MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Efterhandskontroll av additionalitet för
|
|
- Ann-Marie Linda Danielsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2017) 138 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Efterhandskontroll av additionalitet för SV SV
2 1. INLEDNING Additionalitet är en princip i Europeiska unionens sammanhållningspolitik som syftar till att säkerställa att strukturfonderna 1 kompletterar, men inte ersätter, en medlemsstats motsvarande offentliga utgifter. Enligt artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 ska kommissionen kontrollera additionaliteten i konvergensmålet i samarbete med varje berörd medlemsstat före slutet av år 2016 och offentliggöra resultaten av kontrollerna. Trots att Kroatien enligt bestämmelserna hade ytterligare ett år på sig så valde de kroatiska myndigheterna att lämna in alla handlingar ett år i förväg. Med den här rapporten avslutas därför kontrollen av additionalitet för programperioden , efter förhandskontrollen 2007 och halvtidskontrollen Additionalitet anses ha respekterats om medlemsstatens genomsnittliga utgifter för strukturåtgärder 2 under perioden i reala termer 3 låg på minst den nivå som fastställdes i början av perioden, eller den reviderade nivån från halvtidskontrollen 2011 och 2012 (nedan kallad utgångsläget) för att ta hänsyn till betydande ändringar i den ekonomiska situationen 4. I den här rapporten sammanfattas resultaten av den efterhandskontroll som genomfördes 2016 för hela programperioden Den största svårigheten så här långt har förmodligen varit uppfyllande av additionalitetskraven, eftersom den värsta ekonomiska nedgången som EU har upplevt på flera decennier inträffade under just dessa år. Den betydande nedgången i den ekonomiska verksamheten som började 2008 hade stor inverkan på medlemsstaternas offentliga finanser och föranledde stränga planer för budgetkonsolidering som främst syftade till att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet. Detta medförde att de offentliga investeringarna 6 minskade betydligt. Efterhandskontrollen har lett till följande tre viktiga slutsatser: För det första var medlemsstaternas samlade utgiftsnivå för strukturåtgärder i konvergensregionerna under (i genomsnitt 94,4 miljarder euro årligen Endast Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europiska socialfonden (ESF) berörs av additionalitet. Sammanhållningsfonden beaktas inte. Enligt kommissionens arbetsdokument nr 3 från december 2006, där det står att de stödberättigade offentliga utgifterna är alla offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder som härrör från statens eller de regionala eller lokala myndigheternas budget och som kan dra nytta av strukturfondsstöd även om endast en del av dessa utgifter medfinansieras av strukturfonderna. I 2006 års priser. Enligt artikel 15 kan kommissionen, i samråd med medlemsstaten, besluta att ändra den erforderliga nivån för utgifter för strukturåtgärder om den ekonomiska situationen i den berörda medlemsstaten avsevärt skiljer sig från den situation som rådde då den nivå för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder [...] fastställdes [som bestämts vid förhandskontrollen]. I artikel 15 fastställs även följande: Kommissionen skall, efter det att var och en av de tre etapperna i kontrollen har avslutats, offentliggöra medlemsstaternas resultat när det gäller kontrollen av additionaliteten, inbegripet metoder och informationskällor. Offentliga investeringar är den offentliga sektorns fasta bruttoinvesteringar (P.51g i det europeiska nationalräkenskapssystemet 2010). 2
3 2013) ungefär 1,2 miljarder euro lägre än den nivå som angavs vid förhandskontrollen (95,6 miljarder euro) och 13 miljarder euro högre än den samlade nivå som angavs vid halvtidskontrollen (81,4 miljarder euro), även om det fanns vissa betydande skillnader mellan medlemsstater. Totalt sett är de största skillnaderna koncentrerade till de medlemsstater som drabbats hårdast av den ekonomiska nedgången och krisen i de offentliga finanserna. För det andra efterlevde alla medlemsstater utom Grekland sina additionalitetsutgångslägen för antingen de som ursprungligen fastställdes vid förhandskontrollen i respektive nationell strategisk referensram eller de reviderade utgångslägena från halvtidskontrollen. Sex medlemsstater befinner sig under det utgångsläge som angavs vid förhandskontrollen men över det slutliga utgångsläget (Tjeckien, Tyskland, Italien, Litauen, Ungern och Portugal), till följd av den revidering nedåt som bestämdes vid halvtidkontrollen. För det tredje bekräftade efterhandskontrollen de brister i metoden för additionalitetskontroll som redan konstaterats vid halvtidskontrollen. Mängden uppgifter som ska lämnas är en stor börda för medlemsstaterna och gör det också svårt för kommissionen att kontrollera additionaliteten och den tillgängliga officiella statistiken i EU, på grund av problemen med att jämföra de olika metoder som medlemsstaterna använder. Detta är några av skälen till att kontrollen av additionalitet för perioden har förenklats betydligt och anpassats till EU:s ekonomiska styrning. Additionaliteten, om än i reviderad form, är dock fortfarande ett centralt inslag i sammanhållningspolitiken för perioden , för att uppmuntra till tillväxtfrämjande investeringar. 2. DET EKONOMISKA LÄGET UNDER PROGRAMPERIODEN Genomförandet av sammanhållningspolitiken ägde rum i det svåraste ekonomiska läget sedan EU:s sammanhållningspolitik infördes. År 2013 var BNP i fasta priser i EU fortfarande lägre än 2007 på grund av den stora inverkan från den ekonomiska nedgång som inleddes 2008 och senare intensifierades. Den årliga BNP 7 - tillväxten var negativ 2009 ( 4,4 %) och 2012 ( 0,5 %) och nästan oförändrad 2008 (0,4 %) och 2013 (0,2 %). Den förväntade genomsnittliga årliga BNP-tillväxten för EU- 27 under var när utgångslägena fastställdes 2,6 %, vilket kan jämföras med en observerad tillväxt på 0,3 %. Den ekonomiska nedgången ledde till en kraftigt försämrad arbetsmarknadssituation. Den harmoniserade arbetslöshetsnivån i EU-28 ökade stadigt från 7 % 2008 till 10,9 % Påverkan på arbetsmarknaden var särskilt allvarlig i de medlemsstater som drabbats hårdast av nedgång i den ekonomiska verksamheten. I Grekland ökade till exempel arbetslösheten från 7,8 % 2008 till 27,5 % 2013, och i Spanien från 8,2 % 2007 till 26,1 % Det skedde också en betydande försämring av de sociala förhållandena i EU som helhet och i synnerhet i vissa medlemsstater. Andelen personer i riskzonen för fattigdom och social utestängning ökade från 23,7 % 2008 till 24,5 % 2013, och vissa medlemsstater låg betydligt över EU-genomsnittet vid programperiodens slut (t.ex. Bulgarien med 48 %, Rumänien med 41,9 % och Grekland med 35,7 %). Nedgången i den ekonomiska verksamheten och försämringen av arbetsmarknadssituationen och de sociala förhållandena ledde till ett ökat tryck på de 7 8 Källa: Eurostat, utdrag från den 31 januari Kommissionens ekonomiska höstprognos
4 % av BNP % av BNP offentliga utgifterna. Dessa steg kraftigt under 2008 och 2009, och EU-genomsnittet för den offentliga sektorns samlade utgifter i förhållande till BNP låg på över 50 % av BNP i EU, den högsta siffran sedan Detta berodde främst på effekterna av automatiska stabilisatorer, vilket även förklarar varför de offentliga inkomsterna inte ökade alls. Faktum är att den främsta källan till offentliga inkomster (skatter och sociala avgifter) minskade i absoluta tal 9. Automatiska stabilisatorer definieras vanligtvis som de inslag i finanspolitiken som minskar skattebördorna och ökar de offentliga utgifterna utan diskretionära åtgärder från statens sida. De tillhandahåller exempelvis inkomstersättning så snart arbetslösheten börjar öka. Ökningen av den offentliga sektorns utgifter i förhållande till BNP avspeglas faktiskt främst i utgifterna för social trygghet, som från 2009 och framåt i genomsnitt var omkring 2,5 procentenheter av BNP högre än nivån före krisen. Ökningen i utgifterna för social trygghet var ännu högre i de medlemsstater som drabbats hårdast av minskningen av BNP. I dessa länder var även den ökande bördan i form av ränta på den offentliga skulden betydande: i några av dem låg den på mer än 2 procentenheter av BNP jämfört med nivån före krisen. Följden av det allt större trycket på de offentliga utgifterna och stagnationen i de offentliga inkomsterna blev att underskottets andel av BNP ökade kraftigt i de flesta medlemsstater. Från att ha varit 0,9 % 2007 nådde EU-genomsnittet som mest 6,6 % 2009 och låg 2013 fortfarande på över 3 % ( 3,3 % av BNP). Fler än 20 medlemsstater omfattades 2010 av förfarandet vid alltför stora underskott, som är stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del. Den offentliga bruttoskulden i EU ökade från 57,6 % av BNP 2007 till 85,7 % Denna utveckling gav upphov till viss oro i fråga om de offentliga finansernas hållbarhet för vissa länder, vilket i några fall lett till externt ekonomiskt stöd från EU:s och internationella institutioner på villkor att ekonomiska anpassningsprogram genomförs. Diagram 1: Offentliga utgifter och investeringar, offentligt underskott och offentlig skuld Offentliga investeringar Offentliga utgifter (höger sida) Budgetsaldo Offentlig skuld (höger sida) Den ökade kvoten för offentliga utgifter i förhållande till BNP medförde inte större offentliga investeringar i EU för hela programperioden. Tvärtom minskade de offentliga investeringarna betydligt i de medlemsstater som drabbats hårdast av nedgången i den ekonomiska verksamheten och krisen i de offentliga finanserna. Dessa medlemsstater är i regel de som avviker mest från det ursprungliga utgångsläget (x-axeln i diagram 2). 9 I linje med skatteintäkterna som också fungerar som automatisk stabilisator. 4
5 Årlig BNP-tillväxt Offentliga investeringar var den utgiftpost som i särklass drabbades hårdast av nedgången även efter de ekonomiska återhämtningsplaner som beslutats både på EUnivå och på nationell nivå för att motverka de negativa effekterna av BNP-minskningen och den minskade sysselsättningen under krisens första år. Detta förklarar varför vissa medlemsstater uppfyller additionalitetskraven utan minskning av utgångsläget vid tidpunkten för halvtidskontrollen och trots en betydande nedgång i de offentliga investeringarna under den senare hälften av programperioden. Diagram 2: Skillnad mellan utgångsläget vid förhandskontrollen och utgifter för strukturåtgärder vid efterhandskontrollen (x-axel) och genomsnittlig BNP-tillväxt (y-axel) 5% 4% 3% LT 2% RO BG PL MT SK IT 1% 0% HU PT -1% DE CZ AT UK EE LV HR BE SI ES FR -2% -3% EL -4% Faktiskt utgångsläge jämfört med ursprungligt utgångsläge (förändring i %) -5% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Källa: Eurostats och kommissionens beräkningar. 5
6 3. FÖRFARANDET FÖR EFTERHANDSKONTROLL FÖR PERIODEN De 21 medlemsstater som berördes av kontrollen av additionalitet (de med minst en konvergensregion under perioden ) var tvungna att lämna in nödvändiga uppgifter och motsvarande tabeller med slutliga data senast den 31 januari Detta skedde också, men några medlemsstater lämnade in uppgifterna senare än så i några fall med flera månaders försening. När medlemsstaterna lämnat in uppgifterna kontrollerade kommissionen hur dessa uppgifter överensstämde med utvecklingen inom offentliga investeringar som beskrivits i ändamålsindelningen av den offentliga sektorns utgifter 10 (Cofog), som tillhandahålls av Eurostat i enlighet med det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010). I några fall använde kommissionen även offentligt tillgänglig information om offentliga utgifter eller ytterligare information som begärts specifikt från nationella myndigheter i olika bilaterala utbyten. Exempelvis bad kommissionen de nationella myndigheterna om klargöranden i fråga om de data och metoder som använts för att beräkna utgifterna i specifika utgiftskategorier, eller om ytterligare uppgifter om utgifter för strukturåtgärder per region eller i offentliga bolag. Genom detta förfarande kunde de flesta avvikelser åtgärdas, och i flera fall (t.ex. för Bulgarien, Spanien, Lettland, Ungern och Polen) ledde det till att den utgiftsnivå som kommissionen ursprungligen föreslagit ändrades. Ur metodsynvinkel har det varit svårt att fastställa en medlemsstats utgifter för strukturåtgärder, vilket konstaterades redan i samband med halvtidskontrollen. För medlemsstaterna medförde det insamling och sammanställning av tillfälliga uppgifter om offentliga investeringar utifrån temaområde och utifrån de olika förvaltningsnivåerna. Detta inbegrep bland annat att isolera utgifterna i vissa regioner när bara en viss del av landet var stödberättigat enligt konvergensmålet. Den metod som medlemsstaterna föreslog användes oftast bara för att kontrollera additionaliteten. För kommissionen var det största hindret jämförbarheten mellan de icke-harmoniserade uppgifter som medlemsstaterna tillhandahållit och de uppgifter som finns tillgängliga i officiell europeisk statistik, där det inte har gjorts någon regional uppdelning av offentliga sektorns uppgifter. Kontrollen av offentliga bolags utgifter medförde också problem eftersom de inte samlas in på ett harmoniserat sätt. I dessa fall bad kommissionen medlemsstaten att tillhandahålla offentliga rapporter som certifierats genom intern eller extern revision. Ett annat problem som påträffades för vissa medlemsstater (exempelvis Polen) var att landet ändrat de metoder som används för att identifiera de utgifter som är relevanta för additionalitet. Systemförbättringar som gjorts för att ge en bättre bild av de relevanta utgifterna gör att det inte går att jämföra utgifterna för olika programperioder fullt ut. Skillnaderna mellan medlemsstaternas metoder för att beräkna utgifter för strukturåtgärder gör det svårt att jämföra utgifterna och kan även leda till att kommissionen gör en snedvriden bedömning. Sättet att registrera och klassificera utgifter med avseende på additionalitet varierar stort mellan olika medlemsstater. 10 Den nuvarande versionen av ändamålsindelningen av den offentliga sektorns utgifter, med förkortningen Cofog, utarbetades 1999 av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling och offentliggjordes av FN:s statistiktjänst som en standard för klassificering av syftena med statlig verksamhet. 6
7 De olika utbytena mellan kommissionen och medlemsstaterna gjorde det möjligt att lämna tillräckliga garantier om tillförlitligheten och enhetligheten i de uppgifter som lämnats in med avseende på additionalitetskontroll. När de nationella myndigheterna och kommissionen enats om de faktiska utgifternas nivå och de använda metoderna skickade kommissionen en skrivelse med resultatet till medlemsstaten. 4. UTGIFTER FÖR STRUKTURÅTGÄRDER I KONVERGENSREGIONER Resultatet av efterhandskontrollen sammanfattas i tabell 1. Nivån av genomsnittliga utgifter för strukturåtgärder under i efterhandskontrollen jämförs där med det utgångsläge som överenskommits vid förhandskontrollen eller det reviderade utgångsläget efter halvtidskontrollen. De genomsnittliga årliga utgifterna för strukturåtgärder (94,4 miljarder euro), i 2006 års priser, var i genomsnitt 1 % lägre än den ursprungliga uppskattningen (95,6 miljarder euro), men cirka 16 % högre än det samlade beloppet för utgångslägena efter revideringen vid halvtidskontrollen (81,4 miljarder euro). Skillnaden beror främst på utgifter för strukturåtgärder för medlemsstater vars utgångsläge inte reviderades vid halvtidskontrollen. Detta tyder på att minskningen av utgångslägena i tio medlemsstater var både balanserad och realistisk. Tabell 1: Referensnivåer och faktiska utgifter för strukturåtgärder 11 Medlemsstat Genomsnittlig referensnivå vid förhandskontroll Referensnivå vid halvtidskontroll Faktiska utgifter Belgien 1,128 1,128 1,284 Bulgarien ,108 Tjeckien 2,549 2,271 2,450 Tyskland 16,504 14,562 15,538 Estland 1,316 1,276 1,421 Grekland 8,661 6,125 5,628 Spanien 13,973 13,973 16,599 Frankrike 1,815 1,815 2,684 Kroatien Italien 20,613 13,860 15,076 Lettland ,023 Litauen Ungern 3,330 2,828 2,976 Malta Österrike Polen 7,940 7,940 12,080 Portugal 3,946 2,637 3,268 Rumänien 4,773 4,773 5,077 Slovenien ,103 Slovakien ,723 Storbritannien 3,495 3,072 3,505 Totalt 95,585 81,444 94,383 Anm.: årsgenomsnitt i miljoner euro (2006 års priser) När man jämför utgångslägena vid förhandskontrollen respektive efterhandskontrollen ser man dock stora skillnader mellan medlemsstaterna. I Grekland var exempelvis de faktiska utgifterna för strukturåtgärder % lägre än utgångsläget vid förhandskontrollen. I Italien är skillnaden över 25 % och i Ungern, Litauen och Portugal %. Som kontrast var de faktiska utgifterna för strukturåtgärder för Uppgifter lämnats in av medlemsstaterna med avseende på additionalitet, och som i vissa fall ändrats efter överenskommelse med kommissionen. 7
8 betydligt högre än det ursprungliga utgångsläget i vissa medlemsstater, med så höga siffror som 97 % i Slovakien, 80 % i Malta och över 50 % i Polen. Det finns ett tydligt samband mellan utgifterna för strukturåtgärder och effekterna av den ekonomiska nedgången i en medlemsstat. Lägre utgifter än förväntat påträffas oftast i de medlemsstater som drabbats hårdast av krisen. Spanien är det stora undantaget i detta sammanhang, vilket beror på de höga utgiftsnivåerna fram till 2010, inbegripet två ekonomiska återhämtningsplaner som antogs för att motverka effekterna av den ekonomiska nedgången. Medlemsstaternas utgifter för strukturåtgärder tenderade att minska under programperiodens senare hälft. De högsta nivåerna av utgifter för strukturåtgärder kan ses under periodens tre första år (fram till 2009). År 2010 börjar de sjunka, och från 2011 minskar de kraftigt med nedgången i den ekonomiska verksamheten och det allt större trycket på de offentliga finanserna. Därför bad några medlemsstater, i enlighet med den rättsliga ramen, kommissionen om en minskning av sina utgångslägen vid halvtidskontrollen av additionalitet, i syfte att anpassa dem till den stora förändringen i den ekonomiska situationen. Kommissionen bestämde till slut att minska utgångsläget för tio medlemsstater 12. Det minskades sedan med minst 20 % i fem medlemsstater (Grekland, Italien, Lettland, Litauen och Portugal) och med minst 10 % i ytterligare fyra (Tjeckien, Tyskland, Ungern och Storbritannien). De utgifter för strukturåtgärder som är relevanta för additionalitet inkluderar de nationella myndigheternas medfinansiering inom ramen för den europeiska sammanhållningspolitiken. Av de genomsnittliga årliga utgifterna på 94,4 miljarder euro för strukturåtgärder utgörs cirka 9,7 miljarder euro av den nationella medfinansieringen av sammanhållningspolitiska projekt. Den största andelen återfinns i Portugal och Polen, där den nationella medfinansieringen motsvarar omkring 25 % av de samlade utgifterna för strukturåtgärder som finansieras av medlemsstaten. När det gäller EU:s finansiering har totalt cirka 21,4 miljarder euro anslagits från Eruf och ESF. Detta motsvarar omkring 18 % av de samlade utgifterna för strukturåtgärder sett till både EU:s och nationella finansieringskällor (117 miljarder euro). I länder som Litauen och Portugal är andelen över 40 %. Den genomsnittliga andelen från Eruf och ESF tenderade att öka under programperiodens sista år, i och med att medlemsstaternas utgifter för strukturåtgärder minskade. Utgifterna för strukturåtgärder under hela programperioden uppgår till 819 miljarder euro när både nationell finansiering och strukturfonderna räknas med. Detta belopp motsvarar ungefär 4,2 % av konvergensregionernas BNP och 2 % av de samlade offentliga utgifterna i de 21 medlemsstater som berörs av additionalitet under samma period. Jämfört med föregående programperiod ( eller ) ökade utgifterna för strukturåtgärder med 2 % trots effekterna av den ekonomiska nedgången. Detta beror främst på de ökade utgifterna för strukturåtgärder i de länder som blev EU-medlemsstater 2004 eller senare (30 procents ökning i samtliga utom i Tjeckien, Litauen och Ungern där utgifterna för strukturåtgärder i stället minskade). Utgifterna för strukturåtgärder minskade även i Tyskland, Grekland, Italien och Portugal till följd av den ekonomiska nedgången och vissa exceptionella utgifter under perioden (t.ex. OS i Grekland 2004 och utgifterna i samband med Tysklands återförening). 5. SLUTSATSER 12 Meddelande från kommissionen. Resultat av halvtidskontrollen av additionalitet för COM(2013) 104 final. 8
9 Programperioden kännetecknades av en kraftig försämring av det ekonomiska läget och de sociala förhållandena. BNP-tillväxten var lägre än förväntat, och såväl arbetslösheten som andelen personer i riskzonen för fattigdom och social utestängning ökade betydligt i vissa medlemsstater. Uppfyllande av additionalitetskraven var en utmaning i detta sammanhang på grund av det ökande trycket på utgifterna för social trygghet, främst i de medlemsstater som drabbats hårdast av krisen, och på grund av de åtgärder för budgetkonsolidering som vidtagits för att säkerställa hållbarhet i de offentliga finanserna. Detta är några av de främsta skälen till att några medlemsstater föreslog en minskning av det utgångsläge som ursprungligen fastställts i den nationella strategiska referensramen vid förhandskontrollen. I allmänhet kan uppfyllande av additionalitetskraven främst förklaras av de högre utgiftsnivåer som länderna åtog sig under programperiodens tre första år, antingen för att finanskrisen 2008 inte hade börjat ännu, eller på grund av exceptionella utgifter i samband med de ekonomiska återhämtningsplaner som antogs för att motverka de negativa följderna av den plötsliga ekonomiska nedgången. Utgifterna för strukturåtgärder minskade sedan betydligt i de flesta medlemsstaterna under den senare hälften av programperioden. Detta är helt i linje med utvecklingen för offentliga investeringar i de uppgifter som Eurostat offentliggjort. Alla medlemsstater uppfyllde additionalitetskraven med undantag för Grekland. Sex medlemsstater uppfyllde additionalitetskraven till följd av den revidering nedåt av utgångsläget som gjordes vid halvtidskontrollen I övriga medlemsstater låg utgifterna för strukturåtgärder över den nivå som fastställts vid förhandskontrollen. Om en medlemsstat inte fullgör sina skyldigheter får kommissionen enligt den rättsliga ramen göra en finansiell korrigering genom att helt eller delvis dra in strukturfondens bidrag till den berörda medlemsstaten 13. Att Grekland inte uppfyllde additionalitetskraven berodde på den kraftiga och oväntade försämringen av den ekonomiska situationen, där BNP i fasta priser sjönk med mer än 25 % mellan 2007 och 2013, och inte på medvetna ekonomisk-politiska beslut av de grekiska regeringarna. Grekland har fått externt ekonomiskt stöd sedan 2010 och omfattats av tre ekonomiska anpassningsprogram i rad, som för att det ska gå att komma till rätta med den övergripande ekonomiska situationen i Grekland måste omfatta åtgärder för att minska offentliga investeringar som inverkar negativt på landets förmåga att uppfylla additionalitetskravet. De kvartalsvisa granskningarna av de ekonomiska anpassningsprogrammen har fått positiva bedömningar av kommissionen. Under dessa omständigheter är det inte lämpligt att tillämpa en finansiell korrigering. Vid efterhandskontrollen av additionalitet för gjordes en jämförelse med de brister som ledde till den omfattande metodreformen för perioden Kontrollen krävde avsevärda resurser från både medlemsstaternas och kommissionens sida. Det har inte varit enkelt att säkerställa överensstämmelse mellan de icke-harmoniserade uppgifter som medlemsstaterna lämnat och de uppgifter som finns tillgängliga i Cofogklassificeringen av utgifter. Detta beror bland annat på att de icke-harmoniserade uppgifterna inte har anpassats till EU:s ekonomiska styrning. De ändringar i metoderna som vissa medlemsstater har gjort är visserligen positiva eftersom de ofta leder till en bättre bild av utgifterna som är relevanta för additionalitet, men de har också gjort det svårt att jämföra utgifterna för olika programperioder. 13 Artikel 99 i förordning (EU) nr 1083/
10 Med den här rapporten avslutas kontrollen av additionalitet för programperioden
BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Resultat av halvtidskontrollen av additionalitet för
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.2.2013 COM(2013) 104 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Resultat av halvtidskontrollen av additionalitet för 2007 2013 SV SV MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Resultat
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
Läs merSocialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror
PM/08/XXX Bryssel, 16 oktober 2008 Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror Europeiska kommissionen publicerar idag sin årliga översikt över sociala tendenser i medlemsstaterna mot
Läs merEU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna
IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2018 COM(2018) 475 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2010 KOM(2010)364 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV 95/50/EG OM ENHETLIGA
Läs merDET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR
DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR I nedanstående tabeller presenteras grundläggande statistik för flera områden som rör den gemensamma fiskeripolitiken: medlemsstaternas fiskeflottor 2014 (tabell 1), sysselsättningssituationen
Läs merBILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning. om det europeiska medborgarinitiativet. {SWD(2017) 294 final}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.9.2017 COM(2017) 482 final ANNEXES 1 to 7 BILAGOR till Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska medborgarinitiativet {SWD(2017) 294
Läs merResultattavla för innovationsunionen 2014
Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen
Läs merBryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2016 COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA Meddelande från kommissionen Europaparlamentet och rådet om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade åtgärderna
Läs merRekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma
Läs mer(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107
Läs merBILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter
Läs merEurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010
Eurokrisen Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Frågor Vad förklarar eurokrisen? Klarar de värst utsatta länderna anpassningen? Går det att förebygga liknande kriser i framtiden? Har krisen
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien
Läs merFÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET nr 6 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.7.2015 COM(2015) 351 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET nr 6 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA MEDEL UNIONENS FÖRVALTNINGSFONDER FÖR EXTERNA ÅTGÄRDER BYRÅN FÖR ORGANET
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305
Läs merYRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB
Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines
Läs merGeneraldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009 EUROPÉERNA OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Eurobarometern (EB 71) Population: EU 15+
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merNationell webbplats om skatteregistreringsnummer.
SKATTEREGISTRERINGSNUMMER (TIN) Skatteregistreringsnumret efter ämne: Nationell webbplats 1. AT Österrike https://www.bmf.gv.at/steuern/_start.htm 2. BE Belgien http://www.ibz.rrn.fgov.be/fr/registre-national/
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merOpinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor
Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning
Läs merL 165 I officiella tidning
Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs mer7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.6.2015 COM(2015) 314 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna SV SV RAPPORT
Läs merÅrspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2019
Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiken 2019 och det finanspolitiska ramverket 1. Överskottsmålet Överskottsmålet säger att det faktiska sparandet ska ligga på 1/3 % i genomsnitt över konjunkturcykeln
Läs merVALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 69) Våren 2008 De första obearbetade
Läs merBILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER
BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER A. VOLONTÄRARBETE SAMT PRAKTIK OCH JOBB 1. Resor Anm.: Reseavståndet är avståndet mellan ursprungsorten och platsen för verksamheten, och beloppet omfattar bidraget
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) 7143/15 TRANS 88 FÖLJENOT från: inkom den: 11 mars 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens
Läs merEUROPEISKA UNIONEN. Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter
EUROPEISKA UNIONEN Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter Läs noggrant igenom följande upplysningar innan ansökan om bindande klassificeringsbesked fylls i. 1. Närmare vägledning
Läs merFÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
>r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1 Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland Näringsdepartementet 2015-09-22 Dokumentbeteckning KOM(2015) 365 Förslag till
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.6.011 KOM(011) 35 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.8.2010 KOM(2010) 421 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 453/2008
Läs mer5b var lägre än beräknat
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen
Läs merUtmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
Läs merEUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)
EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.11.2016 COM(2016) 727 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.12.2017 COM(2017) 722 final ANNEX BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen
Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 15 september 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET
Läs merDet finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År
Läs merBILAGA. till. förslaget till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till
Läs merVÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT
Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merI. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder
FORMULÄR FÖR (FRIVILLIG) ANVÄNDNING AV DEN BEGÄRANDE MYNDIGHETEN I. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder enligt artikel 4 i direktiv 96/71/EG
Läs merFör delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juli 2015 (OR. en) 11130/15 ASIM 62 RELEX 633 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 10830/2/15 REV 2 ASIM 52 RELEX 592 Komm. dok.
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merBILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas
Läs merAdministrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt
Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel
Läs merVarumärken 0 - MEDVERKAN
Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.6.2017 COM(2017) 299 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos
Läs merSamhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid
Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi
Läs merRESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)
Läs merHUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?
HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark
Läs merJag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?
SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merFörfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15992/17 ADD 1 FÖLJENOT från: inkom den: 14 december 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: AGRI 716 ENV 1087 PHYTOSAN 31 PESTICIDE 6 Jordi AYET
Läs merEUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET
EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 15 juni 2017 (OR. en) 2016/0384 (COD) PE-CONS 21/17 FSTR 39 FC 40 REGIO 55 SOC 309 EMPL 232 BUDGET 16 AGRISTR 42 PECHE 188 CADREFIN 53 CODEC 733 RÄTTSAKTER
Läs mer6952/2/12 REV 2 KSM/AKI/jas/je DG G 1
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 mars 2012 (OR. en) Inte rinstitutionellt ärende: 2012/0034 (NLE) 6952/2/12 REV 2 ECOFIN 198 FSTR 14 FC 9 REGIO 29 CADREFIN 111 OC 90 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merLägesrapport om den ekonomiska situationen
#EURoad2Sibiu Lägesrapport om den ekonomiska situationen Maj 219 FÖR ETT MER ENAT, STARKT OCH DEMOKRATISKT EU EU:s ambitiösa agenda för sysselsättning, tillväxt och investeringar och dess arbete med den
Läs merEuropaparlamentets sammansättning inför valet 2014
P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet
Läs mer15505/16 abr/hg/ub 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 16 december 2016 (OR. en) 15505/16 FSTR 86 FC 84 REGIO 108 FIN 878 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.11.2010 KOM(2010) 655 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om övervakning av koldioxidutsläpp
Läs merFinlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Sveriges nationella reformprogram 2015,
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 276 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Sveriges nationella reformprogram 2015, med avgivande av rådets yttrande om Sveriges konvergensprogram
Läs merPÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR
Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information Fritt för publicering:.2.219 kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR 218 Underskottet i handelsbalansen
Läs merEurokrisen och den europeiska integrationen. Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011
Eurokrisen och den europeiska integrationen Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011 Frågor Vad förklarar eurokrisen? Klarar de värst utsatta länderna anpassningen? Går det att förebygga liknande kriser
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Statssekreterare Hans Lindberg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder
Läs merEkonomiska förutsättningar 20162018
Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser
Läs merOffentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande
Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en
Läs merSamråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå
Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå 01/06/2004-30/09/2004 Del I. Bakgrundsinformation Land AT - Österrike 9 (4.5) BE - Belgien 13 (6.5) DE
Läs merKvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna
Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år
Läs merEnmansbolag med begränsat ansvar
Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och
Läs merBudgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011
Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland
Läs mer14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774
Läs merEn del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.
Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merCVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010
Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget
Läs merMini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)
* Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 1. Utgiven i oktober 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.1.2014 COM(2013) 938 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om tillämp av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av
Läs merEUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER
EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER Europeiska unionen och euroområdet har under de senaste 18 månaderna gjort mycket för att förbättra den
Läs merRP 144/2007 rd. godkänner rådets beslut av år 2007 om systemet. den månad som följer efter mottagandet av. systemet för Europeiska gemenskapernas
Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av rådets beslut om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (2007/436/EG) PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merBakgrund till utvidgningen av Schengen
MEMO/07/618 Bryssel den 20 december 2007 Bakgrund till utvidgningen av Schengen Den 14 juni 1985 undertecknade Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Franska republiken, Storhertigdömet Luxemburg
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme
Läs mer6014/16 ck/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 februari 2016 (OR. en) 6014/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 12 februari 2016 till: Ärende: Delegations FIN 86 FSTR 7 FC 4 REGIO 7 MAP 8 Europeiska
Läs merFörslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.11.2015 COM(2015) 552 final 2015/0256 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av genomförandebeslut 2013/53/EU om bemyndigande för Konungariket Belgien
Läs mer