Europeiska kommissionen Inre marknaden och tjänster. Din inre marknad? En inre marknadsakt för en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi

Europeiska kommissionen Inre marknaden och tjänster Din inre marknad? En inre marknadsakt för en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2010 ISBN 978-92-79-16928-1 doi:10.2780/19032 Europeiska unionen, 2010 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Spain

Din inre marknad? En inre marknadsakt för en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi

DEL 1. STARK, HÅLLBAR OCH RÄTTVIS TILLVÄXT DEL 2. ÅTERSTÄLLA FÖRTROENDET GENOM ATT SÄTTA MÄNNISKORNA I CENTRUM FÖR DEN INRE MARKNADEN DEL 3. DIALOG, STYRELSEFORMER OCH DEN INRE MARKNADEN 2

Kära EU-medborgare! Du bidrar varje dag till att bygga upp EU. Du arbetar, konsumerar, reser, sparar, studerar eller investerar. Du vill sköta din hälsa eller du kanske förbereder pensioneringen. I alla aspekter av din vardagstillvaro ska den inre marknaden, som är gemensam för alla EU-medborgare, arbeta för dig, ge dig fler möjligheter och göra det möjligt för dig att planera inför framtiden. I en gemensam satsning har mina kolleger i Europeiska kommissionen och jag identifierat 50 olika åtgärder som kan bidra till att alla människor i EU får ut mer av att delta på den inre marknaden. Syftet med den här broschyren är framför allt att stimulera till tankar och diskussioner kring frågor som är viktiga för dig. Från och med nu och fram till i slutet av februari kommer våra förslag att diskuteras i alla EU:s medlemsstater. Vi vill gärna att du låter oss ta del av dina tankar och synpunkter. Oavsett om du är en enskild person eller företräder ett litet eller stort företag, en fackförening eller annan förening, en icke-statlig organisation eller en tankesmedja, så vill vi veta vad du tycker. Besök gärna vår webbplats http://ec.europa.eu/internal_ market/smact/ där du kan hitta en mer utförlig beskrivning av våra förslag, följa olika arrangemang och delta i diskussioner i viktiga frågor som rör den inre marknadsakten. Du kan också skriva direkt till mig, antingen på michel.barnier@ec.europa.eu eller på vår speciella adress för den inre marknadsakten: marktsma@ec.europa.eu. Jag ser fram emot att få höra från dig! Michel Barnier Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för den inre marknaden och tjänster 3

Varför en inre marknadsakt? År 2012 kan vi fira tjugoårsjubileet för den inre marknaden. Den inre marknaden lanserades 1992 under ledning av Jacques Delors för att stärka banden som förenar Europeiska unionens medborgare och medlemsstater. Fördelarna är stora. De är uppenbara för företag och för konsumenter som har sett kostnaderna för sina mobiltelefonsamtal sjunka med 70 % och priset på flygbiljetter minska med 40 %. Men tiderna har förändrats. Den globaliserade handeln, tekniska framsteg och framväxten av nya globala aktörer har ändrat spelreglerna. Den finansiella och ekonomiska krisen slog hårt mot arbetstagare och företag. Denna nya verklighet kräver en ny strategi. En strategi som är ambitiös, som åter kan få fart på marknadsintegrationen och förverkliga EU:s tillväxtpotential. Vi måste tillsammans arbeta på att sätta medborgarna i centrum på den inre marknaden och vinna deras förtroende. Med en stark och framgångsrik inre marknad kan vi skapa nya jobb och hantera frågor som rör socialt skydd och ekologisk hållbarhet. För att klara de utmaningarna krävs det ett alleuropeiskt åtagande. Ett åtagande som gäller för intressenter från alla Europas hörn, på nationell och regional nivå, både i offentlig och privat sektor och inom den ekonomiska såväl som sociala sfären. Detta är kärnan i den inre marknadsakten: åtgärder som kommissionen vill diskutera och införa före utgången av 2012. Vi har identifierat de problem som står i vägen för den inre marknaden och som hindrar att alla dess möjligheter förverkligas 4

fullt ut. Det finns goda tillväxtmöjligheter. Men de kan bara utnyttjas om medborgare och företag är fullt övertygade om fördelarna med den inre marknaden. Våra åtgärder kan delas in i tre kategorier: Åtgärder som syftar till att återställa en stark, hållbar och rättvis tillväxt. Åtgärder som syftar till att ställa medborgarna i centrum för den inre marknaden. Åtgärder för att förbättra styrelseformerna och dialogen inom den inre marknaden. 5

6 Det finns 21 miljoner företag i EU som sysselsätter 175 miljoner personer och förser 500 miljoner konsumenter med varor och tjänster. Den inre marknaden måste uppmuntra företag att expandera, köpa, sälja, skapa, investera och anställa i hela Europeiska unionen och utanför unionens gränser, för EU måste tänka och handla globalt.

DEL 1. STARK, HÅLLBAR OCH RÄTTVIS TILLVÄXT

ATT UPPMUNTRA OCH SKYDDA KREATIVITETEN Ett europeiskt patent Vårt nuvarande patentsystem är splittrat, hämmar innovationen och kan inte erbjuda uppfinnare, forskningscentra och företag ett tillräckligt skydd. Vårt mål är att de första EU-patenten ska utfärdas 2014. Alla företag och individer som vill registrera ett patent måste genomgå en valideringsprocess i var och en av de olika medlemsstaterna. Detta medför kostnader för översättning, något som är dyrt och som avskräcker de mindre företagen. Att registrera ett patent i dag kan innebära kostsamma och riskabla rättsprocesser i olika instanser i olika medlemsstater. 8

Tänk dig ett medicinskt genombrott Föreställ dig att ett litet eller medelstort företag som specialiserar sig på medicinska produkter uppfinner en helt ny produkt för ryggmärgstransplantat. Företaget är medvetet om att kopiering av uppfinningar är vanligt i branschen och beslutar att ett patent är enda sättet att skydda uppfinningen. Att registrera patentet i 13 olika medlemsstater kan kosta företaget upp till 20 000 euro enligt det nuvarande systemet. På grund av finansiella begränsningar kan företaget inte göra detta och uppfinningen lämnas utan skydd mot kopiering i andra länder. Om uppfinningen kopieras utanför EU och importeras via hamnen i en medlemsstat där patentet inte är registrerat kan myndigheterna inte hindra att den kopierade produkten släpps ut på den inre marknaden. 9

Att ta itu med problemen i samband med gränsöverskridande e-handel Den sektor som medför flest problem för konsumenterna är den inre marknaden för e handel. I dag handlar bara 7 % av konsumenterna på nätet. Alltför ofta kan konsumenterna inte köpa produkter från andra medlemsstater på grund av sin nationalitet eller sitt bosättningsland. Enligt en färsk undersökning misslyckades 61 % av inköpen online eftersom företagen vägrade sälja till personer från andra länder. Under 2011 kommer kommissionen att stödja medlemsstaterna genom att tillhandahålla mer vägledning om hur man kan få bort diskrimineringen i samband med e-handel. Frånvaron av gemensamma ramar för copyright komplicerar e-handeln ytterligare. Det är fortfarande alldeles för komplicerat att köpa eller sälja musik, böcker eller andra produkter av kulturellt värde. Resultatet har blivit att EU:s potentiella möjligheter att skapa ett gemensamt system för utbyte av arbeten som är av kulturellt värde fortfarande till största delen är outnyttjade. Under 2011 kommer kommissionen att föreslå ett ramdirektiv om copyright för att ge tillgång till konst på nätet, samtidigt som man garanterar ett korrekt skydd och korrekt ersättning för copyrightinnehavarna. 10

Kamp mot förfalskningar och piratkopiering Förfalskningar och piratkopiering har blivit stora problem för världens företag. För tjugo år sedan var förfalskningar något som egentligen bara oroade tillverkarna av dyra handväskor. I dag förfalskar man inte bara elektrisk utrustning, bildelar, leksaker och programvara, utan till och med läkemedel. Det innebär inte bara att miljontals euro i skatteintäkter går förlorade, utan äventyrar också sysselsättningen och medborgarnas hälsa och säkerhet. Under 2010 tänker kommissionen föreslå en handlingsplan för att bekämpa förfalskningar och piratkopiering och lägga fram ett lagstiftningsförslag om en förstärkt tullkontroll. Kommissionen kommer också att se över sin strategi för immateriell äganderätt för länder utanför EU. 11

Visste du att 60 miljarder euro går förlorade inom G20 som resultat av piratkopiering och förfalskning. detaljhandelsförsäljningen förlorade 10 miljarder euro under 2008 och att 186 000 jobb gick förlorade. Eurobarometern för 2009 har visat att nästan en tredjedel av alla EU-medborgare tycker det är OK att köpa förfalskade varor och att 40 % av ungdomarna i Europa medvetet köper falska produkter från olika Internetplattformar. 12

ATT FRÄMJA EN HÅLLBARARE EKONOMI En starkare inre marknad för tjänster Tjänster är en viktig del av EU:s ekonomi och svarar för över 70 % av alla arbetstillfällen. Men även om vissa framsteg har gjorts, fungerar den inre marknaden för tjänster fortfarande inte så bra som den skulle kunna göra. De gränsöverskridande tjänsterna utgör bara 5 % av BNP, vilket är en mycket låg siffra jämfört med handeln med varor på den inre marknaden som svarar för 17 % av BNP. Medborgare och företag, framför allt de små och medelstora företagen, har mycket att tjäna på en bättre fungerande inre marknad för tjänster. Vinsterna beräknas till 60 140 miljarder euro per år och en BNP tillväxt på mellan 0,6 och 1,5 %. Därför kommer kommissionen att presentera ytterligare åtgärder för att förstärka den inre marknaden för tjänster under 2011. Effektivare regler för gemensamma produktstandarder Gemensamma standarder innebär att företagen inte längre behöver följa olika standarder på olika marknader. Det minskar deras kostnader och ger dem bättre tillgång till världsmarknaderna, vilket i sin tur ökar handeln och stärker tillväxten. Nya produkter som uppfyller internationella kvalitetsstandarder förmedlar ett budskap av pålitlighet och professionalism. Gemensamma standarder för produkter i hela EU har också varit viktiga för att se till att EU:s konsumenter har tillgång till säkra kvalitetsprodukter, oavsett ursprung. Den ekonomiska vinsten med standardisering ligger på nära 1 % av BNP. Men det finns fortfarande utrymme för förbättringar. Det måste gå snabbare att komma överens om nya standarder om vi ska kunna hålla jämna steg med den snabba tekniska utvecklingen. I annat fall berövar vi företagen exportmöjligheter. 13

Flygplansstandarder Airbus Industries, ett dotterbolag till EADS, har varit en pionjär inom den globala flygplansindustrin i över fyrtio år. Nu senast kunde Airbus drastiskt minska antalet delar till sina bredbukiga passagerarflygplan av typen A330/A340 genom att utnyttja harmoniserade standarder. Gemensamma standarder på EU-nivå har resulterat i ökad kostnadseffektivitet och bättre tillgång till globala marknader. Airbus kunde tillämpa europeiska standarder och behövde inte längre uppfylla kraven i en mängd olika industristandarder i olika länder. Nettoresultatet blev en kostnadsminskning på över 9 miljoner euro. 14

Tillgång till kapitalmarknader för små och medelstora företag De små och medelstora företagen utgör 99 % av samtliga företag i EU. Men de kan ofta inte utnyttja sina möjligheter att expandera, eftersom de har svårt att få tillgång till kapital. Det är fortfarande mycket enklare för stora företag att få fram kapital än för små företag. Därför är det så viktigt att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering. Kommissionen kommer att främja skapandet av ett nätverk av regionala börser och se till att riskkapitalfonder kan investera fritt i samtliga medlemsstater, vilket kommer att gynna nyetablering av småföretag. Kommissionen kommer att vidta åtgärder för att göra små och medelstora företag synligare hos potentiella investerare och trycka på för att få fram förenklade krav för att notera dem på kapitalmarknaderna. Kommissionen vill också förenkla redovisningsreglerna för små och medelstora företag och förbättra deras möjligheter att kunna delta i offentliga upphandlingar. FINANSIERING AV INNOVATION OCH LÅNGSIKTIGA INVESTERINGAR Europeiska obligationer för medborgarnas besparingar Kommissionen kommer att försöka hitta sätt att uppmuntra privata investerare att investera i långsiktiga ekonomiska strategier och i storskaliga europeiska infrastrukturprojekt, t.ex. transport- och energisystem. Ett alternativ är att skapa projektobligationer, en idé som togs upp av ordförande José Manuel Barroso i hans tal till unionen 2010. Sådana obligationer skulle kunna emitteras i nära samarbete med Europeiska investeringsbanken. 15

Grönare, effektivare och mer innovativ offentlig upphandling Offentlig upphandling är den process genom vilken den offentliga sektorn tilldelar företag kontrakt för leverans av varor eller tjänster, till exempel bygg- och konstruktionsarbete. Detta har skapat en ökad konkurrens om statliga kontrakt: i genomsnitt tävlar fem anbudsgivare om alla offentliga kontrakt. De upphandlande myndigheterna anser att detta i genomsnitt har medfört besparingar på mellan 5 och 8 % av de förväntade kostnaderna. Varor och tjänster som köps in efter offentliga upphandlingsförfaranden utgör 17 % av EU:s BNP. EU:s regler för offentlig upphandling har bidragit till ökad insyn i tilldelningen av offentliga kontrakt. Över 150 000 kontrakt utannonserades i EU under 2009. Men det finns fortfarande utrymme för förbättringar. Till 2012 kommer kommissionen att ha lagt fram förslag om hur den offentliga upphandlingen kan bli grönare och mer innovativ. Kommissionen kommer att undersöka olika alternativ för att göra skalvinster genom gränsöverskridande offentlig upphandling med mer än en medlemsstat. Kommissionen kommer också att undersöka olika sätt att förbättra de små och medelstora företagens möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. 16

Upphandling av datorer minskar energiförbrukningen i Sverige I Sverige sker den statliga upphandlingen genom ramavtal för stora gemensamma inköp för de statliga myndigheterna. Kontrakt på datorer, som uppgår till 250 miljoner euro per år, är de största enskilda upphandlingskontrakten i Sverige. Upphandlingen av datorer inkluderar stränga krav på energiprestanda och kemiska ämnen. Resultatet har blivit att den årliga energiförbrukningen har minskat med 3 750 MWhz och att utsläppen av koldioxid i samband med datoranvändningen har minskat med i genomsnitt 26 ton per år jämfört med föregående kontraktsperiod. 17

Gemensam konsoliderad skattebas och förbättrat momssystem för företagen De 27 olika nationella systemen för bolagsbeskattning skiljer sig stort från varandra. Detta skapar skattehinder för företag som ofta avskräcker från eller hindrar gränsöverskridande verksamhet. Hårdast drabbas de små eller medelstora företagen, som ofta inte klarar komplikationerna i samband med olika skattesystem. Detta är skälet till att kommissionen vill införa en gemensam skattebas för att lösa de frågor i samband med skattesystemen som begränsar tillväxten för företag som vill dra nytta av EU:s inre marknad. En gemensam skattebas skulle innebära att ett företag enbart behöver följa en uppsättning regler och ha kontakt med en enda myndighet i skattefrågor. Detta initiativ kommer inte att påverka de olika bolagsskattesatser som medlemsstaterna tillämpar. Vårt momssystem har förblivit i stort sett oförändrat sedan det infördes för första gången 1967. För de företag som bedriver verksamhet över gränserna är kostnaderna för stora och de administrativa rutinerna för krångliga. Skattebedrägerier, skatte- och avgiftsflykt och konkurser har resulterat i en nettoförlust på 12 % av momsintäkterna. Kommissionen kommer att föreslå en ny momsstrategi till stöd för en starkare inre marknad med enklare regler. 18

Den inre marknadens yttre dimension EU är världens största exportör av varor och tjänster och en av de största mottagarna av utländska direktinvesteringar. Den inre marknaden ska fungera som en solid bas för EU:s företag och stödja deras handel i hela världen. Det är viktigt att våra handelspartnerskap på internationell nivå bygger på gemensamma intressen och fördelar. EU måste även i fortsättningen vara vaksam i sitt försvar av europeiska intressen och arbetstillfällen och använda alla lämpliga medel för att bekämpa illojala handelsmetoder. Generellt sett anser kommissionen att införandet av fler internationella regler skulle gynna både EU:s företag och den globala ekonomiska tillväxten. EU kommer också att fortsätta verka för ökad regelmässig konvergens med sina handelspartner vid G20-förhandlingar och bilaterala förhandlingar. I samband med internationell offentlig upphandling bör EU arbeta för att skapa lika villkor för EU företag och företag utanför EU när de konkurrerar om offentliga kontrakt. 19

20 För att återskapa förtroendet måste EU befästa sitt åtagande att skapa en verkligt konkurrensutsatt social marknadsekonomi och återigen placera Europas medborgare i centrum för den inre marknaden. Ett pålitligt socialt system, effektiv utbildning och effektiva system för offentlig hälso- och sjukvård utgör en del av vårt europeiska värdesystem och har visat sig kunna absorbera de värsta effekterna av den senaste krisen.

DEL 2. ÅTERSTÄLLA FÖRTROENDET GENOM ATT SÄTTA MÄNNISKORNA I CENTRUM FÖR DEN INRE MARKNADEN

Att förbättra offentliga tjänster och viktig infrastruktur EU måste göra allt som står i dess makt för att se till att offentliga tjänster av god kvalitet får en adekvat finansiering och blir allmänt tillgängliga. De myndigheter som ansvarar för offentliga tjänster måste veta att de kan fortsätta fokusera på att tillgodose medborgarnas behov och EU bör hjälpa dem genom att förse dem med en uppsättning verktyg som är lätta att använda för att kunna göra det. Kommissionen kommer att anta ett meddelande under 2011 som innehåller en detaljerad beskrivning av planerna på det här området. EU har redan infört en skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster för ekonomiska sektorer som avreglerats. Att se till att tjänster som betraktas som viktiga för människors vardag förblir allmänt tillgängliga kommer att kräva en grundlig utvärdering och en löpande granskning av vad som händer ute på fältet. När det gäller den offentliga infrastrukturen är EU:s gränsöverskridande transport- och energisystem inte tillräckligt sammanknutna, trots betydande investeringar. En modern transportinfrastruktur är avgörande för en hållbar utveckling och tillväxt. Medlemsstaterna har emellertid fortfarande inte samordnat sina transportprojekt. Under 2011 kommer kommissionen åter att granska sina planer för ett alleuropeiskt transportsystem och föreslå globala ramar för att finansiera en bättre infrastruktur. Kommissionen kommer också att ange prioriteringar för att förbättra energiinfrastrukturen. Det behövs lösningar på hur man knyter samman nät och integrerar förnybara energikällor, enligt förebilder som Nordsjöprojektet för vindkraft. Mer innovation krävs för att hitta bättre lösningar för energiförbrukning och effektiva transporter. Ny finansiering krävs för att betala för investeringar till ett värde av över 200 miljarder euro under det kommande decenniet. 22

Samordning för en bättre energiinfrastruktur Storskaliga projekt för förnybar energi, som vindkraftverksprojektet i Nordsjön, kräver samordning och massiva investeringar. Framgångshistorier som denna skapar förtroende, men det räcker inte. Att se till att infrastrukturen är på plats är en förutsättning för att alternativa energiprojekt ska bli framgångsrika. Malta har till exempel ställt upp ett mål för sin förnybara energi på 10,2 % till 2020 och måste samordna sina insatser med Italien för att bygga en förbindelseledning mellan ländernas respektive nät om man ska kunna uppnå det målet med hjälp av vindkraft. Spanien och Frankrike måste samordna sina elnät för att transportera framtida vind- och solenergi som produceras i Spanien till övriga Europa. Det krävs mer arbete för att uppnå den skala som sådana projekt kräver. 23

De sociala effekterna av inre marknadslagstiftningen Frågor har väckts om arbetstagarnas rättigheter och deras samband med de ekonomiska friheterna. EU måste hitta en lämplig lösning i linje med det nya Lissabonfördraget, där en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi med respekt för de grundläggande rättigheterna är ett tydligt mål. De sociala effekterna av inre marknadslagstiftningen bör alltid analyseras grundligt och lagstiftningen bör utformas för att bibehålla rätt balans mellan ekonomiska och sociala rättigheter. Den fria rörligheten för tjänster gör det möjligt för företag att utstationera anställda till en annan medlemsstat. Direktivet om utstationerade arbetstagare garanterar att de utstationerade arbetstagarnas rättigheter respekteras. Kommissionen kommer att arbeta vidare med denna fråga genom att 2011 lägga fram ett lagstiftningsförslag för att förbättra direktivets tillämpning. Nationella administrativa förfaranden och dubbelbeskattning är andra frågor som måste lösas, eftersom de kan försvåra utstationeringen av arbetstagare till ett annat land och skapa hinder på den inre marknaden för tjänster. 24

Reformering av direktivet om yrkeskvalifikationer Rätten att arbeta och bedriva verksamhet i en annan medlemsstat är en grundläggande rättighet enligt Lissabonfördraget. Den rätten bör uppmuntras för att öka effektiviteten på vår arbetsmarknad och göra det möjligt för människor att i högre grad utnyttja lediga jobb i andra länder. Alltför ofta måste emellertid utbildade yrkesutövare genomgå långa procedurer för att få sina kvalifikationer erkända. De möjligheter som erbjuds genom direktivet om yrkeskvalifikationer har inte förverkligats fullt ut, så det krävs ny lagstiftning. Kommissionen granskar för tillfället nuvarande praxis för att undersöka möjligheten att till exempel införa ett yrkeskort för vissa yrken. Eventuella ändringar av direktivet måste hålla jämna steg med den senaste utvecklingen i nationella utbildningssystem, inklusive kurser för att underlätta för människor att komma tillbaka till arbetsmarknaden. 25

Yrkeskort för turistguider? Enligt direktivet om yrkeskvalifikationer måste den som vill erbjuda en tjänst i en annan medlemsstat ofta skicka in en skriftlig begäran i förhand med bilagd dokumentation till den behöriga myndigheten i den medlemsstaten. Yrket turistguide är till exempel ett mycket rörligt yrke som påverkas av detta krav. I samband med den pågående utvärderingen av direktivet om yrkeskvalifikationer undersöker kommissionen möjligheten att införa ett yrkeskort som skulle innebära betydligt mindre byråkratiskt krångel. I det här exemplet skulle en turistguide direkt kunna bevisa att hans eller hennes kvalifikationer är erkända. 26

Att främja innovativ social företagsamhet EU har en enorm potential för att utveckla social företagsamhet. Under det senaste decenniet har vi fått se många innovativa projekt från individer, stiftelser och stora företag som erbjuder kreativa lösningar på problem i samband med social och ekonomisk utestängning. Projekt som förbättrar tillgången på sunda livsmedel, bostäder, hälsovård, jobb och banktjänster har skapat lösningar som alla berörda parter vinner på. Kommissionen kommer att föreslå ett nytt initiativ för att stödja utvecklingen av sociala företag genom att inkludera sociala mål i de offentliga upphandlingsreglerna som främjar etisk och grön märkning. Den kommer också att uppmuntra banker och finansinstitutioner att öppna upp sociala investmentfonder och utnyttja vilande besparingar. För att främja mer gränsöverskridande åtgärder kommer kommissionen att undersöka möjligheten att utarbeta europeiska stadgar för organisationer som bidrar till den sociala ekonomin, som kooperativ och ömsesidiga bolag. Den kommer också att föreslå en förordning om stadgar för en europeisk stiftelse. 27

Sociala företag i Tyskland Inom EU anser var femte person att det är svårt att resa på grund av hög ålder, funktionshinder eller nedsatt rörlighet. Enkla saker som att checka in sitt bagage eller gå ombord på ett flygplan kan vara överstigliga hinder för någon med ett funktionshinder. En tysk resebyrå har under de senaste tio åren vänt sig till människor med särskilda behov i resebranschen. De erbjuder guidade resor åt människor med nedsatt rörlighet, till exempel personer i rullstol och synskadade. Byrån samordnar transport och assistans och bokar rum som är lätt tillgängliga och flexibla. 28

KONSUMENTER En inre marknad för hypotekslån med mer konsumentskydd Att ta ett hypotekslån är ett av livets viktigaste finansiella beslut, eftersom kunderna binds upp i tjugo år eller mer. De nuvarande rutinerna i samband med hypotekslån kan förbättras. Oansvarig utlåning kan få allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser för kunderna och samhället. Det saknas insyn i hypoteksmarknaden, vilket begränsar konsumenternas valmöjligheter och förtroende. Den gränsöverskridande utlåningen är fortfarande låg, samtidigt som de administrativa hindren och extra kostnaderna är för höga. Trots sina rättigheter enligt inremarknadsreglerna nekas medborgarna ofta lån när de köper fastigheter i EU. Det finns också stora skillnader mellan olika medlemsstater vad gäller priser och produkturval och tolkningen av reglerna för olika kunder (inklusive kunder som inte är bankkunder och finansiella mellanhänder). Kommissionen kommer att föreslå ett direktiv tidigt under 2011 för att skapa en verkligt integrerad hypoteksmarknad. 29

Smidigare tillgång till banktjänster, mer insyn i bankavgifter Konsumenter, särskilt studenter, har problem när de ska öppna bankkonton i andra länder, oftast på grund av att de inte är fast bosatta i den aktuella medlemsstaten. Ett annat problem i banksektorn är den nuvarande bristen på öppenhet i samband med bankavgifter. Komplexa avgiftssystem försvårar för kunderna att jämföra priser, så de kan inte byta till banker där de skulle kunna få bättre villkor. Analyser av avgifterna på bankkonton visar att prisskillnaderna är större i banksektorn än i någon annan sektor. Kommissionen kommer att ta itu med problemen i samband med tillgången på bankkonton i ett förslag till lagstiftning om baskonton för betalning i början av 2011. Kommissionen har också uppmanat bankindustrin att lägga fram planer för självreglering för förbättrad öppenhet i samband med bankavgifter före utgången av 2011. 30

Medborgarnas svårigheter med att öppna bankkonton En tysk pensionär som är bosatt i Spanien försökte öppna ett bankkonto i en tysk bank för att få ut sin pension, men fick höra att hon måste vara fast bosatt i Tyskland för att göra det. En person bosatt i Belgien som äger en lägenhet i London begärde att få öppna ett bankkonto i en brittisk bank för att hantera sina hyresintäkter, men fick avslag på sin begäran med motiveringen att hon inte var brittisk medborgare. En begäran om att öppna ett bankkonto av en rumänsk student i Frankrike avslogs av en fransk bank på grund av personens nationalitet. 31

Tvistlösning online och grupptalan Vi vill att kunderna ska känna sig trygga när de gör gränsöverskridande inköp. En förutsättning för det är att man vet att man kan hävda sina rättigheter om det uppstår problem. Enligt en färsk undersökning har konsumenter vilkas gränsöverskridande inköp gått snett drabbats av en förlust på 40 miljoner euro. Alternativa tvistlösningsmekanismer kan visa sig vara smidiga, snabba och billiga lösningar. Varken konsumenter eller företag är emellertid tillräckligt väl informerade om de alternativ som finns. Framför allt när det gäller problem med finansinstitut måste konsumenterna ofta genomgå dyra och tungrodda rättsliga förfaranden för att få sina rättigheter erkända. Under 2011 kommer kommissionen att föreslå initiativ för alternativ tvistlösning i EU. Syftet är också att inrätta ett europeiskt system för tvistlösning online till 2012. För att ta itu med den nuvarande situationen inom finanssektorn kommer kommissionen att anta en rekommendation för att få ned de juridiska kostnaderna och förenkla förfarandena för gränsöverskridande alternativ tvistlösning. Den kommer också att redovisa slutsatserna från sitt samråd om grupptalan och undersöka de eventuella fördelarna för konsumenterna med gemensamma åtgärder. 32

33

34 Målet med den inre marknadsakten är att föreslå en ny ram för dialog och reflexion för att tillgodose alla EU-medborgares behov. Kommissionen har för avsikt att i högre grad ge intressenter i alla delar av EU en möjlighet att yttra sig, inklusive de som hittills ibland har känt sig utestängda från diskussionerna om inremarknadspolitiken.

DEL 3. DIALOG, STYRELSEFORMER OCH DEN INRE MARKNADEN

Använda ny teknik för att den inre marknaden ska fungera På administrativ nivå krävs det en god samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna. Vi bör utnyttja nya elektroniska verktyg och använda dem för att förenkla administrativa förfaranden för att på det viset bli effektivare. God praxis finns redan som skulle kunna tillämpas på andra håll. Informationssystemet om den inre marknaden (IMI) är ett sådant system, där ett elektroniskt utbytessystem hjälper administratörer att förstå och tolka lagstiftningen i andra medlemsstater när de granskar yrkesmänniskor och tjänsteleverantörer som vill arbeta i deras respektive länder. Eftersom systemet varit framgångsrikt utarbetar kommissionen nu en strategi för att expandera IMI och dess onlineverktyg till andra sektorer så att det blir ett verkligt face-to-face-nätverk. På ett mer allmänt plan kan ett partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaterna förbättra genomförandet av lagar som gäller den inre marknaden i den nationella lagstiftningen. Men efterlevnadskontrollen behöver fortfarande förbättras. Förutom överträdelser kommer kommissionen att undersöka alternativa möjligheter till konfliktlösning, till exempel genom medborgartjänster som Solvit. Webbplatsen Ditt Europa och telefonnumren till informationstjänsten Europa direkt kommer också att förbli viktiga verktyg för medborgare som vill hålla sig informerade om sina rättigheter. En annan framgångsrik arbetsmetod som skulle kunna tillämpas på andra håll är det system för ömsesidig utvärdering som medlemsstaterna, i samverkan med kommissionen, använder för att genomföra tjänstedirektivet. I en ömsesidig utvärdering jämför och bedömer medlemsstaterna varandras rapporter om de ändringar som gjorts i deras nationella lagstiftning för att uppfylla tjänstedirektivet. 36