Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk. Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)



Relevanta dokument
ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

Ungdomar med missbruksproblem några framtida utmaningar

UngDOK en intervjumetod för ungdomar med missbruksproblem

Ungdomar med missbruksproblem. Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

Kunskapsbaserad vård för ungdomar med missbruksproblem. Mats Anderberg & Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

Verksamhetsområde Social utveckling

Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik

Riskfylld alkoholanvändning hos ungdomar med cannabisproblem

IKM för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

UngDOK. - ett projekt inom Trestad 2. Mikael Dahlberg Annika Hallén Hemb

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Cannabis och unga rapport 2012

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Inskrivning text, IKM-DOK

Implementering av metoder för att upptäcka spelproblem bland vuxna och unga. Mats Anderberg, IKM Växjö

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Inledning Sammanfattning

Cannabis och unga rapport 2012

Problemförändringar och brukarskattningar för

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Daglig rökning i 6 månader eller regelbundet i 2 år

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

LÄRDOMAR OCH ERFARENHETER FRÅN TRESTAD2 SATSNINGEN MOT CANNABIS I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ

Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen Martin Thornell,

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser

Tvärsnittsstudie baserad på uppgifter om ensamkommande barn och unga i databasen IKMDOK

Poängberäkning(CS) matematiskt sammanvägda mått. ASI Composite score

Narkotikakartläggning för 2010

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Skattning av narkotikaanvändning

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger?

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Värt att veta om alkohol och din hälsa

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom Trestadsprojektet

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ensamkommande unga och ANDT. Åsa Domeij, utredare

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Alkohol Narkotika Doping Tobak

DPP. DrogPolicyProgrammet

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Drogpolitiskt program

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, Ulric Hermansson, FHI

Stöd på nätet. Magnus Johansson. Socionom, Beroendecentum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet,

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

BoendeDOK. Utflyttning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Trestad2 - storstädernas satsning mot cannabis

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Screening och utredning av drogproblem

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Studenter och alkohol

Webbstöd på cannabishjälpen

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare ,

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Lokal uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

Transkript:

Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

Innehåll Bakgrund Syfte och metod Lite resultat Några slutsatser Några implikationer

Bakgrund I Ökad cannabisanvändning hos unga (i storstäderna) Storstäderna som trendsättare Tidigare utvecklingsprojekt Trestad (1) 2004-2007 Trestad2 2012-2015: - Förebyggande arbete - Tidiga insatser - Vård och behandling Övergripande målsättning: - Kvalitetsutveckling i arbetet mot cannabis - Minskad cannabisanvändning bland unga Totalt 14 olika projekt (varav flera med forskarstöd)

Bakgrund II (Anderberg & Dahlberg, kommande) Alkohol som inkörsport till både cannabis och andra droger (Kirby & Barry 2012; Pape m.fl. 2009) Många ungdomar använder cannabis i kombination med alkohol (Degenhardt m.fl. 2010; EMCDDA 2009; Martin 2008; Tarter m.fl. 2006; Terry-McElrath m.fl. 2013) Alkohol och cannabis kompletterar snarare än ersätter varandra Ju oftare man använder alkohol, desto mer cannabis använder man och vice versa (Brière m.fl. 2011; Midanik m.fl. 2007; Pape m.fl. 2009; Terry- McElrath m.fl. 2013) Interaktiva och oförutsägbara effekter med allvarliga konsekvenser på hälsa (Earleywine & Newcomb 1997) Viktigt att uppmärksamma alkoholkonsumtion vid påbörjad behandling (även vid annan primär drog)

Bakgrund III Både ungdomar och vuxna i behandling för narkotikaproblem har ofta en hög alkoholkonsumtion Hög alkoholkonsumtion är ofta ett underskattat och förbisett problem i behandling för narkotikaproblem (EMCDDA 2009; Gossop m.fl. 2003; Staiger m.fl. 2012) Om alkoholkonsumtionen kvarstår på en hög nivå under och efter behandling ökar risk för återfall i narkotikamissbruk och behandlingsresultat på längre sikt äventyras (Brecht m.fl. 2008; Indig m.fl. 2008; Tanner-Smith m.fl. 2013) Vid uppföljning efter avslutad behandling har många ungdomar fortfarande en hög alkoholkonsumtion (Anderberg m.fl. 2015)

Användningsfrekvens de senaste 3 månaderna, primär drog cannabis (N=124) 90 80 82 70 60 50 Ej bruk Enstaka tillfälle 40 38 1 dag/vecka eller mindre 2-3 dagar/vecka 30 22 4-6 dagar/vecka eller dagligen 20 10 0 13 10 Inskrivning 16 11 5 1 Uppföljning 1

Riskfylld användning av alkohol, enligt AUDIT-C (N=164) 60 52 50 40 44 40 36 37 36 30 20 Totalt Flickor Pojkar 10 0 Inskrivning Uppföljning

Alkoholproblem kan vara svåra att komma tillrätta med

Studiens syfte och metod Studiens syfte är att belysa hur en riskfylld alkoholkonsumtion hos ungdomar med missbruk av cannabis som inleder behandling på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö relateras till droganvändningsmönster samt till olika bakgrunds- och riskfaktorer. 887 ungdomar som skrivits in på en Maria-mottagning under perioden 2013-01-01 2014-12-31 med cannabis som huvuddrog UngDOK-intervjuer Undersökningsgruppen kategoriserades i två undergrupper: 1. riskfylld alkoholkonsumtion enligt AUDIT-C (39 %) 2. ej riskfylld alkoholkonsumtion enligt AUDIT-C (61 %) Bearbetning och analys med stöd av SPSS. Chi2 och t-test Studien är finansierad av Systembolaget Studien är godkänd av Etikprövningsnämnden i Linköping

Maria-mottagningarna Stockholm, Göteborg och Malmö Öppenvårdsmottagningar Samverkan mellan kommun och landsting UngDOK Rådgivning Anhörigstöd Behandlingsmetoder: - MI - HAP, Cannabisprogram - KBT - BSFT, andra familjeterapeutiska inriktningar

Alkohol & Droger 30 28 25 20 20 21 22 15 12 12 13 14 12 12 13 Risk Ej risk 10 7 5 0 1 dag/vecka 2-3 dagar/vecka 4-6 dagar/vecka Dagligen Blandmissbruk Tid missbruksvård

Sociala faktorer 90 80 77 70 60 58 58 58 50 Risk 40 30 33 29 36 26 Ej risk 20 10 13 10 0 Saknar syssels Skolproblem Dömd för brott Umg vänner brott Umg vänner drog

Uppväxtvillkor och utsatthet 50 47 45 40 35 30 25 20 24 22 31 24 32 25 22 19 36 35 27 Risk Ej risk 15 10 5 10 6 0 Ek probl uppv Missbr uppv Psyk pr uppv Våld uppv Utsatt fys våld Utsatt psyk våld Utsatt sex våld

Psykisk hälsa 60 50 51 40 41 39 35 30 22 29 22 30 24 Risk Ej risk 20 17 10 0 Deprimerad Ångest/oro Konc probl Svår kontr vålds bet Allvarlig händelse

Resultat riskfaktorer Nio riskfaktorer för cannabismissbruk och riskfylld alkoholkonsumtion: Umgänge med vänner som begår brott Umgänge med vänner som använder droger Missbruksproblem i uppväxtmiljön Psykiska problem i uppväxtmiljön Utsatt för fysiskt våld Utsatt för psykiskt våld Deprimerad Ångest eller oro Koncentrationsproblem

Några slutsatser Två femtedelar av de ungdomar som vänder sig till storstädernas Maria-mottagningar med cannabis som primär drog har dessutom en riskfylld alkoholkonsumtion Ju oftare de röker cannabis desto mer alkohol dricker de och tvärtom Hälften av 18 undersökta riskfaktorer är starkt relaterade till ungdomarnas kombinerade användning av cannabis och alkohol Svåra uppväxtvillkor och erfarenheter av våld utgör troligen en anledning till att många ungdomar använder både alkohol och cannabis som ett sätt att lindra eller hantera svåra minnen och psykiska besvär (jfr Simpson & Miller 2002; Wright m.fl. 2013)

Några implikationer Ensidigt riktade insatser på cannabis kan medföra att alkoholfrågan hamnar i skymundan Viktigt att även särskilt kartlägga alkoholkonsumtionen även när cannabis eller andra narkotiska preparat är primär drog En riskfylld alkoholkonsumtion kan utgöra grund för dropout, återfall i narkotikamissbruk och uteblivna behandlingsresultat Ungdomar/föräldrar bör uppmärksammas på att en riskfylld alkoholkonsumtion kan medföra hälsoproblem och framtida svårigheter För ungdomar som önskar/behöver bör specifika interventioner erbjudas för att även begränsa alkoholkonsumtion