Policy för doktorandhandledning, Kulturgeografi, Umeå universitet

Transkript

1 Policy för doktorandhandledning, Kulturgeografi, Umeå universitet Denna policy är fastställd vid prefektens beslutsmöte Policyn är ämnad att komplettera och förtydliga Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid den samhällsvetenskapliga fakulteten (dnr ). Policyn skall gälla för examen i Kulturgeografi från Roller och ansvarsfördelning Handledare Handledarna har tillsammans med doktoranden ansvaret för handledningens innehåll, progression, kvalitet och kontinuitet. Doktoranden bör träffa huvudhandledaren så snart som möjligt efter antagning (se bilaga för underlag vad det inledande samtalet bör handla om). Handledaren är även den person som doktoranden vänder sig till när det gäller den individuella studieplanen (ISP), kurser, konferenser och internationalisering som kan vara lämpliga, samt förstås frågor om avhandlingen. Handledaren är med andra ord den person doktoranden oftast vänder sig till. Vanligtvis har varje doktorand 2-4 handledare, där en person (huvudhandledaren) har huvudansvaret. Den totala handledningstiden delas mellan de olika handledarna. Huvudhandledaren har en skyldighet att vid avvikelser från den individuella forskarutbildningsplanen redogöra för dessa avvikelser i handledarkollegiet och också diskutera lämpliga åtgärder. Hela forskarhandledningsgruppen har ett ansvar för utbildningens kvalitet och att avhandlingen uppfyller de krav som ställs i utbildningsplanen.

2 Prefekten Denne person har det övergripande personal- och arbetsmiljöansvaret. Det betyder att vid frågor som rör semester, ledighet, arbetsmiljö (fysisk och psykosocial) vänder sig doktoranden till prefekten. Det är därför prefekten som håller medarbetarsamtal med doktoranden. Den enskilde doktoranden har inte befogenhet att träffa avtal med Print & Media (eller annat tryckeri) och uppstår frågor om extrakostnader i samband med tryckning ska handledaren i samråd med prefekt ta det beslutet. Forskarutbildningsansvarig Har det mer administrativa uppdraget att se till att alla doktorander lämnar in ISP, att olika kurser kan inkluderas i en kulturgeografisk avhandling, att kurspoäng rapporteras in, och är också referensperson i handledningen. I rollen som referensperson ska forskarutbildningsansvarig delta vid den årliga revideringen av ISP tillsammans med doktorand och handledare. Detta möte fokuserar på själva utbildningen och inte specifika delar av avhandlingstexten. Intyg över avklarade forskarutbildningskurser lämnas till forskarutbildningsansvarig (och inte till administratör). Administratören rapporterar in kurser i LADOK, men först sedan kurserna är godkända av forskarutbildningsansvarig. Doktorandseminarier och läsningar av avhandling Presentation av avhandlingsplan Inom sex månader från antagning ska doktoranden presentera innehållet i avhandlingsplanen för institutionen. Detta för att i ett tidigt skede kortfattat redovisa avhandlingens övergripande syfte,

3 teorier och metoder där fokus kommer ligga på motivering och genomförande av avhandlingsarbetet. Texten distribueras innan seminariet och en intern läsare ur handledarkollegiet förbereder frågor och kommentarer. Efter presentationen diskuterar doktorand, läsare och handledare eventuella revideringar av planen. Efter att avhandlingsplanen presenterats, och eventuellt reviderats, kan den också godkännas av institutionen. Mittseminarium Efter halva studietiden hålls ett mittseminarium till vilket en extern läsare samt en till två interna läsare utses. Läsarna skall inte ingå i doktorandens handledargrupp eller i eventuellt projekt som finansierar avhandlingen. Syftet med mittseminariet är att stämma av hur avhandlingsarbetet fortlöper och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte med en vidare krets av forskare. Vid mittseminariet presenteras avhandlingens olika delar där såväl genomarbetade texter som arbetsmaterial (t.ex. bearbetningar av intervjuer, modellskattningar, utkast till teoriavsnitt, förslag på kappa som visar avhandlingens huvudsakliga inriktning etc.) skall ingå. Avhandlingsmanuset ska göras tillgängligt i god tid innan seminariet så alla ges möjlighet att läsa och kommentera manuset. Efter seminariet sammanträder de olika läsarna samt handledare och sammanfattar de viktigaste kommentarerna som sedan kommuniceras med doktoranden. Detta dokument läggs sedan in i den individuella studieplanen och utgör en grund för eventuella revideringar. Slutseminarium/föropposition Innan det slutliga manuskriptet färdigställs hålls ett slutseminarium/föropposition. Till detta seminarietillfälle utses dels en extern föropponent som granskar avhandlingsmanuskriptet och diskuterar dess innehåll vid ett internt seminarium vid institutionen,

4 dels två läsare ur forskarhandledningsgruppen (professorer eller docenter). De två sistnämnda skall inte vara direkt involverade i handledningen. De två läsarna skall skriftligen sammanfatta sina synpunkter och kommunicera detta med doktorand och handledare. Vid slutseminariet bör samtliga delar av avhandlingen föreligga. Avhandlingens mer väsentliga delar såsom introduktion, litteraturöversikt, metodbeskrivning, resultat, analys och konklusion får inte saknas. Slutseminariet leds av en seminarieledare som inte är direkt involverad i avhandlingsprojektet som handledare, medförfattare eller dylikt. Slutseminariet bör normalt sett omfatta två timmar. Skulle mer tid erfordras skall så också ske. Avbrott för lunch, kaffe etc. är möjligt, varefter överläggningarna återupptas. Avhandlingsmanuset ska göras tillgängligt i god tid innan seminariet så att alla ges möjlighet att läsa och kommentera manuset. Efter seminariet diskuterar föropponent, handledare samt de två läsarna tillsammans manuskriptet. En sekreterare (forskarutbildningsansvarig eller den prefekten delegerar detta till) sammanställer en lista med synpunkter som utgör grunden till en diskussion mellan handledare och doktorand om hur arbetet skall planeras efter slutseminariet. Disputationen bör planeras på ett sådant sätt att det finns tillräckligt med tid att åtgärda eventuella synpunkter som kommer fram vid föroppositionen. Disputationen bör tidigast ske tre till fyra arbetsmånader efter föroppositionen. Slutläsning Innan manuskriptet går till eventuell språkgranskning, tryckning och spikning skall minst två docenter och/eller professorer ha läst och

5 bedömt manuskriptet vara redo för offentlig granskning. Handledarna kan inte ges detta uppdrag. Läsningen bör ske så snart hela avhandlingen föreligger och i god tid före tryckning. Tiden för läsningen bör vara minst två veckor. Slutläsningen syftar till att kunna ge en rekommendation att avhandlingsmanuskriptet är redo för ett offentliggörande. Läsningen omfattar hela avhandlingen (dvs. samtliga tidskriftsartiklar och kappa eller vid förekommande fall samtliga kapitel i monografi). Läsningen avser såväl helhetsbilden som kvaliteten på de ingående delarna. Redan granskade och accepterade eller publicerade artiklar respektive bokkapitel granskas också på samma sätt. Av särskild vikt är att kappan uppfyller kraven på att såväl sammanfatta artiklarna som att ge den nödvändiga teoretiska och analytiska bakgrunden samt att sätta in resultaten i ett bredare sammanhang. Efter denna sista läsning kan manuskriptet gå till tryck. Om läsningen ger upphov till en negativ rekommendation skall institutionens kulturgeografiska professors- och docentkollegium sammanträda så fort som möjligt och där komma överens om hur arbetet kan fortskrida och vilka åtgärder som bör genomföras. Efter mötet informeras doktoranden och en åtgärdsplan görs upp i samråd med doktorand och handledare. Vid en negativ rekommendation skall detta kommenteras skriftligt av läsarna. Utseende av granskare/läsare Alla läsare och granskare av avhandlingsmanuskriptet utses av prefekt eller biträdande prefekt. Involverade handledare betraktas som jäviga och deltar inte i diskussion eller beslut rörande läsare/granskare.