HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING. Antagen av kommunstyrelsen 2014-11-26

1 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING Antagen av kommunstyrelsen 2014-11-26

2 Innehåll FÖRORD 3 BOSTADSFÖRSÖRJING I MALMÖ STAD 3 SAMMANSFATTNING 4 INLEDNING 7 MOTIV OCH MÅL FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN 8 Bostadspolitiska mål 8 Kommunala styrdokument 9 Bostadsförsörjningsansvar enligt lagen 10 Regionala samarbeten och regionala mål 11 MALMÖS BEFOLKNING OCH BOSTÄDER 12 Omvärldsförändringar och marknadsförutsättningar 12 Bostadsbrist, balans eller överskott? 14 Befolkningsutveckling i Malmö 15 Efterfrågan och behov för olika grupper 17 Bostäderna i Malmö 19 UTMANINGAR, STRATEGIER OCH VERKTYG 21 Hur får vi en fungerande bostadsmarknad? 21 Öka bostadsbyggandet 22 Öka utbudet av bostäder för hushåll med knappa resurser 23 Minska hemlösheten 24 Verktyg för bostadsförsörjning 25 PLANERADE AKTIVITETER 27 Bostadsförsörjningens organisation 27 Bostadspolitiska mål och åtgärder 27 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING 31 KONTAKT 32 Foto framsida: Hanna Björklund

3 Förord Malmö har haft en mycket stor befolkningstillväxt under senare år. Det är positivt för staden men ger samtidigt utmaningar för stadens planering. En väl fungerande bostadsmarknad är en grundläggande byggsten såväl i den enskilda individens liv som för samhällets utveckling i stort. Bostadsbyggandet är en viktig aspekt när Malmös nya översiktsplan ska genomföras med inriktning på en tätare, grönare och mer funktionsblandad stad. Bostadsförsörjningen är synnerligen väsentlig för att skapa en långsiktigt hållbar stad socialt och ekonomiskt. Med de stora satsningar på ny infrastruktur som har realiserats och som ska genomföras Citytunneln, Malmöexpressen, Malmöringen ges goda möjligheter att skapa många nya bostäder i stationsnära lägen med god kollektivtrafik så att kollektivt resande kan bli det naturliga valet för fler malmöbor. För närvarande byggs det för lite bostäder för att motsvara Malmös tillväxt. Särskilt svår är bostadssituationen för stadens unga. Därför behöver vi fortsätta arbeta med vårt åtagande i det UngBo-initiativ som tecknades vid UngBos slutkonferens år 2012. Vi initierar nu även ett Bostadsinitiativ, som ska visa Malmös starka vilja att få igång ett bostadsbyggande och skapa en fungerande bostadsförsörjning. Samtidigt som detta arbete startar pågår arbete för att minska hemlösheten och andra åtgärder för att stärka malmöbornas betalningsförmåga och därmed skapa en större lokal marknad för byggherrar. Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör Bostadsförsörjning i Malmö stad Malmö stad antar varje mandatperiod bostadspolitiska mål. Bostadsförsörjning är ett komplext ansvarsområde som berör ett stort antal förvaltningar inom Malmö stad. Handlingsplan för bostadsförsörjning 2014 är framtagen för att samla och koordinera de åtgärder som görs för att Malmö stad ska uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar och nå de bostadspolitiska målen. Handlingsplanen utgör också tillsammans med Utbyggnadsstrategi, Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lag 2000-1383 om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Arbetet med bostadsförsörjning koordineras från Stadsbyggnadskontoret men i bostadsförsörjningsorganisationen ingår även Stadskontoret och Fastighetskontoret, samt övriga förvaltningar vid behov. Beställargrupp: Christer Larsson (ordf), stadsbyggnadskontoret, Jan-Inge Ahlfridh, stadskontoret, Klas Johansson, fastighetkontoret, Terje Johansson, MKB (adjungerad) Styrgrupp: Johan Emanuelson (ordf), Josephine Nellerup, Ingemar Gråhamn samt Krister Hjelm, stadsbyggnadskontoret, Håkan Thulin, fastighetskontoret samt Jan Haak, stadskontoret Analysgrupp: Hanna Björklund (projektledare), Annika Reischmann och Marlene Engström stadsbyggnadskontoret, Christian Röder, fastighetskontoret samt Karin Andersson, stadskontoret

4 Sammanfattning Bostäder för välfärd och tillväxt På en väl fungerande bostadsmarknad finner hushållen en lämplig bostad som motsvarar behov och efterfrågan. Bostadsförsörjning för en ökande befolkning är en nyckelfråga för Malmö stads utveckling och för att klara en hållbar utveckling som skapar välfärd och tillväxt. Bostäder av god kvalitet ska finnas tillgängliga för hushåll i livets alla skeden. Det sker dels genom ökat bostadsbyggande, dels genom att befintliga bostäder nyttjas på ett effektivt sätt. För att bidra till stadens attraktionskraft och stödja en god utveckling behöver bostadsproduktionen hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen och skapa ett varierat utbud av attraktiva bostäder i olika lägen. Malmö växer De senaste tio åren har Malmös befolkning växt med cirka 4 700 personer per år samtidigt som det har byggts drygt 1 200 bostäder per år. Nära hälften av Malmös invånare är unga och en stor andel av inflyttarna är just unga vuxna. Malmös kvaliteter som storstad, arbetsmarknadsregion och högskola utgör en del av attraktionskraften. Men befolkningsökningen beror också till stor del på inflyttning från utlandet och på ökat barnafödande i Malmö. Dock flyttar inte danska hushåll till Malmö i samma utsträckning som under mitten av 2000-talet, snarare har flyttströmmen vänt under senare år. Malmös invånare har låg förvärvsfrekvens och låg medelinkomst vilket påverkar hushållens möjligheter att efterfråga en lämplig bostad. Malmös bostadsmarknad Bostadsmarknaden i Malmö präglas av närheten till Köpenhamns bostads- och arbetsmarknad och det faktum att Malmö, Lund och Helsingborg utgör en arbetsmarknadsregion med goda kollektivtrafikförbindelser, samt en stor inflyttning av debutanter på bostadsmarknaden. Före den ekonomiska krisen 2008 var bostadsbyggandet i Malmö den högsta sedan 1990-talet. Bostadsbyggandet i sydvästra Skåne har drabbats hårdare av finanskrisen och den danska bostadskrisen än övriga regioner. Sakta återhämtar sig bostadsbyggandet men är fortfarande långt ifrån det som behövs. Efterfrågan och behov Det finns en allmän uppfattning om att det råder bostadsbrist i Sverige, i synnerhet i storstäderna där det råder hög befolkningstäthet med hög inflyttning, höga bostadspriser och långa bostadsköer. Bostadsbrist råder i Malmö inom vissa segment av bostadsmarknaden och för vissa grupper. En grundförutsättning för valfrihet på bostadsmarknaden är en stabil inkomst. Bostadsefterfrågan avgörs av hushållens resurser och syn på bostadens egenskaper, medan behovet inte påverkas av marknadsrelaterade omständigheter i lika hög utsträckning. Den yttersta konsekvensen av en allt tuffare bostadsmarknad där utträngningseffekterna av hushåll på marginalen är stora är hemlöshet. I Malmö har den strukturella hemlösheten ökat under senare år till följd av bostadsbristen. Samtidigt har den sociala hemlösheten minskat till följd av stora insatser från Malmö stad. Gemensamma utmaningar Ökad sysselsättning och ett generellt ökat bostadsbyggande är gemensamma utmaningar för Malmö stad och marknadens aktörer för att bostadsförsörjningen ska fungera. Bostadsförsörjning är visserligen ett kommunalt ansvar, men under 1990-talet och 2000-talet avreglerades bostadsmarknaden vilket gör att bostadbyggandet idag till stor del följer ekonomins svängningar. Kommunens verktyg är främst det kommunala planmonopolet, en aktiv markpolitik samt det allmännyttiga bostadsbolaget. Malmö stad arbetar med alla tre. Men ett lika viktigt redskap för att styra bostadsförsörjningen är dialogen och samverkan med byggherrarna som står för bostadsbyggandet. Det sker i en rad olika former genom processen från idé till färdig bostad. Bostadsförsörjning i Malmö Arbetet med bostadsförsörjningen samordnas av stadsbyggnadskontoret och sker i samverkan med stadskontoret och fastighetskontoret på Malmö stad. Handlingsplan för bostadsförsörjning utgår från tio bostadspolitiska mål som antogs i november 2012 samt tre stora utmaningar för Malmö stads bostadsmarknad framöver. Utmaningarna har Malmö stad arbetat med under en lång tid men för att nå bättre resultat intensifieras arbetet och nya åtgärder sätts i verket.

5 Ökat bostadsbyggande I Malmö stad ska byggprocessen fungera smidigt för att bostadsbyggandet ska kunna gå i takt med befolkningökningen. Tillsammans med byggherrarna arbetar staden för att bostadsbyggandet ska öka. Målet är att ta fram planer för 2 000 bostäder per år, varav minst 1 000 bör vara hyresrätter. 1 500 av bostäderna ska kunna byggas på kommunal mark. Särskilda satsningar framöver: Bostadsinitiativet ska i samverkan med byggherrarna få fart på nybyggnationen i Malmö. Bolots: Tjänsten inrättas för att verka såväl inåt i stadens organisation, som med byggherrar genom hela planprocessen för att processen ska gå smidigt. Lotsen ska vara en katalysator och arbeta problemlösande i konkreta frågeställningar. Ökat bostadsbyggande kopplat till satsningar på infrastruktur. En översyn och förslag lämnas kring hur Malmö stad tillsammans med staten, regionen och byggherrarna kan skapa ett intentionsavtal. Öka utbudet av bostäder för hushåll med knappa resurser Malmö stad arbetar på flera fronter för att dels öka byggande av bostäder som hushåll med små resurser kan efterfråga, dels att det befintliga bostadsbeståndet ska nyttjas bättre och stärka hushåll med dåliga förutsättningar på bostadsmarknaden. Boplats Syd är en viktig aktör för att fler bostäder ska bli tillgängliga genom bostadskön. Särskilda satsningar framöver: Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har genererat en rad uppdrag för att utreda möjligheterna att öka utbudet av bostäder för hushåll med låga inkomster. Områdesprogrammen syftar till att stärka utvecklingen i utvalda bostadsområden genom förvaltningsövergripande arbete. UngBo arbetar för förbättrade möjligheter för ungas boende genom att agera som plattform för bostadsmarknadens aktörer. UngBo anordnar en tävling kring innovativa lösningar för våtrum i mindre bostäder. Minska hemlösheten Målet för arbetet med hemlöshet i Malmö är att den socialt betingade hemlösheten ska minska, vilket den också gör. Samtidigt sker insatser för att minska den strukturellt betingade hemlösheten. Malmö stads förvaltningar arbetar dels med långsiktiga strategier för att ingen ska behöva hamna i hemlöshet, dels med akuta insatser för att undvika att familjer och enskilda individer hamnar på gatan och att tillgodose behovet av en akut bostad. Särskilda satsningar på lång sikt: Social investeringsfond ska användas för investeringar i förebyggande arbete för att minska hemlöshet. Förebyggande arbete genom budget- och hyresrådgivning samt bostadsrådgivning. Förvaltningsövergripande utvecklingsarbete med bland andra fastighetskontor och socialtjänst. Särskilda satsningar på kort sikt: MKB bidrar med 100 lägenheter extra under ett år riktade till hemlösa barnfamiljer MKB godtar försörjningsstöd som inkomst. Förhandlingar med fastighetsägare för att fler ska acceptera försörjningsstöd som inkomst. Bostad först-program för hemlösa med bostadsrehabiliterande åtgärder.

6

7 Inledning En väl fungerande bostadsmarknad är en grundförutsättning för stadens tillväxt och välfärd. För att bidra till stadens attraktionskraft och stödja en god utveckling måste bostadsbyggandet hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. Samtidigt ska det befintliga bostadsbeståndet hålla god standard och utnyttjas på bästa sätt. En långsiktigt hållbar bostadsförsörjning är därför ett av Malmö stads viktigaste planeringsmål. Syfte Bostadsförsörjning är ett komplext ansvarsområde som berör ett stort antal förvaltningar inom Malmö stad. Handlingsplan för bostadsförsörjning 2014 är framtagen för att samla och koordinera de åtgärder som görs för att Malmö stad ska uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar enligt lag (2000-1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och utgör tillsammans med Utbyggnadsstrategin, Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjning. Under 2012 antogs tio nya bostadspolitiska mål i Malmö stad och genom en tydlig handlingsplan för arbetet med att nå målen struktureras Malmö stads arbete med bostadsförsörjning samt synliggörs kopplingar mellan olika aktiviteter. Struktur Handlingsplanen lyfter ett antal utmaningar och strategier för hur Malmö stad ska arbeta för dessa kommande år. I kommande kapitel beskrivs bakgrunden till Malmö stads arbete med bostadsförsörjning, vilka lagar som styr arbetet och andra kommunala dokument som påverkar arbetet med bostadsförsörjning. Därefter beskrivs bostadsmarknadssituationen i Malmö för att landa i ett antal utmaningar som Malmö stad behöver kraftsamla kring under kommande år. Sist redovisas en konkret handlingsplan med ansvarig förvaltning angiven. Tidigare handlingsplaner Malmö stad har under en lång tid arbetat strukturerat med att koordinera insatserna för bostadsförsörjning och tillsammans med Utbyggnadsstrategi för Malmö stad ersätter Handlingsplan för bostadsförsörjning 2014 de två tidigare dokument som tagits fram och godkänts av kommunstyrelse respektive stadsbyggnadsnämnd: Utbyggnadsplan för Malmö 2006-2009 godkänd av kommunstyrelsen 2006-08-16. Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande godkänd av stadsbyggnadsnämnden 2009-11-12.

8 Motiv och mål för bostadsförsörjningen Bostadsförsörjning är en strategisk fråga. Det handlar dels om planering och bostadsbyggande för att skapa fler bostäder, goda stadsmiljöer och skapa en hållbar stad, dels om sociala frågeställningar för att hushållen ska ha goda bostadsvillkor. Malmö stads arbete med bostadsförsörjning grundar sig på tio bostadspolitiska mål, men regleras även av andra kommunala styrdokument. Bostadsförsörjningsansvaret regleras och påverkas av flera lagar, nationella mål och regionala utvecklingsambitioner. I detta kapitel redovisas dessa. Bostadspolitiska mål Den 22 november 2012 antog kommunfullmäktige nya bostadspolitiska mål för Malmö stad. De bostadspolitiska målen för Malmö beskriver i tio punkter på vilket sätt staden vill att bostadsmarknaden ska utvecklas. 1. Staden ska aktivt motverka boendesegregation i Malmö genom att stimulera till ett allsidigt bostadsbyggande i alla områden vad gäller olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Staden ska också verka för en funktionsblandad stad, där boende blandas med arbetsplatser och annan service. 2. Alla Malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Boplats Syd ska underlätta förmedlingen av hyresbostäder till de sökande. 3. Utemiljön och boendekvaliteten ska hålla god standard i Malmös samtliga bostadsområden. 4. Bostadsplanering ska ske med högsta möjliga demokratiska ambitioner. 5. Behov av lokaler för skola, barnomsorg, vård, omsorg, socialt boende och mötesplatser ska vid all produktion av bostäder komma tidigt in i planprocessen och byggas ut i takt med bostadsbyggandet. 6. Staden ska genom god mark- och planberedskap skapa förutsättningar för ny produktion av bostäder. 7. Staden ska ha en aktiv markpolitik som bidrar till att goda bostäder med hyresrätt till rimliga kostnader byggs. 8. Staden ska medverka till att skapa förutsättningar för en allsidig bostadsförsörjning i regionen. 9. För att stimulera nyproduktion av bostäder ska en god service erbjudas till byggherrar som är intresserade av att bygga bostäder i staden. 10. Byggandet av nya bostäder ska ske med hög ställda ekologiska krav.

9 Kommunala styrdokument Arbetet med bostadsförsörjningen styrs främst av de tio bostadspolitiska målen, men en stor del av kommunens ansvarsområden och planering förutsätter en väl fungerande bostadsförsörjning. Utöver Handlingsplanen styrs arbetet med bostadsförsörjning därför genom ett antal andra kommunala styrdokument också. Nedan listas de viktigaste och mest övergripande. Översiktsplan 2012 Den 22 maj 2014 antog kommunfullmäktige ÖP2012. De övergripande målen för den nya översiktsplanen är att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. Det är av avgörande betydelse för Malmös utveckling att skapa en socialt balanserad stad med goda livsbetingelser för alla. Staden ska kunna växa men med minsta möjliga påverkan på miljön lokalt och globalt. Tydliga prioriteringar ska generera en robust stadsstruktur som präglas av närhet, som är tät och grön, som läker samman staden socialt och fysiskt och som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv, och därmed arbetstillfällen. Översiktsplanen slår fast att en väl fungerande bostadsmarknad är en grundförutsättning för stadens tillväxt och välfärd. En övergripande inriktning i Malmös översiktsplanering är att Malmö främst ska växa inåt, innanför Yttre Ringvägen. Den täta staden ska vara flexibel och yteffektiv och funktionsblandning ska så långt som möjligt eftersträvas för ett intensivt och rikt stadsliv. Förtätningsprojekt kan bredda bostadsutbudet i olika delar av staden och skapa bostäder med höga kvaliteter av olika slag i attraktiva lägen. Läs mer: www.malmo.se/op Utbyggnadsstrategi Under 2014 tas en ny utbyggnadsstrategi fram som ett komplement till Översiktsplan för Malmö. Utbyggnadsstrategin tar utgångspunkt i översiktsplanens övergripande mål, inriktningar och strategier. Syftet med utbyggnadsstrategin är att lägga fast en för kommunens olika förvaltningar gemensam prioriteringsordning och samordnad planering med etappindelning. Kopplingar görs till budget och investeringsplaner, utbyggnad av förskolor, skolor, park, infrastruktur med mera. Därtill syftar planen till att säkerställa kapacitet för bostadsförsörjningen samt att erforderlig samhällsservice kan tillgodoses samordnat med bostadsbyggandet. Utbyggnadsstrategin visar var kommunen vill att nya bostäder och arbetsplatser ska byggas och i vilken ordning. Den ska vara vägledande vid beslut om planläggning och utbyggnad av blandad stadsbebyggelse och särskilda verksamhetsområden. Strategin ska fungera som ett strategiskt verktyg för att stadens utbyggnad ska bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. För att tillgodose behovet av samhällsservice (inklusive LSS-boende) har även Plan för samhälsservice tagits fram. Den syftar till att klargöra det samlade behovet av samhällsservice i Malmö; att föreslå principer och prioriteringar för planering av samhällsservice i enlighet med ÖP2012:s intentioner. Också denna arbetas fram under 2014. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö var politiskt oberoende och fick av kommunstyrelsen uppdraget att utarbeta förslag till strategier för att minska skillnader i hälsa och förbättra livsvillkoren bland Malmöborna. Kommissionens uppdrag var att ta fram ett vetenskapligt underlag som bas för hur hälsan ska kunna förbättras för alla Malmöbor, särskilt för de mest utsatta. Slutrapporten med rekommendationer presenterades i mars 2013 och behandlades politiskt under våren 2014. Ur kommissionsarbetet kom en rad uppdrag som berör bostadsförsörjningen. Dessa kan utläsas i kapitlet Planerade aktiviteter. Läs mer: www.malmokommissionen.se

10 Bostadsförsörjningsansvar enligt lagen Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Ramarna för bostadsmarknaden och bostadspolitiken sätts av regering och riksdag genom beslut om lagar och andra regelverk. Arbetet med bostadsförsörjning regleras främst i Lag 2000-1383 om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Lagen har omarbetats och en ny version trädde ikraft den 1 januari 2014. Grunden i lagen är liksom tidigare att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Lagen tydliggör vad som ska ingå i riktlinjer eftersom många kommuner inte levt upp till lagen. Riktlinjerna ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser, samt hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Liksom tidigare anger lagen att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Enligt dagens lagstiftning ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige om förutsättningarna för riktlinjerna ändras. Fler lagar som påverkar bostadsförsörjningen Bostadsförsörjning styrs av flera lagar. Dels handlar det om planering för bostäder, uppförande och utveckling av det befintliga beståndet, dels det kommunala ansvaret för att trygga enskildas rätt till stöd och hjälp för att få tillgäng till en bostad. Enligt regeringsformen (1 kapitlet, 2, 2 stycket) ska det allmänna trygga rätten till bostad. Den enskilde kan inte kräva att bli tilldelad en bostad, men det allmänna ska verka för att alla har möjlighet att fråga efter en bra bostad till en skälig kostnad. Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) har kommunen det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Kommunen ansvarar bland annat för att tillgodose behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning samt för äldre med behov av särskilt boende. En person som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till försörjningsstöd, som bland annat ska täcka skäliga kostnader för boende. Bostadsbyggande är i Plan- och bygglagen (2010:900) sedan den 1 januari 2014 ett allmänt intresse. Planläggning enligt denna lag ska /.../ främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet (2 kap 3). Under de senaste åren har en mängd förändringar i regelverk kring bostadsbyggande införts med avsikten att öka bostadsbyggandet. Den 1 januari 2011 trädde lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2010:879) ikraft. Enligt denna ska de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen hädanefter bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer samt regleras möjligheterna att göra värdeöverföringar från ett allmännyttigt bostadsaktiebolag till kommunen. Begränsningen av värdeöverföringar gäller dock inte för överföring av överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår om överskottet används för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehovet för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för. Överskottet kan användas för insatser inom det kommunala bostadsbeståndet.

11 Regionala samarbeten och regionala mål I Malmö har de flesta planeringsfrågor en regional dimension och allt fler uppgifter behöver hanteras i samverkan. När invånare och företag i och omkring Malmö lever och verkar oberoende av kommungränser måste Malmö vidga sitt perspektiv. Ett led i arbetet för en bättre balanserad bostadsmarknad regionalt har varit att vidga Malmös kommunala bostadskö, Boplats Syd, till att förmedla bostäder från både privata och kommunala bostadsbolag i fler kommuner. Boplats Syd har kontinuerligt under senare år utökat antalet medverkande fastighetsägare både i Malmö stad och i kommunerna i regionen. Regionala samarbeten och planer Malmö stad arbetar för att stödja den regionala utvecklingen genom aktivt engagemang på flera regionala arenor och nära samverkan med Köpenhamns kommun, Lunds kommun och kommunerna som ingår i MalmöLundregionen 1. Malmö och Köpenhamn har gemensamt tagit fram en vision för städernas utveckling som presenteras i städernas respektive översiktsplaner. MalmöLundsamarbetet Även samarbetet mellan Malmö och Lund (MalmöLundsamarbetet) har intensifierats under senare år. En gemensam strukturbild för MalmöLund fram med en fördjupad vision för 2030. Visionen bygger på en stark tillväxt längs ryggraden från Brunnshög i Lund via Burlöv till Hyllie i Malmö. En viktig fråga är bland annat vilken betydelse ESS kommer att få för bostadsmarknaden. De elva kommunerna i MalmöLundregionen startade upp arbetet med en gemensam Strukturplan under 2014 och den beräknas vara färdig under 2016. I det arbetet hanteras bland andra teman som bostadsförsörjning och infrastruktur. Läs mer om Strukturbild MalmöLund: www.malmo.se/medborgare/stadsplanering--trafik/stadsplanering--visioner/ Oversiktsplaner--strategier/Aktuell- oversiktsplanering/strukturbild-malmo- Lund.html Läs mer: www.skane.se Regional utvecklingsstrategi Region Skånes regionfullmäktige antog i juni 2014 en ny regional utvecklingsstrategi för Skåne, Det öppna Skåne 2030. Den regionala utvecklingsstrategin ska utgöra en gemensam målbild för Skåne med sikte på år 2030. Målsättningen med utvecklingsstrategin är ett öppet Skåne som välkomnar pluralism, fler människor, nya idéer och som kännetecknas av hög tolerans och stor delaktighet i gemensamma samhällsfrågor. I Skåne ska alla erbjudas goda livschanser. Såväl ett öppet landskap som urbanisering ska främjas och Skåne utgör en naturlig del i Öresundsregionen. Strukturbild för Skåne - Strategier för det flerkärniga Skåne är Region Skånes sätt att arbeta vidare med och konkretisera det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne. I Strukturbilden lyfts fem strategier fram för Skånes utveckling: Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor och utveckla den flerkärniga ortstrukturen Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Växa effektivt med en balanserad och hållbar markanvändning Skapa socialt hållbara, attraktiva orter och miljöer som erbjuder hög livskvalitet Stärka Skånes relation inom Öresundsregionen, södra Sverige och södra Östersjön Malmö stads bostadspolitiska mål och Handlingsplan för bostadsförsörjning stärker den utvecklingsinriktning som arbetats fram i de samarbeten som Malmö stad ingår i samt den regionala utvecklingsstrategin och Strukturbild för Skåne. 1 Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.

12 Malmös befolkning och bostäder Bostadsbyggandet ligger inte i nivå med befolkningsökningen. Det finns både ett ökat behov av bostäder och ökad efterfrågan, men hur dessa ser ut skiljer sig åt för olika grupper. Bostadsförsörjning är ett kommunalt ansvar samtidigt som bostadsbyggandet sker på marknadsmässiga villkor. Detta kapitel beskriver omvärldsförändringar och marknadsförutsättningar, samt efterfrågan och behov för olika grupper och segement av bostadsmarknaden. Omvärldsförändringar och marknadsförutsättningar Bostadspriserna steg kraftigt under 2000-talet. Detta berodde på en mängd faktorer; ökade inkomster, låga bolåneräntor, allmän optimism, låga amorteringkrav, höga byggkostnader, förändrade preferenser, befolkningstillväxt och ett generellt lågt bostadsbyggande. Idag sker bostadsbyggandet helt på marknadsmässiga villkor och påverkas direkt av konjunkturens svängningar, hushållens bedömningar av förutsättningar för att byta bostad och byggherrarnas bedömning av vad som är lönsamt. Även allmännyttiga bostadsbolag måste sedan en lagändring 2011 agera på affärsmässiga principer. Malmö en viktig arbetsmarknadsregion Malmö är Skånes största regionala kärna och därför av central betydelse för Skåne. Skånes södra och västra delar utgör idag en väl integrerad utbildningsoch arbetsmarknadsregion. De närmaste tio åren spås Skåne öka med över 10 000 personer per år och mer än 45 procent av tillväxten väntas ske i Malmö och Lund (Pleiborn, 2012). Befolkningstillväxten har varit högre i Stormalmö under 2000-talet än i de andra storstadsregionerna i Sverige. Främst är befolkningsökningen en följd av stor inflyttning. Rörligheten har också ökat kraftigt under 2000-talet, andelen inpendlare ökade i samtliga kommuner som ett led i förbättrade kommunikationer, korta reseavstånd och ökad specialisering inom näringslivet. Skåne i stort har en unik tillgänglighet med väl utbyggt kollektivtrafiksystem och Malmö är en viktig inpendlingsort för skåningarna. Bostadsmarknadsregionerna växer allt mer samman och möjligheter att pendla inom arbetsmarknadsregionen och boendeorten blir allt viktigare. Etableringen av ESS och vilket behov och efterfrågan detta kan komma att innebära, vad det innebär att utgöra en universitets- och högskoleregion, hur vi kan verka för att spara värdefull åkermark, att bygga kollektivtrafiknära, hur kommunerna kan agera för att bostadsbyggande ska ske på ett hållbart sätt och i takt med behov och efterfrågan är några gemensamma utmaningar för kommunerna i sydvästra Skåne.

13 Närhet till Köpenhamn Kännetecknande för Malmös bostadsmarknad är närheten till Köpenhamn. Efter tio år med Öresundsförbindelsen har också integrationen med Själland till en fungerande Öresundsregion kommit en bit på väg, men här finns stor potential för att ytterligare stärka Malmös konkurrenskraft och välfärd. Malmö är en del av den större Köpenhamnsregionen och dagligen pendlar ungefär 20 000 personer mellan Skåne och Själland, nära 90 procent av pendlarna bor i Skåne. Under mitten av 2000-talet flyttade många danska hushåll till Malmö och Skåne som en följd av en lågt värderad svensk krona, höga priser i Köpenhamnsområdet och en åtstramad invandrarpolitik i Danmark. Detta bidrog kraftigt till en hög efterfrågan på bostäder i Malmö och det fanns kapital för att köpa nyproducerade bostäder i utbyggnadsområden som Västra Hamnen. Samtidigt befann sig Malmö i en förändringsprocess från industristad till kunskapsstad, och utbyggnaden av Västra Hamnen var startskottet för en rad större utbyggnadsområden som släpptes fram därefter. Liksom Malmö har Köpenhamn på senare år sett en mycket kraftig befolkningstillväxt. Medan Malmö har ökat i snitt med cirka 5 000 personer om året så har Köpenhamn ökat med cirka 10 000. Bostadsbyggandet har inte matchat befolkningsökningen i någon av städerna under senare år, vilket fått till följd att befolkningen generellt bor allt trängre. Samtidigt har det byggts ett stort antal bostäder i Köpenhamn vilket medfört att flera flyttströmmen idag går från Skåne till Köpenhamnsregionen. Konjunkturuppgången har under 2014 lett till en kraftigt upphettad bostadsmarknad i Köpenhamn. Före krisen 2008 var bostadsbyggandet i Malmöregionen på sin högsta nivå sedan byggkraschen på 1990-talet. Bostadsbyggandet i Skåne och framförallt sydvästra Skåne har drabbats hårdare av finanskrisen och den danska bostadskrisen än övriga storstadsregioner. När priserna och byggandet idag sakta ökar i både Göteborg och Stockholm har bostadsbyggandet i Malmö halkat efter något. Sedan finanskrisen har marknaden sporadiskt återhämtat sig, men nya ekonomiska orosmoment ute i omvärlden har fortsatt prägla hushållens förmåga och vilja att investera i nya bostäder och marknaden för nyproduktion har utvecklats mycket långsamt. Bostadsbyggandet och flyttmönster i Malmö påverkas i stor utsträckning av utvecklingen i Köpenhamn. bostadsbyggandet och debutanterna Ytterligare ett kännetecken för Malmö är stadens unga befolkning, cirka hälften av invånarna är under 35 år, och en stor andel utrikes födda medborgare. Staden har växt med 50 000 invånare sedan år 2000 och är den kommun i Sverige vars befolkning växer snabbast procentuellt sett. Befolkningsprofilen har de senaste 20 åren gått från en företrädesvis åldrad till ung befolkning där andelen som är utrikesfödda eller har utländsk bakgrund (båda föräldrar utrikesfödda) är över 40 procent. I Malmö förutsätts de flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd och omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser att lösa sina bostadsbehov själva. Under senare år har bankernas benägenhet att ge lån till bostadsdebutanter minskat vilket har gjort det svårare för dessa att ta sig in på en bostadsmarknad med brist på bostäder. Den stora andelen debutanter på bostadsmarknaden (unga och nyinflyttade till Sverige) i kombination med hög arbetslöshet gör att det finns ett stort behov av bostäder till överkomliga kostnader i Malmö. Bostadsbyggandet har inte ökat i takt med befolkningsökningen och nybyggda bostäder är generellt för dyra för många av Malmös invånare.

14 NÄR VAR DET BALANS? Om man räknar med ett genomsnitt på två personer per bostad var det balans på Malmös bostadsmarknaden år 2009. Men då tas inte hänsyn till vilken typ av hushåll som bor i staden eller hur stora bostäderna är som finns i Malmö. Bostadsbrist, balans, eller överskott? Det finns en allmän uppfattning om att det råder bostadsbrist i Sverige, i synnerhet i storstäderna där det råder hög befolkningstäthet med hög inflyttning, höga bostadspriser och långa bostadsköer. Huruvida det råder brist, balans eller överskott på bostäder i Malmö beror dels på vilka bostäder som finns och byggs i Malmö, dels på vilka hushåll som bor och söker sig till Malmö. De bostadspolitiska målen anger att alla Malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Vi har alla olika förutsättningar att hitta en bostad som passar vår livsstil och våra behov, men vissa grupper har svårare villkor på bostadsmarknaden och står inför större utmaningar än andra. En grundförutsättning för valfrihet på bostadsmarknaden är en stabil inkomst. Hyresrätten är en särskilt viktig del i stadens bostadsförsörjning eftersom det är en upplåtelseform som kan efterfrågas även av hushåll som saknar sparat kapital. Dock tenderar kostnaderna för nyproducerade hyresrätter att bli för höga för hushåll med låga inkomster. Ett trubbigt verktyg för att räkna ut bostadsbehov: Befolkningsökning / Genomsnittlig hushållsstorlek = Bostadsbehov Bostadsbehov Gränsdragningen mellan bostadsbehov och bostadsefterfrågan är ibland svår att göra. När behovet är tillgodosett finns det en ändamålsenlig bostad per hushåll, samt en viss reserv för att klara omflyttning. Behovet av en bostad påverkas inte av marknadsrelaterade omständigheter i lika stor utsträckning som efterfrågan. Bostadsbehovet kan räknas fram på ett antal olika sätt i olika modeller, men en gemensam begränsning som samtliga modeller har är att de inte tar hänsyn till bostadens storlek och inte heller särskilda behov som ett hushåll kan ha. Bostadsefterfrågan Bostadsefterfrågan avgörs av hushållens resurser och syn på bostadens egenskaper som storlek, utformning, geografiskt läge och kostnader. Betalningsförmåga, men också betalningsvilja är således avgörande för efterfrågan. Nyproduktion bör dels leda till att nya hushåll finner en lämplig bostad, men även bidra till en omflyttning som gör att hushållen finner en bostad som passar deras skede i livet. Nyproduktion är viktigt för att på lång sikt tillgodose bostadsbehov och efterfrågan, men på kort sikt är ett effektivt nyttjande av det befintliga beståndets viktigare. Nyproduktion utgör en relativt liten del av det totala beståndet, mindre än en procent, och är generellt betydligt dyrare än befintliga lägenheter. Det gör att inte lika många har råd att efterfråga nyproducerade bostäder och bidrar till att rörligheten i bostadsbeståndet hålls nere. Delmarknader För att bättre ringa in bostadsmarknadsläget i Malmö är det lämpligt att analysera bostadsmarknaden utifrån ett antal delmarknader som var och en har sitt system och där delmarknaderna är mer eller mindre tillgängliga för olika grupper i samhället. Ibland är det marknaden som styr efterfrågan och ibland är det behov som bedöms av myndigheter. Det är svårt att göra en övergripande bedömning av bostadsefterfrågan eftersom det inte finns en förmedling, mäklarfirma, organisation eller förening som har en samlad bild och som täcker alla delmarknader men genom att hämta information från olika källor blir analysen mer rättvisande. På följande sidor beskrivs inledningsvis efterfrågan och bostadsbehov för olika grupper på bostadsmarknaden. Därefter följer en analys av bostadsbeståndet i Malmö stad.

15 Befolkningsutveckling i Malmö Sedan mitten av 1980-talet har Malmö haft en positiv befolkningsutveckling. Det senaste decenniet har Malmö haft en befolkningsökning på nära 4 700 invånare per år, och vid årsskiftet 2013/2014 hade Malmö nära 313 000 invånare. Enligt de senaste befolkningsprognoserna kommer befolkningen att fortsätta växa under överskådlig framtid. Många flyttar till och från Malmö Cirka 20 000 personer flyttar årligen till Malmö, varav nära hälften kommer från någon annan kommun i Skåne. Utflyttning sker främst till andra kommuner i det egna länet cirka 8 300 av den totala utflyttningen. Malmös totala flyttningsnetto för 2013 blev cirka 2 800 personer. In- och utflyttning sker framförallt bland yngre barn och i åldern 20-35 år då flyttbenägenheten är som störst. Liksom tidigare år är det fler yngre barn som flyttar ut från, än till, Malmö. Hälften av inflyttarna är mellan 20 och 30 år vilket är mer än utflyttningen i åldersgruppen. Det positiva nettot i dessa åldrar är därför också en viktig del i Malmös befolkningsökning. Sedan Öresundsförbindelsen öppnade ökade inflyttningen från Danmark till Sverige stadigt. Men sedan början av 2010-talet sjönk inflyttningen från Danmark samtidigt som utflyttningen till Danmark ökade. Antal Antal in- och utflyttade i Malmö 2013 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95- Antal inflyttade 2013 Antal utflyttade 2013 Ålder BEFOLKNINGSPROGNOS 2013-2025 Under 1990-talet utgjordes Malmös befolkningsökning av ett starkt positivt inrikes flyttningsnetto samtidigt som staden hade ett negativt födelseöverskott. Under 2000-talet har istället det positiva födelseöverskottet samt det positiva flyttnettot gentemot utlandet varit de främsta bidragande orsakerna till att Malmös befolkning har ökat. Den faktor i prognosen som är svårast att förutsäga är flyttningarna eftersom antalet in- och utflyttade beror på en mängd omvärldsfaktorer som i sin tur kan vara svåra att förutse. I Malmö har antalet födda ökat stadigt under en lång tid och förväntas fortsätta att öka med mellan 50-100 ytterligare per år fram till 2025. Antalet döda antas minska något varje år till prognosperiodens slut och ligga på cirka 2 500. Åldergrupperna som går i grundskolan kommer att öka mest procentuellt fram till år 2019. Även förskolebarnen förväntas att vara drygt 4 100 fler år 2025 jämfört med 2013. Gymnasieeleverna väntas minska de första åren men runt 2018 ökar de i antal igen. Antalet 85 år och äldre förväntas minska med cirka 300 personer. En ökning av antalet äldre sker istället i gruppen 65-79 år med cirka 8 000 personer fram till 2025. Befolkningsförändringar och färdigställda bostäder under 2000-talet i Malmö Antal 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0 5 Befolkningsprognos Malmö 2012-2018 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100-w 2012 2018 Ålder Läs mer: www.malmo.se/kommun--politik/omoss/statistik/befolkning 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Födelsenetto Inrikes flyttningsnetto Flyttningnetto Danmark Utrikes flyttningsnetto övriga Färdigställda bostäder

16 Efterfrågan och behov för olika grupper Bostadsbehovet och bostadsefterfrågan skiljer sig för olika grupper. Likaså skiljer sig förutsättningarna mellan grupperna för möjligheterna att få en bostad. Nedan beskrivs förutsättningarna för de grupper som bedöms ha svårast att få tag på en lämplig bostad i Malmö. Unga Knappt hälften av de unga vuxna bor i egen bostad i Malmö och Lund enligt Hyresgästföreningens mätningar. År 2003 bodde 64 procent i egen bostad. En av fem unga vuxna bor idag hemma hos sina föräldrar. Det akuta läget på bostadsmarknaden gör att unga inte sällan är hänvisade till att bo kvar hemma hos föräldrar, bo i andra eller tredje hand eller inneboende hos vänner. En situation som påverkar unga människors möjligheter att ta plats i samhället och bli självförsörjande. Den främsta anledningen till att bostadsbristen slår hårt mot unga är att de generellt har begränsade ekonomiska resurser. Unga är en av de grupper som lägger störst andel av sin inkomst på boende. Samtidigt har andelen hyresrätter, vilken är den boendeform som flest unga efterfrågar, minskat markant i storstadsområdena de senaste åren. En annan orsak till ungas utsatthet på bostadsmarknaden är den utbredda arbetslösheten. Nästan var fjärde person mellan 15 och 24 år saknar arbete. 1 Det är mer än tre gånger så många som i övriga åldersgrupper. Har man inget arbete och ingen inkomst är det svårt att efterfråga en egen bostad. Malmö är en ung stad, hälften av stadens befolkning är under 35 år. Byggandet av billiga bostäder speciellt lämpade för unga bostadssökande, studerande och andra resurssvaga grupper har inte skett i den utsträckning som krävs för att tillgodose behov och efterfrågan. Samtidigt är nybyggda bostäder ofta ör dyra gruppen unga. Bostadsbyggnadssektorn har inte heller förmått att komma med innovationer vad gäller alternativa boendeformer och byggnation. Malmö högskola ger information, råd och tips till studenter som söker bostad samt verkar aktivt för att främja studenternas situation på bostadsmarknaden. Detta sker genom kontinuerlig kontakt och dialog med olika aktörer på bostadsmarknaden på främst ett lokalt och regionalt plan. www.mah.se/bostad Studenter Studenters förutsättningar på bostadsmarknaden begränsas ofta av ekonomiska resurser och ibland kort framförhållning då de inte vet mer än några månader i förväg om de kommer att bli antagna vid den högskola eller universitet de sökt. Malmö högskola har ca 24 000 studenter. Liksom många andra lärosäten i landet har Malmö högskola fått ett något minskat utbildningsuppdrag vilket på sikt också leder till en minskad studentpopulation. Intresset för Malmö högskola är dock fortsatt stort. Den nationella rekryteringen av studenter i Malmö har stigit och innebär sannolikt att fler studenter kommer söka boende i Malmö. Tidigare har många studenter redan varit bosatta i eller i närheten av Malmö. Utländska studenter som kommer till Sverige för att studera är extra utsatta på bostadsmarknaden eftersom de måste betala deposition (på grund av avsaknad av svensk borgenär) studenterna hänvisas till andrahandsmarknaden, där det ofta råder otrygga boendeförhållanden. Osäkra hyreskontrakt kan få olika negativa konsekvenser för hyresgästen, exempelvis att lägenhetsinnehavaren tar ut ockerhyra eller hyr ut utan värdens tillstånd. Vidare resulterar ett ensidigt utbud av storlekar på studentbostäder att studenter som vill bo med sin familj har svårt att få bostad, ännu svårare är det för studenter som kommer med sin familj från andra länder. 1 www.saco.se/global/dokument/trycksaker/rapporter/2013%20ungdomsarbets l%c3%b6shet%20-%20m%c3%a5tt,%20orsaker%20och%20politik.pdf

17 Äldre Det blir allt fler äldre människor i befolkningen. Samtidigt minskar andelen äldre som bor i särskilda äldreboenden. I stället ökar efterfrågan på vanliga bostäder som är lämpliga för äldre och för personer med funktionshinder. Fram till 2025 väntas gruppen 65-79 år öka totalt sett i Malmö I gruppen 85 år och äldre, där behovet av särskilt boende är mer förekommande, sker det dock en minskning. Gruppen som är över 80 år efterfrågar i betydligt högre grad särskilda boenden än gruppen 65-79 år. Detta innebär en minskad efterfrågan om man utgår ifrån befolkningsprognosen. Ekonomiskt är detta förmånligare för äldre att bo kvar i sin bostad, som i många fall är större än behov och önskemål, vilket leder till trögrörlighet även i övriga delar av bostadsbeståndet. Läs mer om boendeplanering för äldre: www.malmo.se/medborgare/omsorg-vard--stod/boende-for-aldre Hemlöshet strukturell och social En allt tuffare bostadsmarknad har bidragit till att fler står utanför bostadsmarknaden av det enkla skälet att det inte finns bostäder som de har möjlighet att efterfråga. Kommunfullmäktiges mål för hemlöshetsarbetet är att den socialt betingade hemlösheten ska minska. Med det avses att de hemlösa som har en egen problematik i form av missbruk, psykisk ohälsa eller samsjuklighet ska bli färre. Före 2011 dominerade den socialt betingade hemlösheten men det året ökade den strukturellt betingade hemlösheten till samma nivå. Därefter har andelen strukturellt betingade hemlösa ökat och omfattade år 2013 nära 60 procent av de vuxna hemlösa och 95 procent av barnen i hemlösa hushåll. Den strukturellt betingade hemlösheten berör i stor utsträckning personer som vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp till en bostad eftersom de inte har de ekonomiska förutsättningarna att konkurrera på bostadsmarknaden och själv lösa sin boendesituation. Cirka 75 procent av de som är hemlösa har endast behov av en egen bostad. Under 2012 och 2013 minskade antalet ensamstående utan barn, medan hushållen med barn ökade. Det innebär att det totala antalet barn i hemlösa hushåll ökade från 231 år 2012 till 329 år 2013. Den största ökningen av barn finns i stadsområde Öster som är det enda stadsområde där antalet hemlösa kontinuerligt har ökat sedan år 2005 och även det område som har den största andelen, 74 procent, strukturellt betingad hemlöshet. 600 500 400 300 200 100 0 Strukturell och social hemlöshet i Malmö År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Strukturell Social Läs mer om Malmö stads arbete med hemlöshet: www.malmo.se/4.427bf154 12207bac3c980003627 Trångboddhet Trångboddhet är ett fenomen som är förknippat med fysiska och psykiska hälsoproblem, och orsaken till trångboddhet kan vara skilda. I många fall beror trångboddheten på hushållens begränsade ekonomi och att för få bostäder är tillräckligt stora. Mental stress, störd sömn och bristande hygien kan vara några av konsekvenserna av trångboddhet. Barns prestation i skolan hänger mycket på möjligheten att göra läxor i lugn och ro. Trångboddhet definieras vanligtvis som att antalet boende per rum i bostaden, kök och ett rum oräknat, överskrider två. I en trerumslägenhet kan således upp till fyra personer bo, utan att vara trångbodda. I Malmö finns det markanta skillnader mellan de olika stadsdelarna. I genomsnitt är 4 procent av Malmöborna trångbodda medan andelen är 17 procent i Rosengård och 9 procent i Södra innerstaden. I Husie och Limhamn-Bunkeflo klassas endast 1 procent som trångbodda. Extremerna representeras av Oxie, där 1 procent av fyraåringarna är trångbodda, och Rosengård där motsvarande siffra är omkring 30 procent. Det finns ett behov av stora lägenheter till mycket stora barnfamiljer. De är inte många till antalet men det är ofta mycket problematiskt att hitta bra boendelösningar till rimliga kostnader för dem. Befolkningstäthet i Malmö Boendetäthet per 100 lägenheter (bostäder) år år 2004 2008 Centrum 162 180 S Innerstad 163 174 V Innerstad 151 164 Limhamn/ Bunkeflo 233 242 Hyllie 189 203 Fosie 202 227 Oxie 271 274 Rosengård 279 293 Husie 234 246 Kirseberg 193 208 Malmö 192 208

18 Bostäder i befintliga beståndet i Malmö Det finns cirka 150 500 bostäder i Malmö (2013). Källa: Stadskontoret Malmö stad. Lägenhetsstorlekar Lägenhetsstorlekar i befintligt i befintligt bestånd bestånd 2013 2013 Upplåtelseformer i befintligt bestånd 2013 Upplåtelseformer i befintligt bestånd 2013 Utan kök Utan kök 1 R O K 1 R O K 2 R O K 2 R O K 3 R O K 3 R O K 4 R O K 4 R O K 5 R O K 5 R O K 6+ R O K 6+ R O K Övriga Hyres Övriga Hyres Allm nyttigt Allm nyttigt Brf Brf Ägare Ägare Färdigställda bostäder 2003-2012 Under perioden 2003-2012 har det färdigställts cirka 10 000 bostäder i Malmö Källa: SCB. Färdigställda bostäder 2003-2012 Färdigställda bostäder 2003-2012 Färdigställda bostäder 2003-2012 Färdigställda bostäder 2003-2012 1 rum och kök eller kokvrå 1 rum och kök eller kokvrå 2 eller flera rum med eller utan 2 eller flera rum med eller utan kokvrå kokvrå 2 rum och 2 rum kök och kök 3 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök 4 rum och kök 5 rum och kök 5 rum och 6 + rum kökoch kök Färdigställda bostäder 2003-2012 hyresrätt bostadsrätt hyresrätt äganderätt bostadsrätt äganderätt småhus småhus 6 + rum och kök 1800 Färdigställda bostäder och omvandlade hyresrätter i Malmö 1600 1400 1200 1000 800 Åren 2003-2012 byggdes knappt 600 4 000 hyresbostäder i Malmö. Under samma period omvandlades nära 9 000 bostäder från 400 200 hyresrätter till bostadsrätter. Källa: Hittabrf.se och SCB.se 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Övriga färdigställda bostäder Färdigställda bostäder i hyresrätt Omvandlade hyresrätter till bostadsrätter

19 Bostäderna i Malmö I Malmö stad finns drygt 150 000 bostäder varav 46 procent är hyresrätter, 37 procent bostadsrätter och 15 procent äganderätter. Ungefär 70 procent av stadens hushåll är småhushåll med en eller två personer och 45 procent av bostäderna i Malmö är på två rum och kök eller mindre. Småhus Det finns nära 27 000 egna hem i Malmö, de flesta fristående villor som utgör 15 procent av beståndet. Under den senaste tioårsperioden har i genomsnitt drygt 200 markbostäder producerats per år. I översiktsplanen anges områden som komplettering av Bunkeflostrand, Tygelsjö, Västra Klagstorp och Oxie som i första hand kommer att kunna bebyggas med fler småhus och andra typer av markbostäder. Sammantaget möjliggörs en produktion av uppskattningsvis 300 nya markbostäder per år i genomsnitt under de kommande två decennierna. Småhuspriserna i Malmö låg något över rikssnittet åren före finanskrisen 2008. Därefter dök priserna kraftigare i Malmö än i övriga riket och har sedan dess haft svårt att hämta sig. Småhuspriserna i kranskommunerna har under det senaste året legat något över Malmöpriserna. Bostadsrätter Efterfrågan på bostadsrätter var stor särskilt under mitten av 2000-talet då även en stor andel av hyresrätterna i staden omvandlades till bostadsrätter Se diagram på sid 20). Idag utgör omkring 40 procent av de nybyggda bostäderna bostadsrätter varje år, ungefär lika stor andel som bostadsrätterna utgör i det befintliga beståndet. Bedömare menar att det som byggts under senare år varit relativt likriktat i de större utbyggnadsområdena Västra hamnen, Hyllie och Limhamn, men att utbudet är på väg att ställas om något för att bättre passa Malmömarknaden. En utmaning är att hitta prislägen som passar Malmöbefolkningens möjligheter och preferenser. Bostadsrättspriserna låg en bit under, men följde, rikets snitt fram till år 2008. Därefter har priserna i Malmö halkat efter rikssnittet något. En faktor som påverkar både småhuspriser och bostadsrättspriser kan vara den danska återflyttningen som pågått under de senaste åren. Hyresrätter Knappt hälften av Malmös bostadsbestånd utgörs av hyresrätter (69 000 bostäder). En tredjedel av hyresrätterna ägs och förvaltas av MKB. Under perioden 2003-2012 omvandlades fler hyresrätter till bostadsrätter än vad som tillkom totalt sett genom nybyggnation i Malmö. Efterfrågan och behov av hyresbostäder är stort i Malmö. Den genomsnittliga kötiden för att få en lägenhet genom Boplats Syd i Malmö var nästan två år och nio månader. I december 2013 fanns det mer än 35 000 registrerade betalande bostadssökande och drygt en fjärdedel av de köande sökte minst tio lägenheter under året. Kötiderna skiljer något beroende på hyra, storlek, område eller lägenhetstyp. Flest ansökningar får Boplats Syd på tvåor och treor med en hyra på 5 000 6 000 kr/månad och kötiden är något högre för lägenheter med fyra rum eller fler. Hyresrätten är en viktig boendeform för både hushåll som inte vill äga sin bostad eller saknar de ekonomiska förutsättningarna att äga sin bostad. Med Malmös unga befolkning och med en stor grupp som saknar fast inkomst är det viktigt att värna och öka utbudet av hyresrätter. Boplats Syd drivs av Malmö stad och är en bostadsförmedling av hyreslägenheter från kommunala och privata fastighetsägare i flera Skånska kommuner. Huvuduppgiften är att erbjuda en enkel och rättvis bostadskö fri från diskriminering. www.boplatssyd.se

20 Seniorboende: bostäder för 55 år eller äldre. Bekvämt och hög tillgänglighet. Trygghetsboende: lägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Personal finns dagligen och de boende ska ha fyllt 70 år. Särskilda boenden: för personer med omfattande behov av vård och omsorg eller som inte känner sig trygga hemma. Består av lägenheter i grupp med gemensamma utrymmen som kök och vardagsrum. Två sorter finns: Vårdboende Gruppboende: särskild inriktning för personer med demenssjukdom. Bostäder för äldre Malmö stad förfogar över drygt 2 200 platser i särskilda boenden för äldre (enligt Socialtjänstlagen), varav 75 procent drivs i kommunens regi, och övriga är upphandlade med ramavtal eller köp av plats hos entreprenader utanför kommunen. Utifrån dagens förhållande ser behovet av särskilda boenden ut att minska under de närmaste åren, för att därefter successivt öka igen. Behovet av vårdboenden ser ut att vara oförändrat med tillräckligt många boenden idag och de närmaste fyra åren. Däremot finns det ett förväntat ökat behov av gruppboenden för demenssjuka personer. Totalt sett har behovet av särskilda boenden minskat under det senaste decenniet som en följd av att man har satsat på kvalificerade insatser i hemmet med bland annat sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Samtidigt har åtgärder genomförts i det ordinarie bostadsbeståndet och fler alternativa boendeformer som Trygghetsboenden och Seniorbostäder har inrättats. Men allt fler äldre kommer framöver att behöva stöd och hjälp i sitt ordinära boende och tillgängligheten i bostäderna påverkar behovet av särskilda boenden. Kötiden för trygghetsboende är tre till sju år och de finns ett behov av att öka utbudet av trygghetsboenden framöver. Studentbostäder Idag finns det cirka 2 000 studentbostäder i Malmö. I området Kristineberg Park i stadsdelen Oxie planeras cirka 85 stycken nya studentbostäder stå klara inför höstterminen 2014. Majoriteten av bostäderna förmedlas via Boplats Syd och kötiden för att få en studentbostad är i genomsnitt drygt ett år. Under 2013 förmedlade Boplats Syd 565 studentbostäder. Malmö högskola har en bostadsgaranti till betalande studenter och i mån av plats till utbytesstudenter. Högskolan har även rätt att hyra ut bostäder till inhemska och europeiska studenter men på grund av ett begränsat antal lägenheter är omfattningen av uthyrningen liten. Socialt boende Sociala resursförvaltningen ansvarar för kommungemensamma resurser och för upphandling av dygnsboenden samt härbärgesplatser vid Stadsmissionen. Den grupp som har en social problematik har svårare att komma till på den ordinarie bostadsmarknaden och den utbyggnad av speciella resurser som pågår har huvudsakligen varit inriktad på dem, vilket är en anledning till att gruppen minskar. Bland annat driver sociala resursförvaltningen ett Bostad först-program som bygger på att en egen bostad är grundläggande för att kunna åstadkomma andra förändringar i tillvaron. I programmet ingår bostadsrehabiliterande åtgärder för den enskilde. Det finns ett stort intresse från hemlösa att delta i programmet, men skepsis från hyresvärdar att upplåta lägenheter till personer med uttalat social problematik har fördröjt utbyggnaden. Utöver de kommungemensamma resurserna driver respektive stadsområde egna boenden för hemlösa samt köper boendeplatser av privata entreprenörer och hotell. Därutöver har kommunen drygt 1 100 lägenheter för andrahandsuthyrning, med tillsyn och/eller stöd, till hemlösa. Drygt 400 av dem är genomgångsboenden för att underlätta en ingång på den ordinarie bostadsmarknaden medan övriga kan övertas med skriftliga förstahandskontrakt under förutsättning att hyresgästen sköter boendet. Kommunen har avtal med MKB och ett fåtal andra hyresvärdar om att få lägenheter för andrahandsuthyrning till personer/ hushåll som har behövt socialtjänstens hjälp för sitt boende.