HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA? INGRID PRAMLING SAMUELSSON SONJA SHERIDAN INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
Fokus i föreläsningen Innebörder och relationer mellan begreppen utbildning, undervisning och lärande
SDG målen q4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet på barnomsorg och förskola så det kommer till skolan färdiga för att lära. q4.7 alla kan ha erhållit kunskap och färdigheter som behövs för att bidra till hållbar utveckling, inkluderande hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämlikhet, kulturell fred och icke-våld, global medborgarskap och uppskattning av kulturell mångfald och av kulturens bidrag till hållbarhet.
Hållbar utveckling nämns 14 gånger Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen. (s 1) och nytt: Var och en som verkar i förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och verka för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande och delvis ny text: Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig. Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling. - ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället. (s. 8 Mål under 2.1) förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling, (s. 10 NYTT MÅL under 2.2) skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, (s. 11 riktlinjer för arbetslaget)
Spänningen mellan skolförberedelse och att utveckla en person qdetta måste vi ta oss förbi genom nya sätt att se på barn och deras lärande qkulturell överföring av etablerade värden i samhällen, kunskapsformer och att utveckla individer som kan tänka på nytt och utveckla ny kunskap och i förlängning utveckla samhället qse förskolan som en balans mellan olika önskan och behov och hur man utvecklar barns erfarenheter utöver den institutionella verksamheten i sig
Utbildning & relationen mellan utbildning, bildning och undervisning
* Utbildning qi skollagen definieras utbildning som den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål (1 kap. 3 skollagen). qutbildningens syfte är att förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. q Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet (8 kap. 2 skollagen).
* Undervisning qundervisning definieras i 1 kap. 3 som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande av kunskaper och värden. qundervisning av hög kvalitet utmärks av att barns kognitiva, sociala, emotionella och motoriska lärande integreras, liksom att lek, lärande, fostran och omsorg bildar en helhet, i sammanhang som är vardagliga och meningsfulla för barn. qutifrån detta perspektiv kan all tid, liksom samtliga situationer, aktiviteter och innehåll i förskolan, göras till föremål för undervisning.
Enligt skollagen ska utbildningen (och undervisningen) i förskolan vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5 ). Vetenskaplig grund är kunskap som baseras på vetenskaplig metod, medan beprövad erfarenhet handlar om professionell erfarenhet, att förskollärare lär av varandra på ett systematiskt sätt och att kunskapen skriftligt dokumenteras, kommuniceras och sprids (Högskoleverket, 2008).
Relationen mellan utbildning och undervisning qsammanflätade begrepp som förutsätter varandra, även om utbildning är ett övergripande begrepp som inkluderar undervisning. qutbildning har en början och ett slut, som exempelvis förskolan som skolform för barn i åldrarna ett till fem år, med bestämda mål. qutbildning är förskolans verksamhet i stort och omfattar hela utbildningsuppdraget, med syfte att stötta barns utvecklingsprocesser för att barnen ska kunna delta i olika praktiker. qbarns utveckling, lärande, lek och omsorg omfattas av förskolans utbildning, men kan lika gärna ske i andra sammanhang. Det vill säga, barn leker och lär i samvaron med familjen och andra utanför förskolan. qundervisning handlar om att medvetet främja lärande av visst slag. qundervisning i förskolan kan utifrån målens karaktär relateras till bildning som en livslång och pågående process.
Förskolans undervisning
Förskolans uppdrag: ge alla en likvärdig start qundervisning: är när förskollärare är aktiva med en avsikt att påverka barn- kan ske på många sätt! q Målstyrda processer! qdet finns ingen rak relation mellan undervisning och lärande. Vi kan inte orsaka lärande, men vi kan skapa goda förutsättningar för att det skall ske qlärande: 1) är en utkomst av vad barn erfar, 2) kan förstås som urskiljning (expansion av idéer) och som förändrat deltagande
2.7 FO RSKOLLA RARES ANSVAR I UNDERVISNINGEN qundervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. qförskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att: omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet, planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig, spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.
Förskolans undervisning qundervisning som relationell, interaktiv och kommunikativ. qundervisningen behöver ha ett barnperspektiv och sträva efter att närma sig barns perspektiv. qbarns delaktighet och intresse att lära i undervisningssituationer. qundervisningen behöver upplevas som intressant och meningsfull för barnen. qundervisningen bör bidra till att barnen utvecklar relevant kunskap som ger dem verktyg att hantera dagens och morgondagens situationer och utveckla en potential som gör att de utifrån ett kritiskt förhållningssätt kan bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle.
Undervisningens kärnaspekter qundervisningens intersubjektivitet handlar om perspektivtagande och en strävan efter att uppnå samsyn för att kunna kommunicera tillsammans. qdet är en social, emotionell och kognitiv process, där lust, glädje, empati, meningsskapande och aktörskap förenas i målstyrda processer och utgår från barns lek och erfarenheter. qden omfattar dimensioner av omsorg, lek, lärande, delaktighet och etik. qundervisningen skapar medvetet villkor för barnen att lära i riktning mot målen i förskolans läroplan och ta tillvara spontana lärtillfällen. qundervisningen utbildar barnen i ett livslångt perspektiv, så de kan hantera både dagens och morgondagens situationer.
Förskoledidaktik qtermen didaktik kommer från det grekiska ordet didaskein (som betyder att peka ut, demonstrera) och den Latinska härledning från den grekiska termen techne, ikk [art] (Nordkvelle, 2003, p. 315, italics in original). qdidaktik är med andra ord relationen mellan, barn, vuxna och ett innehåll som pekas ut!
En holistisk förskoledidaktik Förskollärare: 1. En specifik och integrerad innehållskunskap 2. Specifik kunskap om hur barn lär olika innehåll 3. Kunskap att rikta barns lärande mot ett specifikt innehåll och kunna kommunicera det specifika lärandeobjektet på ett metakognitivt, ömsesidigt och hållbart sätt 4. Kunskap om hur lek, omsorg och lärande kan integreras in undervisningen 5. Kunskap att skapa en lärandemiljö där barn kan lära om specifika innehåll
Undervisningens kvalitet Samhällsdimension Läroplansmål Förskollärardimension Förskollärares didaktiska och ämneskunskaper Barndimension Barns intresse, delaktighet erfarenheter, förståelse & förändrat kunnande Verksamhetsdimension Villkor för barns lärande
Hög kvalitet Medel kvalitet Utmanande lärarorienterade miljöer undervisande och lärandeorienterat förhållningssätt att kunna och att göra Barncentrerade förhandlingsmiljöer förhandlande förhållningssätt att göra Låg kvalitet Särskiljande och begränsande miljöer abdikerat och dominerande förhållningssätt att göra
Aktiviteter kontra innehåll qaktiviteter som styrande = göra/beskriva Fokus är på aktiviteter barn deltar i. Vad man vill att barn ska göra i förskolan. qinnehåll som styrande = Barns lärande/kunnande Fokus är på vad som förväntas ske med barnen. Vad man vill att barn skall få erfarenheter av och ha möjlighet att utveckla ett kunnande om. Hur undervisning genomförs
Förskollärarkompetens (Undervisningskompetens) tre dimensioner q q q Kunnande om vad & varför Ämnes/innehållskunskap. Pedagogisk medvetenhet/ kritiskt reflektera. Kompetensutveckling q q q Kunnande om hur Ledarskap: att leda verksamhet, barn och kollegor Organisationskompetens Simultankapacitet Interaktiva, transformativa & relationella kompetenser q q q q Kommunikativ kompetens Social kompetens Omsorgskompetens AB mnes & didaktisk kompetens
Undervisar vi barn i förskolan? Sæbbe och Pramling Samuelsson (2017) qvisar i sin studie från Norge hur förskollärare inte vill använda begreppet undervisning, även om de ser sig som ledare för barnen. qoch detta trots att de i praktiken försätter barn i en lärandesituation: väljer ut aktiviteter för att arbeta med specifika lärandeobjekt, planerar hur något kan göras synligt för barn som barn kan bli intresserade av, ger barnen uppgifter kommunicerar och informerar (faktakunskap) för att ge barn redskap och de noterar vad barn lär sig. qmed andra ord: leder målstyrda processer som syftar till utveckling och lärande
Förskolepersonals sätt att tala om undervisning (Jonsson, Williams & Pramling Samuelsson) qkravdiskurs för personal Begrepp Planering och medvetenhet Dokumentation STATUSHJÖJANDE qrättigheter för barn och föräldrar Kvalité och undervisning Barns egna perspektiv Föräldrars ratt till en jämlik förskola att skydda och markera förskolans särart
Vad kräver undervisning med förskolebarn? qatt undervisa barn kräver en lyhördhet för barnets signaler och att man som förskollärare förmår justera sina tankar och anpassa undervisningen till att svara på barnets signaler qi detta perspektiv förutsätter undervisning en interaktion mellan den vuxne och barnet. qundervisning blir på så sätt dialogisk, även om inte alla dialoger blir undervisning. qall kommunikation mellan vuxna och barn är inte undervisning, mycket av kommunikationen kan vara omsorg, att man bryr sig, att man vill visa att man har sett barnet. qpå så sätt kan man säga att omsorg har samma ursprung som undervisning kommunikation.
Barns lärande
* Barns lärande interaktivt och relationellt qläroplanen - barns utveckling och lärande som interaktivt och relationellt. qbarn lär i socialt samspel med andra barn och vuxna i förskolans miljö. qundervisningens kvalitet ska bedömas utifrån ett relationellt och processinriktat perspektiv. qfånga kvaliteten i relationer och samspel mellan: vuxna, barn, miljöaspekter, lärandeaspekter, läroplanens olika målområden och relationen mellan dessa och förskolans kontext.
Spänning mellan individ och grupp qen fråga om status som varje barn ska ha qhur barn gör deltagare i verksamhet och förändrar sitt deltagande över tid, snarare än vad det enskilda barnet vet vid vissa tillfällen. qdet är kritiskt att inse att förskolan är en social arena där varje barn delvis har unika upplevelser med sig och tar med sig delvis unika erfarenheter från att delta i denna verksamhet
Språk och kommunikation qmånga länder har många språk där man varit tvungna att finna ett gemensamt (Franska, Engelska) qmånga forskare oroliga för att barn inte får utbilda sig på sitt modersmål qdetta ska ses i ljuset av att alla lyfter fram språk och kommunikation som avgörande för barns utveckling och lärande qfinna nya vägar? Det finns forskningsbevis för hur lekfullt formaterad översättningsverksamhet underlättar en viktig språklig och meta lingvistisk medvetenhet hos barn Att göra olikheter synliga
Kvalitetsbedömningarna - låg kvalitet inom området Språk och litteracitet qpå flera förskolor används böcker sällan. qbarnen begränsas när det gäller tillgång till och användning av böcker, där de själva kan upptäcka, experimentera och fantisera. qbarnen ges färre tillfällen till att vuxna medvetet, initierar undervisande aktiviteter med böcker, uppmuntrar barnen att själva använda böcker, vare sig det gäller att läsa en saga eller ta reda på fakta kring pågående temaarbete. qskriftspråket är eftersatt. Det skrivna ordet användes sällan eller aldrig för att utveckla barnens kommunikativa förmåga och deras förståelse för språket i sin helhet. qresultaten visar på skillnader för barnen att utveckla olika kommunikativa förmågor, som ger konsekvenser för barns möjligheter till lärande inom olika målområden på lång sikt.
Vad säger barn om undervisning? qman visar eller håller handen qman lyssnar på någon qvia media qgenom att tänka
Exemplet naturvetenskap och teknik (Susanne Thulin) qett innehåll/lärandeobjekt: Kretslopp (något man kan skapa en förståelse för) Naturvetenskapligt förhållningssätt (att observera, iaktta, undersöka som redskap) Attityder till naturvetenskap och teknik qinnehållet är ständigt närvarande, men hur det introduceras, behandlas och görs begripligt är förbundet till förskollärarens pedagogiska liksom ämnesmässiga kunnande samt didaktiska beredskap
Kvalitetsbedömningar låg kvalitet inom naturkunskap, teknik och matematik qforskning visar att barn återkommande möter naturvetenskap och teknik i sin lek och i vardagliga situationer, men att dessa tillfällen sällan uppmärksammas av förskollärare eller görs till föremål för undervisning. qförskolorna saknar tillämpligt material, både i relation till naturvetenskapliga och matematiska innehållsområden. qförskollärare riktar sällan fokus mot naturvetenskap, teknik eller matematik i vardagliga situationer, pekar ut eller initierar aktiviteter där barnen ges möjligheter att på ett lekfullt sätt samtala kring olika naturvetenskapliga fenomen eller matematiska begrepp och siffror.
Lekens plats i undervisningen? q1) att hålla sig utanför, 2) att inspirera och indirekt bidra, 3) att delta i barns lek qförskolans anfader Fröbel lade grunden Föräldrars roll Lekmaterial qatt lära sig leka och för att leka qi utvecklingspedagogiken är lek och lärande integrerat En fråga om öppenhet och tillåtande Att låta barn ta in leken i undervisningen Att planera och ge support för meningsfullt lekande
Mitt sifferland (Algot, 6.5 år) (Maria Magnusson & Niklas Pramling)
Några slutsatser qgemensam aktivitet exempel på etablerandet av intersubjektivitet qskiftar fram och tillbaka mellan som det är (verklighet) och som om det vore (fantasi, lek) (röra sig in och ut ur verkligheten) qvisar vad han urskilt (t.ex. att 1 och 0 kan skrivas ihop till 10) qläraren stöttar processen av utforskande genom att ställa utmanande frågor som Algot inte tycks ha funderat över tidigare. T.ex. hur många länder (siffror) finns det? qpå så sätt få han nya tankeredskap för att tänka med och leka med qresponsiv på och leker med barnet delar fantasivärld (lekvärld) qskifta mellan att tala inom aktiviteten (animera: jag ) och att tala om den (metakommunikation/metakognition)
Undervisning och lärande qi stället för att återskapa ännu en dikotomi, det emellan barncentrerad och lärarcentrerad tillvägagångssätt eller pedagogik, måste vi empiriskt studera hur förskolepersonal lyckas engagera barn i ömsesidiga utvecklingsaktiviteter. qkritiskt för policy i förskolan bör vara vikten av att skapa ömsesidigt engagerande och utvecklingsaktiviteter snarare än att följa intressen och initiativen från vissa barn. qen förskole verksamhet måste utvecklas på ett sätt som kan göra alla barn deltagare. qdet finns en kritisk potential i utbildnings- och omsorgsinstitutioner för barn. qdet handlar om att ge barn omsorg och utmana och stödja barn för att öka deras repertoar av sätt att förstå världen.
ATT UTVECKLA FÖRSKOLAN KRÄVER: qpolitiska och pedagogiska frågor behöver engageras i metakommunikation, förtydliga hur vi begreppsmässigt använder ord - vad vi pratar om och ur vilket perspektiv vi gör det Att rikta barn och lärares medvetande!
Verktyg och analytiska linser qsamhällsdimension utgångspunkt i läroplanens intentioner qförskollärardimension förskollärarnas kompetens att tolka och omsätta målen till innehåll och aktiviteter, deras ämneskunskaper och didaktiska kunskap att möta barnen i deras lärande qbarndimension barns delaktighet, lärande och förändrade kunnande relaterat till läroplansmålen qverksamhetsdimension villkor för barns lärande i förskolan en miljö där barn kan må bra, lära och utveckla kunnande inom samtliga målområden och där lek, omsorg och lärande integreras i undervisningen
Utveckling av förskolans undervisning qbarnen qförskollärare och arbetslag qhuvudman och Förskolechefer qstyrdokument qforskning
De största utmaningarna för förskolan Lärande för hållbar utveckling och mångkultur Utveckla ett sätt att hantera realtonen mellan: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att.. och barns progression Att reda ut och komma överens i arbetslaget om - hur lek, lärande, omsorg och undervisning är relaterat Att skaffa kompetent personal
Referenser Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber. Jonsson, A., Williams, P. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 1(5), 6-25. Magnusson, M. & Pramling, N. (2017): In Numberland : play-based pedagogy in response to imaginative numeracy, International Journal of Early Years Education, DOI: 10.1080/09669760.2017.1368369 Pramling, N., Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Re-metaphorizing Teaching and Learning in Early Childhood Education Beyond the Instruction Social Fostering Divide. In C. Ringsmose & G. Kragh- Müller (Eds.), Nordic Social Pedagogical Approach to Early Years. International Perspectives on Early Childhood Education and Development, 15 (pp. 205-218). Springer: Switzerland. Sæbbe, P-E. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Hvordan underviser barnehagelærere? Eller gjør de ikke det i barnehagen? Tidsskrift for nordisk barnehageforskning, 14(7), 1-15. Sheridan, S., Garvis, S., & Williams, P. (2018-01-11). Early Childhood Education Pedagogy. In Oxford Bibliographies in Education. New York: Oxford University Press. DOI: 10.1093/OBO/9780199756810-0194 Sheridan, S., & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. ISBN: 978-91-7559-318-0 Skolverket.se/publikationer Thulin, S. (2015). Göra naturvetenskap i förskolan. Med fokus på kommunikation. Stockholm: Liber. Williams, P., & Sheridan, S. (2019). Förskollärarkompetens skärningspunkt i undervisningens kvalitet. Barn, 36 (3-4), 127-146. TEMA om UNDERVISNING BARN, 36 (3-4): https://www.ntnu.no/ojs/index.php/barn