Policy för seminariebehandling av avhandlingsarbeten

Transkript

1 Beslutad i Fakultetsnämnden , reviderad / Policy för seminariebehandling av avhandlingsarbeten Policyn för seminariehantering syftar till att underlätta såväl doktorandens arbete med sin avhandling som institutionens kvalitetsgranskning av avhandlingsskrivandet. I de nordiska modellerna för forskarutbildning utgör arbetet med avhandlingar en viktig del av den forskning som bedrivs. Resultaten av sådana arbeten är därmed att betrakta som bidrag från vår fakultet till forskarsamhället. Avhandlingsarbetet är del av en utbildning och doktoranderna skall utveckla ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt och växa in i rollen som forskare och företrädare för det kunskapsfält inom vilket de verkar. Granskning och utveckling av pågående avhandlingsarbeten är därför ett centralt inslag i forskarutbildningen och sker genom öppna seminarier. Seminarier är inom akademien en etablerad form för att föra kvalificerade samtal om vetenskapliga frågor och avhandlingsseminarierna ansluter sig till denna tradition. Seminarierna leds av en seminarieledare, som utses av forskarutbildningen 1. Seminarier av detta slag utgör på så sätt en viktig arena för inskolning i vetenskapssamhället dess diskurser, villkor och ramar och bidrar till en metaförståelse av hur samtal kring vetenskaplig kunskap förs. En central del av den innehållsliga granskningen skall utröna om de enskilda avhandlingsarbetena tar sin utgångspunkt i ett definierat kunskapsfält och huruvida de genererar ett teoretiskt, metodologiskt och/eller empiriskt bidrag mot bakgrund av detsamma. En sådan granskning av planerade och pågående avhandlingsarbeten är ett viktigt inslag i forskarutbildningen, till gagn för doktoranden själv, för institutionen och även för det kunskapsområde som utvecklas inom ämnet/disciplinen. Avhandlingsarbetet skall av ovanstående skäl presenteras vid ett öppet seminarium vid minst tre tillfällen under forskarutbildningstiden. Dessa tillfällen benämns planeringsseminarium, mittseminarium och slutseminarium. Genomförda seminarier registreras i LADOK och i doktorandens individuella studieplan. Planeringsseminarier anordnas minst en gång per termin vid en gemensam doktorandkonferens medan övriga avhandlingsseminarier anordnas utifrån den enskilda doktorandens studietakt. Planeringsseminarium anordnas inte för doktorander, som antas mot den senare delen i en doktorandexamen, dvs. de som redan fullgjort en licentiatexamen. Mittseminarier anordnas i den forskningsmiljö doktoranden tillhör. Mittseminarium anordnas inte för doktorander antagna till licentiatexamen. Om en licentiatexamen avläggs som ett steg mot doktorsexamen, ersätts det obligatoriska mittseminariet med en licientiatexamination.

2 Planeringsseminarium Planeringsseminariet anordnas i form av en doktorandkonferens som utlyses av forskarutbildningen 1. Underlaget till konferensen ska bestå av en skriftlig plan för avhandlingsarbetet som skall ha godkänts av huvudhandledaren och som presenteras vid ett seminarium under konferensen. Seminariet ska vara ett stöd för doktoranden i inledningsskedet av arbetet och bör därför hållas termin två eller tre efter antagning som heltidsstuderande till forskarutbildningen, övriga doktorander tar upp sin plan termin tre eller fyra. Inför seminariet utses en eller flera diskutanter med minst doktorsexamen, vilka står för granskning och inledande diskussion av den framlagda planen. Diskutantens funktion är att ge konstruktiva synpunkter för avhandlingsarbetets fortskridande. Diskutanten kan även ta upp frågor och teman som doktorand och handledare angivit att de önskar synpunkter på. Planeringsseminariet syftar till att doktoranden skall få sin plan för avhandlingsarbetet granskad och diskuterad. Planen är en synopsis som ska ge en riktning i avhandlingsarbetet. Det är den vetenskapliga formuleringen av ett forskningsbart problem i relation till ett kunskapsfält som skall presenteras samt i relation till detta ange tänkbar teoretisk och metodologisk ansats. Eventuella forskningsetiska problem bör anges liksom ett resonemang kring planering av studiens genomförande. En tillfredsställande bedömning av planen markerar att institutionen på ett principiellt plan står bakom avhandlingsarbetet i den form det presenterats. Om seminarieledaren finner att avhandlingsplanen behöver kompletteras meddelas detta och ett godkännande sker senare. Praktiska anvisningar i bilaga 1 Mittseminarium Mittseminarium anordnas i doktorandens primära forskningsmiljö men det utlyses via forskarutbildningen 1. Mittseminariet bör liksom planeringsseminariet ha en formativ funktion, dvs. det skall utgöra ett stöttande inslag i arbetet. Av detta skäl anordnas mittseminariet då huvudhandledaren, efter samråd med doktoranden anser det vara mest lämpligt, dock senast då ett år återstår till ett tilltänkt slutseminarium. Inför seminariet utses en diskutant med minst doktorsexamen. På grund av avhandlingsarbetens olika karaktär kan textunderlaget se olika ut, men det bör vara relativt omfattande och minst innehålla utkast till avhandlingens inledande delar samt en påbörjad analys. Doktoranden inleder seminariet med att ge en kort sammanfattning och lägesbeskrivning av avhandlingsarbetet. Genom konstruktiva synpunkter på hur arbetet kan utvecklas hjälper diskutanten till att synliggöra det kunskapsbidrag arbetet kan komma att ge till kunskapsfältet. Samtidigt granskas och diskuteras hur arbetets svagheter skall hanteras. Mittseminariet syftar till att stödja doktoranden genom att diskutera och överväga olika alternativ och konsekvenser av dessa vid ett samlat seminarietillfälle. Vid skrivandet av monografier såväl som sammanläggningsavhandlingar är det av stor vikt att få en publik diskussion om arbetet, medan tid ännu finns att korrigera och utveckla tematik, analyser och argumentation. De delar av arbetet som behöver utvecklas och stärkas ytterligare noteras av huvudhandledaren och följs upp i den individuella studieplanen. Praktiska anvisningar i bilaga 2

3 Slutseminarium Slutseminariet anordnas och utlyses av forskarutbildningen 1. Principen för seminariet är att avhandlingen ska vara klar för disputation efter det att synpunkter från seminariet arbetats in. Huvudhandledare och biträdande handledare skall ha läst och godkänt att manuskriptet tas upp vid slutseminariet. Seminarieunderlaget för diskutant och seminarieledare utgörs av ett komplett avhandlingsmanus, som skall finnas tillgängligt i pappersformat för läsning tre veckor innan seminariet. Allt innehåll, i form av underlag och argumentation, skall finnas med, liksom en preliminär diskussion och en kortare sammanfattning på svenska/engelska. Seminariet genomförs i modifierad disputationsform med en diskutant, som är minst docentkompetent. Granskningen inleds dock inte med att diskutanten sammanfattar avhandlingen utan tiden används för att diskutera framlagt manus. Slutseminariet syftar till att granska ett nästan färdigt manus och därigenom förbereda doktoranden inför kommande disputation. Här prövas om forskningsfrågor, design, analys, argument och slutsatser är tydligt framskrivna och kommunicerbara med en läsare. Seminariet innebär för doktoranden att delta i en diskussion om vetenskaplig kunskapsproduktion. Seminariet ses också som en form av kvalitetssäkring från fakultetens och ämnets/disciplinens sida. Efter genomfört seminarium skriver seminarieledaren i samråd med diskutanten ett samlat omdöme utifrån de huvudsakliga synpunkter som framkommit. Omdömet lämnas till doktorand, huvudhandledare och FU. Om seminarieledaren finner att de omarbetningar som krävs är så omfattande att det krävs mer än tre månaders arbete, görs ytterligare en läsning av manuset innan avhandlingen tas upp till disputation. Detta sker genom att studierektor sammankallar två seniora forskare att tillsammans med seminarieledaren slutgranska ett reviderat manus. Uppgiften för gruppen är att avgöra om avhandlingens kvalitet kan godtas. I de fall gruppen vid slutgranskningen konstaterar att avhandlingen inte håller en kvalitet som kan godtas, så meddelar seminarieledaren detta till ansvarig för utbildning på forskarnivå på fakulteten och berörd institution. Därefter kan doktorand ansöka om ny prövning/läsning av manus tidigast efter sex kalender/arbetsmånader. Ansökan görs till fakultetens ansvariga för utbildning på forskarnivå. Ny prövning/läsning skall göras av en av fakultetens seminarieledare tillsammans med två seniora forskare, vilka utses av ansvarig på fakultetsnivå. Datum för disputation fastställs när avhandlingens kvalitet bedömts godtagbar. Praktiska anvisningar i bilaga 3

4 Bilaga 1 Praktiska anvisningar inför planeringsseminarium Seminarieledaren är seminariets ordförande och leder planeringsseminariet. Efter godkännande av planen och genomfört seminarium ska seminarieledaren skriftligen meddela forskarutbildningens administration 2 att seminariet är genomfört. Doktorandens åtaganden: Doktorand som vill ha sin plan behandlad skall få den godkänd av sina handledare Doktoranden skall senast tre veckor anmäla till forskarutbildningen 1 att avhandlingsplanen skall behandlas på doktorandkonferensen Avhandlingsplanen skall finnas tillgänglig för diskutant och seminarieordförande senast tre veckor före seminariet Underlaget för planeringsseminariet skall innehålla: En formulering av studiens kunskapsintresse och samhällsrelevans En beskrivning av kunskapsläget inom fältet (tidigare studiers teoretiska utgångspunkter, frågor, metoder och resultat) Den egna studiens relevans i relation till forskningsfältet Teoretisk positionering och formulering av studiens kunskapsobjekt Teoretiskt/analytiskt motiverade forskningsfrågor En konkret plan för studien i relation till forskningsfrågorna En beskrivning av metoder och möjliga analysförfaranden En diskussion av forskningsetiska frågor Huvudhandledarens åtaganden: Huvudhandledaren skall godkänna avhandlingsplanen innan denna anmäls till forskarutbildningen 1 för utseende av seminarieledare och utlysning Huvudhandledaren ansvarar för att lämplig diskutant utses och vidtalas Huvudhandledaren ansvarar för att diskutant får anvisningar för granskningen Huvudhandledaren skall skriftligen meddela forskarutbildningens administration 2 att seminariet är genomfört och skall registreras i Ladok. Anvisningar till diskutant: Diskutantens uppgift är att kritiskt granska den framlagda avhandlingsplanen. Seminariet inleds med att diskutanten ger en kortfattad presentation av planens syfte och innehåll och därefter ger kritiska och konstruktiva förslag till förbättringar. Diskutanten kan dessutom ta upp frågor och teman som doktoranden (och/eller handledaren) angivit att de önskar synpunkter på. Huvuddelen av seminarietiden (två timmar) ägnas åt denna granskning men ett visst utrymme bör också ges åt en allmän diskussion.

5 Praktiska anvisningar inför mittseminarium Bilaga 2 Mittseminariet anordnas av doktorandens primära forskningsmiljö när minst ett år återstår till ett tilltänkt slutseminarium. Seminariet utlyses av forskarutbildningen 1. Doktorandens åtaganden: Underlag för mittseminariet skall finnas tillgängligt för diskutant och seminarieordförande senast tre veckor före seminariet Underlaget skall innehålla utkast till avhandlingens inledande delar samt en påbörjad analys Doktoranden skall inleda seminariet med en kort sammanfattning av avhandlingsarbetet Huvudhandledarens åtaganden: Huvudhandledaren initierar seminariet samt skall i god tid anmäla detta till forskarutbildningen 1 för utlysning Huvudhandledaren ansvarar för att lämplig diskutant utses och vidtalas Huvudhandledaren ansvarar för att diskutant får anvisningar för granskningen. Huvudhandledaren agerar ordförande under seminariet Huvudhandledaren noterar skriftligen huvudsakliga synpunkter och ansvarar för att dessa följs upp i den individuella studieplanen Huvudhandledaren skall skriftligen meddela forskarutbildningens administration 2 att seminariet är genomfört och skall registreras i Ladok. Anvisningar för diskutanten Mittseminariet syftar till att ge konstruktiva synpunkter som kan ge stöd för doktoranden i det fortsatta arbetet. Diskutanten väljer (eventuellt i samråd med handledare) vilka aspekter i texten som ska tas upp till granskning och diskussion men ett önskemål är att granskningen ska bidra till doktorandens val av strategier för det fortsatta arbetet. Huvuddelen av seminarietiden (två timmar) ägnas åt denna granskning men ett visst utrymme bör också ges åt en allmän diskussion.

6 Bilaga 3 Praktiska anvisningar inför slutseminarium Slutseminariet skall förbereda doktoranden inför kommande disputation och för inträdet i forskarvärlden. Doktorandens åtaganden: Doktorand som vill ta upp sitt manuskript på slutseminarium skall ha det godkänd av sina handledare Ett fullständigt avhandlingsmanuskript för slutseminariet skall finnas tillgängligt för diskutant och seminarieordförande senast tre veckor före seminariet En sammanfattning (om cirka 3000 ord) på svenska då manus är författat på engelska och vice versa skall finnas tillgängligt vid utlysningen av seminariet Doktoranden äger manuskriptet och avgör om seminariedeltagare skall få tillgång till den fullständiga texten Huvudhandledarens åtaganden: Huvudhandledaren ansvarar för att i god tid anmäla slutseminarium till forskarutbildningen 1 för utseende av seminarieledare och utlysning Huvudhandledaren ansvarar för att lämplig diskutant utses och vidtalas Huvudhandledaren ansvarar för att diskutant får anvisningar för granskningen Anvisningar till diskutanten: Diskutantens uppgift är att kritiskt granska och ge synpunkter på avhandlingsarbetet, gärna på ett sätt som kan förbereda doktoranden inför arbetets slutskede och en kommande disputation. Diskutanten behöver inte sammanfatta arbetet, utan skall ägna den huvudsakliga tiden till en värdering och diskussion av arbetet. Diskutanten väljer vilka aspekter i texten som ska tas upp till granskning och diskussion. Huvuddelen av seminarietiden (två timmar) ägnas åt denna granskning men ett visst utrymme bör också ges åt en allmän diskussion. Efter genomfört seminarium skriver seminarieledaren i samråd med diskutanten ett samlat omdöme utifrån de huvudsakliga synpunkter som framkommit. Seminarieledarens åtaganden: Seminarieledaren är ordförande och leder seminariet. Direkt efter seminariet hålls ett möte med handledare, diskutant och doktorand för att gå igenom de viktigaste synpunkterna. Seminarieledaren skriver därefter, i samråd med diskutanten, ett samlat omdöme utifrån de huvudsakliga synpunkter som framkommit, om max 2 sidor. Denna sammanfattning lämnas till doktorand, handledare och forskarutbildningens administration, med kopia till forskarutbildningen vid fakulteten.

7 Omdömet skall innehålla 1) En kortfattad beskrivning av: Avhandlingens övergripande tematik och syfte Hur kunskapsfältet beskrivs samt doktorandens egen positionering teoretiskt och metodologiskt Kunskapsobjekt och forskningsfrågor Studiens design, genomförande och beskrivning av ev. insamlat material Analysmetoder och övergripande resultat Diskussion 2) Ett samlat omdöme i fråga om arbetets: Styrkor: arbetets bidrag till kunskapsområdet teoretiskt, metodologiskt och empiriskt Svagheter och brister: vad behöver ytterligare bearbetas för ett färdigställande av manus 3) Slutsats och rekommendation I de fall omfattande omarbetningar (det vill säga mer än tre månaders arbete) krävs efter slutseminarium skall studierektor sammankalla en grupp seniora forskare att tillsammans med seminarieledaren slutgranska manus efter genomförda revideringar. Seminarieledaren meddelar skriftligen resultatet av granskningen till ansvarig för forskarutbildningen, med kopia till forskarutbildningens administration vid institutionen för registrering i Ladok.