Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga

Relevanta dokument
Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga

Unga som varken arbetar eller studerar UVAS

RAKS (1993)

Eslöv Alla unga kan jobba eller studera Synliggör ungas kompetens!

TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET. Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2014:4 ABC FÖR UNGA TILL ARBETE

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

RAKS. (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis. 2. Försörjningsaktiviteter under året

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan

Nordiska Ministerrådet

Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

Arbetsmarknadens sju huvudanknytningar

Sjukdom eller funktionsnedsättning(>7 mån) Sjukdom eller funktionsnedsättning(>7 mån) Sjukdom eller funktionsnedsättning(>7 mån)

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Seminariedagar Bemötande och Lösningsfokus Funktionsnedsättningar och Hjälpmedel Välja om/välja nytt

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping Fal-Jobb

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Temadag. Elever med långvarig frånvaro Unga vuxna utan arbete eller studier

ETABLERING VIA ARBETE (EVA)

Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december Elisabeth Kastman Krantz

Översikt transnationellt erfarenhetsutbyte Projekt Arbetsliv 2012

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/

Unga och arbete Strukturella hinder och individuella lösningar i arbetsmarknadspolitiska projekt en kunskapsöversikt

Skolverksamhet inom kommunala aktivitetsansvaret Fristadshus.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

/Oneeighty. Att nå de onåbara

VÄLKOMNA! Porten När både människor och företag ska växa.

huvudanknytning, huvudsaklig inkomstkälla, och etablering, vilket ger en socioekonomisk sida av etableringen på arbetsmarknaden.

Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017

Samordningsförbundet

Motverka studieavbrott (motverka utanförskap) Vad vet vi från forskningen och beprövade erfarenheter inom Plug In-projektet?

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Bilaga 1c. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Hammarö kommun

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

På väg till jobbet. ESF Projekt Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare

Arbete med Unga på Arbetsförmedlingen

2012 ISSN ISBN

Bilaga 4 Nuläge och måluppfyllelse Hässleholm,

Unga som varken arbetar eller studerar

Delegationen för unga till arbete. (Dua)

Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten?

En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support

Supported Education. Studier med stöd

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/rev ök 2016/bilaga 3 (2016).

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Begäran om utökad budgetram för barn- och utbildningsnämndens skolverksamhet inom det kommunala aktivitetsansvaret - Fristadshus

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Hela staden socialt hållbar

Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen

Kartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1

Europeiska socialfonden

Begäran om utökad budgetram för barn- och utbildningsnämndens skolverksamhet inom det kommunala aktivitetsansvaret - Fristadshus

Samverka för förbättrade möjligheter för nyanlända med ohälsa och/eller funktionsnedsättning att komma ut i arbete eller studier

Arbetsmarknadsutsikter

Personer med svag ställning på arbetsmarknaden SWECO

Att arbeta inom Stöd och service

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3

ESF-projekt Samstart Skype möte

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Värend

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare

Livets skola, eller livet efter skolan?

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

KREATIVA PROJEKT ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I. Kartläggning av projekt i programområde 2. Kartläggning av ungdomssprojekt i programområde 2

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar

TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA!

Etableringshub en pilot med nyföretagarstöd för nyanlända

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Hälsofrämjande etablering Växjö. Ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Växjö kommun

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Verksamhet i samverkan (bilaga 3)

Kortutbildade i Stockholms stad

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Implementering av verksamhet 3.4.4

Beskrivning av tjänsten

Det kommunala aktivitetsansvaret

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Tillhör verksamhetsberättelse 2015 Samordningsförbundet Västerås. Insatsintention i Samordningsförbundet Västerås

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Lokal överenskommelse

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Internationella kvinnor. En Malmögemensam insats för stadens kvinnor, födda utanför EU/OECD finansierad av FINSAM Malmö

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Anställningsbar i tid

Delområde Växjö. Ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Växjö kommun

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

Transkript:

Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga

Målgruppen Metoder/arbetssätt Systemfel

Målgruppen Problembilden är komplex (projektens bedömning av sin målgrupp) Inte avslutad utbildning Depression Bristande kunskaper i svenska språket Läs- och skrivsvårigheter Saknar arbetslivserfarenhet Neuropsykiatrisk nedsättning Fysisk funktionsnedsättning Intellektuell funktionsnedsättning Social fobi Kriminalitet Missbruk Problem i hemmet

Målgruppen Vad gör de? Unga som varken arbetar eller studerade Hela året 2011 % 16 25 år 112 100 individer varav 18 300 i 31,3% åldern 16-19 år Invandrat under året 7,2 % Statliga arbetsmarknadsåtgärder (>7 % mån) 20,5 % Kommunalt stöd/åtgärder (>7 mån) 6,8 % 19,4 % 16 19 år 59,0 % % Omvårdnad av barn (>7 mån) 5,5 % Sjukdom eller funktionsnedsättning(>7 % mån) 11,3% Kombination av stöd 1 12 månader 17,1 % Ingen känd aktivitet % 31,5 % % 20 25 år 26,2 %

För statistik på läns eller kommunnivå Temaunga.se

Ungdomsstyrelsen 2013

Målgruppen; 10 orsaker till avhopp, 379 unga deltagare 1. Mobbning och socialt utanförskap 46 % 2. Bristande pedagogiskt stöd i skolan 26 % 3. Vuxna som inte bryr sig 4. Dåligt bemötande i skolan 5. Bristande stöd efter lång frånvaro 6. Stökig skolmiljö 7. Behov av mer praktik och mindre teori 8. Fel val 9. NPD som inte upptäckts 10.Dåliga hemförhållanden

Metoder; Möta behoven kräver samarbete och många typer av stöd Hälften av projekten använder minst 10 metoder/arbetssätt Vanligt i ungdomsprojekten Samtalsstöd Praktik Motivationshöjande insatser Stöd för att deltagaren ska få en struktur i sin vardag Vägledning i att söka arbete Yrkesutbildning Vägledning i att söka studier Vidareslussning till stöd/andra insatser Stöd för att avsluta grundskole- eller gymnasieutbildning Vägledning stimulera entreprenörskap/eget företagande Friskvård Entreprenörskap Transnationellt erfarenhetsutbyte med andra länder Psykologstöd Tid utomlands i arbete, studier eller praktik för deltagare Mindre vanligt i ungdomsprojekten

Metoder Transnationellt utbyte Praktik Coachning Sommarjobb Friskvård Entreprenörskap Individuellt anpassade insatser Tydligt syfte med varje insats Samarbete med arbetsgivare Långsiktighet det får ta tid

Coachning Syfte Nätverk Tillit Många unga föredrar gruppcoachning Tid Stöd för coacherna Etiska riktlinjer Professionella nätverk Coachning ersätter ej utbildning /arbetslivserfarenhet Jobcollege, Unga till arbete, Jobready, UPP!

Praktik Förberedelse Tydligt syfte Reguljär uppföljning Dokumentation av lärande Vetskap om vad som händer sedan Relationen till arbetsgivaren 2a chansen, Jobb i Hyllie, Shift, Ungdomslotsen

Friskvård Schemalagd friskvård även fysisk Delaktighet i planering och genomförande Helhetsperspektiv och individuella mål Måltider tillsammans Kul och tillgängligt rätt miljö Regelbunden handledning och utveckling för personalen långsiktighet Skyddsnätet, Utsikten, Transit, Sesam

Metoder Entreprenörskap Hinder Intresse och motivation Dåligt självförtroende hos deltagarna Attityder hos aktörer i stödsystemet Regelsystemet Framgångsfaktorer Samverkan Socialt företagande Projektets legitimitet Studiebesök och förebilder Filmarbetare på väg, LINK, Inkubatorn, Plannenmakers

Framgångsfaktorer i projektens arbete med unga Multikompetens Samverkan och samlokalisering Helhetsperspektiv Frivillighet Bemötandet och engagemanget En flexibel verktygslåda Samarbete med arbetsgivare Tid

Det går bra för projekten

Pay off analys, 28 projekt Den faktiska kostnadsminskningen/individ ett år efter projektdeltagande, projektkostnad avräknad 5 år (440 000 SEK) Pensionsålder (67 år) 1 år 36 000 SEK 592 individer=över 21 miljoner

Men Sedan då?

För implementering behövs Politisk förankring och strategisk styrning Utgår från reella behov i organisationen Ekonomiskt försvarbart Alla är delaktiga Tid och uthållighet

Systemfel Implementeringen behöver prioriteras Vad ska utvecklas? (behovsanalys) För vem? (målgruppsanalys) Hur och av vem? (omvärldsanalys/kontext/ nära ordinarie verksamhet, ordinarie personal) Fokus på effektmål (strukturell förändring) inte projektmål (antal deltagare) Möjligt att implementera (inte för dyrt) Implementering styrgruppens ansvar inte projektledarens Rätt personer i styrgruppen (mandat att fatta beslut) Tänk implementering före dag ett behoven i regionen Se till att utvärderingen svarar på de frågor mottagaren behöver svar på för att det ska kunna gå att ta ställning till implementering

Systemfel Problematiskt att samverka mellan myndigheter men inte pga. sekretesslagstiftningen Utvärdering och uppföljning - Svårt lära från genomförda insatser Unga hoppar av skolan Kartläggningen har brister unga anvisas fel Regelverk hos Arbetsförmedlingen Medfinansiering Kartläggningen har brister unga anvisas fel

men Kom ihåg Bra resultat Taskiga förutsättningar

www.temaunga.se susanne.zander@ungdomsstyrelsen.se

0 = etablerad 1= svagt etablerad Det är endast personer som är anställda (helårsanställd, nyanställd, avgången eller delårsanställd) som får en markering om etableringsgrad. Personer som är egna företagare eller har fåmansaktiebolag kan i viss mån välja hur mycket ersättning de skall ta ut ur företagen, dvs. styra sin egen företagarinkomst. Detta gör det i praktiken omöjligt att beräkna etableringsgrader för denna grupp av personer på basis av inkomsten, således har Kombinatörer, Företagare och Personer utan arbete NULL i variabelvärde. Det är viktigt att komma ihåg att en individ kan ha en svag anknytning till arbetsmarknaden ett visst år på grund av att han/hon haft andra kompletterande inkomster under det året. Det kan t.ex. vara inkomst från sjukskrivning eller föräldraledighet. Gräns för individens etablering till arbetsmarknaden Raks_EtablGrans Gränsvärde för etablering på arbetsmarknaden. Är en individs inkomst av förvärvsarbete är lägre än denna gräns anses individen vara svagt etablerad på arbetsmarknaden. OBSERVERA att etableringsgränsen anges i 1000-TAL KRONOR medan övriga inkomster redovisas i 100-tal kronor För att få fram gränsvärdet för svag etablering har medianinkomster beräknats för de individer som har förgymnasial utbildning 9 (10) år eller kortare för varje åldersgrupp och kön. Det är totalt 57 åldergrupper, vilket gör att vi får 114 olika medianvärden. Vid beräkningen av medianvärdet används alla personer som enbart hade inkomst av förvärvsarbete, d.v.s. exkluderar alla företagare. Personerna kommer från fyra olika huvudanknytningar (helårsanställd, nyanställd, avgången eller delårsanställd) med olika antal KTM för dem som inte har varit helårsanställda. För att kunna jämföra alla personer med helårsanställda har en viktad årsinkomst beräknats för dem som inte har varit helårsanställda. En nyanställd som har arbetat 2 månader och haft en KU på 30 000 kr får t.ex. en viktad årsinkomst på 12/2*30 000 = 180 000 kronor. Medianvärdena multipliceras sedan med 0,6 (60 procent) för att få fram gränsvärdet för respektive grupp. Vi har valt just 60 procent pga. att litteraturen om ekonomisk fattigdom använder denna procentsats (av disponibel inkomst) för att beräkna om ett hushåll ska definieras som fattigt eller inte.