Sid 1 (6), Institutionen för psykologi 2009 1. Målsättningen med kvalitetsutvecklingsarbetet Eftersom de resurser som ställs till institutionens förfogande är begränsade innebär detta arbete att prioriteringar måste göras. För att kunna göra prioriteringar som bäst gynnar studenterna i deras studiesituation och de anställda och deras arbetsmiljö måste institutionen få en bättre insikt i sin egen verksamhet samt se över sina relationer med studenterna, medarbetarna samt övriga samarbetspartners. Man vill dessutom också ta fram verktyg för uppföljning och återkoppling så att en mer effektiv och mer ändamålsenlig verksamhet kan erhållas. Ledordet i ett kvalitetsarbete är kontinuitet. Detta innebär att huvudmålsättningen är att kvalitetsarbetet skall bli en naturlig del av den ordinarie verksamheten. Ett kvalitetsarbete skall därför utformas så att förutsättningar skapas för att verksamheten skall kunna driva ett kontinuerligt kvalitetsarbete på egen hand. Det förutsätter en väl formulerad vision och strategi för verksamheten, kännedom om den egna verksamheten, nyckeltal och mål som tydliggör visionen och strategin, uppföljning av målen och att arbetssättet blir en del av vardagen. 2. Institutionens verksamhetsområde och organisation Institutionen för psykologi har ca 80 anställda och har sammanlagt ca 675 studenter på olika kurser varje termin. Vid institutionen bedrivs forskning inom ett flertal områden, t.ex. kognitiv psykologi, neuropsykologi, utvecklingspsykologi, klinisk psykologi, arbets/organisationspsykologi och psykologi inom IT-området. Utbildningsuppdragen omfattar Psykologprogrammet, Psykologprogrammet med inriktning mot idrott, Kognitionsvetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer och ett stort antal kurser på grundläggande och avancerad nivå samt forskarutbildning. Institutionen för psykologi hör till Samhällsvetenskapliga fakulteten och har sina lokaler i Beteendevetarhuset på campus. Vid institutionen finns en psykologmottagning där studerande på psykologprogrammet erbjuder enskilda personer möjlighet att få psykoterapeutiska samtal till en låg kostnad. Institutionen för psykologi består av c:a 5 professorer, 31 lektorer/lärare, 15 doktorander, 13 forskningsassistenter, och 15 stödpersoner. Ledningsstukturen visas i figuren. 2009 infördes prefektstyre vid Umeå universitet i enlighet med Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens beslut ifrån 08-12-10 (Införande av prefektstyre - Regler för institutionernas beredningsorganisation m.m.). Prefekten fattar samtliga beslut vid institutionen. Beslutsfattandet sker vid regelbundna och protokollförda beslutsmöten utifrån en av prefekten i förhand upprättad dagordning. Prefekten har till sitt stöd en ledningsorganisation som består av personer (biträdande prefekter, studierektorer, verksamhetschef, och samordnare) och beredandeutskott (planering, utbildning, forskarutbildning, och forskning) med delegerade ansvarsområden.
Sid 2 (6) 3. Prioriterade områden i institutionens kvalitetsutvecklingssystem Institutionen har verkat för ett långsiktigt hållbart kvalitetsutvecklingssystem med följande inslag: Utbildning på grund och avancerad nivå Utbildning på forskarnivå Kursutvärderingar efter varje kurs Regelbundet återkommande granskning och revidering av utbildningar Aktivt studentinflytande i beredningsgrupper/beslutsmöten Uppföljning av genomströmningen Samhällsvetarenkäten som görs vartannat år Forskningen Kursutvärderingar efter varje kurs Aktivt studentinflytande i beredningsgrupper Årlig uppföljning av individuella studieplaner Uppföljning av genomströmningen Intervjuer av utexaminerade 1 år efter disputationen Uppföljning av externa medel Uppföljning av publicering av forskningsresultat
Sid 3 (6) Psykologmottagningen Kvalitetssäkring görs systematiskt på individ och verksamhetsnivå inom ramen för en av kurserna på psykologprogrammet Den kliniska verksamheten har Socialstyrelsen som tillsynsmyndighet, vilket innebär att PM lyder under hälso- och sjukvårdslagens lagstiftning och föreskrifter som t.ex. Patientjournallag, Sekretesslag, Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, Utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården mm, samt tillämpar Yrkesetiska riktlinjer för psykologer i Norden (Sveriges psykologförbund, 1998). 4. Ansvarfördelning för det övergripande kvalitetsutvecklingsarbetet Prefekt Ansvar för personal, administration, ekonomi och handlingsplaner. Biträdande prefekt forskning Ansvar för forskning och forskarutbildning Biträdande prefekt utbildning Ansvar för utbildning på grund- och avancerad nivå Studierektor för psykologprogrammen Studierektor för kognitionsvetenskapliga programmet och beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer Studierektor för övriga utbildningar på grund- och avancerad nivå Studierektor för forskarutbildningen Ansvar: Operativt ansvar för genomförande av utbildningarna Verksamhetschef för psykologmottagningen Ansvar i enlighet med Socialstyrelsens bestämmelser It samordnare Ansvar: Operativt ansvar för institutionens IT miljö Planeringsutskott (PU) Gruppen leds av prefekten. Biträdande Prefekter, Studierektorer (Grundutbildning, Psykologprogrammen, Forskarutbildning, och BIT/KogVet), Verksamhetschef psykologmottagningen, IT samordnare, ekonomi (alternativ personal) administratör ingår i gruppen. Studentrepresentanter ska adjungeras när frågor som har särskild relevans för utbildningen tas upp.
Sid 4 (6) Träffas löpande vart 3:e vecka ned undantag för semesterperioden. Minnesanteckningar skrivs och läggs ut på Sharepoint och anslås på anslagstavlan i personalrummet. Utbildningsutskott för grundnivå och avancerad nivå (UG) Gruppen leds av Biträdande prefekt med inriktning mot utbildning. Studierektor för Grundutbildning, Studierektor för BIT/KogVet, Studierektor för psykologprogrammen, en administratör (ständigt adjungerade som sekreterare), 2 lärare (utvald av lärarekollegiet) och tre studentrepresentanter ingår i gruppen. Studievägledare bör adjungeras när frågor som har särskild relevans för vägledning tas upp. Studierektor för forskarutbildningen och en doktorand från forskarutbildningsutskottet ska adjungeras när kurser på avancerad nivå behandlas. Träffas vid behov men minst två gånger per termin. Kallelse skickas ut. Protokoll skrivs (och justeras av biträdande prefekt och en andra utskottsmedlem) och läggs ut på Sharepoint och anslås på anslagstavlan i personalrummet. Forskarutbildningsutskottet (FOU) Gruppen leds av Studierektor för forskarutbildningen. Biträdande prefekt med inriktning mot forskning, en administratör (ständigt adjungerade som sekreterare), 2 professorer (utvald av professorsgruppen), 2 handledare (utvald av handledarekollegiet) och 2 doktorandrepresentanter ingår i gruppen. Träffas vid behov men minst två gånger per termin. Kallelse skickas ut. Protokoll skrivs (och justeras av studierektorn för forskarutbildningen och en andra utskottsmedlem) och läggs ut på Sharepoint och anslås på anslagstavlan i personalrummet. Forskningsutskottet (FU) Gruppen leds av en professor utsedd av prefekten. Biträdande prefekt med inriktning mot forskning och en andra forskare av minst docentkompetens (utvald av forskarkollegiet) ingår i gruppen. Studierektor för forskarutbildningen och/eller en doktorandrepresentant från Forskarutbildningsutskottet bör adjungeras när frågor som har särskild relevans för utbildningen eller doktoranders situation tas upp. Träffas vid behov men minst en gång per termin. Minnesanteckningar skrivs och läggs ut på Sharepoint och anslås på anslagstavlan i personalrummet. 5. Övriga områden Utöver beredningsgrupper finns flera forum för diskussion om särskilda frågor som beror olika delar av verksamheten.
Sid 5 (6) Institutionsgemensam Träffas minst två gånger per termin. Träffen leds av prefekten eller en biträdande prefekt och är öppet för alla personal. Institutionsgemensamma arbetsplatsträffar fokuserar huvudsakligen på information ifrån ledningen om den löpande verksamhet och består bland annat av fasta punkter kring arbetsmiljö, personalfrågor, ekonomi, forskning, utbildning och aktuella samverkansfrågor (se Bilaga 1 Agenda for institutionsgemensamma arbetsplatsträffar). Utrymme för dialog och frågor initierad av personal ska ges men ingående diskussioner sker främst i andra APT forum. Minst en gång per år hölls en längre träff för fördjupade diskussioner om institutionen och långsiktiga planering. Minnesanteckningar skrivs och läggs ut på Sharepoint. Administrativa rådet Träffas vid behov fast minst en gång per terminen. Leds av prefekten. Frågor av särskild relevans för administrativ personal diskuteras. Öppet för alla administratörer. Minnesanteckningar skrivs och läggs ut på Sharepoint. Professorsgruppen Träffas vid behov fast minst en gång per terminen. Leds av biträdande prefekt med inriktning mot forskning. Frågor av särskild relevans för professorer diskuteras. Öppet bara för professorer. Minnesanteckningar skrivs och läggs ut på Sharepoint. Utbildningskollegiet Träffas vid behov fast minst en gång per terminen. Leds av biträdande prefekten med inriktning mot utbildning. Frågor av särskild relevans för utbildning diskuteras. Öppet för alla som är involverad i utbildningsfrågor. Minnesanteckningar skrivs och läggs ut på Sharepoint. Handledarekollegiet Träffas vid behov fast minst en gång per terminen. Leds av studierektor för forskarutbildningen. Frågor av särskild relevans för handledare på forskningsutbildning diskuteras. Öppet för alla handledare. Minnesanteckningar skrivs och läggs ut på Sharepoint. Forskarkollegiet Träffas vid behov fast minst en gång per terminen. Leds av biträdande prefekten med inriktning mot forskning. Frågor av särskild relevans för forskare diskuteras. Öppet för alla med forskningsintresse. Minnesanteckningar skrivs och läggs ut på Sharepoint. Studentträff Träffas vid behov fast minst en gång per läsåret. Leds av prefekten och i samarbete med studentorganisationerna. Även andra från institutionsledning bör delta. Frågor av särskild relevans för studenter diskuteras. Öppet för alla studenter. Minnesanteckningar skrivs och läggs ut på Sharepoint. 6. Statistik och nyckeltal Institutionen följer sök- och genomströmnings statistik på alla utbildningar som en indikator på utbildningskvalitet liksom antal studentärenden som lyfts fram av studentkåren. Viktiga forskningsnyckeltal är antal peer-reviewed artiklar per år och andel externfinansiering i forskningsbudget. Över 90% av institutionens lärare är disputerade (varav 10 är docentkompetenta) och med bara några enstaka undantag, har all undervisande personal genomgått
Sid 6 (6) pedagogiskutbildning. Alla doktorander har minst en handledare av docentkompetens (de allra flesta med minst en handledare som är professorskompetent) och med bara några enstaka undantag har alla handledare genomgått handledareutbildning. 7. Medverkan/återkoppling Kvalitetsfrågor diskuteras vid varje beredningsgruppsmöte. Minnes anteckningar eller protokoll från beredngingsgrupperna presenteras vid institutionsgemensam träffer. Alla kallelser och protokoll (liksom mötesanteckningar) är tillgängliga via institutionens Sharepoint dokumentserver och anslås på anslagstavlan i personalrummet. Kursutvärderingar är tillgängliga till studenter och anställda via institutionens Sharepoint dokumentserver och alla utvärderingar ventileras vid GUN:s möten. Övergripande och strategiska institutionsfrågor diskuteras vid institutionens årliga personaldag och studierektorer håller ett planeringsmöte för undervisande personal inför varje års bemanningsarbete. Planeringsutskottet följer det fortlöpande operativa kvalitetsarbetet under året. En sammanfattning och analys av årets kvalitetsarbete presenteras varje år i institutionens verksamhetsberättelse. Kvalitetssäkrings projekt utanför den fortlöpande arbete har alltid ett specifikt slutdatum och rapporteringskrav. Medarbetareenkäten som genomförs av universitetet utgör en viktig del av uppföljning av kvalitetsarbete med personalens kompetensutveckling och arbetsmiljö. Doktorander som disputerar är kontaktade ett år efter disputationen och intervjuas om deras doktorandtid hos oss. 8. Prioriterade kvalitetsfrågor Integration av genusperspektivet i psykologprogrammet (GIPP) är för närvarande prioriterad på institutionen. Docent Eva Magnusson leder projektet. De långsiktiga och övergripande målen för institutionens arbete med integrering av genusperspektiv och andra intersektionella perspektiv, är att komma bort från dagsläget där sådana perspektiv blir ett tillägg i den ordinarie undervisningen. Istället ska dessa perspektiv integreras i samtliga kurser, och även fördjupas och vidareutvecklas genom hela utbildningen. Det kortsiktiga målet, som samtidigt är målet för GIPP-projektet, har fyra delmål: (a) att alla lärare på institutionens psykologikurser inom psykologprogrammen ska bli förtrogna med vad dessa perspektiv allmänt innebär för psykologiämnet, (b) att lärarna ska ha konkreta och specifika kunskaper om vad perspektiven innebär för deras egna undervisningsområden, (c) att lärarna ska ha tillägnat sig tillräckliga genusanalytiska färdigheter för att kunna svara mot studenternas önskemål om att dessa perspektiv behandlas seriöst och analytiskt i förhållande till psykologisk teori och praktik, och (d) att det ska finnas ändamålsenlig kurslitteratur om dessa perspektiv till alla psykologikurser inom Psykologprogrammen. Projektet har påbörjats och beräknas att vara klar vid årsskiftet 2009/2010. Andra projekt som snart börjas är en genomsyn över kvalitén av utbildningen till internationella studenter och en översyn av integrering av kurser på avancerad nivå och forskarutbildningen.