454 Totalt 1 501 Landstinget Sörmland och kommunerna i länet 3 av 8
3. Resultat 3.1. Nämndens interna kontroll 2013 var första helåret som nämnden rapporterade som egen nämnd. Tidigare har nämndens verksamhet ingått i landstingsledningens rapportering till landstingsstyrelsen. Granskningen av den interna kontrollen för 2013 omfattar förekomst av de styrdokument som fullmäktige har beslutat om. Reglemente som visar nämndens ansvarsområde är antaget av fullmäktige 2002-06-04. Den överenskommelse som paragrafen hänvisar till har vi inte kunnat ta del av. Reglementet kommer, enligt uppgift, att revideras med hänsyn till förändrat arbetssätt och aktuell lagändring. Styrning av verksamhet genom upprättande av verksamhetsplan inklusive uppföljning av verksamhet genom delårs- respektive årsredovisning sker. Verksamhetsplan för år 2013 anger åtaganden och indikatorer som följs upp i del- och årsredovisning. Planering och uppföljning har hanterats i PLUSS, landstingets planerings- och uppföljningssystem. Nämnden har godkänt delårsrapport 1 (januari mars) och 2 (januari augusti). Landstingsstyrelsens tidplan för delårsrapport 1 stämde inte överens med nämndens, vilket innebar att en preliminär rapport lämnades till landstingsstyrelsen och att nämnden godkände rapporten i efterhand. I reglemente för intern kontroll daterat 2006-01-10 fastställs nämndernas ansvar för sin interna kontroll samt på vilket sätt uppföljning av den interna kontrollen ska ske. Vid sitt möte i maj 2013 beslutade nämnden att internkontrollplanen skulle utarbetas i arbetsutskottet. Planen antogs av nämnden i september. Någon uppföljning av internkontrollplanen under 2013 har inte hunnits med och då inte heller någon rapportering i delårsrapport eller senare under 2013. Av verksamhetsberättelsen framgår internkontrollplanens innehåll. Uppföljning och rapportering i enlighet med antagen internkontrollplan kommer, enligt uppgift, att ske från och med 2014. Gällande delegationsordning för nämndens verksamhet fastställdes 2011-05-25. Delegationsbeslut har löpande rapporterats till nämnden under året och avser i huvudsak förordnande av stödpersoner. Nämnden har haft fem protokollförda sammanträden och arbetsutskottet har haft sex sammanträden. Nämnden fattade beslut i februari 2013 om att protokollen skulle presenteras på hemsidan, efter en fråga från revisorerna. Införandet av nytt diariesystem (Edil) i landstinget har försenat för nämnden att få sina protokoll inlagda på hemsidan. Landstinget Sörmland och kommunerna i länet 4 av 8
3.1.1. Vår bedömning Nämnden uppfyller delvis de övergripande krav som ställs på en nämnd vad avser den interna kontrollen. Reglemente för nämnden har inte reviderats sedan 2002 och har därmed inte anpassats till förändringar i lagstiftningen. Detta bör göras, och enligt uppgift kommer så också att ske. Gemensam patientnämnd har uppfyllt fullmäktiges krav på styrdokument vad avser upprättande av verksamhetsplan och delvis vad avser återrapportering. Nämnden har fastställt en internkontrollplan, men någon uppföljning har inte gjorts. Planen kommer att användas först för år 2014 och vi kan konstatera att nämnden därmed inte har följt fullmäktiges internkontrollreglemente för år 2013. Vi noterar att kansliets resurser har minskat under året och att nämnden inte har tillgång till nämndsekreterare. Vår bedömning är att protokollen bör vara åtkomliga på landstingets hemsida, vilket delas av nämnden och vi uppfattar också att åtgärder vidtas för att åstadkomma detta. Protokollen kan också behöva bli mer tydliga vad avser justering och återrapportering av uppdrag. 3.2. Patientärenden som underlag för kvalitetsarbetet På landstingets hemsida framgår att Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som regleras enligt Lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m.. Till patientnämndens kansli kan patienter och anhöriga vända sig med synpunkter/klagomål som rör all offentligt finansierad vård; landstingets och kommunens hälso- och sjukvård, privata vårdgivare som har avtal med landstinget eller en kommun samt folktandvården och den tandvård som landstinget finansierar. Patientnämndens uppgift är att hjälpa patienter, vårdtagare och anhöriga att lösa problem som kan uppstå i kontakten med den som ger vård, behandling och omsorg. Nämndens kansli utreder alla inkomna synpunkter och klagomål. Genom att tillvarata inkomna synpunkter, klagomål, idéer och förslag medverkar patientnämnden till kvalitetsutveckling och ökad patientsäkerhet. Analys görs av varför få ärenden inkommer från den kommunala hälso- och sjukvården Vi kan konstatera att få ärenden till nämnden avser den kommunala hälso- och sjukvården, men också att bilden är densamma i hela landet. Sörmland avviker alltså inte. En skillnad i Sörmland i förhållande till landet i övrigt är att man valt att ha en gemensam nämnd med ledamöter från både landstinget och kommunerna, vilket vi uppfattar gagnar att kommunernas hälso- och sjukvård inlemmas. Nämnden har själv uppmärksammat frågan om behovet av en analys av varför relativt få ärenden avser den kommunala hälso- och sjukvården. Nämnden har även lyft frågor kring nämndens arbetssätt. Under 2013 har nämnden arbetat med att hitta Landstinget Sörmland och kommunerna i länet 5 av 8
bra strukturer för att på politisk nivå informera om nämndens arbete och de patientsynpunkter som lämnas. De områden som nämnden lyft i samband med kommunärenden är bland annat: o o o I samband med att inkomna ärenden redovisas har nämnden diskuterat en uppdelning av intresseområden sjukhus, primärvård, kommun etc. för att därmed åstadkomma en fördjupad analys. Nämndens kommunledamöter har fått i uppdrag att redovisa hur information om patientnämndens uppdrag är utformat på respektive kommuns hemsida. Hittills finns ett arbetsmaterial, vilket bland annat visar att informationen om patientnämndens uppdrag på kommunernas hemsidor varierar, i vissa fall är informationen inte uppdaterad och innehåller direkta sakfel. På några av kommunernas hemsidor saknas information om gemensam patientnämnd. Det finns alternativ till Patientnämnden dit patienter kan vända sig med klagomål etc., framför allt är kommunernas egen synpunkts- och klagomålshantering ett alternativ. Sedan 1 juni 2013 finns även IVO (inspektionen för vård och omsorg) som tagit över tillsynsverksamheten från Socialstyrelsen. Nämnden säkerställer att dessa patienter får stöd och hjälp Om patienten tar kontakt med gemensam patientnämnd eller dess kansli gäller exakt samma handläggning och kontakter med vårdgivare för ett kommunärende som för övriga ärenden. Handläggning och kontakter bedömdes i revisionsrapport för 2012 fungera väl. För att säkerställa att patienter känner till och därmed har möjlighet att vända sig till gemensam patientnämnd har nämnden under året ökat sin information om och dialog med kommunerna och deras företrädare. Bland annat har nämnden: beslutat om att en kommunrapport ska lämnas vid varje sammanträde ledamöterna har fått i uppdrag att ta reda på hur synpunkts- och klagomålshanteringen genomförs i respektive kommun. Någon återrapportering av detta framgår inte av nämndens protokoll, men enligt uppgift har viss återrapportering ägt rum representanter från den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel har varit inbjudna för att diskutera hur en eventuell samverkan kan ske nämnden har tillsammas med nämndens kansli erbjudit kommunerna ett möte för att informera om nämndens verksamhet, se vidare nedan. Landstinget Sörmland och kommunerna i länet 6 av 8
Huruvida elever inom elevhälsan har rätt att anlita gemensam patientnämnd har diskuterats, även på nationell nivå. I svar från socialdepartementet framgår att det som önskvärt är att elever har en instans att vända sig till om han eller hon känner sig felbehandlad inom ramen för elevhälsovården i likhet med den som finns inom övrig hälso- och sjukvård. Socialdepartementet konstaterar vidare att det är upp till huvudmännen att avgöra om denna del av den kommunala verksamheten faller inom ramen för patientnämndernas verksamhet. Nämnden har inte fattat något beslut kring detta. Nämnden säkerställer att patienters synpunkter bidrar till kvalitetsutveckling och ökad patientsäkerhet För de ärenden som behandlas i nämnden/kansliet sker samma kontakter med vårdgivare som för övriga ärenden. I varje enskilt ärende finns samma förutsättningar till påverkan som för övriga ärenden. Det är svårare att få en bild av hur iakttagelser/avvikelser verkligen påverkar vårdgivare och vårdenheter. Under året beskrivs nämndens arbetssätt ha förändrats, särskilt i syfte att nå den kommunala hälso- och sjukvården och ta tillvara de kommunala ledamöternas möjligheter i hemkommunen. För att öka nämndens genomslag ute i kommunerna fick nämndens ledamöter i uppdrag att ta reda på om patientnämndens uppdrag och resultat finns rapporterat i kommunernas patientsäkerhetsberättelser. Frågan tas upp i mötet med kommunerna och har i något fall redan lett till åtgärder. En diskussion har även förts kring ledamöternas mandat och roll i patientsäkerhetsarbetet gentemot respektive kommun. Ett arbetsmaterial finns framtaget kring ledamöternas uppdrag och funktion. Några kommuner har tackat ja till erbjudandet av kommunvisa möten. Hittills har möten ägt rum i Vingåker, Eskilstuna, Oxelösund och Trosa. Ytterligare tre kommuner är inplanerade under våren 2014. Visst stöd kan också hämtas från patientmaktutredningen, vilket nämnden har uppmärksammat. Utredningen har i uppdrag att se hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. I det fortsatta arbetet har utredningen bl.a. i uppdrag att föreslå en modell för systematisk insamling och bearbetning av patientberättelser i klagomåls- och anmälningsärenden. Nämnden informerar allmänhet och hälso- och sjukvårdspersonal om sin verksamhet. Både nämnd och kansli arbetar aktivt med information och utbildning, vilket har behandlats i tidigare revisionsrapporter. Under 2013 har bland annat informationsinsatser gjorts mot anhörigvårdare. Med anledning av bristande information på kommunernas hemsidor om gemensam patientnämnd har nämnden beslutat att tillskriva kommunerna om vikten av en korrekt information samt att ge kansliet i uppdrag att formulera en text med aktuell Landstinget Sörmland och kommunerna i länet 7 av 8
information om nämndens uppdrag. Varje ledamot får i uppdrag att återrapportera till nämnden. 2013 firade nämnden sitt 10 års jubileum. Syftet med jubileumsdagen var bland annat att sprida kunskap om patientnämndens del, utifrån patienternas bidrag, i det viktiga patientsäkerhetsarbetet och utvecklingen av hälso- och sjukvården. 3.2.1. Vår bedömning Det är en liten andel ärenden som avser den kommunala hälso- och sjukvården, men samma bild ses generellt i landet. Vår bedömning är att nämnden med sitt förändrade arbetssätt och ökade kontakter med den kommunala hälso- och sjukvården arbetar för att så långt möjligt säkerställa att patientärenden både från den kommunala hälso- och sjukvården och landstingets hälso- och sjukvård hanteras och bidrar till utvecklingen av vården. Det vi anser är väsentligt i detta arbete är att nämndens ledamöter är klara över sitt ansvar och mandat samt att nämnden tydligt följer upp de uppdrag som ges till ledamöter och kansli. 2014-03-13 Kerstin Svensson Projektledare Peter Flennerhag Uppdragsledare Landstinget Sörmland och kommunerna i länet 8 av 8