Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Relevanta dokument
Lägesrapport om den ekonomiska situationen

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Vad handlar eurokrisen om?

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Aktuellt inom kommunalekonomi

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

Vart tar världen vägen?

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

5b var lägre än beräknat

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Finanspolitiska rådets rapport 2012

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4,

EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Rumäniens nationella reformprogram och rådets yttrande

Inledning om penningpolitiken

Offentliga sektorns underskott och skuld 2017

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

EU:s finanspakt. Förstärkt finanspolitisk samordning i EU FÖRDJUPNING

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Offentliga sektorns underskott och skuld 2014

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv

Finanspolitiska rådets rapport Konferens 15 maj 2012

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Offentliga sektorns underskott och skuld 2016

RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa

5601/19 np 1 ECOMP 1A

EU:S FINANSPOLITISKA RAM

Bryssel den 12 september 2001

Offentliga sektorns underskott och skuld 2015

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Möjligheter och framtidsutmaningar

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank

Finlands ekonomi i ett nordiskt och europeiskt perspektiv

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige. Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande.

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Ett starkare Sverige

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Offentliga sektorns underskott och skuld 2012

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Inledning om penningpolitiken

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

AER Sverige 15 april Fredrik Åstedt

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen

Figur 2: Inkomsterna i EU-länderna utanför euroområdet konvergerar uppåt mot euroområdet

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Det gällande statsrådsbeslutet om ställande av statsborgen för finansieringen av EFSF fattades den 20 juli 2012.

Är finanspolitiken expansiv?

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

SJÄLVFIXARNA Det ekonomiska läget, juni Björn Lindgren, ekonom

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

Inledning om penningpolitiken

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Sveriges nationella reformprogram 2015,

Inledning om penningpolitiken

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Efterhandskontroll av additionalitet för

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Transkript:

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör

Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna och utgifterna för den lokala sektorn rätt stadigt, i genomsnitt lite snabbare än BNP. Åren 2008-2010 minskade den lokala sektorns inkomster, huvudsakligen på grund av mindre skatteinkomster. Åren 2009-2010 stödde många stater kommunerna, vilket förhindrade det värsta scenariot på lokala nivån. År 2011: - staterna sänkte statsandelarna (i genomsnitt 4,9 % i EU 27), - skatteinkomsterna utvecklades bra (i genomsnitt + 5,5 %), - utgifterna sjönk 0,2 % på grund av personalkostnaderna - budgeterna visar 93 miljarder euro underskott, vilket är mindre än 2010 - den lokala sektrons skulder ökade med cirka 3 % Utsikten för 2012-2013: svag ekonomisk tillväxt (kommissionens prognos i maj visar 0,0 % för 2012), svag tillväxt av skatteinkomsterna, arbetslösheten det största problemet, vad händer med statsandelarna?

Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? I det flesta EU-länderna har finanskrisen haft likadana konsekvenser för kommunalsektorn: de egna inkomsterna minskas (skatteinkomster), statsandelarna ökas först och sänks sedan, utgifterna växer på grund av större efterfrågan av tjänster, resurserna blir sämre, men produktiviteten ökas krisen ger fart till olika strukturella reformer. Men det finns också skillnader mellan länderna: I Östeuropa och i en del av Centraleuropa har budgetnedskärningarna varit drastiska. De baltiska länderna har anpassat sig rätt bra. I krisländerna i Sydeuropa har kommunerna gått igenom stora förändringar (Grekland, Spanien, Portugal), men det ekonomiska läget är fortfarande utmanande. De nordiska länderna samt de flesta gamla EU-länderna har hittills klarat sig rätt bra genom hela krisen.

Lokala sektorns inkomster 2011 i EU-länderna Källa: CEMR + Dexia report, July 2012

Lokala sektorns utgifter 2011 i EU-länderna Källa: CEMR + Dexia report, July 2012

Lokala sektorns personalkostnader 2011 i EUländerna Källa: CEMR + Dexia report, July 2012

Vad har man gjort i EU under krisen? Fokus på att stödja tillväxten Europeiska planeringsterminen, Europa 2020 EU:s strategi för tillväxt ESM, EFSF, EFSM + ECB Ekonomisk styrning ( Two-pack ) François Hollande Fokus på tillväxt och sysselsättning, offentliga sektorn stimulerar ekonomin, omständigheter för ekonomisk tillväxt osv. Förstärkning av budgetdisciplinen Samordning av den ekonomiska politiken ( Six-pack ) Finanspakt (Fiscal compact) Angela Merkel Offentliga sektorns budgeter i balans, begränsningar till skuldsättningen, sanktioner ifall man bryter mot reglerna, hälsosam offentlig ekonomi som bas för tillväxt osv.

Bara ett fåtal länder fyller kriterierna för stabilitetsoch tillväxtpakten Källa: CEMR + Dexia report, July 2012

% 30 Arbetslösheten och statsbudjetens under-/överskott i EU 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20 Arbetslöshetstalet, juli 2012 eller senaste data* Källa: Eurostat Statbudjetens under-/överskott % av BNP år 2011

Arbetslösheten, statsbudjetens under-/överskott och kostnaden per arbetstimme i EU % 30 60 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 50 40 30 20 10 0-10 -20-20 Arbetslöshetstalet, juli 2012 eller senaste data* Statbudjetens under-/överskott % av BNP år 2011 Kostnaden per arbetstimme år 2011 (högre skala) Källa: Eurostat -30

% of GDP Successful fiscal adjustment case Iceland 40 38 36 34 32 30 28 26 24 Central government outcome 7,0 5,5 5,7 2,6 2,5 0,2 0,3-1,6-2,1-5,7-9,3 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 12 8 4 0-4 -8-12 10 5 0-5 -10 General Government primarary balance Iceland (t=2009) Denmark (t=1982) Finland (t=1993) Outcome (R-axis) Expenditure (L-axis) Revenue (L-axis) -15 Sweden (t=1993) t-4 t-3 t-2 t-1 t t+1 t+2 t+3 t+4 t+5 0% -1% -2% -3% -4% -5% -6% -7% -8% Accumulated effect, % of GDP 2009-2011 -0,2% -0,4% -0,3% -0,4% -1,2% -1,2% -1,1% -1,9% -7,3% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Accumulated effect, % of GDP 2009-2011 1,35% 1,56% 0,79% 0,26% 0,38% 0,41% 0,28% 5,04%

Kommunernas ekonomi i Sverige Kommunernas resultat före e.o poster 2002-2011 Kommunernas resultaträkning 2011, prognos 2012-2016 Ekonomirapporten, April 2012

Finland bra exempel 2009-2011 på hur lokala välfärdstjänsterna ska stödjas Källa: Local Government in Critical Times, Europarådet mars 2012

Kommunförbundets Brysselkontor Tack för intresset! www.kommunerna.net/ henrik.rainio@kommunforbundet.fi