Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik

Transkript

1 Fastställd: Senast reviderad: Dnr: 2016/ Fakulteten för samhällsvetenskap Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetet har fastställt. I universitetets beslutsoch delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Allmän studieplan, ASP, för utbildning på forskarnivå i pedagogik är fastställd av fakultetsstyrelsen för samhällsvetenskap och börjar gälla från Individuell uppföljning av Allmän studieplan sker genom Individuell studieplan, ISP. 1. Ämnesbeskrivning Pedagogik är ett samhällsvetenskapligt ämne med fokus på fostran, utbildning, undervisning, lärande, bildning, kommunikation, socialisation och påverkan. Dessa processer förekommer i institutionaliserade som icke institutionaliserade sammanhang och kan behandlas i såväl ett samtida som ett historiskt och filosofiskt perspektiv. Utbildning i ämnet bedrivs på grund- och avancerad nivå såväl inom ramen för ämnesstudier som program. Pedagogik ingår i lärarutbildningarna, utbildning mot personal- och arbetslivsfrågor respektive behandlingsområdet samt speciallärar- och specialpedagogutbildningarna. På Linnéuniversitetet bedrivs en bred forskning inom ämnet pedagogik. De huvudsakliga forskningsområdena är läroplansteori och didaktik, barndomsstudier, lärares arbete, idrott och hälsa, läs- och skrivutveckling samt special- och behandlingspedagogik. 2. Utbildningens mål Generella examensmål för doktors- och licentiatexamen regleras i HF, se bilaga 1a. 3. Behörighet För att bli behörig som forskarstuderande krävs att såväl grundläggande som särskild behörighet är uppfyllda. I enlighet med bestämmelser i HF 7 kap 35, krävs också att den sökande bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen, se bilaga 1b. 3a. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet regleras i HF se bilaga 1b. 3b. Särskild behörighet Instruktion om vad som får anges som särskilda behörighetskrav anges i HF kap 7, 40 se bilaga 1b. För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i pedagogik erfordras: godkända kurser om 90 högskolepoäng eller motsvarande i pedagogik eller det som inom utbildningsvetenskap, förutom pedagogik, anges som specialinriktningar inom pedagogik, 1

2 didaktik, lärande och pedagogiskt arbete, eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet nödvändiga språkkunskaper (svenska eller engelska) som betingas av utbildningen. 4. Bedömnings- och urvalskriterier Generella bestämmelser för urvalskriterier och bedömningsgrunder regleras i HF, se bilaga 1c. Bedömningen av sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå tar hänsyn till den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i vetenskapliga arbeten, särskilt med avseende på kvaliteten på examensarbeten på grundnivå och avancerad nivå, och andra vetenskapliga arbeten. Bedömningen tar vidare hänsyn till grundexamens bredd och sammansättning och till den bild som det beredande organet får av den sökandes förutsättningar. Prövningen baserar sig därefter på avhandlingsplanens relevans, originalitet och genomförbarhet inom den givna tidsramen, det vill säga motsvarande fyra års utbildning på heltid för doktorsexamen och motsvarande två års utbildning på heltid för licentiatexamen. Dessutom tas hänsyn till handledningssituationen, för att kunna antas måste en god handledning kunna tillförsäkras utifrån det föreslagna avhandlingsintresset. Den sökandes möjlighet att vid sidan av avhandlingsprojektet aktivt delta i institutionens verksamhet är också en faktor av betydelse. 5. Utbildningens innehåll och uppläggning Organisationen av utbildning på forskarnivå regleras i Lnu:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå och i universitetets organisationsbeslut. Undervisningen ges i form av seminarium, handledning och kurser. Den studerande ska under hela utbildningstiden delta aktivt i forskningsseminarier inom ämnet och aktuell forskningsmiljö. För varje doktorand utses minst två handledare. En av handledarna utses till huvudhandledare. Handledarnas primära uppgift är att stödja doktoranden i utbildningen och forskningsprocessen på så sätt att examensmålen uppfylls. En doktorand har rätt att begära byte av handledare. För varje doktorand utses också en examinator. Examinatorn ansvarar bland annat för att en granskning och bedömning görs av avhandlingsmanus i enlighet med den allmänna studieplanen. Examinatorn beslutar om tillgodoräknanden samt intygar att samtliga prestationer fullgjorts för att examensbevis ska kunna utfärdas samt godkänner, tillsammans med huvudhandledare och forskarstuderande, ansökan om disputation. För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och doktorandens handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och handledare ändras av lärosätet i den utsträckning som behövs. Den individuella studieplanen är en arbetsplan för studiegång, avhandlingsarbete och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och forskarstuderande i samråd med examinator och ska följas upp minst en gång varje år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. Huvudhandledaren ansvarar för att individuella studieplaner och uppföljningar genomförs. Om kurser genomgås på andra lärosäten och dessa inte är upptagna i den individuella studieplanen, men kan bedömas motsvara sådana, kan doktoranden ansöka om att få dessa tillgodoräknade inom utbildningen. Om kurs på annat lärosäte redan finns upptagen i den individuella studieplanen som en del av utbildningen behövs inget tillgodoräknande. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. (HF 6 kap 29 ). 2

3 5a. Doktorsexamen Doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 högskolepoäng omfattande en kursdel om 90 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig avhandling om 150 högskolepoäng. Kurser Kursdelen innefattar både obligatoriska och valbara kurser. Vilka valbara kurser som ska ingå i examen bestäms av doktorandexaminator i samråd med den forskarstuderande och huvudhandledare. Obligatoriska kurser Introduktions kurs till forskarutbildning i pedagogik Vetenskapsteori för doktorander Pedagogik som vetenskap Metodologi och metod inom pedagogiken, delkurs 1 Metodologi och metod inom pedagogiken, delkurs 2 Valbara kurser Valbara kurser inom eller utanför ämnet 7,5 hp 7,5 hp 15 hp 7,5 hp 7,5 hp 45 hp Doktorsavhandling För doktorsexamen ska den studerande författa en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Avhandlingsdelen omfattar 150 högskolepoäng och skall skrivas på svenska eller engelska. Avhandlingen ska ha en sammanfattning på engelska om den är skriven på svenska, respektive en sammanfattning på svenska om den är skriven på engelska. Kvalitetssäkring av avhandlingsarbete Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda ämnesområdet. Kravet på självständighet utesluter inte att avhandlingsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt. Preliminärt ämne för doktorsavhandlingen ska väljas i samråd med handledaren redan vid antagningen till utbildning på forskarnivå. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Avhandlingen kan utformas antingen som ett sammanhängande vetenskapligt arbete, en monografiavhandling, eller som en sammanläggningsavhandling. En sammanläggningsavhandling bör innehålla ett antal artiklar som sammantaget motsvarar samma djup och kvalitet som en monografi. Sammanläggningsdelen bör förutom en sammanfattning innehålla en diskussion av arbetets teoretiska och metodologiska grund och anknytning till tidigare forskning. Sambandet mellan artiklarna bör också diskuteras i sammanläggningsdelen. I det fall någon av artiklarna är samförfattad med andra personer ska avhandlingsförfattarens insats anges i förordet. Vetenskaplig avhandling som har författats av mer än en person får godkännas som doktorsavhandling förutsatt att författarnas insatser kan särskiljas. 1 Avhandlingsarbetet följs upp genom ett obligatoriskt planeringsseminarium, ett mellanseminarium samt ett slutseminarium. 2 Det sistnämnda motsvarar en intern disputation och ska hållas när avhandlingsarbetet bedömts som nära nog fullbordat. Den studerade ska kontinuerligt delta i ämnets högre seminarium samt under utbildningen också aktivt delta i nationella och internationella konferenser. 1 Ett mer utförligt resonemang kring riktlinjer för sammanläggningsavhandlingar finns i dokumentet Riktlinjer för sammanläggningsavhandlingar i pedagogik. 2 En mer detaljerad beskrivning av kvalitetssäkring av avhandlingsarbetet finns i dokumentet Policy för seminariebehandling av avhandlingsarbeten i pedagogik. 3

4 Doktorsavhandling ska försvaras vid en offentlig disputation. Senast två månader före disputation ska en anmälan ha inkommit till beslutande organ. Anmälan görs via blanketten Anmälan om disputation. Betyg för doktorsavhandlingen bestäms av en betygsnämnd. Betygsnämnden ska bestå av tre eller fem ledamöter, varav minst en ska komma från annat lärosäte. Högst en av tre/två av fem ledamöter får komma från samma forskningsmiljö/ämne på Linnéuniversitetet som respondenten. Doktorsavhandlingen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet i och försvaret av avhandlingen. 5 b. Licentiatexamen Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 45 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats om 75 högskolepoäng. Licentiatuppsats ska försvaras vid ett offentligt seminarium. Kurser Kursdelen innefattar både obligatoriska och valbara kurser. Vilka valbara kurser som ska ingå i examen bestäms av doktorandexaminator i samråd med den forskarstuderande och huvudhandledare. Obligatoriska kurser Introduktions kurs till forskarutbildning i pedagogik Vetenskapsteori för doktorander Pedagogik som vetenskap Metodologi och metod inom pedagogiken Valbara kurser Valbara kurser inom eller utanför ämne 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 15 hp Licentiatuppsats För licentiatexamen ska den studerande författa en vetenskaplig uppsats om 75 poäng. Uppsatsen kan skrivas på svenska eller engelska. Kvalitetssäkring av licentiatuppsats Uppsatsen ska vara grundad på självständigt forskningsarbete och hålla god vetenskaplig kvalitet. Uppsatsen kan utformas antingen som ett sammanhängande vetenskapligt arbete eller som en sammanläggningsavhandling med motsvarande grundläggande principer som gäller för doktorsavhandling. Licentiatuppsatsen följs upp genom ett obligatoriskt planeringsseminarium, ett mellanseminarium samt ett slutseminarium. 3 Det sistnämnda motsvarar ett internt licentiatseminarium och ska hållas när uppsatsen bedömts som nära nog fullbordad. I enlighet med alternativ 2 i Lnu:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå ska opponent och ordförande vid licentiatseminariet utses. Licentiatuppsatsen betygssätts av doktorandexaminatorn med undantag av de fall då examinator är doktorandens biträdande handledare. I dessa fall måste en annan betygssättare av licentiatuppsatsen utses. På annan betygssättare ställs samma krav som på doktorandexaminator. 3 En mer detaljerad beskrivning av kvalitetssäkring av avhandlingsarbetet finns i dokumentet Policy för seminariebehandling av avhandlingsarbeten i pedagogik. 4

5 Licentiatuppsats ska försvaras vid ett offentligt seminarium. Senast två månader före licentiatseminarium ska en anmälan ha inkommit till beslutande organ. Anmälan görs via blanketten Anmälan om licentiatseminarium. Licentiatuppsatsen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet och försvaret av uppsatsen. 6. Examensbenämningens förled För forskarexamina inom ämnet pedagogik används förledet filosofie. 7. Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplaner En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning att aktuell högskoleförordning följs. Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet pedagogik kan byta till gällande allmän studieplan. 8. Möjlighet att avlägga delexamen Bilaga 1. Utdrag ur Högskoleförordningen. Bilaga 2. Beskrivning av uppfyllelse av examensmålen inom forskarutbildningsämnet pedagogik. 5

6 Bilaga 1. Utdrag ur Högskoleförordningen 1a) Examensordningen 1b) Behörighet 1c) Bedömnings- och urvalskriterier 1d) Antagning 1e) Individuell studieplan 1a) Examensordningen HF bilaga 2 - Examensordningen För doktorsexamen ska följande mål vara uppfyllda: Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. HF bilaga 2 - Examensordningen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. 6

7 Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 1b) Behörighet HF 7 kap 35 För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Grundläggande behörighet HF 7 kap 39 Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Särskild behörighet HF 7 kap 40 De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 2. särskild yrkeserfarenhet, och 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. 7

8 1c) Bedömnings- och urvalskriterier HF 7 kap 41 Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållande att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge den sökande företräde framför andra sökande. 1d) Antagningsförfarande HF 7 kap 37 Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon information behöver dock inte lämnas 1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller 3. om det finns liknande särskilda skäl. Förordning (2006:1053). HF 7 kap 38 En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser. Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. Förordning (2010:1064). 8

9 1e) Individuell studieplan HF 7 kap 29 För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2010:1064). 9

10 Bilaga 2. Beskrivning av uppfyllelse av examensmålen inom forskarutbildningsämnet pedagogik Uppfyllelsen av de generella examensmålen som anges i Bilaga 1 sker inom ramen för forskarutbildningens tre huvudsakliga delar: kurser, seminarium, konferensdeltagande och avhandlings- och uppsatsarbete. I denna bilaga ligger huvudfokus på forskarutbildningens obligatoriska kurser och policy för seminariebehandling som del av utbildningens kvalitetssäkring. Kurser Inom forskarutbildningen i pedagogik ingår fyra obligatoriska kurser samt valbara kurser inom eller utanför ämnet. I förhållande till examensmålen ger kurserna en ämnes- och metodfördjupning som både främjar ett brett kunnande och en djup och aktuell kunskap inom specifika forskningsområden. De forskarstuderande utvecklar härigenom en förtrogenhet och kunskap med vetenskapliga metoder och en bedömnings- och analysförmåga gällande komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. Obligatoriska kurser Introduktionskurs till forskarutbildning i pedagogik (7,5 hp) Kursen ger en introduktion till forskarstudier och fortsatt forskning. Kursen behandlar såväl praktiska villkor som principiella överväganden vid vetenskapligt arbete samt bidrar till den inledande planeringen av de studerandes enskilda avhandlingsarbeten. Kursens mål är att de studerande ska: - ha fördjupade kunskaper om den pedagogiska forskningens villkor vid universitet och högskolor - uppvisa fördjupad förståelse för hur egna pedagogiska erfarenheter och forskningsfrågor kan relateras till allmänna villkor för forskning och vetenskap - kunna sammanfatta, granska och problematisera olika sätt att tolka och förstå en avhandlingstext, värdera dess styrkor och svagheter samt identifiera etiska aspekter som kan anläggas på aktuell undersökning. I kursen problematiseras den kunskapsbildning som sker vid universitet och högskolor och den vetenskapliga verksamheten och dess sociala miljö ägnas särskilt intresse. Seminariekulturen, forskningskommunikation och den vetenskapliga diskussionen är andra frågor som behandlas. De studerande leder seminarier och fungerar som opponent/respondent genom hela kursens genomförande. Det vetenskapliga arbetets beroende av kvalificerade samtal i olika kontexter uppmärksammas med genomgående specificering mot forskarutbildningsämnet och disciplinen pedagogik. Ett centralt innehåll för kursen utgörs av de avhandlingar och disputationer som genomförs under kursperioden inom ämnet Pedagogik vid Linnéuniversitetet eller annat universitet. Inför varje disputation (alternativt licentiatseminarium) leder de studerande ett förseminarium om den aktuella avhandlingens innehåll, metoder eller annan relevant aspekt. Den studerande bevistar därefter disputationen och medverkar senare också i ett efterseminarium, i vilket såväl innehållet i den aktuella avhandlingen och dess forskningsetiska implikationer såväl som disputationsakten i sig granskas och diskuteras. I kursens innehåll och uppgifter fokuseras särskilt villkor och begränsningar i samspelet mellan forskning, policy och praktik och på vilka sätt forskningen (inte minst avhandlingar) inom området bidrar till utvecklingen av olika professionella och politiska verksamheter.

11 Kursen genomförs i seminarieform och bygger i hög grad på de studerandes aktiva medverkan, genom muntliga och skriftliga bidrag. Seminarierna är tematiska och behandlar olika aspekter av forskning, pedagogik som forskningsämne, akademin som forskningsmiljö, forskningsetik samt forskarrollen och dess olika dimensioner. Den forskarstuderande examineras på såväl skriftlig som muntlig medverkan. Den skriftliga examinationen sker fortlöpande genom de papers som skrivs inför de valda avhandlingarna och i slutet av kursen i form av ett kurspaper där olika förutsättningar och villkor för vetenskapligt arbete särskilt står i fokus. Pedagogik som vetenskap I och II (7,5 hp för licentiatexamen + 7,5 hp för doktorsexamen) Pedagogik som vetenskap I ge kunskap om pedagogik som vetenskap, dess etablering och utveckling i Sverige samt vilka perspektiv, traditioner och strömningar som varit de dominerande. Kursen tar upp den svenska pedagogiska forskningens inplacering och betydelse i ett internationellt perspektiv och ger de studerande redskap för ett kritiskt perspektiv på sin egen pedagogiska forskning. Kursens mål är att de studerande ska utveckla: - kunskap och kännedom om framväxten av pedagogik som vetenskap och dess etablering och utveckling i Sverige i ett historiskt perspektiv - kunskap om vilka perspektiv, traditioner och strömningar som varit dominerande samt vilka frågor den pedagogiska vetenskapen sökt besvara - kunskap om och en orientering i den svenska pedagogiska forskningens inplacering och betydelse i ett internationellt perspektiv - redskap för ett kritiskt perspektiv på sin egen pedagogiska forskning Kursen ger en internationell idéhistorisk överblick av framväxten av pedagogik som vetenskap och historiskt betydelsefulla gestalter introduceras. Den svenska pedagogikforskningens relation till närliggande vetenskaper belyses liksom etablerade traditioner och brytpunkter inom vetenskapen. Idéhistorisk tillbakablick görs fram till runt sekelskiftet 1900 samt en översikt av pedagogik som vetenskap och pedagogiska forskningstraditioner i Sverige under 1900-talet och in på 2000-talet. Pedagogikens framväxt ur filosofin under tidigt 1900-tal och dess relation till psykologi och sociologi sätts i ett internationellt och historiskt sammanhang samt didaktikens framväxt under 1980-talet och dess relation till de två forskningstraditionerna fenomenografi och läroplansteori behandlas. Läroplansteorins framväxt, utveckling och olika inriktningar och relation till didaktik och studium av utbildningspolitik behandlas liksom sociokulturellt perspektiv på lärande och klassrumsprocesser. Även andra forskningsområden/forskningsfält som varit mer eller mindre dominerade av pedagogisk forskning tas upp. I kursen sker internationell utblick bl.a. genom att de forskarstuderande får orientera sig i vilka internationella tidskrifter svenska pedagogiska forskare skriver och hur deras relationer till de internationella forskningsfälten ser ut. Kursen behandlar vidare frågor om pedagogikens relation till utbildningsvetenskap, om sammanläggningsavhandlingar eller monografier samt den pedagogiska vetenskapens samhälleliga plats och status nationellt och internationellt. Undervisningen består av föreläsningar kombinerade med seminarier som syftar till ett koncist studerandedeltagande. De studerandes närvaro är obligatorisk och ett aktivt deltagande understöds genom muntliga inlägg, uppgifters besvarande i skriftlig form samt ett kurspaper som framläggs vid särskilt tillfälle samt opposition på en studerandekamrats paper. Inom kursen skriver de forskarstuderande om den pedagogiska vetenskapens uppgifter genom

12 att göra någon/några av följande uppgifter: i) Leverera en kritisk granskning av artiklar som behandlar frågor om vad som karaktäriserar pedagogik som vetenskaplig disciplin, ii) tar utgångspunkt i internationella artiklar som behandlar de kunskapsintresse/avhandlingstema de forskarstuderande har och gör en sammanställning av artiklarnas bärande argument samt kommenterar dessa kritiskt, iii) redovisa ett utkast (pm) till egen avhandling som ska innehålla tänkta teorier, metoder och resultat, iv) gör en kunskapsöversikt av forskningsområdet gällande det problemområde den kommande avhandlingen avser behandla. Examinationer sker genom att uppgifter kontinuerligt under kursens gång besvaras skriftligt, att ett kurspaper framläggs och att de studerande genomför en opposition. Pedagogik som vetenskap II ger fördjupande nedslag i forskningsverksamhet inom pedagogikdisciplinen och behandlar såväl centrala teoribildningar, den institutionella och pedagogiska kärnan som forskning inom institutionens forskningsmiljöer. Kursens mål är att de studerande ska: - översiktligt kunna redogöra för och förhålla sig till centrala teoribildningar och forskning inom pedagogikdisciplinen - visa förmåga till vetenskaplig analys och självständig kritisk granskning av de forskningsområden som behandlas under kursen - relatera kursinnehållet till en pågående diskussion om pedagogikämnets identitet Undervisningen består av föreläsningar och tematiska seminarier som behandlar olika aspekter av pedagogik som disciplin. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt och aktivt deltagande förutsätts. Den forskarstuderande examineras genom att efter varje tematiskt seminarium diskutera centrala teoribildningar och forskning inom respektive forskningsområde. I en avslutande skriftlig uppgift karaktäriserar den studerande, utifrån kursinnehåll, institutionen för pedagogik vid Linnéuniversitetet i termer av enhet, splittring, kontinuitet, diskontinuitet etc. Ett väsentligt inslag i forskarutbildningen i pedagogik är att den studerande ska bibringas såväl brett kunnande inom, och en systematisk förståelse av forskningsområdet. Pedagogik som vetenskap II speglar denna ambition i två avseenden. För det första möter de studerande ledande forskare verksamma vid institutionens sex forskningsmiljöer, vilka väl representerar hur disciplinen kan uppfattas. Här redogörs för centrala teoribildningen och metodologier för respektive miljö och de studerande har att i anslutning till detta skriva en kortare text där de förhåller sig till, problematiserar, kritiserar eller tillämpar teorin eller metodologin. Texterna bedöms och kommenteras samt kompletteras i de fall de inte är tillräckligt kvalificerade. För det andra återknyts i en slutuppgift till pedagogikdisciplinen i stort. Genom att ta avstamp i hur andra på ett nationellt plan har förstått disciplinen har den studerande att formulera en längre text för att karaktärisera pedagogik som disciplin. Texten behandlas i seminarieform och kommenteras utförligt samt kompletteras för att åtgärda brister i struktur och argumentation. Som del av examination kommer också ingå att de forskarstuderande presenterar och diskuterar sin slutuppgift på ett högre seminarium i pedagogik. Härigenom tränas de forskarstuderande att kommunicera och argumentera, med utgångspunkt sina analyser av vad som karaktärisera pedagogik som disciplin, i ett kvalificerat vetenskapligt samtal. Slutuppgiften är en övning i att sortera och skaffa sig en överblick över ett yvigt empiriskt material och ställer krav på såväl analytiskt som självständigt tänkande. Den blir därmed också en bra övergång till metodologikursen.

13 Metodologi och metod inom pedagogiken I och II (7,5 hp för licentiatexamen + 7,5 hp för doktorsexamen) Metodologi och metod inom pedagogiken I behandlar centrala metodologier och kvalitativa metoder inom pedagogikdisciplinen samt att förhållandet mellan metodologi metod analys, tas upp i kursens samtliga delmoment. Kursen utvecklar kunnande inom metodologi, kvalitativ metod och analys. Kunnandet inriktas mot hur övergripande metodologiska utgångspunkter kan omsättas i olika empiriska metoder och analyser. Särskild vikt läggs vid ett kritiskt förhållningssätt till etablerade och framväxande metodologiska ansatser för att hantera praktiska forskningsfrågor och analyser inom samhällsvetenskaperna. Ett särskilt mål är att bredda och fördjupa forskarstuderandes förmåga att problematisera det egna avhandlingsarbetet i förhållande till olika kvalitativa metodologiska ansatser. Efter avslutad kurs ska den forskarstuderande visa på kunskaper om, förståelse för samt tillämpning av: - skilda metodologiska utgångspunkter för kvalitativ forskning - kvalitativa undersökningsmetoder - kvalitativa analysmetoder Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är tematiska och behandlar olika metodologier, metoder och sätt att analysera empiriska material. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt och aktivt deltagande förutsätts. Kursens mål examineras i form av kortare papers eller förberedda muntliga presentationer vars utformning är kopplad till innehållet i olika seminarier. I samband med seminarier och workshops examineras även studentens förmåga att konkret tillämpa metod och analys på undersökningsmaterial. Kursen examineras även genom en avslutande skriftlig uppgift. Syftet med det inledande momentet som handlar om case studies och mixed methods är att skapa en ökad förståelse för hur man på olika sätt inom samhällsvetenskaplig forskning har diskuterat frågan om vad som är ett case, om hur den kvalitativa och kvantitativa forskningen på olika sätt diskuterat relationen mellan teori - evidens analys samt hur olika metoder kan kombineras för att stärka forskningens förklaringsanspråk och generaliserbarhet. De forskarstuderande prövas därefter fortlöpande under kursens övriga delmoment att planera för och självständigt samla in olika typer av datamaterial (observation, intervju, texter) samt att tolka och analysera dessa. I dessa moment får de vidare reflektera över sin användning av teori och teoretiska begrepp som analysverktyg i mötet med den empiriska vardagsverkligheten. Vetenskapsteori för doktorander (7,5 hp) Kursen Vetenskapsteori för doktorander ges av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Linne universitetet. Kursen mål är att ge de studerande: - kännedom om grundfrågor i den moderna vetenskapsteorin samt den historiska utvecklingen av dessa frågor - fo rmåga att självständigt fo rhålla sig till vetenskapsteoretiska frågor av relevans fo r den egna disciplinen och det egna avhandlingsarbetet - fo rmåga att kritiskt utvärdera och relatera olika vetenskapsteoretiska ståndpunkter - fo rmåga att självständigt reflektera o ver fo rhållandet mellan naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap.

14 Kursen behandlar olika synsätt på vetenskaplig fo rklaring och fo rståelse, teoriers karaktär och funktion, samt olika uppfattningar om den vetenskapliga kunskapens särdrag och progression. Grundfrågor i modern språkfilosofi och tolkningsteori tas upp liksom olika synsätt på samhällsvetenskapernas studieobjekt och kunskapsproduktion. Olika sätt att betrakta fo rhållandet mellan naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap diskuteras. Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Deltagande i samtliga föreläsningar och seminarier är obligatoriskt. Aktivt deltagande fo rutsätts. Kursen examineras genom två skriftliga seminarieuppgifter samt en avslutande skriftlig uppgift. Valbara kurser Valbara kurser inom eller utanför ämnet (15 hp för licentiatexamen - 45 hp för doktorsexamen) kan bestå av ämnesfördjupande kurser, kurser i forskningsmetod och teoribildning med särskild relevans för avhandlingsområdet. De valbara kurserna ger forskarstuderande en särskild kunskap inom det som är avhandlingens specifika forskningsområde. De valbara kurserna väljs med nämnda utgångspunkter i samråd med huvudhandledare och doktorandexaminator. Seminarium De forskarstuderande förväntas och motiveras till att delta på det högre seminariet i pedagogik (HSP) och andra seminarium som bedrivs inom institutionens olika forskningsmiljöer. För en del av den regelbundna seminarieverksamheten har ämnet en särskild policy för seminariehantering. Policyn avser underlätta för såväl doktorandens arbete med sin avhandling som för institutionens kvalitetsgranskning av forskarutbildningen och avhandlingsskrivandet. Granskning och utveckling av doktoranders pågående avhandlingsarbete sker vid öppna seminarier inom ramen för HSP. Avhandlingsarbetet ska presenteras vid minst tre tillfällen under utbildningstiden. De tre tillfällena benämns planeringsseminarium, mellanseminarium och slutseminarium. I policyn anges tidsmässiga hållpunkter, men principen för nämnda seminarier är att de anordnas med utgångspunkt från den enskilda doktorandens studietakt. Anvisningar inför planeringsseminarium Planeringsseminariet ska vara ett stöd för doktoranden i inledningsskedet av arbetet. Seminariet bör hållas termin två eller tre efter antagning som heltidsstuderande. Underlaget till seminariet ska bestå av en skriftlig plan för avhandlingsarbetet vilken i förväg godkänts av huvudhandledaren. För granskning och diskussion av planen utses doktorandens examinator och i förekommande ytterligare en diskutant med minst doktorsexamen. Underlaget för planeringsseminariet ska finnas tillgängligt för diskutant, seminarieledare och seminariedeltagare senast två veckor före seminariet. Doktorandens åtaganden - Doktorand som vill ha sin plan behandlad ska få den godkänd av sina handledare - Avhandlingsplanen ska finnas tillgänglig för diskutant och seminarieledare samt övriga seminariedeltagare senast två veckor före seminariet. Underlaget för planeringsseminariet ska innehålla - En formulering av studiens kunskapsintresse och samhällsrelevans - En beskrivning av kunskapsläget inom fältet (relevanta tidigare studiers teoretiska utgångspunkter, frågor, metoder och resultat) - Den egna studiens relevans i relation till forskningsfältet - Preliminär teoretisk positionering och formulering av studiens kunskapsobjekt

15 - Preliminära teoretiskt/analytiskt motiverade forskningsfrågor - En konkret plan för studien i relation till forskningsfrågorna - En beskrivning av metoder och möjliga analysförfaranden - En diskussion av forskningsetiska frågor Huvudhandledarens åtaganden - Ska godkänna avhandlingsplanen innan utlysning sker - Ansvarar för att tillsammans med studierektor planera in seminariet i kalendariet för HSP - Ansvarar för att vidtalar examinator och ev. ytterligare utse lämplig diskutant - Ansvarar för att doktorandexaminator får anvisningar för granskningen - Agerar som seminarieledaren under seminariet eller ansvarar för att utse annan lämplig seminarieledare Anvisningar till diskutant Uppgiften är att kritiskt granska den framlagda avhandlingsplanen och att ge konstruktiva synpunkter för avhandlingsarbetets fortskridande. Diskutanten kan även ta upp frågor och teman som doktorand och handledare i förväg angivit att de vill ha synpunkter på. Seminariet inleds med att diskutanten ger en kortfattad presentation av planens syfte och innehåll och därefter ges i dialog med doktoranden kritiska och konstruktiva förslag till förbättringar. Huvuddelen av seminarietiden ägnas nämnda granskning men utrymme ges också för en allmän diskussion. Efter planeringsseminariet Handledare, examinator bedömer på grundval av vad som framkommit vid seminariet tillsammans planen. En tillfredsställande bedömning visar att institutionen godtagit planen för avhandlingsarbetet i den form det presenterats. Om seminarieledaren finner att avhandlingsplanen behöver kompletteras meddelas detta och ett godkännande sker senare. Genomfört seminarium registreras i doktorandens individuella studieplan (ISP). Anvisningar inför mellanseminarium Mellanseminariet ska såsom planeringsseminariet utgöra ett inslag som främst stödjer avhandlingsarbetet. Mellanseminariet ordnas då huvudhandledaren i samråd med doktoranden anser det lämpligt. En lämplig tidpunkt kan vara då det återstår cirka ett år till ett tilltänkt slutseminarium. Inför seminariet utses för behandling av underlaget en diskutant med minst doktorsexamen och en forskarstuderande, då forskarstuderande inom ramen för sin utbildning ska vara medgranskare vid ett mellanseminarium alternativt slutseminarium Underlag för mellanseminariet ska finnas tillgängligt för diskutanter, seminarieledare och seminariedeltagare senast två veckor före seminariet. Doktorandens åtaganden - Underlag för mellanseminariet ska finnas tillgängligt för diskutanter, seminarieledare och seminariedeltagare senast två veckor före seminariet - Underlaget ska innehålla utkast till avhandlingens inledande delar samt en påbörjad resultatredovisning/analys - Inleder seminariet med en kort sammanfattning av avhandlingsarbetet - Huvudhandledarens åtaganden - Ansvarar för att tillsammans med studierektor planera in seminariet i kalendariet för HSP - Ansvarar för att i samråd med doktorand utse lämpliga diskutanter

16 - Agerar som seminarieledaren under seminariet eller ansvarar för att utse annan lämplig seminarieledare - Noterar huvudsakliga synpunkter och ansvarar för att dessa följs upp i den individuella studieplanen (ISP) - Meddelar att seminariet är genomfört och tillser att det registreras i doktorandens individuella studieplan (ISP) Anvisningar till diskutant Mellanseminariet syftar till att ge konstruktiva synpunkter som kan ge stöd för doktoranden i det fortsatta arbetet. Diskutanten väljer (eventuellt i samråd med handledare) vilka aspekter i texten som ska tas upp till granskning och diskussion. Huvuddelen av seminarietiden ägnas nämnda granskning men utrymme ges också för en allmän diskussion. Anvisningar inför slutseminarium Slutseminariet granskar ett nästan färdigt manus och förbereder doktoranden inför disputationen. Seminariet fungerar också som en form av kvalitetssäkring från fakultetens och disciplinens sida. Principen för seminariet är att avhandlingen ska vara klar för disputation efter det att synpunkter från slutseminariet arbetats in. Det bör därför inte bedömas kvarstå mer än tre månaders heltidsarbete till färdigt manus när slutseminariet hålls. Seminarieunderlaget för diskutant, examinator och seminariedeltagare ska finnas tillgängligt för läsning minst tre veckor innan seminariet. Doktorandens åtaganden - Doktorand ska av sina handledare ha fått godkänt att ta upp sitt manuskript på slutseminarium - Ett så gott som fullständigt avhandlingsmanuskript ska finnas tillgängligt för diskutant, examinator och seminariedeltagare senast tre veckor före seminariet Huvudhandledarens åtaganden - Ansvarar för att tillsammans med studierektor planera in seminariet i kalendariet för HSP - Ansvarar för att anmäla slutseminarium för utlysning och vidtalar examinator - Ansvarar för att i samråd med doktorand utse lämplig diskutant - Ansvarar för att diskutant får anvisningar för granskningen - Meddelar att seminariet är genomfört och tillser att det registreras i doktorandens individuella studieplan (ISP) Examinators åtagande - Agerar som seminarieledaren under seminariet Anvisningar till diskutanten Uppgiften är att kritiskt granska och ge synpunkter på avhandlingsarbetet på ett sätt som kan förbereda doktoranden inför arbetets slutskede och kommande disputation. Diskutanten väljer vilka aspekter i texten som ska tas upp till granskning och diskussion och ägnar den huvudsakliga tiden till en värdering och diskussion av arbetet. Huvuddelen av seminarietiden ägnas nämnda granskning men ett visst utrymme ges också för en allmän diskussion. Efter slutseminariet I anslutning till seminariet hålls ett möte med examinator, handledare och doktorand för att gå igenom de viktigaste synpunkterna. Efter slutseminarium skriver examinator ett kortare samlat omdöme utifrån de huvudsakliga synpunkter som framkommit. I de fall avhandlingen

17 innehåller samförfattade artiklar ska hänsyn tas till doktorandens självständiga bidrag. Det samlade omdömet ska innehålla slutsats och rekommendation i fråga om arbetets - Styrkor: arbetets bidrag till kunskapsområdet teoretiskt, metodologiskt och empiriskt - Svagheter och brister: vad behöver ytterligare bearbetas för ett färdigställande av manus. Läsgrupp I de fall omfattande revidering, det vill säga mer än tre månaders heltidsarbete, krävs efter slutseminarium ska institutionens studierektor sammankalla minst två seniora forskare att tillsammans med examinator slutgranska ett reviderat manus. Reviderat manus ska ha godkänts av handledare före slutgranskning. Uppgiften för läsgruppen är att lämna ett skriftligt omdöme senast tre veckor efter det att läsningen är genomförd. Slutseminarium II I de fall läsgruppen vid slutgranskningen konstaterar att avhandlingen inte håller en kvalitet som kan godtas, så ansvarar studierektor för att samtala med prefekt, handledare och doktorand för planering av hur arbetet ska slutföras. Studierektor och handledare ansvarar för dokumentation av samtalen och beslut skrivs in i den individuella studieplanen (ISP) som därmed revideras. Doktorand kan med godkännande från handledaren ansöka om nytt slutseminarium. Datum för disputation fastställs när avhandlingens kvalitet bedömts godtagbar. Konferensdeltagande De studerande utvecklar under utbildningen på olika sätt sin förmåga att muntligt och skriftligt presentera, kommunicera och diskutera forskning och forskningsresultat. En del av denna träning sker genom att de studerande kritiskt och konstruktivt diskuterar andra forskarstuderandes seminarietexter och en del av förmågan utvecklas i andra nationella och internationella sammanhang. Minst en gång under utbildningen ska den studerande kommunicera sin forskning vid en nationell eller internationell konferens. Avhandlings- och uppsatsarbete Ett avhandlingsarbete i pedagogik innehåller flera delar som bidrar till uppfyllelsen av examensmål och till kunskapsutveckling. Redan från början i utbildningen tränas förmågan att identifiera behov av ytterligare kunskap, ett kritiskt och självständigt tänkande liksom vetenskaplig noggrannhet och kreativitet. Dessa förmågor liksom att identifiera och formulera frågeställningar blir centralt för de studerande redan inför framläggningen av sin avhandlingsplan. Successivt tränas genom avhandlingsarbetet sedan förmågan att bedriva forskning, planera, förstå, använda och värdera den kunskap som formas. Avhandlingsarbetet utgör utbildningens fördjupning i det att de studerandes förmågor utvecklas vad gäller val av adekvata metoder, intellektuell självständighet, vetenskaplig redlighet och vetenskaplig analys.