Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland - ett dokumentationsprojekt genomfört i samarbete med odlare från Dalarna, Västmanland och Västra Götaland under 2002. Kristina Homman, Länsstyrelsen i Dalarna Projektet är finansierat av svenska staten och EU gemensamt. INLEDNING Projektet har som mål att samla in erfarenheter från ekologiska grönsaks- och bär- odlare angående användningen av Biovinass. Biovinass är ett flytande gödselmedel som är KRAV godkänt och som ekologiska odlare har möjlighet att använda. Biovinassen används som kväve- och kalium- källa. Åtta odlare som använt Biovinass har kontaktats och fått frågeformulär angående deras erfarenheter om användningen av Biovinass. Jag har med hjälp av rådgivare i andra län funnit de få ekologiska odlare som använt Biovinass ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland. Av de 8 odlare som fått frågeformuläret har 6 stycken svarat. Svaren angående användningen avser inte bara år 2002 utan erfarenheter från år 2001 och år 2000 finns också med. På gård 1 har Spurwayanalyser tagits för att följa hur Biovinass påverkat mängden kväve och kalium under odlingssäsongen. På samma gård finns också en markkarteringsanalys. På övriga gårdar har inga analyser tagits i samband med detta projekt. GÅRDARNA Av de gårdar som svarat på enkäten så ligger två i Dalarna, en i Västmanland och tre stycken i Västra Götaland. Gårdarnas storlek och odlingsinriktning varierar mycket. Tre gårdar har en stor areal spannmål förutom grönsaker eller bär. Fyra av gårdarna odlar potatis. Två av gårdarna har djur. Alla gårdar är inte heller helt omlagda utan några har även konventionell odling parallellt med den ekologiska grönsaks- och bär- odlingen. ODLINGSSÄSONGERNA ÅR 2000, 2001 och 2002 Odlingssäsongen 2000 startade med en tidig och varm vår för att sedan övergå till en mycket nederbördsrik sommar. September var ljus och nederbördsfattig medan följande höstmånader var varmare än normalt och nederbörden riklig. Säsongen 2001 började med en varmt och soligt maj för att följas av ett kyligt och grått juni. Under juli stabiliserade sig vädret och det var varmt och soligt. I början av augusti blev det kyligt för att återigen bli varmare i slutet av månaden. September var förhållandevis varm men nederbörden var också riklig. Odlingssäsongen 2002 startade med en varmt och soligt maj och juni för att sedan övergå i en ostadigare period i slutet av juni då det lokalt föll mycket stora regnmängder. Sommaren blev sedan extremt varm, solig och nederbördsfattig. Från mitten av september t.o.m. oktober blev det mycket kallt men fortfarande nederbördsfattigt.
BIOVINASS Biovinass är en restprodukt från jästindustrin. För att framställa jäst används bla betsockermelass (kolhydrat- och kalium- källa), ammoniaklösning (kvävekälla) och fosforsyra (fosforkälla). Vid jästframställningen bildas spillvatten som bla innehåller kolhydrater, kväve, kalium och fosfor. För att ta bort restprodukterna ur vattnet behandlas det i en indunstare där en av produkterna blir Vinass. ( Informationen hämtad från www.jastbolaget.se) Den slutliga produkten Biovinass innehåller 4 % N, 0 % P och 6 % K. Biovinass säljs genom Lantmännen. Biovinass är en billig kväve- och kalium- källa i jämförelse med andra fabriksframställda ekologiska gödselmedel. För vidare information ang Biovinass se bilaga 1
BESKRIVNING AV GÅRDARNA OCH SAMMANSTÄLLNING AV SVAR GÅRD 1. Avser 2002 Gårdens totala areal inkl arrende är 53,5 ha och grödorna som odlas är 14 ha spannmål, 7 ha potatis och 0,5 ha isbergssallat. Vall odlas på 15 ha och 17 ha har legat i träda. Ett växthus där tomater odlas finns också. Gården har inte några djur. Omläggning av gården gjordes 1988. Grönsakerna säljs direkt till butik genom en lokal odlarorganisation som har en säljare anställd. Under säsongen 2002 har en del av sallatsodlingen varit demonstrationsodling vilket beskrivs längre fram. Växtföljd där Biovinass använts: 1. Vall 2. Vall 3. Isbergssallat 4. Isbergssallat Vallen innehåller timotej, engelskt rajgräs, vitklöver, rödklöver. Vid brytning innehåller vallen 30 % klöver. Odlingsfakta för isbergssallat där Biovinass använts. Gård 1 Isbergssallat Roxette Förfrukt Vall 2 Plantering 22 maj Radavstånd 30 cm Plantavstånd 26 cm 1400 l Total areal isbergssallat där Biovinass använts 40 kvm 8 juni och 23 juni Koncentration 2 % Övrig gödsling / ha 20 ton hästgödsel Skördetidpunkt Vecka 28 Avkastning, ton / ha 34 Isbergssallaten odlas på bäddar med måttet 1,20 x 30 m. Bädden täcks med svart plast som det görs hål i vid planteringen. Fyra rader planteras per bädd En injektorpump av märket Dosatron ger den 2 % lösningen. Gödselblandningen går sedan ut i 2 twinwallslangar av märket Loticos t-tape som placerats på bädden.
Sallatsomgång nummer två ingick i demonstrationsodlingen, där togs fyra Spurwayanalyser för att följa upp hur näringsnivån förändrades vid utvattningen av Biovinass. Tabell 1. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord och gödsling. Gård 1 Dat ph Lt N0 3 NH P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per ha. 4 20/4 Hästgödsel 1) 20 ton 23/5 6,8 0,5 17 3 9 119 116 10 580 14 10 0,9 0,3 7/6 6,6 0,8 8 0 9 99 119 15 621 14 7 1,1 0,3 8/6 Biovinass 2) 700 l = 910 18/6 6,7 0,5 10 2 10 107 102 11 588 21 5 1,8 0,4 23/6 Biovinass 700 l = 910 k 18/7 6,9 0,3 8 1 9 66 103 8 509 16 0 0,5 0,3 1) Hästgödsel innehåller 0,5 % N, 0,1 % P, 0,4 % K 2) Biovinass innehåller 4 % N, 0 % P, 6 % K Spurwayanalysen visar på låga värden av kväve, ammonium, fosfor, svavel och bor. Kalium, magnesium och kalcium ligger på en bra nivå. Analyserna har tagits före eller en lång tid efter att Biovinass spridits. Detta gör att det är svårt att säga något om hur Biovinassen påverkat kväve- och kalium- nivån direkt efter utvattningen. Enligt dessa analyser har inte näringsnivåerna förutom kalium och kalcium varierat särskilt mycket under odlingssäsongen. Tabell 2. Markkarteringsanalyser, mg/100 g jord. Gård 1. Datum: 01-10-09 ph 6,5 P-Al 7,2 K-Al 12 Mg-Al 14 K/Mg 0,9 Ca-Al 140 Bor 0,4 Markkarteringsanalysen visar på P- Al klass III och K- Al klass III vilket ligger på gränsen till vad som anses vara tillräckligt när grönsaker ska odlas. K/Mg kvoten bör ligga på 1-3 men är här är låg pga av mycket magnesium i förhållande till kalium. Borvärdet är lågt vilket gör att gödsling med Bor behövs.
Tabell 3. Växtnäringsbalans uttryckt i kg/ ha. Gård 1. N P K Ut: Isbergssallat 34 ton 68 8 90 In: Hästgödsel 20 ton (100 % av 100 20 80 växtnäringen ) Biovinass 1820 kg (100 % av 73 0 109 vnäringen ) Rest + 105 + 12+ 99 Utnyttjandegrad 39 % 40 % 48 % Isbergsallat innehåller enl STANK 0,2 % N, 0,024 % P, 0,266 % K av friskvikten Hästgödsel innehåller 0,5 % N, 0,1 % P, 0,4 % K Biovinass innehåller 4 % N, 0 % P, 6 % K I balansen beräknas att 100 % av växtnäringen i hästgödseln mineraliseras första året vilket inte är fallet. Detta ger en balans med stora växtnäringsöverskott. Användningen av Biovinass upplevdes som mycket praktisk eftersom injektorpump användes för utgödslingen. Det blev hög skörd och hög kvalité på denna sallatsomgång. Senare omgångar drabbades svårt av röta vilket berodde av det mycket varma vädret. Plantorna till den här omgången var bra, senare blev plantorna något för stora innan de planterades ut. Eftersom bäddarna är täckta med svart plast är det inte några problem med ogräs. Täckning med plast var positivt för vattenhållningen i bädden det här nederbördsfattiga året. Däremot har den svarta plasten höjt temperaturen ytterligare på bädden vilket kan ha ökat rötangreppen i senare sallatsomgångar.
GÅRD 2. Avser 2001 Den här gården brukar totalt 100 ha varav vitkål och isbergssallat odlas på 2 ha. På den övriga arealen odlas spannmål och vall.. På gården finns även 25 dikor. Grönsakerna säljs genom grossist. Omläggning av gården gjordes 1990 Växtföljd där Biovinass använts: 1. Vall 2. Vall 3. Spannmål 4. Träda 5. Träda 6. Grönsaker Vallen används som foder till djuren och är även en viktig del i arbetet med att bekämpa tistel och kvickrot. Vallen innehåller rödklöver, vitklöver, timotej och svingel. Odlingsfakta för vitkål där Biovinass använts. Gård 2 Vitkål Lennox Förfrukt Sötväppling Plantering 30 maj Radavstånd 60 Plantavstånd 50 1154 l = 1500 kg Total areal vitkål där Biovinass använts 1 ha 3 ggr. I början av juni, slutet av juni och i juli. Koncentration 1 % vilket gav ca 40 kg N / ha? Övrig gödsling / ha - Skördetidpunkt September-oktober Avkastning, ton / ha Ca 20 ton Odlingsfakta för isbergssallat där Biovinass använts. Gård 2 Isbergsallat Salinas typ Förfrukt Råg Plantering 10 omgångar planterade 1 gång / v from mitten av maj till mitten av juli. Radavstånd 60 Plantavstånd 30 2000 kg Total areal vitkål där Biovinass använts 1 ha Totalt 5 gånger från juni- mitten av augusti. Koncentration 1 % Övrig gödsling / ha - Skördetidpunkt Från midsommar- början av september Avkastning, ton / ha Ca 20 ton
Både i isbergsallaten och vitkålen spreds Biovinass med hjälp av en traktorburen spruta med släpslangar. Effekten av Biovinassen var dålig både i isbergssallaten och vitkålen. I slutet av säsongen fick Binadan lov att användas för att avhjälpa bristen på näring.. Biovinassen upplevdes som lätt och praktisk att jobba med.. Säsongen 2002 spreds Biovinass genom bevattningssystemet i vitkål. Även här var upplevdes användningen som smidig men fortfarande var effekten av Biovinassen svår att se. Under odlingssäsongen 2003 ska grundgödsling med stallgödsel göras och någon ytterligare gödsling med Biovinass ska inte tillföras. Odlaren tror att Biovinass i kombination med något annat gödselmedel ex stallgödsel kan ge en bra växtnäringsförsörjning till ekologiska grönsaker.
GÅRD 3. Avser år 2000 Gården är en ren växtodlingsgård och har inte några djur. Gården har totalt 730 ha varav 40 ha svarta vinbär, 7 ha jordgubbar, 12 ha nypon, 150 ha potatis och 450 ha spannmål. Svarta vinbär och nypon odlas ekologiskt sedan 1998 medan övrig odling bedrivs på konventionellt sätt. Surkörsbär provodlas också. Vinbären och nyponen säljs till förädlingsindustri. Eftersom Biovinass använts enbart i vinbär som inte i ingår i någon växtföljd redovisas inte någon sådan. Mellan vinbärsraderna sås vitklöver som slås av flera gånger under säsong. Vitklövern hjälper till med kväveförsörjningen till vinbären och motverkar ogräs. Odlingsfakta för svarta vinbär där Biovinass använts. Gård 3 Svarta vinbär Ben Lommond, Ben Alder och Öjebyn Förfrukt - Plantering Buskarna är mellan 5-15 år Radavstånd 4 m Plantavstånd 0,5 m Ca 300 l Total areal vitkål där Biovinass använts 30 ha 1 gång i början av juni. Koncentration Outspädd Biovinass Övrig gödsling / ha Gröngödsling med vitklöver som klipps flera gånger Skördetidpunkt Augusti Avkastning, ton / ha Ca 2 ton Biovinassen spreds här med hjälp av hydraulspruta med slang som gav en koncentrerad stråle Biovinass i varje rad. Biovinass upplevdes inte som praktiskt eftersom munstyckena i sprutan sattes igen vid spridningen. Odlaren upplevde att Biovinass gav en god näringseffekt på vinbärsbuskarna. Under 2001 och 2002 användes inte Biovinass eftersom vitklövern då hade etablerat sig och beräknas ge näringstillskott till vinbärsbuskarna.
GÅRD 4. Avser 2002 Gården har 30 ha växtodling varav ekologiska hallon odlas på 1 ha sedan 1997. För övrigt odlas 24 ha spannmål på konventionellt sätt och 5 ha är träda. Det finns inte några djur på gården. Hallonen säljs direkt till affär och genom hemförsäljning. Hallonen ingår inte i någon växtföljd Odlingsfakta för hallon där Biovinass använts. Gård 4 Hallon Allgonguine, Glen Preussen, Moy Preussen Förfrukt - Plantering 1997 Radavstånd 3 m Plantavstånd 80 cm Ca 1000 l Total areal vitkål där Biovinass använts 1 ha 4-5 gånger under juni-juli Koncentration Utspädd med okänd mängd vatten. Övrig gödsling / ha Flytgödsel från nöt o svin3 kbm Skördetidpunkt Juli augusti Avkastning, ton / ha Ca 1,2-1,4 ton Här har Biovinass vattnats ut genom en droppslang som ligger i hallonraden. När Biovinassen är ny blandar den sig med vattnet och det är inga problem med igensättning av munstycken men när Biovinassen blir äldre uppstår problem med igensättning av bevattningssystemet. Stoppen går att ta bort men det tar tid. Under 1999 tillfördes endast Biovinass som gödslingsmedel. Detta gav dålig effekt vilket gjorde att även en besprutning på bladen med Biovinass gjordes. Bladbesprutningen upplevdes ge en positiv gödslingseffekt på hallonen. Vid bladgödslingen var koncentrationen 1 del Biovinass till 10 delar vatten. Bladbesprutningen gjordes för hand med hjälp av slang och sprutmunstycke. Biovinass används nu regelbundet under säsong men i kombination med flytgödsel som sprids under våren- försommaren. Odlaren tycker att Biovinass fungerar bra i hallonodlingen som komplement till flytgödslet. Någon förändring på kvalitén hos hallonen har inte märkts.
GÅRD 5. Avser 2002 Gården är på 300 ha varav 75 ha är ekologiskt odlat. Grödorna som odlas ekologiskt är Höstoch vår- vete vardera på 15 ha, potatis 13 ha, Morötter 7 ha, Rödbetor 6,5 ha, Vitkål 2 ha, Vall/gröngödsling 13 ha och Svartträda 3,5 ha. Omläggningen av de 75 ha gjordes mellan 1989 2000. På den areal som inte odlas ekologiskt produceras spannmål och potatis. På gården finns också kalkoner. Grönsakerna säljs genom grossist. Växtföljd där Biovinass använts 1. Foderärtor 2. Vitkål 3. Vall 4. Höstvete 5. Vall 6. Höstvete Vallen innehåller rödklöver, vitklöver och rödsvingel. Vallen nerbrukas. Odlingsfakta för vitkål där Biovinass använts. Gård 5 Vitkål Impala Förfrukt Foderärt Plantering 17 maj Radavstånd 60 eller 80 cm Plantavstånd 43 cm 3500 kg Total areal vitkål där Biovinass använts 0,4 ha 10 maj Koncentration Outspädd Biovinass Övrig gödsling / ha - Skördetidpunkt 10-11 oktober Avkastning, ton / ha 48 ton Biovinassen spreds med hjälp av ett modifierat myllningsaggregat mellan raderna Problem med igensättning av munstycken kan uppstå men upplevs inte som något stort problem. Effekten av Biovinass bedömdes som god. Eftersom det är första året Biovinass används vet man inte om och hur Biovinass inverkar på lagringstiden hos vitkålen.. Skördenivån påverkades av att delar av fältet haft larvangrepp och dålig jordstruktur.
GÅRD 6. Avser 2001 Gården är på 30 ha inklusive arrende. Här odlas 4,5 ha grönsaker, 9 ha potatis, 13,5 ha spannmål samt 3 ha gröngödslingsvall. Gården har inte några djur. Omläggningen startade 1989 och avslutades 1993. Grönsakerna säljs direkt till butik och till kommunen. Växtföljd där Biovinass använts ( arrenderad mark för morot) 1. Spannmål 2. Potatis 3. Morot 4. Morot 5. Gröngödslingsvall Gröngödslingsvallen som brukas ner består av klöver, ängssvingel, rödsvingel och timotej. Odlingsfakta för morötter där Biovinass använts. Gård 6 Morot Bolero, Janette Förfrukt Potatis Sådd 22 maj Radavstånd 85 cm Plantavstånd 50-55 plantor/m 1000 l = 1300 kg Total areal vitkål där Biovinass använts 2 ha 1 gång i slutet av juli Koncentration 1 del Biovinass och 3 delar vatten Övrig gödsling / ha I början av maj 600 kg Biokomb 6-3-12 Skördetidpunkt Slutet av september-oktober Avkastning, ton / ha Ca 45 ton En gödseltunna med slangar där Biovinassblandningen rinner ut genom självtryck i raderna användes. Odlaren provade även med ogrässpruta men det fungerade inte eftersom munstyckena sattes igen av Biovinassen. Morotsblasten fick en grönare färg 1-2 veckor efter spridningen så effekten av Biovinass upplevdes som god.
Sammanfattning: Erfarenheterna från användningen av Biovinass visar på olika upplevelser om hur Biovinass fungerat som kväve- och kalium- källa. Några odlare tycker att resultatet av användningen av Biovinass varit godkänd medan andra menar att Biovinass inte haft någon effekt. Orsaken till de olika resultaten kan ex vara, vilken kultur som odlas, befintligt växtnäringsinnehåll i jorden, jordart, vilken mängd Biovinass som vattnades ut. För att få en bättre bild av orsakerna bakom de olika resultaten skulle det ha varit bra om markkarteringsanalys hade tagits för att få kunskap om jordart och dess näringsinnehåll. Spurwayanalyser skulle ha tagits för att följa upp växtnäringsförändringar under säsongen vid användningen av Biovinass hos de olika gårdarna. Dessa analyser har inte varit möjliga för mig att ta i detta projekt då gårdarna är spridda över en stor geografisk yta.