Kan en harmlös verksamhet bli farlig och hur påverkar det ansvaret för föroreningsskador? Mikael Hägglöf
Vad är miljörätt? Politik Styrmedel mot hållbar utveckling Juridik Konkretisering av politiska målsättningar Kostnadsfördelning Internalisering av externa kostnader Command-and-control Grön skatteväxling/bidrag Nya styrmedel Förvaltningsrätt Ambitiösa mål trubbig lagstiftning
Har det hänt förr? DDT Nobelpris 1948 men förbjöds på 1970-talet PCB förbjöds 1978 Hormoslyr förbjöds 1977 TBT förbjöds 2003 Flamskyddsmedel vissa förbjöds på 2000-talet Bisfenol A vissa förbud på senare år etc. Polioförebyggande DDT-sprutning i slutet av 1940-talet
Har det hänt förr? Tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet 35 punkter 1969 327 punkter i dag En ny avfallsdefinition vid EU-inträdet successiv förskjutning från värdering av kretsloppsnytta till miljörisker vid användning Val som tidigare har accepterats betraktas som problem i dag Miljökvalitetsnormer kräver konsekvensbedömningar för fler (och i vissa fall andra) utsläppsparametrar än tidigare T.ex. metaller från skogsindustri och näringsämnen från metallindustri
Vem ska betala? Förorenaren betalar åtminstone sedan 1989 (eg. äldre men inte lika tydligt) Miljöbalkens ansvarsbestämmelser tillämpliga på effekter av all verksamhet som har varit i faktisk drift efter juni 1969 Ansvarssubjekt Verksamhetsutövare Fastighetsägare (förvärv efter 1998) Skäliga åtgärder (staten kan ta resten om prioriterat)
Kravnivån 10 kap 4 MB Steg 1: Totalt efterbehandlingsansvar = de åtgärder som skäligen kan krävas för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön Steg 2: Kan hela ansvaret utkrävas? När ägde den förorenande verksamheten rum Den ansvariges skyldigheter vid det tillfället Andra omständigheter Ansvaret preskriberas inte
Steg 1 En naturvetenskaplig bedömning som inte påverkas Ny källa (farlighet/nivå) Spridningsvägar Skyddsobjekt (skyddsvärde, känslighet)
Steg 2 När ägde den förorenande verksamheten rum? Tidsaspekten Föroreningar förutsätts ha inträffat jämnt över tid om inte annat är känt Före 1960 0 procent Efter 1969 100 procent 1960-1969 delvis ansvar Utrymme för annan tillämpning om motiverat p.g.a. förutsättningarna Inbyggd hänsyn till förändrad uppfattning om farlighet före 1969 begränsad skyldighet att göra egna bedömningar
Steg 2 Den ansvariges skyldigheter när föroreningen ägde rum Har hittills inte tillmätts betydelse i praxis tillåten eller tillståndsgiven användning jämkning Kan finnas utrymme för särskilda hänsyn vid nya föroreningar Påbjuden användning Allmänt accepterad och ofarlig användning Okunskap om effekter av ämnen och produkter för farliga (t.ex. bekämpningsmedel) eller industriella (t.ex. avfettningsmedel) ändamål torde inte vara jämkningsgrundande, jfr t.ex. PCB och TBT Dagens kunskapskrav mycket begränsat utrymme för jämkning p.g.a. nya rön
Steg 2 Omständigheterna i övrigt Har hittills inte tillmätts betydelse i praxis Kan finnas litet utrymme för särskilda hänsyn vid nya föroreningar Genomförd sanering i samråd med berörda myndigheter? Genomförd förändring av markanvändningen p.g.a. okunskap om risker fördyrar åtgärd?
Sammanfattande bedömning MB:s ordalydelse tillåter omfattande jämkning Miljöpolitiska mål ställer höga krav omfattande finansieringsbehov Domstolarna har inte varit lyhörda för jämkningsargument tvärtom, jfr t.ex. tidsaspekten Finns inga tecken på hänsyn till förändrad uppfattning om föroreningars farlighet över tid Jämkning p.g.a. nya rön torde kräva särpräglade omständigheter Som utgångspunkt har staten inte anledning att ta större ansvar för nya än för gamla/tillåtna föroreningar