SFBF OCH SBF BILDAR SJÖBEFÄLSKARTELLEN

4 nr 2010 årgång 103 Glad Sommar! LEDARE: BOKSLUT SFBF OCH SBF BILDAR SJÖBEFÄLSKARTELLEN NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 1

LEDARE. BOKSLUT Christer Lindvall, vd, SFBF. När jag nu sätter mig ner för att skriva min sista ledare, som anställd och verkställande direktör i SFBF sedan 32 år tillbaka, far det många tankar både positiva och negativa genom mitt huvud. Det positiva speglar sig främst i att jag fått företräda er, mina kollegor och har fått syssla med frågor som legat och som fortfarande ligger mig varmt om hjärtat medlemmarna och sjöbefälens bästa. Jag hade nog haft svårt att arbeta fackligt för andra grupper, då yrkesfrågorna har betytt mest för mig, såsom arbetsmiljö, sjösäkerhet, miljöskydd och sociala frågor samt löner och allmänna anställningsvillkor. När jag invaldes i föreningens centralstyrelse på 70-talet och fortfarande seglade som befälhavare i Svea/Silja, var en av de frågor, som jag drev; en sammanslagning av SFBF med dåvarande Svenska Maskinbefälsförbundet, numera Sjöbefälsförbundet. Det blev dock inget positivt gensvar då från föreningen. Både SFBF och SMBF arbetade dock något så när i samma riktning och samarbetet ökade under våra år i SALF/Ledarna för att sedan försämras, när SFBF lämnade Ledarna och SMBF/ Sjöbefälsförbundet blev kvar. Nu så här tolv år efteråt har båda organisationerna tagit ett kongressbeslut på att arbeta för en sammanslagning. I ett första steg mot ett vidare samarbete, som förhoppningsvis skall leda till en fusion, bildades Sjöbefälskartellen den 26 maj, en ideell förening, med klara riktlinjer om hur förhandlingssamarbetet skall ske. Detta innebär också att vi redan nu kan vi börja rationalisera arbetet genom att vi företräder varandra, framför allt i förhandlingsarbetet. Detta är enligt mitt förmenande ett stort historiskt steg framåt mot en gemensam organisation för allt sjöbefäl. Här vill jag verkligen personligen önska lycka till. Speciellt med så många viktiga frågor på agendan nu och då framförallt frågan om en framtida svensk sjöfartspolitik, då är det viktigt att vi står enade. Det negativa under årens lopp har inte enbart varit en minskande svensk handelsflotta med ett mindre antal befäl här hemma seglande under svensk flagg. Det som oroar mig mer är det alltmer minskande intresset från politiker, departement och andra beslutsfattare för en konkurrenskraftig handelsflotta med kompetent personal under svensk flagg. Den nu, förhoppningsvis, genomgångna finanskrisen tillsammans med bristande vilja, kunskap och förståelse från statsmakternas sida har fått ödesdigra konsekvenser för den svenska sjöfarten. Rederierna flaggar ut sina fartyg för att uppnå bättre konkurrensfördelar och bättre lönsamhet, påhejade av sina långivare. De nyutexaminerade sjöbefälen flyr ut ur landet för att i en del fall få ihop tid för sina behörigheter samt för att få jobb som juniorbefäl. Detta gäller även det mer erfarna och specialutbildade befälet. Här på den internationella marknaden är de mer än välkomna, då det fortfarande råder en besvärande befälsbrist runt om i världen trots krisen. Vissa beräkningar som gjorts visar att ca 3400 behöriga svenska befäl befinner sig utomlands inom internationella sjöfartsnäringen. Skall vi få dessa tillbaka måste vi skapa system så att de kan bo kvar i Sverige med sina familjer under rimliga sociala förhållanden. Vad har då den svenska regeringen gjort? Man (läs Åsa Torstensson på Näringsdepartementet) har bland annat tillsatt tre utredningar, av vilka två lämnat sina rapporter till Näringsdepartementet och vi skall lämna svar på dessa i slutet av augusti. Den första rapporten är en studie över det framtida rekryteringsbehovet till sjöfarten: Handlingsplan för ökad rekrytering av personal till Sjöfartssektorn (SjöV 08-03114) Enligt föreningens uppfattning är denna helt överflödig i nuvarande situation. Vi har ett stort överskott av sökande till utbildningarna, även om det skulle behövas lite fler maskinbefäl. Det stora problemet är dock nästa steg. Det fattas praktikplatser för studenter samt eventuella restpraktikplatser efter avslutad examen. Sedan är det också bristen på jobb efter erhållen behörighet. Jag har också efterhört om det råder personalbrist på andra områden inom klustret. Så verkar dock inte vara fallet idag. Naturligtvis kommer det att på sikt att bli en brist på kompetent personal inom näringen med sjöbakgrund med nuvarande politik. Det löser man inte med enbart ett större intag till sjöfartshögskolorna. Det är skrämmande att politiker, andra beslutsfattare och redare lockar in ungdomar med fagra löften till en utbildning de inte kan slutföra på grund av bristande vilja och resurser. Dessutom med stora svårigheter att få jobb i Sverige. I andra sammanhang skulle detta kallas för lurendrejeri. Från föreningens sida upplyser vi studenterna om detta på våra informationsmöten och > 2 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10

> FACKLIG GRUNDKURS SFBF OCH SBF HÅLLER EN GEMENSAM FACKLIG GRUNDKURS UNDER VECKA 46. MER INFORMATION OM EXAKT DATUM OCH ANMÄLAN KOMMER I NAUTISK TIDSKRIFT NR 5 OCH PÅ www.sfbf.se rekommenderar dem att lämna Sverige efter avslutad utbildning. Den andra rapporten är: Tillväxtanalys rapport om Sveriges sjöfartssektor (Tillväxtanalys dnr: 2010/098). Den å sin sida borde aldrig ha fått lämna departementet för att gå ut på remiss. Den saknar alla krav på saklighet, som man måste kunna ställa på fakta i en offentlig rapport. Det gäller såväl sjöfartens nuvarande villkor och situation som framtiden. Det framgår tydligt att inga sakkunniga på sjöfart har fått lämna synpunkter på rapporten eller rättat den innan den lämnades. Undertecknad står med som delaktig, men har varken blivit intervjuad eller hörd trots sådana uttalade löften. Vid ett stormöte överlämnade jag en kopia av en skrivelse till Sjöfartsforum, till utredaren, samt två av mina tidigare ledare i NT. De föranledde ingen åtgärd eller några förändringar i rapporten, trots att det var påpekanden om rena sakfel. Denna typ av rapport är totalt förödande, om det är den och andra, som skall ligga till grund för eventuella propositioner, som sedan politikerna skall ta ställning till. Detta innebär att de måste ta beslut på helt felaktiga grunder. (Forts. på sid 9) sid 4-7 UTFLAGGNINGEN FORTSÄTTER I fjol försvann ett 20-tal fartyg från svensk flagg och utflaggningen fortsätter. För många ombordanställda innebär det högre lön samtidigt som man mister rätten till avdrag för exempelvis pensionssparande och bolåneräntor. På sikt riskerar jobben att försvinna utomlands. Torrevieja, Spanien. FOTO: MARIE HALVDANSON INNEHÅLL. sid 8 SFBF OCH SBF BILDAR SJÖBEFÄLSKARTELLEN Sveriges Fartygsbefälsförening, SFBF och Sjöbefälsförbundet, SBF har vid ett gemensamt styrelsemöte beslutat att inleda ett förhandlingssamarbete under namnet Sjöbefälskartellen. I princip alla SFBFs och SBFs förhandlingsärenden kommer att handläggas i Sjöbefälskartellens namn från och med den 1 juli i år. Sjöbefälskartellen bygger på att befälsorganisationerna önskar ett närmare samarbete som så småningom ska resultera i en gemensam organisation....dessutom: Ökat färjeresande under flygstoppet sid 10-11, Vinnarna i Sjöfartens Kultursällskaps novelltävling sid 12-13, Sjömanshusstiftelsens belöningsdag sid 14-15, Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen informerar sid 18-19, YEAR OF THE SEAFARER - I skärgårdens tjänst i över 30 år sid 20-21, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Inträdesanmälan sid 28 mm. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08-106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: marie.halvdanson@sfbf.se Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015, fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: SJÖPAKETET - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739-861649, ankie _nilsson@hotmail.com Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379. NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 3

SJÖFARTSPOLITIK. UTFLAGGNINGEN fortsätter I fjol försvann ett 20-tal fartyg från svensk flagg och utflaggningen fortsätter. För många ombordanställda innebär det högre lön samtidigt som man mister rätten till avdrag för exempelvis pensionssparande och bolåneräntor. På sikt riskerar jobben att försvinna utomlands. Det smakfulla i det här är att redarna försökt göra det bästa av situationen och låtit besättningarna följa med. Men när någon slutar kommer man med största sannolikhet inte att ersätta vakansen med en svensk, säger Jörgen Lorén, Fartygsbefälsföreningens ordförande och befälhavare i Stena Line. Hösten 2008 vändes brinnande högkonjunktur till djup kris. Nergången slog hårt mot världens redare, inte minst de svenska som på grund av ogynnsam sjöfartspolitik dras med jämförelsevis stora utgifter. Konsekvensen har blivit att flera valt att lämna den blågula flaggen för sådana med mer lukrativa villkor, framför allt den danska och färöiska. I fjol försvann 19 fartyg om 500 brutto eller mer från det svenska skeppsregistret och från årsskiftet och fram till i slutet av april i år har ytterligare åtta lämnat. Som ombordanställd innebär utflaggningen en omställning. Den mest grundläggande är att man inte längre har en svensk inkomst, vilket bland annat har effekt på lönen. Men det är svårt att säga något generellt om lönen. Hur mycket man får beror på vilket land man flaggar till och hur stor ersättning man lyckas förhandla fram. I exempelvis Danmark brukar den bli lite högre, säger Jörgen Lorén. Men även avdragsrätten i deklarationen påverkas. Den som saknar svensk inkomst kan heller inte göra avdrag för exempelvis bolåneräntor och privat pensionssparande. Tommy Wallén arbetar med internationella frågor på Skatteverket. Du måste ha en skattepliktig inkomst i Sverige för att ha något att göra avdrag mot. Den som har hus kan göra ränteavdrag mot den del som utgör fastighetsavgiften på maximalt 6 000. Räntekostnader som överstiger det beloppet får man inte göra några avdrag för, säger han. Att avdragsrätten försvinner kan innebära stora försämringar. För den som inte kan skriva över lånen på en fru eller sambo kan det här slå mycket hårt. Det kan handla om åtskilliga tusenlappar, konstaterar Jörgen Lorén. Hur det sociala skyddsnätet med pensioner, sjukförsäkringar och annat påverkas beror på vilken flagg fartyget byter till och det avtal som sluts mellan fack och redare. För de som gått till dansk eller färöisk flagg har de svenska facken fått vara med och förhandla fram de nya avtalen. Fartygsbefälsföreningens Tomas Sjöstedt har deltagit i flera sådana förhandlingar. Han säger att skillnaderna i social trygghet inte blir särskilt stora i praktiken även om in- och utbetalningar går via andra instanser än dem man är van vid. Istället för att vända dig till Försäkringskassan när du är sjuk och den redarskyddade tiden tar slut går du till ett privat försäkringsbolag som arbetsgivaren tecknat avtal med. Man får också en privat pensionslösning, säger Tomas Sjöstedt. Vid ut- och omflaggningar inom Norden har de fackliga organisationerna ett nära samarbete, säger Jörgen Lorén. När det ryktas om att ett fartyg är på väg över tar föreningarna kontakt med varandra för att lösa det praktiska. Vi har ett genuint samarbete med våra nordiska broderorganisationer och det är inte några större skillnader mellan våra avtal, säger han. Men det är bara när fartyg går till Danmark och Färöarna som de svenska facken kan vara med och förhandla fram villkoren för dem ombord. Under andra flaggor är det lokala avtal och det landets sociala skyddsnät som gäller, även för svenskar. Seglar du i till exempel Star Cruise har du dollaravtal och där finns ingen som helst avsättning för exempelvis pension. Det får du sköta helt själv, säger Tomas Sjöstedt. Enligt Fartygsbefälsföreningens representanter som varit involverade i 4 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10

BUNKRING AV LNG BÄST SHIP TO SHIP Bunkring av LNG, Liquefied Natural Gas, sker bäst ship to ship. Det har ett samarbetsprojekt mellan Svenskt Marintekniskt Forum, Göteborg Energi, Gasnor, Aga Cryo AB, Det Norske Veritas, White Smoke AB och FKAB Marine Design kommit fram till. I Norge bunkras idag mindre LNGfartyg med slang från lastbil. Dessutom finns fasta anläggningar i land som passar för vägfärjor. - En fast tankstation i land kan vara lösningen för vissa speciella fartyg, typ vägfärjor som i Norge, men för övriga fartyg är det bunkring från bunkerbåt eller tankbil som gäller, säger Magnus Wikander, marknadsansvarig vid FKAB Till utmaningarna med bunkring ship to ship hör att göra det säkert. LNG håller så låg temperatur som minus 163 grader, vilket kräver särskilda material i tankar, rör och system. LNG övergår snabbt i gasfas om det kommer ut, och sprids fort eftersom det är lättare än luft. Det är dock lättantändligt vid viss koncentration i luft, vilket man måste ta hänsyn till. Risken för större utsläpp är dock liten eftersom man kan ha sensorer som känner av tryckfall i systemet och stänger detta i sådana fall. Agneta Olofsson utflaggningarna har skillnaderna för sjömännen ombord inte blivit särskilt stora. Ett mer långsiktigt och övergripande problem är att jobben hotas eftersom de internationella registren inte kräver några svenskar ombord. Manskapet kommer inte ha en chans eftersom svenskarna är så mycket dyrare än andra. På sikt tror jag även att de svenska befälen ligger i riskzonen. Seniorbefälen kan nog vara ganska säkra men yngre befäl utan specialkompetens kommer att få det svårt. Jag ser inga fördelar för våra medlemmar med den utflaggning som nu sker, säger Jörgen Lorén. Och utflaggningen fortsätter. Villkoren under svensk flagg är för dåliga anser många, och huruvida det blir en förändring i den svenska sjöfartspolitiken återstår att se. I höstas gav regeringen myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att se över svenska redares konkurrenskraft och efter sommaren ska den rapporten publiceras. Men oavsett vad som föreslås i den tvivlar Jörgen Lorén på att de fartyg som nu lämnar Sverige kommer tillbaka. Jag skulle bli väldigt glad om de gjorde det men också mycket förvånad. Det är en ganska stor och kostsam apparat att byta flagg. Linda Sundgren IN- OCH UTFLAGGNINGAR I SVERIGE ÅR REGISTRERADE AVREGISTRERADE TOTALT 1990 26 16 222 1991 24 16 212 1992 7 24 204 1993 13 33 221 1994 13 20 241 1995 26 16 248 1996 28 16 238 1997 12 37 226 1998 16 25 251 1999 16 14 260 2000 12 13 258 2001 13 13 259 2002 25 16 259 2003 32 22 250 2004 17 26 240 2005 22 16 249 2006 34 33 243 2007 19 20 242 2008 22 24 243 2009 5 19 245 2010 4 8 259 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 5

UTFLAGGNINGEN. ORO ombord Jobben, lönerna och det sociala skyddsnätet. Tal om utflaggning väcker både frågor och oro ombord. Gustaf Sigurdsson är befälhavare på tankfartyget Furenäs. I slutet oktober förra året fick han och övriga besättningen reda på att rederiet, Furetank, tänkte flagga ut. Ett par månader senare plockades den blågula flaggan ner och ersattes med Färöarnas rödblå kors. Jag har varit till sjöss i över trettio år och bara seglat på svenska fartyg så lite konstigt känns det allt. Man har alltid varit rätt stolt över den svenska flaggan och Färöarna har jag ingen relation till. Men det är inte så ofta man tänker på det, man gör sin törn och sen vill man hem till frugan, säger Gustaf Sigurdsson. Han berättar att utflaggningsbeskedet skapade en del oro. Samtliga ombord erbjöds fortsatt anställning men ingen visste riktigt vad flaggbytet skulle få för konsekvenser. Initialt pratade vi mycket om vad som skulle hända med pensioner, sjukförsäkringar, a-kassa och så vidare. När man bara seglat svenskt har man ingen koll på vad som gäller under andra flaggor och vi var oroliga för hur det skulle bli. Nu när förändringen är genomförd sedan några månader tillbaka är Gustafs bedömning att det sociala skyddet är okej. Men han tycker att det är lite svårt att överblicka och förstå i alla delar. Facket har förhandlat fram en pension, men det är svårt att bedöma om man hade fått mer eller mindre om man stannat under svensk flagg. Sjukförsäkringen verkar bra och vad jag har förstått har vi som boende i Sverige också rätt till svensk sjukvård. Men det finns fortfarande frågetecken, säger Gustaf, som tycker att informationen kunde ha varit bättre. Den har inte varit dålig, men ofullständig. Hela flaggbytet gick fort, det tog bara ett par månader, och man har fått ta reda på ganska mycket själv. Lönerna ombord har generellt blivit bättre, säger han. Dessutom har den svenska kommunalskatten ersatts av en enhetlig och relativt låg skattesats i nivå med de lägsta kommunalskatterna i Sverige. Men utflaggningen har ändå inte blivit en plusaffär för alla. Eftersom man inte längre beskattas i Sverige försvinner också rätten till de svenska avdragen. Den som har huslån och renoverar och bygger om blir förlorare eftersom man varken får dra av för räntor eller göra rotavdrag. Den som bor i lägenhet blir vinnare, säger Gustaf. Tärntanks Tärnvik hör också till dem som lämnat det svenska skeppsregistret det senaste halvåret. Hon går numera under dansk flagg. Befälhavare Bert Dahlberg berättar att de två stora frågorna som väcktes när flaggbytet aviserades var jobben och lönerna. Men alla fick behålla jobben och rederiet har skött det snyggt på det sättet. De kunde ju ha kickat alla om de hade velat, säger han. 6 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10

UTFLAGGNINGEN. www.seatime.se Fortsatt svensk service för utflaggade fartyg! För svenska fartyg som byter till annan agg erbjuder vi möjligheten att avtala om tjänster från Sjömansservice, under förutsättning att det nns svensk besättning ombord. Det gäller också vårt lmavtal med svenska och utländska bio lmer. Sjömansserviceavtal kostar 20 000 kronor per fartyg och år och i avtalet ingår tjänster som vi vet uppskattas av svenska sjömän: Svensk TV på DVD Dagsnyheter via e-post Besök ombord i vissa hamnar Sjömansbibliotekets böcker och ljudböcker Organiserad motions- och tävlingsverksamhet Tidningen Sjörapporten med Utkik (10 nr/år) Filmavtalet innebär att fartyget får sex nya lmer varje månad. Sjömansservice garanterar ett urval av de senaste och mest sevärda lmerna som visas på bio i Sverige och kostnaden baseras på antalet besättningsmedlemmar ombord. Mer om Sjömansservice på www.seatime.se. Teckna avtal med Sjömansservice via telefon eller e-post 011-19 10 00 (vx) mats.uhrfelt@sjofartsverket.se Lönemässigt blev det ingen större skillnad. De danska lönerna ligger generellt sett högre än de svenska så vi hade hoppats på mer. Just nu är det inte förhandlingsläge men vi hoppas få lite mer när marknaden lättar. I det dagliga arbetet ombord har flaggbytet medfört vissa mindre förändringar, säger Bert. Tärnvik har fått ett nytt löneprogram eftersom det gamla inte var kompatibelt med det danska systemet och vid de återkommande hälsokontrollerna för sjömän måste de ombord ha ett BMI (Body mass index) på maximalt 40 för att bli godkänd, i enlighet med det danska regelverket. Men det behöver inte betyda att man blir av med jobbet om man ligger över den gränsen, säger Bert. Läkaren ska också göra en bedömning av rörlighet och så vidare så det kan gå bra ändå. När det gäller myndigheternas inspektioner kommer de att minska något, säger han. Vi har blivit av med en instans eftersom klassen sköter den årliga besiktningen här istället för Sjöfartsinspektionen. Och det är bra. I fjol satt jag två dagar med en svensk inspektör och det är alldeles för mycket. Men vettingar och annat kommer vi inte ifrån. För Furenäs del tror Gustaf Sigurdsson att det snarare kan bli lite mer kontroller än tidigare. Den färöiska flaggen är grålistad vilket skulle kunna väcka myndigheternas intresse. Vi har pratat lite här ombord om vad det kan innebära och vi tror att det kanske leder till hårdare kontroller. Men jag känner mig lugn, vi har bara bytt flagg och driver och underhåller fartyget precis som innan så det är egentligen ingen skillnad, säger han. Vad utflaggningen kommer att leda till i förlängningen är fortfarande ett frågetecken. På Furenäs är idag befälhavare, chief, överstyrman och kocken svensk men om det kommer att fortsätta vara så säger Gustaf att han inte vill spekulera kring. Men det är klart man funderar över vad som kommer att hända med de svenska jobben i förlängningen. Men man vet ju heller inte om rederiet kommer att flagga tillbaka till Sverige om det blir några förändringar. Bert Dahlberg tror dock att antalet svenskar ombord kommer att minska efterhand. Om någon svensk slutar lär det inte bli någon ny svensk ombord. Det är inget uttalat från rederiet, men förmodligen blir det så. Socialt är det inte det så bra, även om de filippinarna vi har ombord har varit här i flera år och är bra folk, säger han. Linda Sundgren NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 7

SFBF. Ett historiskt beslut Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide & Design AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 6 075:- (+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 6 400:- (+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel 08-10 60 15....OCH EN HISTORISK BILD. SBFs ordförande Örjan Liljeroth, SFBFs VD Christer Lindvall, SFBFs ordförande Jörgen Lorén och SBFs VD Christer Themnér undertecknar överenskommelsen om att bilda Sjöbefälskartellen. FOTO: MARIE HALVDANSON SFBF OCH SBF BILDAR SJÖBEFÄLSKARTELLEN Sveriges Fartygsbefälsförening, SFBF och Sjöbefälsförbundet, SBF har vid ett gemensamt styrelsemöte beslutat att inleda ett förhandlingssamarbete under namnet Sjöbefälskartellen. I princip alla SFBFs och SBFs förhandlingsärenden kommer att handläggas i Sjöbefälskartellens namn från och med den 1 juli i år. Sjöbefälskartellen bygger på att befälsorganisationerna önskar ett närmare samarbete som så småningom ska resultera i en gemensam organisation. De centrala löneförhandlingarna i höst inleds med en gemensam avtals - och klubbordförandekonferens den 6-7 september. Efter konferensen hålls ett gemesamt styrelsemöte. Avtalskonferensen kommer att ge riktlinjerna för nästa års avtalsrörelse. Yrkandena fastställs i en gemensam förhandlingsdelegation som består av förbundens styrelser. Respektive organisation undertecknar de godkända centrala överenskommelserna för egen räkning. I princip alla andra förhandlingsä- renden handläggs i Sjöbefälskartellens namn. En förhandlingsframställan ställd till en av organisationerna, kommer att anses vara ställd till Sjöbefälskartellen. Specialavtal kommer också att tecknas i Sjöbefälskartellens namn. Den förhandlande ombudmannen representerar både SFBF och SBF i Sjöbefälskartellens namn. De avtal som träffas kommer att bäras av båda befälsorganisaionerna. Enskilda medlemsärenden kommer även fortättningsvis att handläggas av respektive organisation. MARIE HALVDANSON 8 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10

SFBF. CHRISTER LINDVALLS LEDARE - FORTS. FRÅN SID. 3 En annan sak som är skrämmande, är att forskare och studenter blir totalt vilseledda av sådana rapporter. De måste kunna lita på att offentliga rapporter är faktariktiga. Observera att vi i detta fall ej har framfört synpunkter på slutsatser och förslag till åtgärder, då vi anser att det är upp till skribenterna/utredarna. Synpunkter på detta kommer vi att framföra i vårt eventuella remissvar. Den tredje utredningen, som är på gång är den om bl.a ett införande av ett Svenskt Internationellt Skeppsregister (SIS). Den skall överlämnas till Näringsdepartementet i medio oktober, alltså efter valet. Vad vi sett så här långt och vårt deltagande i referensgrupper tror jag borgar för en helt annan slutprodukt än de övriga två. Men fortfarande förstår vi inte vad ett SIS skulle tillföra Sverige och svensk sjöfartsnäring i form av kompetens. Det innebär bara på sikt, eftersom vi har facit i hand från Norge och Danmark, att ett antal redare som äger ett antal fartyg med såväl besättningar som rederikontor i billigare länder. (se ledare i NT 08/09 och 02/10 på www. sfbf.se) kan bo kvar i Sverige. Det tillför inget till den framtida kompetensen. Vissa registreringsavgifter kommer de väl att betala men tillsynen kommer väl att skötas av klassen som är ett annat önskemål. Vår handelsflotta har idag krympt till en storlek, så vi kan inte längre annat än utgöra en svag röst i IMO och EU som helt domineras av större sjöfartsnationer. Har vi dessutom ingen sakkunskap, när det gäller den operationella sidan i de delegationer som företräder Sverige internationellt står vi ännu svagare i vissa frågor. De gäller ju inte bara att ta fram nya eller förbättra gamla regelverk, utan man måste förutse vad de får för konsekvenser i det praktiska livet. Som exempel kan anges fatigue-frågan (vilotider) och sjömännens rätt att gå iland (ISPSkoden) mm. Jag vill här understryka att jag inte vill kasta någon som helst skugga över den svenska delegationens insatser i olika sammanhang, men min bestämda uppfattning är att sakkunskap med sjöbakgrund måste finnas med. Annars är det stor risk att vi hamnar i fler sådana rapporter och regler som får helt andra effekter än de tänkta. Politiker och andra beslutsfattare måste förstå att Sverige behöver en konkurrenskraftig svensk handelsflotta med kompetent personal ombord. EU har insett att EU-länderna behöver det, varför inte Sverige? Jag lämnar nu föreningen med pension den sista augusti, men kommer att fortsätta verka inom IMO mm såsom representant för SFBF och president för IFSMA, om jag blir omvald i juni. Slutligen vill jag här passa på och tacka er kongress- och styrelseledamöter, förtroendevalda, alla er medlemmar och alla medarbetare på kansliet för allt det stöd jag känt och fått genom åren, utan vilket jag inte hade kunnat utföra mitt jobb. Detta även om jag inte alltid har kunnat leva upp till alla era förväntningar. Ni skall veta, att det alltid är en balansgång i ett sådant här arbete. Man kan inte tillfredsställa alla. Jag vill också tacka alla med- och motparter för det goda samarbetet vi haft genom åren. Trots att vissa av er inte alltid delat våra åsikter i förhandlingar, har vi ändå kunnat skilja på sak och person, vilket jag menar är ett måste för att kunna känna förtroende och respekt för varandra. Tack än en gång för att jag fått förmånen att arbeta tillsammans med er alla i ett arbete som förutom att det har krävt mina yrkeskunskaper även har mer eller mindre blivit min fritidssysselsättning. Till sist önskar jag Sveriges Fartygsbefälsförening, vår förening, all lycka i framtiden och en god seglats. Christer Lindvall, VD, SFBF AVTALSKRAV 2011 Avtalskrav inför kommande avtalsrörelse ska vara föreningen tillhanda senast den 13 augusti i år. Kraven kommer att behandlas på SFBFs och SBFs gemensamma avtals- och klubbordförandekonferens den 6-7 september. MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: www.sfbf.se eller beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15. SFBF GER 5 000 KRONOR TILL CHILE SFBFs styrelse har beslutat att skänka 5 000 kronor till broderorganisationen Sindicato de Capitanes de Alta Mar - Nautilus ACAM AG i Chile för återuppbyggnad av deras kontor i Valparaiso. Byggnaden skadades svårt vid jordbävningen tidigare i år. NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 9

AKTUELLT. ÖKAT FÄRJERESANDE UNDER FLYGSTOPPET Svenska färjerederier märkte en betydande ökning av antalet passagerare under flygstoppet på grund av askan från vulkanen Eyjafjallajökull. Framför allt var det de strandsatta flygpassagerarna under de första dagarna som fyllde färjorna. Stena Lines färja mellan Göteborg och Kiel hade mer än dubbelt så många passagerare i båda riktningarna mellan fredagen den 16 april och måndagen den 19 april. - Vi hade 900 till 1 000 passagerare per avgång. Normalt så års har vi 300 till 400 passagerare, säger Jesper Waltersson, informationsansvarig på Stena Line. Rederiet höjde kapaciteten genom att öppna upp stängda hytter och öka bemanningen på restaurang- och hyttsidan. I däck och maskin har man en fast grundbemanning som inte behövde utökas. Under de intensiva dagarna märkte de ombordanställda att det var en annan stämning ombord, klientelet var annorlunda. Det gjordes dyrare inköp i butikerna och restaurangen fick servera dyrare mat. Dessutom fick personalen vara behjälplig med att boka tåg- och bussförbindelser. I Stena Lines bokningsavdelning ökade telefonköerna och man upplevde en all time high när det gällde webbokningar. Under fredagen hade man 4 600 bokningar på webben, tre gånger så mycket som normalt den tiden på året. Sträckan Göteborg - Kiel var den svenska förbindelse som ökade mest, men även linjen Helsingborg - Helsingör och Karlskrona - Gdynia ökade starkt under den intensiva helgen. Stena Line upplevde också ett högt tryck på linjerna mellan Holland och England och Irland och England. På fraktsidan har man också märkt en ökning av antalet lastbilar, men inte lika kraftig som den av antalet passagerare. Jesper Waltersson sa i april att man inte har någon strategi för återkommande flygstopp. Men i slutet av maj noterade Stena en ökning av antalet sommarbokningar på sträckan Göteborg - Kiel. Det var en ökning för juni och juli med nio procent och Jesper Waltersson trodde att det hade med osäkerheten i flygtrafiken att göra. Även Tallink Silja AB märkte en kraftig ökning av antalet passagerare på samtliga linjer i båda riktningarna under de första dagarna. Rederiet har linjer mellan Stockholm och Tallinn, Riga, Helsingfors och Åbo, med stopp i Mariehamn på vissa linjer. Man har också en fraktlinje mellan Kapellskär och Paldiski i Estland, men där märkte man bara en marginell ökning under flygstoppet. Det gällde även godstrafiken på passagerarfärjorna. Under 15 och 16 april var samtliga passagerarfartyg fullbokade. Några dagar senare höll trenden i sig till Helsingfors och Åbo, medan det lättat på linjerna till Tallinn och Riga. Jämfört med samma tid förra året hade Stockholm - Helsingfors ökat med 25 procent och Stockholm - Åbo hade ökat 45 procent. - Det vore fel att säga att vi inte ser det positivt. Samtidigt ser man att samhället kan lida av det. Det är en unik situation. För några månader sedan hade vi problem med isläget. Då valde många att flyga, säger Janis Pavuls, kommunikationschef 10 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10

NEED TECHNICAL CHEMICALS? ONE ANSWER... MARISOL CHEMICALS...and remember QUALITY IS EFFECTIVE Maritech - Marine Technologies AB, PO Box 143, SE291 22 Kristianstad, Sweden Tel. +46 (0)44 106040 Fax +46 (0)44 106440 marisol@maritech.se www.marisol.nu Aska från vulkanen Eyjafjallajökull på Island. FOTO: ATLI MÁR HAFSTEINSSON/NORDICPHOTOS på Tallink Silja AB. Gotland är beroende av sitt flyg, men till antalet blir det inte många flygpassagerare. Färjerederiet Destination Gotland hade 23 800 passagerare under perioden 15 till 22 april, vilket är drygt 3 000 fler än samma period 2009. En stor del, men inte allt, av ökningen bedöms bero på askmolnets effekter. Det var inga problem med platstillgången. Ambulansflyget på Gotland kunde inte flyga under helgen, därför hade varje avgång med Destination Gotland en plats reserverad för en akututrustad ambulans, från och med fredagen. Periodvis kunde inte heller ambulanshelikoptern lyfta, därför fick höghastighetsfärjan Gotlandia II, som normalt går bara under helgen, ha beredskap för nödtransporter av sjuka mellan torsdagen 15 och lördagen den 24 april. Beslut om flygning togs var sjätte timme, beroende på situationen i luften. Trots den möjliga tillströmningen av passagerare är inte marknadschef Per-Erling Evensen glad. Om flygstoppet återkommer så kan det påverka attraktionsvärdet hos Gotland. - Vår utmaning är att se till att Gotland bibehåller ett attraktivt varumärke, säger han. Agneta Olofsson Hjälp oss att rädda dig. Vi är en ideell förening utan bidrag från staten. Ditt stöd behövs för att vi ska kunna rädda liv till sjöss. Ge ett bidrag eller bli medlem på www.ssrs.se. Du kan också ringa 077-579 00 90. NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 11

KULTUR & FRITID. Människokärlek TILL SJÖSS Människokärleken vann, liksom samarbetet, då Sjöfartens Kultursällskap korade vinnarna i sin stora novelltävling. 106 bidrag kom in och allra bäst skrev Karin Poulsen och Mona Lindberg i novellen Fripassagerarna på m/s Fina. Niklas Magnusson och Jörn Hammarstrand kom på andra respektive tredje plats. Fyra noveller fick även ett hedersomnämnande. Vinnarna fick dela på 40 000 kr i prispengar. För Karin Poulsen kom första priset som en vink från ovan. För även om hon redan för tiotalet år sedan vann tredjepriset i den novelltävling som Kultursällskapet då ordnade, och trots att hon med framgång deltog i Sjöfartens Författarskola, som sällskapet också arrangerat, var det först efter den här vinsten som hon vågade säga både till sig själv och andra: - Nu känns det faktiskt som att jag kan skriva! Ja, det här är en oerhört värdefull bekräftelse, en vink om att jag ska fortsätta skriva. Dessutom har hon i Mona Lindberg funnit den perfekta sparringpartnern. Hon och Mona seglade ihop för många år sedan och har behållit kontakten även sedan Karin gått i land. Mona har däremot fortsatt till sjöss och arbetar just nu på isbrytaren Ale. Det är också Mona som står för berättandet, medan Karin för pennan. - Många tror att det inte längre finns några historier att berätta från dagens sjöfart, men det finns massor. Det är inte minst vårt bidrag ett exempel på. Vinnarbidraget handlar om den människokärlek som vissa kan ta fram i pressade situationer, medan andra pristagarens novell handlar om mera traditionell kärlek och den saknad den blir kvar i land kan känna. Den är skriven av Niklas Magnusson som är forskare på Sintef Energi i Norge, men tycker om att skriva som ett sätt att hålla kvar det svenska språket. - Jag läste om tävlingen på nätet. Eftersom jag inte själv har någon sjöerfarenhet fick jag lägga ner en del arbete på research för att hitta en historia som kändes trovärdig. Kul när man lyckas, ska försöka fortsätta skrivandet nu. Jörn Hammarstrand vann tredejprsiet med novellen Victorias love check list. Priset hämtades av dottern Anita Bærentsen. Karin Poulsen med Mona Lindberg i mobilen vann tillsammans förstapriset med novellen Fripassagerarna på m/s Fina. Andrapriset gick till Niklas Magnusson för novellen Jag saknar Dig inte. 12 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10

Skrivarkurs för havets kvinnor och män Du som har erfarenhet av eller kanske bara intresse för livet till sjöss, har du någonsin funderat på att omvandla dina minnen, tankar och idéer till skriven text i novellform? Eller du kanske har tänkt ut en fiktiv historia i saltstänkt miljö? Du kan vara 18 eller 80, åldern spelar ingen roll så länge skrivglädjen finns! Tid och plats Vi träffas under tre fredagar hösten 2010 på Katarina sjöfartsklubb på söder i Stockholm (Glasbruksgatan 2) samt två återkopplingar via mail däremellan. Datum för träffarna är 8/10, 5/11 samt 3/12, samtliga dagar kl 09:30 15.30 Mer om kursen Eleverna kommer att få bekanta sig med novellformen genom övningsuppgifter och eget skrivande varvat med korta föreläsningar om novellskrivandets grundläggande hantverk. En viktig del av kursen är också att vi läser varandras texter, ger och får respons vilket ger djupare förståelse för det egna materialet. Dessutom kommer sjömansförfattare att gästföreläsa. Inför kursen Ta med dig en skrividé, den arbetar du sedan vidare på till färdig novell. Den som vill kan därefter delta i föreningen Bokanjärernas uttagning till nästa års antologi med möjlighet till publicering. Temat på antologin är Springa läck. Se www.bokanjarerna.se Införskaffa Johanna Wistrand e-bok Kom i gång & skriv. Kursen förutsätter självstudier samt att tid avsätts för eget skrivande. Kontakt mellan kurstillfällena sker via mail och är en förutsättning för att alla ska hinna läsa in sig på varandras texter. Kurskostnad samt kurslitteratur Kursavgift: 1500 kr per person, inkluderar lokal, fotostatkopiering, men ej kurslitteratur och måltider. Kurslitteratur är Johanna Wistrands e-bok Kom i gång & skriv. Boken kan laddas ned som e-bok från: www.multimanus.se eller www.adlibris.com Kursanmälan & arrangör Arrangör är föreningen Bokanjärerna i samverkan med Katarina Sjöfartsklubb och ABF/Stockholm. Kursledare: Magdalena Persson. Antal deltagare: minimum 8, max 12 personer. Information och anmälan: www.abfstockholm.se tfn 08-453 41 80 Senaste anmälningsdag: 8 september 2010 Tredjepristagaren, sjökapten Jörn Hammarstrand, har däremot en gedigen sjöerfarenhet att ösa ur, även om prisnovellen utspelar sig i den mera moderna färjesjöfarten där satiren flödar. Han har tidigare gett ut ett flertal böcker, bland annat Oslobaletten tillsammans med Karin Poulsen! För Sjöfartens Kultursällskap återstår nu det gedigna arbetet att utöver vinnarna utse ytterligare ett tjugotal bidrag som ska ingå i den tredje Sjömansboken, med undertiteln Kärlek till sjöss om lust & längtan. Boken kommer ut i samband med årets Bokmässan 23 26 september. VINNARNA: 1. Fripassagerarna på m/s Fina av Mona Lindberg och Karin Poulsen. Med en driven penna skildras vår förmåga, och oförmåga, till medmänsklighet och människokärlek. Novellen blir inte sämre av att den har verklighetsbakgrund. 2. Jag saknar Dig inte av Niklas Magnusson. Välskrivet och finstämt om längtan och saknad. Skildrar den som är kvar i land. 3. Victorias love chek list av Jörn Hammarstrand. Något så ovanligt som rolig satir om vår tids inte ovanliga karriärplanerande kvinna. HEDERSOMNÄMNANDEN: Hemkomsten av sjökapten Gösta Bågenholm. En rörande skildring av manlig oförmåga till kommunikation och samtidigt en skildring av längtan till gemenskap. Var han ledsen när jag inte var hemma av sjömanshustrun Irene & sjöingenjören Juris Ernheimer. En äldre sjömans tankvärda reflektioner över havets och sjölivets lockelse, över kärleken till fru och barn samt de försakelser för familjelivet som sjömansyrket medfört. Röda äpplen av Jenny Sköld. Ömsint skildring av den åldrade sjömanshustruns tankar om livet, kärleken, havet och döden. Känslor ombord av Ulrika Meden. I några ögonblicksbilder ombord i ett färja fångas starka känslor som sorg och saknad, glädje och kärlek, bland både besättning och passagerare. Berit Blomqvist NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 13

AKTUELLT. Sjömanshusstiftelsens BELÖNINGSDAG Stiftelsen Sveriges Sjömanshus har sedan 1973 delat ut 237 miljoner kronor i belöningar. Vid årets belöningsdag den 5 maj på Östasiatiska Muséet i Stockholm utdelades 35 belöningar på totalt närmare 500 000 kronor. Stiftelsen ska verka till nytta och gagn för sjöfolket. Bland de områden som kan belönas finns: att främja utbildning, att verka för förbättrad säkerhet, arbetsmiljö och trivsel för sjöfolket. Detta kan ske till exempel genom stöd till forskning och utveckling och uppmuntran av förslagsverksamhet, men även genom att belöna förtjänstfulla sjöräddningsinsatser. Årets arbetsbelöningar gick till: Reparatör Rodel Corrales, M/S Otello, 10 000 kronor för Cover for drain pipe from compressed air receivers samt 5 000 kronor för A tool for dissembling and assembling the cooling jacket. Teknisk chef Håkan Håkansson, M/S Aida, 5 000 kronor för Flexibel hållare för strålmunstycke. Överstyrman Claes Andersson, M/S Aida, 5 000 kronor för Skyddsbågar för förtöjningsstationer. Matros Joachim Harveli och båtsman Tomas Johansson, M/S Manon, 10 000 kronor för Räckverk och grabbräcke för rampmanöverhus. Kocksteward Camilla Höberg, M/T Bro Anton, 20 000 kronor för Mörkläggningsfodral. Befälhavare Roland Ivarsson, bogserbåten Freja, 5 000 kronor för Rinka upp grova vajrar. Båtsman Rey Dongon och däcksreparatör Fernando Flaviano, M/S Atlantic Conveyor, 10 000 kronor för Mobil arbetsplattform. Båtsman Fredrik Isaksson, M/S Stena Foreteller, 5 000 kronor för Skyddsanordning vid vaskning med levang. Båtsman Jon Kristiansen och reparatör Terje Simosen, M/S Tor Begonia, 10 000 kronor för Trampskydd i akterramp. Matros Marcel van Hilst, M/S Tor Begonia, 10 000 kronor för Verktyg för spygattrensning. Förste fartygsingenjör Tommy Holm och reparatör Pekka Klarsäter, M/S Tor Magnolia, 5 000 kronor för Överföring av kylvatten. Förste reparatör Ingvar Johnsson, M/S Stena Nautica, 10 000 kronor för Hållare för chucknyckel samt 10 000 kronor för Låsanordning för brännoljeventil. Matroselev Emil Bergagård, M/S Grande Atlantico, 5 000 kronor för Visuellt brandlarm. Båtsman Bo Tillgren och matros Kjell-Arne Åkesson, M/S Skåne, 10 000 kronor för Hjälphjul till landgång. Båtsman Per-Yngve Svensson, M/S Huckleberry Finn, 10 000 kronor för Lyftrigg för livflottar. Befälhavare David Fernanado Gutier, M/T Marinus, 5 000 kronor för Rör till baktampen för MOB-bojen samt 5 000 kronor för Mobil arbetsplattform för förmasten. Befälhavare Jeanette Nihlén, M/S Peter Pan, 5 000 kronor för Gränsöverskridande säkerhetsövning. Driftsoperatör Joakim Engström och senior chief engineer Kent Mattsson, M/S Stena Carisma, 20 000 kronor för Larmsystem för köldmediumläckage. Förste fartygselektriker Kjell Ebbe Lindbergh, M/S Trelleborg, 10 000 kronor för Skymningsrelä. Hotellkoordinator Mats Nordström, Stena Line Scandinavia AB, 30 000 kronor för Utvecklad tvättcontainer. Förste fartygsingenjör Sture Nyberg, M/S Viking Cinderella, 20 000 kronor för Verktyg för att plocka upp pejllod. Reparatör William E. Salem, M/S Manon, 20 000 kronor för Förbättrat synglas. Maskinreparatör Tomas Ross, M/S Finnclipper, 30 000 kronor för System för tanktaksrengöring. Utvecklingstipendier gick till: Tredje styrman Jon Dexter J. Salise, M/S Nordic Victory, 6 000 kronor + 12 000 kronor som utbetalas när produkten är färdigställd för Vattenfilter för luftkonditioneringssystem. Sjöfartstuderande Marcus Olausson och Daniel Karlsson, 7 000 kronor + 14 000 kronor som utbetalas när produkten är färdigställd för Marin rökdykarväst. Idrottsbelöningen gick till matros Erica Wikström, M/S Oberon. Hon fick motta 10 000 kronor för att under 2009 fått ihop 2 960 km i Sjömilen och 3 880 km i Trampfarten. Sjöräddningsbelöningar för livräddande insatser gick till: Robin Evertsson, 30 000 kronor, Peter Wikström, 10 000 kronor och SSRS RS Hörvik, 10 000 kronor. 14 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10

Sjöräddningsbelöning för visat anvarsfullt säkerhetstänkande gick till Kjell-Arne Åkesson, matros på M/S Skåne. Han fick 50 000 kronor för sitt agerande när han upptäckte deffekta livbojar. Sjömanshusstiftelsens hedersbelöning på 20 000 kronor gick i år till Lennart Kronqvist som tack för hans långa arbetsinsats i sjöfolkets och sjöfartens tjänst på HKF och numera Sjömansservice inom Sjöfartsverket. Stiftelsen litteraturpris på 20 000 kronor går i år till Björn Larsson och delas ut i samband med Bokmässan i Göteborg i september. TEXT & FOTO MARIE HALVDANSON Lennart Kronqvist, tidigare HKF numera Sjömansservice, belönades med Sjömanshusstiftelsens Hederspris. De belönade samlade i vårsolen. I mitten miljö- och trafikborgarrådet Ulla Hamilton, Stockholms stad, som var prisutdelare. Befälhavare Jeanette Nihlén, M/S Peter Pan, fick arbetsbelöning på 5 000 kronor för Gränsöverskridande säkerhetsövning. T v Sjömanshusstiftelsens ordförande Kenny Reinhold. NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 15

DRYDOCK 2: 275 M 45 M 10 M (UNDER CONSTRUCTION, READY 2012) DRYDOCK 1: 195 M 34 M 7 M STRATEGIC LOCATION AT THE HEART OF THE BALTIC STRAITS REGION. LONDON OSLO GOTHENBURG COPENHAGEN HAMBURG STOCKHOLM ORESUND DRYDOCKS LANDSKRONA HELSINKI TOTAL QUAY LENGTH OF 800 M; DEPTH UP TO 8 M CRANES LIFTING CAPACITY UP TO 180 TONNES SHORE POWER 400/440 V 50/60 Hz, UP TO 2000 A. 16 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 P. O. BOX 701. SE 261 27 LANDSKRONA, SWEDEN PHONE: +

INCREASED CAPACITY, NEW NAME FOTO: BERTIL HAGBERG ORESUND DRYDOCKS AB CONSTRUCTION AND ASSEMBLY HALLS 46 418 565 80. FAX +46 418 565 89 www.ohiab.eu MEMBER OF ORESUND NAUTISK HEAVY TIDSKRIFT INDUSTRIES 4/10 AB 17

Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap varvat med erfarenhetsberikande händelser som andra råkat ut för. Syftet är att delge branschens aktörer på alla nivåer ökad kunskap och säkerhetsmedvetande. Ett stort problem med säkerhetsarbete är att nå ut till dem som berörs, i synnerhet dem som så att säga jobbar på golvet. Detta är ett sätt att försöka nå branschen i dess helhet. Ett sätt att ytterligare sprida information inom branschen är att ta upp relevanta händelser i fartygens skyddskommittéer. Initiativtagare och ansvarig för utskicket, som skildrar både svenska och utländska händelser, är utredningsenheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Synpunkter, åsikter och förslag emottages tacksamt på telefon 011-19 12 73 eller e-post (sjofart@transportstyrelsen.se). Texten kan hämtas på Transportstyrelsens hemsida (där man också når sjöfartsavdelningens olycksrapporter och Safety Alerts): www.transportstyrelsen.se-sjöfart: Olyckor och tillbud-sjöfartsavdelningen informerar. Alternativt kan man kontakta sjöfartsavdelningens utredningsenhet för att hamna på sändlistan för e-postutskick. Det finns också möjlighet att nå texten på engelska på SAN-NYTT:s hemsida www.san-nytt.se. Belöning för väl bearbetade rapporter till Insjö/ForeSea Den svenska sjöfartsbranschen har ett olycks- och tillbudsrapporteringssystem, särskilt anpassat till det interna ISM-system som många rederier ska ha. Systemet bygger på att rederiets säkerhetsansvarige helt enkelt skickar vidare den rapport som kommer internt. Systemet, ForeSea (tidigare Insjö) har varit i funktion i flera år och bygger på frivillighet. Från och med i år kan den eller de som på ett särskilt sätt bidragit till systemet belönas. Den första belöningen har tilldelats en säkerhetsansvarig (DP) på ett tankerrederi med motiveringen att rapporterna är lite extra genomarbetade och därmed mer värdefulla för systemet. Pristagaren anser att det hela är ett lagarbete och att han bara gjort sin avgränsade del, men likväl anser ForeSeas arbetsgrupp, som utser pristagare, att den extra ansträngning som ibland görs för att öka inrapporteringen och dess kvalitet bör löna sig. Belöningen består av ett diplom, en plakett och en prissumma om 5 000 kronor och delades ut i samband med Stiftelsen Sveriges Sjömanshus belöningsdag 2010. Insjö/ForeSea Felaktig ombyggnad ledde till överbunkring Då ett fartyg bunkrade visade det sig att det uppstod överbunkring och att olja rann ut på styrbordssidan. Bunkringen stoppades omedelbart och alla nödvändiga åtgärder vidtogs. Vederbörande myndigheter tillkallades och sanering inleddes, men det visade sig trots allt att ca 600 liter diesel hade hunnit hamna på utsidan. Senare utredning visade att den berörda dieseltanken byggts om för ett antal år sedan. För att få större kapacitet byggdes den ihop med en ureatank. Däremot kom man inte att bygga om avluftningen, vilket ledde till att denna inte var tillräckligt utformad för att klara dieselbunkring. SFu dnr 060502 TSS 2010-890 Explosion i fiskefartyg ledde till svår brännskada Då en kvinna passerade på kajen där ett fiskefartyg var förtöjt hördes en knall. En person som stod i brand kom ut ur en dörr i fartyget. Hon skrek till personen att han skulle hoppa i vattnet, vilket han gjorde. Samtidigt påkallade hon uppmärksamhet från andra i närheten, och man hjälptes åt att få upp den brände personen ur vattnet. Så småningom kom den skadade till sjukhus, och på grund av de allvarliga skadorna blev det intensivvårdsbehandling. De materiella skadorna blev däremot ganska små. Den skadade mannen höll på med att förbereda måleriarbete i maskinrummet. I samband med detta tvättade han de ytor som skulle målas med lösningsvätska eller diesel. Därmed har brandfarliga gaser spritts och till slut har en explosiv blandning uppstått i det dåligt ventilerade rummet. Antändningen har skett då elektrisk utrustning aktiverats, i detta fall startade en värmare. Det finns all anledning att uppmärksamma riskerna i denna typ av till synes relativt riskfria arbete. BSU 619/08 Bredbandsradar fyller inte kraven En ny typ av radar, kallad bredbandsradar, främst avsedd för fritids- eller 18 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10

Radarbild med SART. Radarbild med Racon. mindre fartyg, har introducerats på marknaden. Denna radartyp skiljer sig från traditionell radar bl.a. genom att den sänder kontinuerligt (istället för pulserande). Dessutom är den inte förenlig med radarfyrar och transpondrar och visar därför inte t.ex. racon-signaler eller signaler från SART-ar (signaler från bl.a. livflottar). Eftersom reglerna är utformade för att de olika systemen ska kunna fungera tillsammans kan man konstatera att denna typ av radar inte uppfyller kraven. Vill man ha en radar som fungerar tillsammans med övriga system ska man således använda sig av en magnetronbaserad radar av traditionell typ. SFu/SFtt Tankexplosion vid lastning av olja Då styrman lastade vakuumgasolja en kall vinterkväll kom ett larm om högt tryck i den ena av de två tankarna som höll på att fyllas för tillfället. Efter kvittens av larmet skickades vaktmatrosen ut för att kontrollera om tryckutjämningsventilen fungerade. Eftersom han såg gas strömma ut, drog matrosen slutsatsen att ventilen fungerade, vilket han meddelade styrman. Samtidigt skiftade styrman till att fylla några andra tankar för att sedan, när dessa var fyllda, återgå till att fylla de tankar där övertrycket uppstått. Han bad matrosen att stänga den manuella ventilen till de tankar där lastningen avslutats. Då kom ett nytt larm för övertryck. Styrman började med att öppna till de tankar till vilka han nyss avslutat lastningen, men insåg snabbt att den manuella ventilen stängts och stängde därför igen. Han skickade istället ut matrosen ytterligare en gång för att kontrollera tryckutjämningsventilen. Återigen kunde matrosen meddela att han såg varm ånga komma ut, vilket ledde till att styrman tog för givet att trycksensorn inte fungerade som den skulle (vilket han varit med om en gång tidigare). Strax därefter kändes en explosion med kraftiga skakningar. På grund av att varm olja kom ut i kylan uppstod ånga och brandlarmet gick igång. Styrman varskodde lastterminalen iland att stoppa lastningen samtidigt som han stängde alla ventiler och manifolden. Babordstanken hade exploderat på grund av övertryck. Skottet till styrbordstanken bågnade och rämnade liksom tanktoppen till rörtunneln och tanktaket till dubbelbotten. Då explosionen inträffade var de båda tankarna fyllda till 66 procent. En viktig orsak till händelsen var att en ispropp bildats i avluftningssröret. Eftersom proppen inte var helt tät kunde viss mängd gas passera vilket ledde till att matrosen såg ånga komma ut ur tryckutjämningsventilen. Avluftnings- Bågnande tankskott. Rör med dränering. Rör utan dränering. rören ska vara självdränerande men var inte det. Några person- eller miljöskador uppstod inte, men man fick byta ut åtta ton stål. Under vintern har åtminstone ytterligare en tanksprängning skett i svenskt fartyg, den gången beroende på isbildning i en svanhals (avluftningsrör). Transportstyrelsen rekommenderar att man på tankfartyg kontrollerar att rör är dränerade i den utsträckning de ska vara. SFu dnr 060502 TSS 2010-536 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 19

YEAR OF THE SEAFARER. I skärgårdens tjänst I ÖVER 30 ÅR Kanoner åt försvaret, kabeldragningar åt Vattenfall och byggvaror till villor och fritidshus. I över 30 år har Bjarne Lind och hans fartyg servat privatpersoner, myndigheter och företag i Stockholms skärgård. Klockan är ännu inte sex när Bjarne backar ut från hemmahamnen på Resarö några mil nordost om Stockholm. Himlen är grå, luften sval. Jungman Gustav Nyström sätter på en kanna kaffe och snart sprider sig doften av nybryggt över bryggan. Kursen sätts mot Boda på Värmdö. Där ska virke lastas på för vidare transport till ett husbygge högt uppe på en bergstopp. Sista biten ska godset lyftas med helikopter, från däck och upp till huset. Många bygger högt upp idag för att få utsikten och det inte helt ovanligt att man använder helikopter. Alternativet är att bära upp grejerna och med tanke på hur lång tid det tar är det knappt att det lönar sig. Just till det här bygget är det fjärde gången vi åker, säger Bjarne. I 38 år har Bjarne drivit sitt rederi, Elektrofors AB, och med Sveriges största skärgård som arbetsfält har det inte saknats uppdrag. Första båten, Krut, köptes in 1962. Som mest hade han tre båtar men för tillfället är det bara en. Vi sålde nyligen vår andra båt, Dunder, till Söderledsbygget. Först ville de hyra in henne men vi misstänkte att det kunde bli en massa krångel med ett sådant avtal. Vi sålde henne till dem istället och så får vi köpa tillbaka henne när de är klara, om det nu är något att köpa tillbaka, säger Bjarne. Han berättar att när han drog igång verksamheten på sextiotalet fanns det gott om uppdrag. Sommarnöjen ute på öarna var populära och till dem behövdes stora mängder byggmateriel, möbler och annat. Länge var dessutom konkurrensen nästan obefintlig. Idag finns det flera småredare som erbjuder sjötransporter i Stockholms närhet, men eftersom intresset för skärgården knappast minskat finns det fortfarande gott om uppdrag för Granat och Elektrofors. Stefan, sonen, har tagit över ruljansen, men jag kör ibland och det tänker jag fortsätta med så länge jag orkar. Det här är ju inget jobb egentligen. Att köra båt i skärgården är mer som en fritidssyssla, man kan faktiskt inte ha det bättre än så här, säger Bjarne och ler brett utöver fjärden. Granat har en ordinarie besättning på två man, och förutom skeppare jobbar matros Lasse Rålander idag. Sedan några veckor har man även extra förstärkning av Gustav som hjälper till med rostknackning, målning och allmän handräckning. Strax före sju lägger vi till i Boda. Lastbilen med byggvaror står redan på kajen och väntar. Manskapet drar på sig jackorna, går ut och nerför den smala lejdaren. Lasse kliver upp i gaffeltrucken som står parkerad på däck och börjar köra ombord travar med ljust virke. En kylig, fuktig vind drar runt båten; luften tjocknar. Ombord inser man att dimman kan bli ett problem för helikoptern. Tillbaka uppe på bryggan plockar Lasse fram mobilen ur fickan och ringer Helikoptertjänst i Länna söder om Stockholm och meddelar läget. Det är dimma hos de också, säger han efter att ha tryckt av samtalet. De avvaktar ett tag. Det här är nackdelen med helikoptrar, att de inte kan flyga om sikten är dålig, och en gång fick vi ställa in för att de inte såg ordentligt. Waxholmsbolagets Roslagen och Vånö lägger till bredvid. Med anslutningsbussar direkt in till stan har Boda blivit en av knutpunkterna mellan öarna och land. Enstaka passagerare kliver av och ställer sig i busskuren och väntar. Efterhand fylls kajen av utresande och ett större gäng småbarnsföräldrar med barnvagnar kliver ombord på Roslagen. Även Granat har tillstånd att köra passagerare, maximalt tolv stycken, men det är framför allt gods som fraktas. Och många av uppdragen kommer från myndigheter och företag. Vi gör mycket kabeldragningar åt Vattenfall, berättar Bjarne. Framför allt lägger vi ny kabel men vi gör också en del underhåll och reparationer. Till de uppdragen stärker vi upp med mer folk och det är sällan några problem att hitta sådana som vill jobba ombord. En annan stor uppdragsgivare genom åren har varit Försvarsmakten. I mitten av sextiotalet skedde en stor upprustning på KA1 på Rindö i Vaxholm, och Bjarne har kört ut åtskilliga kanoner och annat krigsmateriel åt det numera nedlagda kustförbandet. Sikten är fortsatt dålig när Rickard från Helikoptertjänst kommer ombord och ansluter sig till de 20 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10