Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om registrering och märkning av järnvägsfordon

Konsekvensutredning 1 (19) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Carina E Larsson Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för datainsamling och systemstöd Sektion förvaltning och systemstöd Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om registrering och märkning av järnvägsfordon

Datum Dnr/Beteckning 2 (19) Innehållsförteckning 1 Vad är problemet och vad ska uppnås?... 4 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd?... 5 2.1 Alternativa lösningar... 5 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd... 6 2.3 Alternativa lösningar - Slutsats... 6 3 Förslag på nya grundföreskrifter om registrering och märkning... 6 3.1 Godkännande att ta i bruk... 9 3.2 Standardformulär och blankett för ansökan om registrering... 10 3.3 Undantag från krav på registrering... 11 3.4 Undantag från krav på märkning... 12 3.5 Regler om hur märkning ska ske... 13 3.6 Krav på märkning med ny fordonsinnehavare... 14 3.7 Förbud att bruka fordon... 14 4 Vilka berörs av regleringen?... 14 5 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför?... 15 5.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser... 15 5.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen... 15 6 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa?... 18 7 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser?... 18 8 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt?... 18

Datum Dnr/Beteckning 3 (19) Inledning Enligt direktiv från EU ska varje medlemsstat föra ett register över järnvägsfordon som är godkända på dess territorium 1. Registret ska föras och uppdateras av ett organ som ska vara oberoende i förhållande till alla järnvägsföretag. I Sverige förs det nationella fordonsregistret av Transportstyrelsen. Syftet med de nationella fordonsregistren är att underlätta för registreringsmyndigheter att: registrera tilldelade fordonsnummer och godkännanden, söka efter kortfattad information inom EU om ett särskilt fordon, följa upp rättsliga aspekter som skyldigheter och upplysningar av rättslig natur, hämta information för inspektioner som framför allt är relaterade till säkerhet och underhåll, möjliggöra kontakt med ägare och innehavare, dubbelkontrollera vissa säkerhetskrav före utfärdandet av ett säkerhetsintyg och att följa upp ett särskilt fordon 2. De nationella registren ska sammankopplas via en gemensam sökmotor (ECVVR, European Centralised Virtual Vehicle Register) som ger användare möjlighet att hämta uppgifter från samtliga nationella fordonsregister. Den 14 januari 2014 var 17 av totalt 29 medlemsstater sammankopplade. Alla järnvägsfordon som är godkända på svenskt territorium ska registreras i vårt nationella fordonsregister. Om ett fordon har förarhytt och är godkänt i flera medlemsstater, ska fordonet registreras i de medlemsstaters nationella fordonsregister där de är godkända, så länge som alla nationella register inte är sammankopplade. Fordon utan förarhytt (dvs. godsvagnar, personvagnar och möjligen några arbetsfordon) ska endast registreras i den medlemsstat där de först togs i bruk. När alla nationella register är sammankopplade ska 1 Artikel 33 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen 2 Bilagan avsnitt 3.1 till kommissionens beslut 2007/756/EG av den 9 november 2007 om antagande av en gemensam specifikation för det nationella fordonsregistret som föreskrivs i artikel 14.4 och 14.5 i direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG

Datum Dnr/Beteckning 4 (19) varje järnvägsfordon endast vara registrerat i en medlemsstats nationella fordonsregister. Artikel 32 och 33 i direktiv 2008/57/EG (driftskompatibilitetsdirektivet) anger att ett fordon ska vara märkt med sitt tilldelade europeiska fordonsnummer och registrerat i det nationella fordonsregistret. Varje medlemsstat ska föra register över järnvägsfordon som är godkända på dess territorium. I järnvägslagen (2004:519) och järnvägsförordningen (2004:526) finns närmare bestämmelser kring detta. När det gäller EUlagstiftning finns det bestämmelser om märkning och registrering i kommissionens beslut 2007/756/EG 3 (specifikationen för det nationella fordonsregistret) och i kommissionens beslut 2012/757/EU 4 (TSD Drift och trafikledning samt ändring av beslut 2007/756/EG). 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? Järnvägsstyrelsens föreskrifter (JvSFS 2007:7) om registrering och märkning av järnvägsfordon beslutades den 18 september 2007 och behöver en översyn. Sedan föreskrifternas tillkomst har EU:s regelverk utvecklats, bl.a. genom det senaste driftskompatibilitetsdirektivet 2008/57/EG, med efterföljande ändringar i järnvägslagen (2004:519) och järnvägsförordningen (2004:526). Vidare har kommissionens beslut 2007/756/EG som bl.a. handlar om registrering ändrats, först genom kommissionens beslut 2011/107/EU, därefter genom kommissionens beslut 2012/757/EU. Kommissionens beslut 2012/757/EU av den 14 november 2012 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om ändring av beslut 2007/756/EG handlar om såväl registrering som märkning och ska tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2014. Genom detta beslut lyfts tillägg över från TSD Drift och trafikledning till kommissionens beslut om antagande av en gemensam specifikation för det nationella fordonsregistret, beslut 2007/756/EG. JvSFS 2007:7 återspeglar inte dessa ändringar och behöver därför uppdateras. Hänvisningen till direktivet om driftskompatibilitet 5 behöver uppdateras. 3 Kommissionens beslut 2007/756/EG av den 9 november 2007 om antagande av en gemensam specifikation för det nationella fordonsregistret som föreskrivs i artikel 14.4 och 14.5 i direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG 4 Kommissionens beslut 2012/757/EU av den 14 november 2012 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om ändring av beslut 2007/756/EG 5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen

Datum Dnr/Beteckning 5 (19) Det förekommer hänvisningar till paragrafer i järnvägslagen som ändrats sedan föreskrifterna beslutades. Begreppen behöver justeras så att den överensstämmer med de begrepp som används i järnvägslagen och järnvägsförordningen, t.ex. europeiskt fordonsnummer, innehavarbeteckning och beteckning om driftskompatibilitet. Dessutom hänvisas till Järnvägsstyrelsens föreskrifter (JvSFS 2006:1) om godkännande av delsystem inom järnväg m.m. som numera upphävts och ersatts av TSFS 2010:116. En bilaga till JvSFS 2007:7 utgörs av bilaga P.2 till kommissionens beslut 2006/920/EG, TSD Drift och trafikledning. Bilagan handlar om märkning av järnvägsfordon men är inaktuell idag. Översynen av JvSFS 2007:7 ska leda fram till föreskrifter som är begripliga och överensstämmande med nationell rätt och EU-rätt. 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Här presenteras alternativa lösningar gällande vilka föreskrifter Transportstyrelsen behöver ta fram mot bakgrund av EU-bestämmelser och nationell reglering. Nya grundföreskrifter om registrering och märkning Detta förslag innebär att befintliga föreskrifter JvSFS 2007:7 upphävs och nya grundföreskrifter tas fram som är förenliga med gällande rätt både avseende sak och begrepp. De nya grundföreskrifterna struktureras om i förhållande till befintliga föreskrifter och nödvändiga ändringar beträffande sakmässigt innehåll sker. Ändring i befintliga föreskrifter Detta förslag innebär att ändring sker i JvSFS 2007:7. Felaktiga hänvisningar till rättsakter uppdateras, likaså anpassas begreppen till vad som används inom EU-rätten, järnvägslagen respektive järnvägsförordningen. Exempelvis försvinner begreppet identifikationskod från JvSFS 2007:7. Inga avsiktliga ändringar i sak sker i föreskrifterna. Ingen ändring av befintliga föreskrifter JvSFS 2007:7 uppdateras inte och det tas inte heller fram nya grundföreskrifter.

Datum Dnr/Beteckning 6 (19) 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Regleringen om registrering och märkning av järnvägsfordon följer av EUbestämmelser. Medlemsländerna är ansvariga för att genomföra EU-rätten i sin lagstiftning i tid och på rätt sätt. Enligt fördragen ska EU-kommissionen övervaka att EU-rätten tillämpas korrekt. Om ett medlemsland inte följer EU-rätten kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande för att försöka lösa problemet. Om det inte lyckas kan kommissionen föra ärendet vidare till EU-domstolen och väcka talan om fördragsbrott. Om nödvändig reglering om registrering och märkning inte införs i Sverige riskerar alltså Sverige att kommissionen inleder ett överträdelseförfarande. Järnvägslagen och järnvägsförordningen ger möjligheter att föreskriva på sätt som blir nödvändigt p.g.a. EU-regleringen. Om någon reglering inte sker kan det inte heller garanteras att Transportstyrelsen får in den information som behövs för att kunna föra ett fordonsregister. Om ny reglering inte sker kan det inte garanteras att de företag som ansöker om godkännande av järnvägsfordon eller är innehavare av järnvägsfordon har tillgång till relevant information så att fordonen kan registreras och märkas i enlighet med vad som följer av EU-rätt och nationell lagstiftning. 2.3 Alternativa lösningar - Slutsats Vi anser att det första alternativet, dvs. nya grundföreskrifter om registrering och märkning, är det enda alternativ som leder fram till föreskrifter som är begripliga och överensstämmande med både nationell rätt och EU-rätt. 3 Förslag på nya grundföreskrifter om registrering och märkning Här redovisas vårt förslag på nya grundföreskrifter. Inledningsvis går vi igenom varje paragraf och beskriver ändringar och nyheter i förhållande till nuvarande föreskrifter. Därefter presenteras en detaljerad beskrivning av ställningstaganden och krav som tillkommit i förslaget till nya föreskrifter. För att uppnå en tydligare struktur har vi valt att dela upp förslaget i två avsnitt, dels ett avsnitt om registrering, dels ett avsnitt om märkning. Förslaget till nya föreskrifter innehåller inte några definitioner eftersom dessa redan finns i de EU-beslut det hänvisas till. Det är vilseledande att införa definitioner då definitionerna redan finns i EU-besluten. Kommissionens beslut 2007/756/EG, 2011/107/EU och 2012/757/EU riktar sig till medlemsstaterna. Vi föreslår dock för tydlighetens skull en bestämmelse som anger att de beteckningar som används i föreskrifterna har samma betydelse som i järnvägslagen och järnvägsförordningen.

Datum Dnr/Beteckning 7 (19) Nedan följer en genomgång av förslaget till nya föreskrifter. Därefter följer en detaljerad beskrivning av ställningstaganden och krav som tillkommit i förslaget till nya grundföreskrifter. 1 Bestämmelsen innehåller en allmän beskrivning av föreskrifternas innehåll. Det har inte skett några ändringar av betydelse i förhållande till JvSFS 2007:7 utan ändringarna avser främst begrepp och hänvisningar. 2 Bestämmelsen anger för tydlighetens skull att de beteckningar som används i föreskrifterna har samma betydelse som i järnvägslagen och järnvägsförordningen. 3 Bestämmelsen är avsedd att föra in innehållet i 2 b JvSFS 2007:7. Paragrafen beskriver de fordon som är undantagna från krav på godkännande och därmed undantagna från krav på registrering och märkning. 4 Bestämmelsen är avsedd att föra in innehållet i 2 a JvSFS 2007:7. Fordon som är godkända och registrerade i andra medlemsstaters nationella register kan ändå komma att registreras genom 5 (kompletterande godkännande). Paragrafen beskriver att person- och godsvagnar som är godkända i annan medlemsstat inte ska tilldelas fordonsnummer och beteckningar samt märkas med dessa. Det innebär även att fordonen inte kommer att finnas i det nationella fordonsregistret, förutom då de behöver ett kompletterande godkännande. 5 Bestämmelsen är avsedd att föra in innehållet i 5 JvSFS 2007:7. Paragrafen beskriver vilka uppgifter som ska lämnas till Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande eller kompletterande godkännande för registreringsändamål. Vi har valt att hänvisa till Transportstyrelsens standardformulär. Transportstyrelsens formulär grundar sig på tillägg 4 till beslut 2007/756/EG. Utöver de uppgifter som nämns i tillägg 4 behöver Transportstyrelsen få in uppgifter som beskriver tekniska egenskaper hos fordonet. För de tekniska egenskaperna hänvisar vi till den blankett för tekniska egenskaper som Transportstyrelsen fastställt. Blanketten för tekniska egenskaper syftar till att föra in innehållet i 5 g JvSFS 2007:7. 6 Bestämmelsen handlar om fordon som är godkända för att tas i bruk i Sverige men som av någon anledning inte finns införda i det nationella fordonsregistret. Bestämmelsen syftar till att föra in delar av innehållet i 6 JvSFS

Datum Dnr/Beteckning 8 (19) 2007:7. I artikel 3 i beslut 2007/756/EG talas om befintliga fordon och att medlemsstaterna ska registrera dessa på sätt som avses i avsnitt 4 i bilagan till beslutet. Jämför även med 2 kap. 25 järnvägsförordningen som anger att fordonsinnehavaren ska ansöka om europeiskt fordonsnummer och beteckningar hos Transportstyrelsen. I nu föreslagen bestämmelse, 6, anges att uppgifter för registreringsändamål ska anges på det standardformulär som Transportstyrelsen har fastställt samt den blankett för tekniska egenskaper som Transportstyrelsen fastställt. Blanketten för tekniska egenskaper syftar till att föra in innehållet i 5 g JvSFS 2007:7. 7 Bestämmelsen liknar 8 JvSFS 2007:7 och syftar till att fordonsregistret ska innehålla aktuella uppgifter. Jämför även med 8 kap. 8 a andra stycket järnvägslagen. 8 Bestämmelsen handlar om märkning och anger att det är fordonsinnehavaren som ansvarar för detta. Vår bedömning är att det är innehavaren som har bäst möjlighet att märka om fordonet när det behövs och att det är helt i linje med EU-regleringen. Bestämmelsen beskriver på vilket sätt märkning ska ske och hänvisning görs till tillägg P i TSD Drift och trafikledning. Bestämmelsen är att jämföra med 9 JvSFS 2007:7. Tillägg P som vi hänvisar till är dock ny och vi tar inte med tillägg P som en bilaga till själva föreskrifterna. I tillägg P del 6 regleras exempelvis hur bokstavsmärkning som anger driftskompatibilitet ska ske. Det anges att fordon som inte har godkänts att tas i bruk i alla medlemsstater måste ha en märkning som anger de medlemsstater där de är godkända för ibruktagande. Vi har lagt till tidsgränser för när märkning senast ska ske. När en ny registrering sker har innehavaren sex år på sig att märka fordonet. Vid byte av fordonsinnehavare ska fordonet märkas om inom tre månader från det att ändringen registrerats. Dessa tidsgränser följer av dels bilagan avsnitt 4.1.1.b till beslut 2007/756/EG (sex år) och dels del 1 punkt 4 i tillägg 6 till beslut 2007/756/EG (tre månader). Märkning ska redan idag ske med landskod. Landskoden för Sverige har, genom beslut 2012/757/EU, ändrats från S till SE (se del 4 i tillägg 6 till beslut 2007/756/EG). Ett fordon ska utöver märkning med ett europeiskt fordonsnummer och övriga tilldelade beteckningar, märkas med en bokstavsmärkning som anger förkortningen för det land där fordonet är registrerat. (Del 0, punkt a i tillägg 6 till beslut 2007/756/EG). Europeiska järnvägsbyrån

Datum Dnr/Beteckning 9 (19) (ERA, European Railway Agency) har informerat medlemstaterna att landskoden för Sverige i beslut 2012/757/EU är felaktig och att landskoden alltjämt ska vara S. Därför har vi inte föreslagit några föreskrifter angående detta. Det är som nämnts fordonsinnehavaren som ansvarar för märkning. Observera dock att vid ansökan om godkännande att ta ett fordon i bruk ansvarar den som ansöker om godkännande för att märka fordonet, se 2 kap. 22 järnvägslagen. För tydlighetens skull nämns detta i föreslagen 8 även om kravet på märkning vid ansökan om godkännande egentligen följer av järnvägslagen. 9 Bestämmelsen handlar om undantag från krav på märkning. Avsikten har varit att innehållet ska vara detsamma som idag i 3 andra stycket JvSFS 2007:7. Ett förtydligande har dock gjorts om att det endast är märkningen utvändigt på fordonet som avses här. Märkning ska fortfarande alltid ske invändigt i fordonet. 10 Bestämmelsen handlar om förbud att bruka ett fordon och avser att föra in innehållet i 10 JvSFS 2007:7. Bestämmelsen har sitt stöd i 8 kap. 4 järnvägslagen där det anges att tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att järnvägslagen eller de föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen ska efterlevas. Ett förtydligande som gjorts är att fordonet inte får användas om registreringen är återkallad eller tillfälligt upphävd. Detta har tidigare inte beskrivits i JvSFS 2007:7. Med tillfälligt upphävd avses det som i dagligt tal benämns avställning. Ett fordon som tillfälligt ställs av kan ställas på och användas igen. Begreppet tillfälligt upphävd är det begrepp som används i tillägg 3 i beslut 2007/756/EG och vi har därför valt att använda oss av samma begrepp. När en registrering är återkallad är den slutligt återkallad och fordonet kan inte ställas på och användas igen. 3.1 Godkännande att ta i bruk Avgörande för när ett fordon ska registreras och märkas är den tidpunkt då godkännandet att ta i bruk inträffar. I Transportstyrelsens verksamhet förekommer olika typer av godkännanden av järnvägsfordon, t.ex. godkännande för prov och tester, tidsbegränsade godkännanden och slutliga godkännanden. Transportstyrelsens uppfattning är att tidpunkten för godkännandet att ta i bruk, avseende registreringsförfarandet, inträffar när fordonet går ut i kommersiell trafik. Det handlar här om såväl det tidsbegränsade godkännandet inför erfarenhetsdrift, som det slutliga

Datum Dnr/Beteckning 10 (19) godkännandet av fordonet. Godkännande för prov och tester sker med tidsbegränsat godkännande som inte kräver registrering. 3.2 Standardformulär och blankett för ansökan om registrering I 5 JvSFS 2007:7 specificeras i en punktuppställning vilka uppgifter som ska ges in i samband med ansökan om godkännande för registreringsändamål. Vi har istället för denna lösning valt att hänvisa till Transportstyrelsens standardformulär samt en blankett med tekniska egenskaper 6. Anledningen till att vi nu föreslår att hänvisa till ett standardformulär och en blankett för tekniska egenskaper är att det inte är lämpligt att låsa föreskrifterna då det redan tagits fram ett standardformulär i beslut 2007/756/EG (tillägg 4), dvs. i specifikationen för det nationella fordonsregistret. EU-regleringen kan komma att ändras och då ska andra uppgifter ges in. Transportstyrelsens standardformulär grundar sig på tillägg 4 till beslut 2007/756/EG. Standardformuläret innehåller ett antal egenskaper utöver tillägg 4. Det är samma uppgifter som avses i 5 f JvSFS 2007:7. Standardformuläret innehåller även de egenskaper som krävs för att ta fram ett europeiskt fordonsnummer. Den egenskap som vi begär in idag som inte följer av EU-krav är typ av bromsblock för godsvagnar. Bedömning av bromsblock är en öppen punkt i TSD Godsvagnar 7, vilket innebär att nationella regler gäller för denna bedömning. För att ett bromsblock ska kunna användas säkert (utan restriktioner) i Sverige måste det vara provat för vinterförhållanden. Det innebär att bromsblock, för att användas i Sverige, delas in i godkända och icke godkända. För att det ska framgå av registret om en vagn ska beläggas med restriktioner så måste typ av bromsblock läggas in. Övriga egenskaper som begärs in är nödvändiga för att ta fram europeiskt fordonsnummer och för de begränsningskoder som nämns i tillägg 4. Koder för begränsningar beskrivs mer ingående i tillägg 1 till beslut 2007/756/EG. Det kan handla om tekniska konstruktionsbegränsningar, geografiska begränsningar, miljöbegränsningar eller användningsbegränsningar angivna i godkännandet. Det är samma 6 Av 8 kap. 8 a järnvägslagen framgår att den som bedriver verksamhet som omfattas av denna lag till tillsynsmyndigheten ska lämna de uppgifter som behövs för att föra ett fordonsregister. 7 Kommissionens förordning (EU) nr 321/2013 av den 13 mars 2013 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel godsvagnar i Europeiska unionens järnvägssystem och om upphävande av kommissionens beslut 2006/861/EG

Datum Dnr/Beteckning 11 (19) egenskaper som avses i 5 f JvSFS 2007:7. För att underlätta för fordonsinnehavaren har vi valt att begära in uppgifter i ja/nej format som sedan automatiskt omvandlas till begränsningskoder i vårt nationella register. Blanketten avseende tekniska egenskaper syftar till att Transportstyrelsen ska få kännedom om de tekniska egenskaperna hos fordonstypen som Transportstyrelsen ska rapportera till det europeiska registret över godkända fordonstyper (ERATV, European Register of Authorised Types of Vehicles). Blanketten innehåller de egenskaper som idag finns i 5 g JvSFS 2007:7. Såväl uppgifterna enligt tillägg 4 som de uppgifter om tekniska egenskaper Transportstyrelsen kräver idag bedöms vara av den karaktären att lagform inte krävs. 3.3 Undantag från krav på registrering I enlighet med artikel 33 i direktiv 2008/57/EG ska varje medlemsstat föra register över fordon som är godkända på dess territorium. Denna bestämmelse har i svensk rätt genomförts genom 8 kap. 8 a i järnvägslagen. Enligt artikel 1.3 d i direktivet får medlemsstaterna undanta järnvägsinfrastruktur och fordon avsedda att användas uteslutande för lokala ändamål, historiska ändamål och turiständamål från direktivets bestämmelser. Transportstyrelsen har genom en bestämmelse i 6 kap. 10 a järnvägsförordningen bemyndigande att meddela föreskrifter om undantag från krav på registrering. De överväganden som Transportstyrelsen tidigare har gjort, se prop. 2010/11:160 s. 61 i denna fråga gäller fortfarande. Transportstyrelsen anförde i det sammanhanget att det med hänsyn till järnvägssäkerheten inte är lämpligt att helt generellt undanta museijärnvägsfordon från krav på registrering eftersom dessa fordon är ute på det nationella järnvägsnätet och då kommer i kontakt med ordinarie person- och godstrafik. Ett fordon som rör sig bland andra fordon på det nationella järnvägsnätet behöver kunna identifieras. Detta gäller såklart även andra fordon än museijärnvägsfordon som är ute på det nationella järnvägsnätet. Transportstyrelsen kan genom registreringen ha kontroll över vilka fordon som används. Under föreskriftsarbetet har vi övervägt om det vore möjligt att låta åtminstone fordon som inte används på det nationella järnvägsnätet utan istället endast på fristående nät slippa kraven på registrering. Ett sådant fordon kan dock i undantagsfall komma att användas på det nationella järnvägsnätet utan att det då skulle registreras. Eftersom en sådan situation absolut inte är önskvärd ur säkerhetssynpunkt har Transportstyrelsen valt att inte utnyttja sitt bemyndigande.

Datum Dnr/Beteckning 12 (19) Vårt förslag medför alltså att bemyndigandet i 6 kap. 10 a järnvägsförordningen inte utnyttjas och därmed tas inga föreskrifter om undantag från krav på registrering fram. Det finns fordon som är godkända att tas i bruk inom hela EU och något kompletterande godkännande behövs därmed inte. Ett sådant fordon ska endast registreras i den medlemsstat där det först togs i bruk. Det förekommer alltså att fordon används i Sverige utan att de är registrerade i vårt nationella fordonsregister. 3.4 Undantag från krav på märkning I enlighet med artikel 32 i direktiv 2008/57/EG ska ett fordon som tas i bruk i gemenskapens järnvägssystem vara försett med ett europeiskt fordonsnummer som ska specificeras i TSD Drift och trafikledning. Denna bestämmelse har i svensk rätt införts genom 2 kap. 22 järnvägslagen. Enligt artikel 1.3 d i direktivet får medlemsstaterna undanta järnvägsinfrastruktur och fordon avsedda att användas uteslutande för lokala ändamål, historiska ändamål och turiständamål från direktivets bestämmelser. I kommissionens beslut 2007/756/EG (specifikationen för det nationella fordonsregistret) anges i bilagan, avsnitt 4.1.1 b, att för fordon som används i nationell trafik och fordon som reserveras för historisk användning är den fysiska användningen av det tolvsiffriga numret (dvs. det europeiska fordonsnumret) frivillig. Transportstyrelsen har genom en bestämmelse i 2 kap. 26 4 järnvägsförordningen bemyndigande att meddela föreskrifter om undantag från krav på märkning. När det gäller vilka fordon som kan omfattas av undantag från krav på märkning bedömer Transportstyrelsen att museijärnvägsfordon, även om dessa används på det nationella järnvägsnätet, kan undantas från krav på märkning. Det är då, enligt vår uppfattning, endast märkning utvändigt på fordonet som avses. Det kan beträffande museijärnvägsfordon finnas en önskan om att slippa märkning på grund av estetiska skäl, dvs. att den tidstypiska framtoningen omintetgörs av märkningen med det moderna europeiska fordonsnumret. Säkerhetsargumenten som kan anföras för att en sådan märkning med ett europeiskt fordonsnummer måste ske, ska vägas mot dessa estetiska aspekter. Argumenten för en märkning är inte tillräckliga eftersom fordonen ändå finns registrerade i det nationella fordonsregistret och den infrastrukturförvaltare som beviljar kapacitet kommer att begära identifiering av fordonet på något sätt. Det torde vidare inte handla om en stor mängd omärkta museijärnvägsfordon som skulle komma att trafikera det nationella järnvägsnätet. Att inte behöva märka fordonet innebär även en viss lättnad kostnadsmässigt, även om kostnaden för märkning inte är stor.

Datum Dnr/Beteckning 13 (19) Till de fordon som ska kunna undantas från krav på märkning hör även fordon som är avsedda att användas uteslutande på lokala eller regionala järnvägsnät som är fristående eftersom de redan finns registrerade i det nationella fordonsregistret. Även i detta fall är det endast märkning utvändigt på fordonet som avses. Om dessa fordon ska ut på det nationella nätet kommer de att behöva märkas, detta eftersom det inte, på samma sätt som för museijärnvägsfordon, finns några skäl för att undanta dem från kraven på märkning. Andra fordon än museijärnvägsfordon ska inte kunna undantas från krav på märkning om dessa trafikerar det nationella nätet. Detta eftersom de estetiska skälen för att slippa märkning inte bedöms föreligga beträffande andra järnvägsfordon än just museijärnvägsfordon och då överväger säkerhetsaspekterna. Det finns ett säkerhetsvärde i att majoriteten av de fordon som trafikerar det nationella järnvägsnätet är märkta och därmed lätta att identifiera. Kostnaden för att märka ett fordon är inte heller tillräckligt stor för att motivera ett undantag. Någon formell begäran om undantag från krav på märkning kommer inte att behöva ske för de fordon som är undantagna från krav på märkning. 3.5 Regler om hur märkning ska ske I nuvarande föreskrifter, JvSFS 2007:7, finns bilaga P.2 till kommissionens beslut 2006/920/EG, TSD Drift och trafikledning med som en bilaga. Bilaga P.2 innehåller regler för hur märkning ska ske på fordonskarossen. Beslut 2006/920/EG är dock upphävt. Aktuella EU-regler för hur märkning ska ske finns idag i TSD Drift och trafikledning tillägg P (2012/757/EU). Vi ser inte någon anledning att kopiera EU-beslut gällande märkning till Transportstyrelsens föreskrifter. Det är inte heller lämpligt att göra så ur författningsteknisk synvinkel eftersom det kan ge en falsk bild av att det är Transportstyrelsen och inte EU som har fastställt regler för hur märkning ska ske. Vi väljer istället att i förslaget till nya föreskrifter hänvisa till tillägg P i aktuellt EU-beslut. Genom beslut 2012/757/EU har tillägg 6 ändrats och lyfts över till den gemensamma specifikationen för det nationella fordonsregistret (2007/756/EG). Även andra ändringar i tilläggen till beslut 2007/756/EG har gjorts genom beslut 2011/107/EU. De ändringar som gjorts påverkar det sätt på vilket det europeiska fordonsnumret och tillhörande beteckningar tas fram. Detta påverkar Transportstyrelsen eftersom vi tar fram och tilldelar fordonsnummer och beteckningar. En ändring som påverkar fordonsinnehavare direkt är ändring gällande den landskod som ska märkas intill det europeiska fordonsnumret på godsvagnar, personvagnar, manövervagnar, lok, motorvagnar och

Datum Dnr/Beteckning 14 (19) specialfordon. Landskoden för Sverige är ändrad från S till SE (se del 4 i tillägg 6 till beslut 2007/756/EG). Europeiska järnvägsbyrån (ERA, European Railway Agency) har informerat medlemstaterna att landskoden för Sverige i beslut 2012/757/EU är felaktig och att landskoden alltjämt ska vara S. Transportstyrelsen bedömer därför att fordonen inte behöver märkas om med ny landskod och vi har därför inte föreslagit några föreskrifter om detta. 3.6 Krav på märkning med ny fordonsinnehavare När en ny registrering av ett fordon sker har innehavaren sex år på sig att märka fordonet. Vid byte av fordonsinnehavare ska fordonet märkas om inom tre månader från det att ändringen registrerats. Dessa tidsgränser följer av dels bilagan avsnitt 4.1.1.b till beslut 2007/756/EG (sex år) och dels del 1 i tillägg 6 till beslut 2007/756/EG (tre månader). Observera dock att det, vid ansökan om godkännande att ta ett fordon i bruk, är den som ansöker om godkännande som ansvarar för att märka fordonet enligt 2 kap. 22 järnvägslagen. 3.7 Förbud att bruka fordon Idag finns i JvSFS 2007:7 ett förbud att bruka fordon som inte är registrerade eller märkta. I tillägg 3 till beslut 2007/756/EG anges att ett fordon som fått registreringen återkallad eller tillfälligt upphävd inte får använda det europeiska järnvägsnätet under den angivna registreringen. För att förtydliga detta har vi lagt till en begränsning i föreskrifterna som innebär att fordon för vilka registreringen blivit återkallad, eller fordon med tillfälligt upphävd registrering inte får brukas. Detta borde egentligen vara självklart men framgår inte av JvSFS 2007:7. 4 Vilka berörs av regleringen? De aktörer som berörs av regleringen är främst företag och organisationer som är innehavare av godkända järnvägsfordon samt företag som ansöker om godkännande av järnvägsfordon. Den som ansöker om godkännande kan till exempel vara en tillverkare, ett järnvägsföretag eller en uthyrare av fordon. Föreskrifterna riktar sig även mot andra aktörer såsom ägare av järnvägsfordon (160 st) och underhållsansvariga enheter (158 st) eftersom dessa ska anges i fordonsregistret. Antalet ägare och underhållsansvariga enheter speglar det antal som fanns registrerade den 14 januari 2014. Den 14 januari 2014 fanns även 169 anmälda innehavare i fordonsregistret. I medeltal så har varje fordonsinnehavare ca 100 järnvägsfordon i registret. Det vanligaste är att ett och samma företag är fordonsinnehavare, underhållsansvarig enhet och ägare till samma fordon.

Datum Dnr/Beteckning 15 (19) 5 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 5.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser En stor positiv konsekvens är att regelverket blir tydligare och hänger ihop med EU-lagstiftning och nationell lagstiftning, vilket borde upplevas som positivt av verksamhetsutövarna. Det enda krav som tillkommit, och som kanske av vissa skulle kunna uppfattas som en negativ ekonomisk konsekvens, är kravet att en ny fordonsinnehavare ska märka om fordonet med ny innehavarbeteckning inom tre månader efter registreringen av bytet av innehavare. Kostnaden för att märka ett fordon beräknas ligga mellan 1500 2000 kr. Kravet följer som tidigare nämnts av EU-reglering. Förslaget kommer inte att få några konsekvenser för tillgängligheten. Inte heller säkerhet, miljö och hälsa kommer att påverkas. Vår bedömning är att några nämnvärda ekonomiska, sociala eller miljömässiga konsekvenser inte tillkommer på grund av vårt förslag. Därmed överstiger de positiva konsekvenserna eventuella negativa konsekvenser. 5.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Nedan beskrivs val av metod för reglering och därefter diskuteras de konsekvenser av ställningstaganden och krav som tillkommit i förslag till nya grundföreskrifter Val av metod för reglering (jfr avsnitt 2.1-2.3) Ovan i avsnitt 2.1 har vi beskrivit olika vägar att gå i föreskriftsarbetet: vi kan ta fram nya grundföreskrifter om registrering och märkning, vi kan ändra i befintliga föreskrifter (JvSFS 2007:7) eller så kan vi låta bli att ta fram föreskrifter över huvud taget. Vi har stannat vid det första alternativet, dvs. att ta fram nya föreskrifter. Alternativet att ta fram nya föreskrifter innebär ett omfattande föreskriftsarbete där varje paragraf åter ska konsekvensutredas. Nya bestämmelser kan tillkomma medan andra befinns vara onödiga. Samtidigt bedöms detta alternativ medföra att föreskrifterna blir användbara och följer både nationell rätt och EU-rätt. I teorin skulle man kunna välja det andra alternativet, dvs. att endast ändra i befintliga föreskrifter. Detta alternativ skulle dock innebära en tillfällig nödlösning eftersom föreskrifterna är i behov av en större uppdatering. Strukturen i JvSFS 2007:7 är svårtillgänglig och om endast lättare uppdateringar sker, kommer föreskrifterna ändå att behöva omarbetas inom en nära framtid.

Datum Dnr/Beteckning 16 (19) Sverige är, i sin egenskap som medlem i EU, ansvarigt för att genomföra EU-rätten i sin lagstiftning i tid och på rätt sätt. Med det sistnämnda alternativet riskerar Sverige att kommissionen inleder ett överträdelseförfarande om gällande bestämmelser om märkning och registrering inte införs på ett korrekt sätt. Det är också svårt för dem som ska tillämpa föreskrifterna, t.ex. för dem som ska märka sina fordon, att veta vad som gäller om inga föreskriftsändringar sker. Att ha en nationell reglering på plats som inte är uppdaterad, dvs. JvSFS 2007:7, samtidigt som detaljerade bestämmelser om hur märkning och registrering ska ske finns i EU-rättsakter dvs. 2007/756/EG och 2012/757/EU är inte lämpligt. Det skapar otydlighet om vad som egentligen gäller. Godkännandet att ta i bruk (jfr avsnitt 3.1) Det kan idag uppfattas som otydligt när ett fordon ska märkas och registreras. Några större konsekvenser av Transportstyrelsens ställningstagande i detta fall borde det inte bli fråga om. Redan idag kräver Trafikverket fordonsnummer för de fordon som ska trafikera den infrastruktur som förvaltas av Trafikverket och det sker även innan fordonet används kommersiellt. Men när det gäller krav på registrering, märkning och därmed koppling till avgifter finns det ett värde i att ange när tidpunkten för godkännandet att ta i bruk inträffar. Standardformulär och blankett för ansökan om registrering (jfr avsnitt 3.2) Med en öppen skrivning kan Transportstyrelsen uppdatera standardformuläret och anpassa det till vad som följer av EU-regleringen, idag tillägg 4 till beslut 2007/756/EG, samt anpassa blanketten med tekniska egenskaper i övrigt så att Transportstyrelsen erhåller uppgifter om de egenskaper hos ett fordon som behövs för registreringen. Det är dock viktigt att ha i åtanke att standardformuläret och blanketten med tekniska egenskaper inte får uppdateras på ett sätt som skulle kunna kräva lagändringar. Undantag från krav på registrering (jfr avsnitt 3.3) Transportstyrelsen har övervägt olika alternativ men stannat vid att avstå från att utnyttja bemyndigandet att meddela föreskrifter om undantag från registrering. Möjligheter till undantag från krav på registrering skulle kunna påverka säkerheten negativt då kontroll av godkännande för aktuella fordon inte är möjlig. Nämnas kan i detta sammanhang att museiorganisationer sedan den 1 januari 2014 är befriade från registeravgifter för sina fordon (se TSFS

Datum Dnr/Beteckning 17 (19) 2013:69). Detta torde innebära att de problem som museiorganisationer sett gällande registrering av fordon inte längre är aktuella. Undantag från krav på märkning (jfr avsnitt 3.4) Om samtliga fordon i nationell trafik undantogs från märkning utvändigt skulle märkning inte framgå på några fordon. Det skulle leda till en ovisshet om vilka fordon som trafikerar nätet och är inte lämpligt ur säkerhetssynpunkt. Ett resonemang har förts i avsnitt 3.4 om det på något sätt är möjligt att undanta vissa fordon från krav på märkning. Vi har stannat vid att undanta museijärnvägsfordon och fordon som trafikerar fristående nät. Undantaget avser märkning utvändigt, inte invändigt. Konsekvenserna av ett sådant undantag borde kunna vara acceptabla ur säkerhetssynpunkt. Vi har också lagt stor vikt vid att innehavarna av museijärnvägsfordon önskar så lite åverkan på exteriören som möjligt. Regler om hur märkning ska ske (jfr avsnitt 3.5) Genom att hänvisa direkt till det EU-beslut som reglerar märkning blir chansen större för att märkningen sker precis på det sätt som EU kräver. Naturligtvis kan det upplevas som krångligt för verksamhetsutövarna att leta upp EU-beslutet, men när man väl vet var det finns så torde det inte uppstå problem. Eftersom landskoden i beslut 2012/757/EU är felaktig enligt ERA föreslår vi inte några föreskrifter i denna del. Det är inte motiverat att kräva att fordon märks om med en felaktig landskod eftersom det skulle innebära onödiga kostnader för fordonsinnehavare. Beslut 2012/757/EU kommer troligtvis att rättas i denna del. Krav på märkning med ny fordonsinnehavare (jfr avsnitt 3.6) Kravet på märkning med ny fordonsinnehavare inom tre månader kommer att innebära att fordonsinnehavaren med relativt kort varsel tvingas märka om fordonet och fordonsinnehavarens rutiner för märkning behöver kanske ses över. Vi har inte någon möjlighet att påverka kravet då det följer av EUreglering. Den faktiska kostnaden för märkning är inte stor men kostnaden kan bli omfattande p.g.a. uteblivna intäkter under den tid då fordonet inte kan brukas. Kostnaden för att märka ett fordon beräknas ligga mellan 1500 2000 kr. Vi förmodar dock att fordonsinnehavare och andra verksamhetsutövare på det stora hela ser positivt på att fordonsmärkningen utvisar rätt fordonsinnehavare. Förbud att bruka fordon (jfr avsnitt 3.7)

Datum Dnr/Beteckning 18 (19) Företag som framför fordon i sin verksamhet är skyldiga att kontrollera fordonens status vid användning. Sannolikheten är därför liten för att ett företag använder ett fordon som inte är registrerat, märkt eller är avställt. Om ett företag inte kan använda eller upplåta sina fordon medför det naturligtvis ekonomiska konsekvenser. Det finns dock, som vi ser det, inte något alternativ till att möjliggöra ett brukandeförbud i vissa situationer. För att ett system med registrering och märkning ska fungera krävs det att de verksamhetsutövare som ska följa reglerna också gör det. I annat fall blir regleringen verkningslös. 6 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Föreskrifterna går inte utöver vad som följer av den EU-rättsliga reglering som Sverige ska följa. Istället är vår avsikt att anpassa föreskrifterna så att de följer EU-regleringen så väl som möjligt. 7 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Sverige är som medlemsstat bundet av kommissionens beslut 2012/757/EU och beslut 2007/756/EG. Därför kan vi inte avvakta med att uppdatera Transportstyrelsens föreskrifter om registrering och märkning. Föreskrifterna bör träda i kraft så snart som möjligt efter att kommissionens beslut 2012/757/EU ska börja tillämpas från och med den 1 januari 2014. Vi kan idag inte se att det behövs några speciella informationsinsatser. Transportstyrelsen kommer dock att informera branschen om de nya reglerna på hemsidan, i Branschrådet för järnväg och vid löpande dialog med de olika aktörerna. 8 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Vi bedömer att företagen inte påverkas förutom vad som sagts i avsnitt 5.2 angående märkning med ny fordonsinnehavare. När det gäller undantag från krav på märkning för museijärnvägsfordon eller fordon som är avsedda att användas uteslutande på lokala eller regionala järnvägsnät som är fristående kan det finns de som tycker att innehavare av fordon som inte behöver märkas utvändigt gynnas otillbörligt. Kostnaden för märkning är emellertid inte stor i förhållande till vad det i övrigt kostar att bedriva järnvägstrafik, så därför kan man inte egentligen tala om några kostnadsmässiga fördelar i detta sammanhang.

Datum Dnr/Beteckning 19 (19) Kravet på att märka om fordonet inom tre månader vid byte av fordonsinnehavare ökar trovärdigheten hos märkningen. Större tilltro kan sättas till att märkningen av innehavare på ett fordon anger den verklige innehavaren. Detta borde vara positivt både för Transportstyrelsen och för verksamhetsutövarna. Den föreslagna omarbetningen av föreskrifterna innebär att reglerna blir mer begripliga och följer både nationell rätt och EU-rätt. Generellt medför de nya föreskrifterna inga direkta effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. De nya föreskrifterna planeras träda i kraft den 1 augusti 2014. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Carina Larsson (sakinnehåll) Tel: 010-495 55 65 E-post: carina.larsson1@transportstyrelsen.se Susanna Angantyr (juridik) Tel: 010-495 55 44 E-post: susanna.angantyr@transportstyrelsen.se