Vård och omsorg samt sjukvård det sista levnadsåret

Malmö stad Malmö FoU-enhet för äldre Vård och omsorg samt sjukvård det sista levnadsåret - en registerstudie över malmöbor som dog 1997 Riitta Nilsson VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Delrapport 2001:1 ISSN 1650-9765 ISBN 91-974307-0-6 Delrapport 2001:1

1 Förord Denna rapport är en komplettering till ett av delprojekten i ett projekt kring Vård i livets slutskede som genomförs vid Malmö FoU-enhet för äldre. En kartläggning av förändringar av sjukvårdsinsatser före och efter ÄDEL-reformen genomfördes under hösten 2000 av Olle Östman på uppdrag av FoU-enheten. Rapporten beskrev sjukvårdskonsumtion under sista levnadsåret hos ett slumpmässigt urval av avlidna malmöbor under 1991 respektive 1997. För att ge en samlad bild av ÄDEL-reformens betydelse för den äldre skulle kartläggningen kompletteras med hur insatserna från socialtjänsten och hemsjukvårdens sida utvecklats under samma tidsperiod. Det har inte varit möjligt att få fram uppgifterna kring de sociala insatserna för personer avlidna 1991. Studien har därför begränsats till att omfatta de personer som avled under 1997. Det ursprungliga syftet att jämföra omfattningen av hemsjukvård och socialtjänstens insatser före och efter ÄDEL-reformen har inte kunnat uppnås. Den centrala frågeställningen om det minskade sjukvårdsutnyttjandet hos gruppen 80 år och äldre har ersatts av förstärkta insatser från socialtjänsten och hemsjukvårdens sida har inte kunnat besvaras. Studiens resultat kan dock användas som en utgångspunkt för fortsatt kartläggning av utvecklingen av hemsjukvård och kommunala äldreomsorgsinsatser. Pga. svårigheter att få fram 1991 års uppgifter, har styrgruppen för FoU-enheten beslutat att en kompletterande undersökningen av 1999 års uppgifter skall göras för en jämförelse med 1997 och 1999. Denna undersökning kommer att genomföras under hösten 2001 och en slutrapport kommer att vara tillgänglig vid årsskiftet 2001/2002. Ett stort tack riktas till Riitta Nilsson som genomfört denna rapport. Tack till alla i Malmö stad som har hjälpt till att ta fram uppgifter och data, till Olle Östman för hans stöd och handledning och till Nils-Erik Jönsson som bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Bengt Ingvad på Malmö FoU-enhet har lämnat värdefulla synpunkter på slutmanuskriptet. Arbetet med detta projekt har möjliggjorts med stöd från Socialdepartementet. Malmö i december 2001 Elisabeth Larsson Chef för FoU-enheten

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 1 Sammanfattning 3 Inledning och syfte 4 Urval, metod och definitioner 4 Särskilt boende och hemtjänst 5 Hemsjukvård 5 Resultatredovisning, del 1 6 Presentation av undersökningsgruppen 6 Särskilt boende: Vårdboende 6 Särskilt boende: Gruppboende 7 Gruppboende, vårdboende och ordinärt boende 8 Ordinärt boende 8 Hemtjänst 9 Hemsjukvård 11 Resultatredovisning, del 2 13 Läkarbesök i öppen vård 13 Var inträffar dödsfallen? 15 Sjukhusvård 16 Sjukhusvård i samband med dödsfall 17 Huvuddiagnos vid dödsfall 18 Sammanfattning av de viktigaste resultaten samt diskussion 19 Särskilt boende 20 Hemtjänst 20 Hemsjukvård 21 Läkarbesök i öppen vård 21 Var inträffar dödsfallen? 22 Sjukhusvård 22 Huvuddiagnos vid dödsfall 22 Könsskillnader 22 Slutord 23 Referenser 24

3 SAMMANFATTNING Studien utgör en kartläggning av hemsjukvård och socialtjänstens insatser i form av hemtjänst och särskilt boende relaterade till sjukvård under det sista levnadsåret för ett slumpmässigt urval Malmöbor avlidna 1997. Undersökningsgruppen omfattar 110 personer fördelade på tre åldersgrupper. I åldersgruppen 0-64 år fanns14 personer, 38 personer fanns i gruppen 65-79 år, och 58 personer fanns i den äldsta åldersgruppen, 80-99 år. Urvalet har bedömts vara representativt för samtliga avlidna Malmöbor det aktuella året. Antalet avlidna utanför sjukhus fördubblades i Malmö mellan 1991 och 1997, och den största ökningen fanns i åldersgruppen 80 år och äldre. Av studien framgår att 1997, efter Ädelreformens genomförande, var det framför allt personer i särskilt boende som avled utanför sjukhuset, dvs. i det särskilda boendet. Personer i ordinärt boende avled i större omfattning inom akutsjukhus eller annan sjukvårdsenhet. De kommunala insatserna riktar sig främst till de äldsta, 53% av den äldsta åldersgruppen bodde i särskilda boenden och 43% av de äldsta (men även av de yngsta) hade hemtjänst i den gruppen som bodde i ordinärt boende hela sista levnadsåret. Sjukvårdshuvudmannen dominerar i de yngre åldersgrupperna, särskilt vad beträffar huvuddiagnosen cancer. En tydlig könsskillnad i fördelningen av äldreomsorgsinsatser framträder i studien. Kvinnor hade i betydligt högre utsträckning än män insatser från den offentliga äldreomsorgen både i form av hemtjänst och särskilt boende. Detta hänger samman med att kvinnor i större omfattning än män är ensamboende i de högre åldrarna. Vidare visar studien att en stor andel av undersökningsgruppen hade behov av hjälp från kommunens äldreomsorg i form av särskilt boende, hemtjänst och hemsjukvård. Hos den äldsta åldersgruppen var andelen med dessa insatser märkbart större jämfört med de andra åldersgrupperna. Nivåerna på hemtjänstinsatserna visade att det var vanligast att man behövde hjälp med personlig omvårdnad, och inte enbart serviceinsatser, vilket tyder på en hög vårdtyngd inom både hemtjänsten och de särskilda boendena. Personer i särskilda boenden utnyttjade sjukhusvården på Universitetssjukhuset MAS i betydligt mindre omfattning än personer som bodde i ordinärt boende. Onkologiska sjukdomar dominerade som huvuddiagnos vid dödsfall i ordinärt boende, medan hjärt- och kärlsjukdomar samt övriga diagnoser dominerade i särskilda boenden. Sjukvården tog alltså huvudansvaret för cancerpatienterna, medan primärkommunen stod för huvudparten av insatser för personer med hjärt- och kärlsjukdomar och övriga diagnoser. Då de flesta som bor i särskilda boenden också avlider där, är faktorer som har betydelse för kvaliteten hos vård av döende viktiga att utveckla. Samverkan med sjukvården, personalens kompetens samt bemanningsfrågor torde höra dit. Det är uppenbart att flertalet under sitt sista levnadsår är beroende av insatser både från kommunen och sjukvården. Därför är det en viktig uppgift att för den enskildas bästa samordna dessa insatser.

4 INLEDNING OCH SYFTE Denna studie utgör ett delprojekt i Malmö FoU-enheten för äldres projekt kring Vård i livets slutskede. Studien redovisar omfattningen av socialtjänstens insatser i form av hemtjänst och särskilt boende samt kommunens hemsjukvård det sista levnadsåret för Malmöbor avlidna 1997. Den är en uppföljning av tidigare redogjord kartläggning om sjukvård före och efter ÄDEL-reformen under sista levnadsåret för personer bosatta i Malmö (Östman 2000). Urvalet bestod av 116 personer avlidna under 1991 och 110 personer avlidna under 1997. Undersökningen visade bl. a. att vårdtiderna på sjukhus under sista levnadsåret minskade med nästan hälften för personer avlidna under 1997 jämfört med personer avlidna 1991, medan antalet vårdtillfällen ökade något. Det var den äldsta åldersgruppen, 80 år och däröver, som kraftigast minskade vårdtiderna under sitt sista levnadsår och som i allt större utsträckning avled utanför sjukhus. Antalet läkarbesök i öppen vård ökade kraftigt i antal. Syftet med denna uppföljning var ursprungligen att kartlägga omfattningen av hemsjukvård och socialtjänstens insatser för samma urval personer 1991 respektive 1997 och därmed utröna huruvida socialtjänstens insatser hade ökat efter ÄDELreformen för de grupper vars vårdtider på sjukhus minskat och som avled utanför sjukhus. Det visade sig dock att det inte var möjligt att med en rimlig arbetsinsats och säkerhet få fram uppgifterna om hemtjänst och särskilt boende för personerna avlidna 1991. Studien fick därför begränsas till att omfatta de 110 personerna avlidna under 1997. Det ursprungliga syftet att jämföra omfattningen av hemsjukvård och socialtjänstens insatser före och efter ÄDEL-reformen, relaterat till omfattningen av sjukvård, kunde därmed inte uppnås. Det innebär också att en värdering av ÄDELreformens effekter för de äldre inom primärkommunens ansvarsområde inte kunde göras. Den centrala frågeställningen om det minskade sjukvårdsutnyttjandet hos gruppen 80 år och äldre ersatts av förstärkta insatser från socialtjänstens sida förblev obesvarad. Studiens resultat kan dock användas som en utgångspunkt för fortsatt kartläggning av utvecklingen av vård och omsorg som riktar sig till äldre Malmöbor. I studiens resultatredovisning, del 1, redovisas omfattningen av socialtjänstens insatser i form av särskilt boende och hemtjänst samt hemsjukvårdens hembesök för Malmöbor avlidna 1997. I resultatredovisningens del 2 relateras insatserna till omfattningen av sjukvård. Uppgifterna om sjukvård omfattar läkarbesök i öppen vård, sjukhusvård, huvuddiagnos vid dödsfall samt var dödsfallet inträffade. Resultatredovisningen sker i form av tabeller. I slutet av arbetet görs en sammanfattning av de viktigaste resultaten i löpande text. URVAL, METOD OCH DEFINITIONER Studien omfattar samtliga födda den 15:e i respektive månad och som vid dödsfallet var bosatta i Malmö stad. Uppgifterna om personerna med datum för dödsfall samt bakomliggande huvuddiagnos som orsak till dödsfallet har hämtats från dödsorsaksregistret vid Socialstyrelsens epidemiologiska centrum. Uppgifter om sjukvård erhölls från AFI vid Universitetssjukhuset MAS och omfattar läkarbesök inom öppen vård vid Universitetssjukhuset MAS, läkarbesök i primärvården, vårddagar vid U-MAS totalt under sista levnadsåret, vårddagar vid U-MAS i

5 anslutning till dödsfallet, plats för dödsfallet samt dödsdiagnos. Med primärvård avses i studien den offentliga primärvården då statistik från den privat drivna vårdcentralen i Limhamn inte finns med i studien. Med det sista levnadsåret avses 365 dagar räknat bakåt från och med dödsdagen. Uppgifter om hemtjänst och särskilt boende har hämtats från Malmö kommuns datasystem SF-systemet. Uppgifterna om hemsjukvårdens hembesök är hämtade från journaldatasystemet Biosis och för Sorgenfriområdet från Swedestar. Uppgifterna om hemtjänst, särskilt boende och hemsjukvård har fördelats efter åldersgrupp och kön. För den statistiska analysen av samvariation mellan de sociala insatserna samt mellan de sociala insatserna och sjukvårdsinsatserna har SPSS 10.0 for Windows 2000 använts. Särskilt boende och hemtjänst Särskilda boendeformer är ett samlingsnamn för olika kommunala boendeformer. I denna studie skiljs mellan vårdboende och gruppboende. Vårdboende motsvarar tidigare sjukhem, ålderdomshem och vissa servicelägenheter. Gruppboende avser speciella boenden för demenssjuka. Vårdboende och gruppboende är behovsprövade bistånd som beviljas enligt Socialtjänstlagen. Med ordinärt boende avses boende i vanligt bostadsbestånd. Social hemtjänst är ett behovsprövat bistånd enligt Socialtjänstlagen. Alla som bor i särskilt boende i Malmö har också bistånd i form av hemtjänst. Hemtjänst är i Malmö indelad i nivåer 0 6. Nivå 0 innebär att personen enbart har beviljats trygghetslarm eller telefonservice. Nivå 1 innebär hjälp med serviceuppgifter såsom städning och matinköp. Nivå 2 innebär hjälp med personlig hygien, nivå 3 på- och avklädning och dagvård/dagverksamhet, nivå 4 födointag, toalettbesök, förflyttning och kontinens. Nivå 6 innebär demensvård i form av gruppboende (Bilaga). Nivåangivelserna 1-4 och 6 är kopplade till funktionsnivå enligt ADL-trappan. Nivå 5 reglerar enbart ekonomisk ersättning mellan den beställande myndigheten och utföraren i vissa särskilda fall, och redovisas därför inte i studien. Hemsjukvård Hemsjukvården regleras av Hälso- och sjukvårdslagen. Med hemsjukvård avses i denna rapport hembesök gjorda av kommunens hemsjukvårdspersonal hos personer i särskilda boenden och i ordinärt boende upp till läkarnivå. Kommunens ansvar omfattar inte sådan hälso- och sjukvård som meddelas av läkare. Alla kontakter som den enskilde hade med hemsjukvården och som är noterade som hembesök har dock räknats in i statistiken, även läkarbesök då de på grund av oklarheten i bokföringen inte kunnat åtskiljas från andra besök. Olika vårdcentralers bokföring av hembesök varierar. Vissa vårdcentraler anger vem som gjort hembesöket med enbart namn eller initialer, vissa anger enbart den besökandes funktion, vissa åter anger både initialer, namn och funktion i olika kombinationer. Funktionerna som förekommer är undersköterska, distriktssköterska, läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator och kvällspatrull. Det finns dock anledning att tro att läkarbesökens andel av det totala antalet hembesök är relativt liten.

6 Då två personer gjort ett hembesök tillsammans (framgår av att två besök noterats med samma klockslag), räknas det som ett besök. RESULTATREDOVISNING, DEL 1 I detta kapitel presenteras undersökningsgruppen samt omfattningen av särskilt boende, hemtjänst och hemsjukvård. Presentation av undersökningsgruppen Nedan presenteras undersökningsgruppen utifrån åldersfördelning och kön. Vidare redogörs för antalet personer som inte haft insatser i form av hemtjänst, särskilt boende eller hembesök från hemsjukvården fördelat efter åldersgrupp. Undersökningsgruppen består av 110 Malmöbor avlidna 1997. Tabell 1. Åldersfördelning i den undersökta gruppen _ 0-64 år 65-79 år 80-99 år Total 14 38 58 110 _ Tabell 2. Könsfördelning i den undersökta gruppen _ Kvinnor Män Totalt _ 58 52 110 _ Tabell 3. Antal personer utan insatser i form av hemtjänst, särskilt boende eller hemsjukvården _ 0-64 år 65-79 år 80-99 år Totalt _ 8 15 9 32 29% av personerna i undersökningsgruppen har inte haft insatser i form av hemtjänst, särskilt boende eller hemsjukvård under det sista levnadsåret. Dessa utgör 57% av den yngsta åldersgruppen och 39% av den näst yngsta åldersgruppen. I den äldsta åldersgruppen utgör de 15% av gruppen. Särskilt boende: Vårdboende Nedan redovisas omfattningen av vårdboende räknat efter antal dagar på vårdboende under sista levnadsåret, relaterat till ålder och kön.

7 Tabell 4. Antal personer på vårdboende efter antal dagar, relaterat till åldersgrupp 0-64 år 65-79 år 80-99 år Totalt 0 dagar 14 31 36 81 1-364 dagar 0 4 9 13 365 dagar 0 3 13 16 Totalt 14 38 58 110 Tabellen visar att 16 personer bodde i vårdboende hela sista levnadsåret och 13 personer en del av sista året. Sammanlagt 29 personer (26% av hela undersökningsgruppen) bodde på vårdboende under sista levnadsåret. Av den äldsta gruppen var andelen som bodde i vårdboende 38%, i åldersgruppen 65-79 år var andelen 18 %. I åldrarna under 65 år fanns ingen i vårdboende. Undersökningsmaterialet visar att det genomsnittliga antalet dagar i vårdboende var 105 dagar för personer med 1-364 dagar i vårdboende. Tabell 5. Vårdboende relaterat till kön Kvinna Man Totalt 0 dagar 36 45 81 1-364 dagar 9 4 13 365 dagar 13 3 16 Totalt 58 52 110 Av 29 personer som bodde på vårdboende hela eller del av sista levnadsåret är ca 76% kvinnor och 24% män. Av det totala antalet kvinnor i undersökningsgruppen bodde 38% på vårdboende under hela eller del av sista levnadsåret. Motsvarande andel för män är 13%. Särskilt boende: Gruppboende Nedan redovisas omfattningen av gruppboende för åldersdementa relaterat till ålder och kön. Tabell 6. Antal personer på gruppboende hela eller del av sista levnadsåret, relaterat till åldersgrupp 0-64 år 65-79 år 80-99 år Totalt 0 dagar 14 37 49 100 1-365 dagar 0 1 9 10 Total 14 38 58 110

8 Totalt 10 personer bodde på gruppboende hela eller del av sista levnadsåret, varav 9 hör till den äldsta åldersgruppen. Av undersökningsmaterialet framgår att 8 personer bodde på gruppboende hela sista levnadsåret. Tabell 7. Gruppboende relaterat till kön Kvinna Man Totalt 0 dagar 51 49 100 1-365 dagar 7 3 10 Total 58 52 110 Antal kvinnor på gruppboende i undersökningsgruppen är mer än dubbelt så stort som antalet män. Gruppboende, vårdboende och ordinärt boende relaterade till varandra En av de 10 personerna som bodde på gruppboende senare delen av sista levnadsåret, hade flyttat dit från vårdboende, där hon bott från början av året. (I tabellerna som redovisar boendeformer räknas denna person därför två gånger, vilket förklarar varför summan av 29 personer i vårdboende och 10 personer i gruppboende blir 38 och inte 39). Av undersökningsmaterialet framgår dessutom att ytterligare en person som bodde på gruppboende under sista levnadsåret, hade flyttat dit från ordinärt boende, där personen bodde tidigare under året. Sammanlagt 8 personer bodde på gruppboende hela sista levnadsåret. Av de 13 personerna som bodde på vårdboende en del av sista levnadsåret, bodde 12 i ordinärt boende övriga delen av året. Sammanfattningsvis, och förenklat, kan boendet presenteras enligt följande: Tabell 8. Boendet fördelat på olika boendeformer under sista levnadsåret Vårdboende, hela året 16 personer Gruppboende, hela året 8 personer Ordinärt boende, hela året 72 personer Blandat boende 14 personer Totalt 110 personer Av tabellen framgår att 16 personer bodde i vårdboende och 8 personer i gruppboende hela sista levnadsåret. 72 personer i undersökningsgruppen bodde i ordinärt boende hela sista levnadsåret. 14 personer bodde i blandat boende under sista levnadsåret, dvs. del av året i ordinärt boende, del i särskilt boende eller i olika särskilda boendeformer. Ordinärt boende 72 personer bodde utanför gruppboende och vårdboende hela sista levnadsåret, dvs. de bodde i ordinärt boende. Gruppen i ordinärt boende presenteras nedan fördelat efter åldersgrupp och kön.

9 Tabell 9. Antal personer i ordinärt boende hela sista levnadsåret fördelat efter ålder och kön 0-64 år 65-79 år 80-99 år Totalt Kvinna 5 12 13 30 Man 9 18 15 42 Totalt 14 30 28 72 Andelen boende i ordinärt boende hela sista levnadsåret var 48% i den äldsta åldersgruppen. I åldersgruppen 65-79 år var andelen 79%. I den yngsta åldersgruppen bodde alla i ordinärt boende. Drygt hälften (58%) av personerna som bodde i ordinärt boende hela sista levnadsåret var män. I särskilda boenden däremot dominerade kvinnorna. Enligt tabellerna 5 och 7 var andelen kvinnor i särskilda boendeformer ca 74% och andelen män ca 26%. Hemtjänst Nedan redovisas förekomst av hemtjänst i de olika åldersgrupperna och relaterat till kön. Omfattningen av hemtjänst redovisas med angivande av vårdnivå per antal dagar med biståndet. Observera att alla som bor i särskilt boende har hemtjänst. I tabell 12 redovisas förekomst av hemtjänst för personer i ordinärt boende och särskilt boende hela sista levnadsåret efter åldersgrupp. Tabell 10. Antal personer med hemtjänst i olika åldersgrupper 0-64 år 65-79 år 80-99 år Ej hemtjänst 8 26 16 50 Har hemtjänst 6 12 42 60 Totalt 14 38 58 110 En hög andel i den äldsta åldersgruppen hade hemtjänst, ca 72%. Ca en tredjedel av den mellersta åldersgruppen hade hemtjänst. Dessa grupper inkluderar de 38 personerna i särskilt boende. Nästan hälften 6 av 14 i den yngsta åldersgruppen hade hemtjänst. Alla dessa bodde i ordinärt boende. Tabell 11. Tabell. Antal personer med hemtjänst i olika åldersgrupper fördelat på ordinärt boende (ordbo) och särskilt boende (säbo) 0-64 år 65-79 år 80-99 år Totalt Har hemtj/ordbo 6 4 12 22 Har hemtj/säbo 8 30 38

10 Andelen personer som hade hemtjänst i ordinärt boende under sista levnadsåret var störst i den yngsta och den äldsta åldersgruppen, 43% i båda. I den mellersta åldersgruppen var andelen med hemtjänst 13%. I särskilda boendeformer hade alla hemtjänst. Tabell 12. Förekomst av hemtjänst relaterat till kön Kvinna Man Totalt Ej hemtjänst 19 31 50 Har hemtjänst 39 21 60 Totalt 58 52 110 Av kvinnorna i hela undersökningsgruppen har 67% hemtjänst. Motsvarande siffra för männen är 40%. Av personer med hemtjänst är 65% kvinnor, 35% är män. Tabell 13. Omfattningen av hemtjänst: Antal hemtjänstbistånd fördelat på vårdnivå och antal dagar Vårdnivå Antal dagar 0 1 2 3 4 6 Totala med bistånd antalet registreringar 365 1 4-3 13 5 26 180-364 3 3 2 4 7 2 21 90-179 - 3 3 2 2 1 11 30-89 1 3 3 4 4-15 - 29-2 2-6 - 10 1) Totalt 5 15 10 13 32 8 83 1) Dessa 83 registreringar fördelas på de 60 personerna med hemtjänst. Av dessa har - 26 personer haft bistånd hela sista levnadsåret med oförändrad vårdnivå hela året. - ytterligare 13 personer har haft bistånd hela sista levnadsåret, men med förändringar i vårdnivån. Av dessa 13 har en gått från lättare till tyngre vårdnivå och två från tyngre till lättare vårdnivå. - 21 personer har haft bistånd under delar av året varav 6 gått från lättare till tyngre nivå och en från tyngre till lättare vårdnivå. Vanligast förekommande vårdnivå är nivå 4.

11 Tabell 14. Omfattning av hemtjänst för personer i ordinärt boende hela sista levnadsåret enligt högsta vårdnivå fördelat efter åldersgrupp 0-64 år 65-79 år 80-99 år Totala antalet registreringar Nivå 0 1 0 3 4 Nivå 1 2 3 8 13 Nivå 2 2 0 3 5 Nivå 3 1 1 4 6 Nivå 4 4 1 1 6 1) Totalt 10 5 19 34 1) Dessa 34 registreringar fördelar sig på 22 personer (12 i den äldsta åldersgruppen, 4 i den mellersta åldersgruppen och 6 i den yngsta åldersgruppen). Av dessa hade - 5 personer bistånd hela sista levnadsåret med oförändrad vårdnivå hela året (4 i den äldsta åldersgruppen och 1 i den mellersta). - ytterligare 7 personer bistånd hela året men med förändringar i vårdnivån. Av dessa 7 gick en från tyngre till lättare vårdnivå ( i den äldsta åldersgruppen) och 6 från lättare till tyngre vårdnivå ( 3 i den äldsta åldersgruppen, 1 den mellersta och 2 i den yngsta åldersgruppen). - 10 personer bistånd under delar av året (4 personer i den äldsta respektive yngsta åldersgruppen och 2 personer i den mellersta) varav 4 gick från lättare till tyngre vårdnivå (2 personer i den äldsta respektive den yngsta åldersgruppen) Av de 72 personerna som bodde i ordinärt boende hela sista levnadsåret, hade alltså 22 personer, drygt 30%, hemtjänst. Vanligast förekommande enskild vårdnivå är nivå 1, som innebär hjälp med uppgifter av servicekaraktär: städning, inköp mm. Slås vårdnivåerna 2, 3 och 4 samman, var det dock vanligast att personerna i ordinärt boende även får hjälp med personlig omvårdnad. Ändringar i vårdnivån under sista levnadsåret (tabellerna 13 och 14) gick i 17 fall från lättare till tyngre vårdnivå. I fyra fall ändrades vårdnivån från tyngre till lättare. Hemsjukvård Besök från kommunens hemsjukvård redovisas nedan relaterat till åldersgrupper och till förekomst av hemtjänst. Vidare redovisas omfattningen av hemsjukvård per åldersgrupp för personer som bodde i ordinärt boende hela sista levnadsåret respektive i särskilt boende hela eller del av sista levnadsåret. I tabell 18 redovisas också förekomst av hemsjukvård och hemtjänst för personer i ordinärt boende hela sista levnadsåret. Hemsjukvårdsbesök visar inte några signifikanta skillnader mot variablerna kön, vårdboende, dödsdiagnos, dödsplats, vårddagar på sjukhus, och besök hos läkare vid öppenvården på U- MAS, och redovisas därför inte).

12 Tabell 15. Hemsjukvårdsbesök relaterat till åldersgrupp 0-64 år 65-79 år 80-99 år Total 0 besök 9 18 15 42 1-5 besök 2 9 20 31 6-10 besök 0 5 8 13 11- fler besök 3 6 15 24 Totalt 14 38 58 110 Antal hemsjukvårdsbesök ökar markant i högre åldersgrupp. Andelen med hemsjukvårdsbesök är ca 74% i den äldsta åldersgruppen, 53% i den mellersta, och 36% i den yngsta åldersgruppen. I hela undersökningsgruppen är andelen ca 62%. Tabell 16. Hemsjukvård relaterat till hemtjänst Hemsjukvård Ej Har. Antal besök hemtj. hemtj 0 32 10 1-5 10 21 6-10 6 7 11-2 22 Totalt 50 60 Av dem som har hemsjukvård (68 personer) är det ett stort antal som också har hemtjänst (50 personer). Besök från hemsjukvården samvarierar med hemtjänst på det sättet att personer med hemtjänst har fler besök från hemsjukvården än personer utan hemtjänst. Tabell 17. Förekomst av hemsjukvård relaterat till åldersgrupp och särskilt boende hela eller del av sista levnadsåret respektive ordinärt boende hela sista levnadsåret 0-64 år 65-79 år 80-99 år Totalt Har hemsjukv/säbo 7 24 31 Har ej hemsjukv/säbo 1 6 7 Totalt 8 30 38 Har hemsjukv/ordbo 5 13 19 37 Har ej hemsjukv/ordbo 9 17 9 35 Totalt 14 30 28 72 I särskilda boenden hade en övervägande majoritet (31 av totalt 38 personer) hemsjukvård. Det fanns särskilda boenden med egna sjuksköterskor, vilket innebär att hemsjukvårdsliknande insatser som utförts av dem, inte statistikförts som hemsjukvård.

13 Av totalt 72 personer i ordinärt boende hela sista levnadsåret hade 37 personer (51%) besök av hemsjukvården. Andelen personer med hemsjukvårdsbesök i ordinärt boende var högst i den äldsta åldersgruppen: 68%. Motsvarande andel i den mellersta åldersgruppen var 43% och i den yngsta 36%. Nedan presenteras förekomst av hemsjukvård och hemtjänst i ordinärt boende. Tabell 18. Förekomst av hemsjukvård och hemtjänst för personer i ordinärt boende under hela sista levnadsåret relaterat till åldersgrupp 0-64 år 65-79 år 80-99 år Totalt Ingen hjälp 8 15 9 32 Endast hemsjv. 0 11 7 18 Endast hemtj. 1 2 0 3 Både hsjv och htj. 5 2 12 19 Totalt 14 30 28 72 Av 72 Malmöbor i ordinärt boende hela sista levnadsåret hade 19 personer hjälp både från hemsjukvården och hemtjänsten. 18 personer hade endast besök från hemsjukvården, 3 endast från hemtjänsten. 40 personer, dvs. 56% hade någon form av hjälp från hemsjukvården och/eller kommunens hemtjänst under sista levnadsåret. 32 personer, dvs. 44% hade inga insatser. Högsta andelen med insatser fanns i den äldsta åldersgruppen, 68%. I åldersgruppen 65-79 år var andelen med hjälp 50%, och i den yngsta åldersgruppen 43%. RESULTATREDOVISNING, DEL 2 I denna andra del av resultatredovisningen relateras olika boendeformer och hemtjänst till sjukvård. Hemsjukvård relateras till läkarbesök i öppen vård på Universitetssjukhuset MAS och i den offentliga primärvården. Uppgifterna om sjukvård avser läkarbesök i öppen vård på Universitetssjukhuset MAS, läkarbesök inom primärvården, var dödsfallet inträffade, sjukhusvård totalt under sista levnadsåret, sjukhusvård i anslutning till dödsfallet samt huvuddiagnos vid dödsfall. Uppgifterna för sjukvårdskonsumtionen är tidigare publicerade i Östman (2000). Läkarbesök i öppen vård Nedan redogörs för öppenvårdsbesök hos läkare vid Universitetssjukhuset MAS och hos läkare i primärvården för personer i särskilt boende och ordinärt boende under sista levnadsåret, samt för läkarbesök inom primärvården relaterade till hemsjukvård.

14 Tabell 19. Antalet läkarbesök sista levnadsåret vid universitetssjukhuset MAS för personer i särskilda boendeformer samt ordinärt boende hela sista levnadsåret relaterat till åldersgrupper 0-64 år 65-79 år 80-99 år Totalt 0 besök/säbo 0 4 4 1-10 besök/säbo 6 19 25 10-25 besök/säbo 1 4 5 26 besök fler/säbo 1 3 4 Totalt 8 30 38 0 besök/ordbo 2 2 2 6 1-10 besök/ordbo 3 14 14 31 10-25 besök/ordbo 5 5 6 16 26 besök fler/ordbo 4 9 6 19 Totalt 14 30 28 72 Av tabellen kan avläsas att personer i ordinärt boende besökte läkare på Universitetssjukhuset MAS i betydligt större omfattning än personer i särskilda boendeformer. Däremot är antalet personer som någon gång besökte läkare på U- MAS ungefär lika många. Andelen personer i ordinärt boende som någon gång besökte läkare på MAS var 92%. Motsvarande andel i särskilt boende var 89%. Vanligast besöksfrekvens för båda grupperna var 1-10 besök. Tabell 20. Antalet läkarbesök sista levnadsåret inom primärvården för personer i särskilda boendeformer samt ordinärt boende hela sista levnadsåret relaterat till åldersgrupper 0-64 år 65-79 år 80-99 år Totalt 0 besök/säbo 1 5 6 1-5 besök/säbo 6 21 27 6-10 besök/säbo 1 3 4 11 besök fler/säbo 0 1 1 Totalt 8 30 38 0 besök/ordbo 5 14 7 26 1-5 besök/ordbo 7 16 17 40 6-10 besök/ordbo 1 0 4 5 11 besök fler/ordbo 0 0 0 0 Totalt 13 30 28 71 Tabellen visar att det antal personer i ordinärt boende som besökte läkare inom den offentliga primärvården var mindre än antalet personer i särskilda boendeformer. Andelen personer i ordinärt boende som någon gång besökte läkare inom den offentliga primärvården var 63% och i särskilt boende 84%. Av tabellen framgår inte

15 om det var personer i särskilt eller ordinärt boende som hade flest besök räknat på det som gjorde primärvårdsläkarbesök. Vanligast besöksfrekvens för båda grupperna var 1-5 besök. Av tabellerna 19 och 20 sammantaget kan ses att betydligt fler personer i ordinärt boende besökte läkare i öppenvården på Universitetssjukhuset MAS än primärvårdens läkare under sista levnadsåret. 92% av personerna i ordinärt boende besökte Universitetssjukhuset MAS jämfört med 63% som besökte primärvårdens läkare. För personer i särskilt boende är skillnaden inte så stor, men går i samma riktning; 89% besökte U-MAS jämfört med 84% som besökte primärvårdens läkare. Antal besök kan däremot inte avläsas i tabellerna, endast antal personer. Läkarbesök och hemsjukvård Mellan läkarbesök inom primärvården och besök från hemsjukvården finns det en samvariation. 27 personer har inte gjort besök hos någon. Endast 5 har haft hemsjukvårdsbesök utan primärvårdskontakt av totalt 68 personer som har haft hemsjukvårdsbesök. Mellan hemsjukvårdbesök och besök hos läkare vid öppenvården på universitetssjukhuset U-MAS finns det däremot ingen samvariation. Till skillnad från primärvården har en stor grupp personer gjort några läkarbesök vid U-MAS utan kontakt med hemsjukvården. Var inträffar dödsfallen? Antalet avlidna utanför sjukhus fördubblades mellan 1991 och 1997 och den största ökningen fanns i åldersgruppen 80 år och äldre (se Östman 2000). Huruvida dödsfallen utanför sjukhus inträffade i ordinärt boende eller i särskilda boenden framgår av nedanstående tabeller. I tabell 21 redovisas dödsplats för undersökningsgruppen relaterat till särskilt boende och ordinärt boende. Med ger, prim.v avses kliniken för geriatrik och korttidsplatser tillhöriga primärvårdsorganisationen. Utanför sjv betyder att dödsfallet inträffat utanför sjukvårdsenhet. Tabell 21. Dödsplats Dödsplats/boendenivå 0-64 år 65-79 år 80-99 år Totalt Akutsjukhus/säbo 0 4 4 Ger, primv/säbo 1 0 1 Utanför sjv/säbo 7 26 33 Totalt 8 30 38 Akutsjukhus/ordbo 4 16 7 27 Ger, primv/ordbo 3 3 13 19 Utanför sjv/ordbo 7 11 8 26 Totalt 14 30 28 72

16 Tabellen visar att personer i särskilt boende till övervägande del avled på det särskilda boendet, medan personer som bor i ordinärt boende i stor omfattning avled inom akutsjukhus eller annan sjukvårdsenhet. Av 38 personer i särskilt boende avled 33 på det särskilda boendet, och endast 5 inom en sjukvårdsenhet (4 på akutsjukhus och en på geriatrisk klinik eller primärvårdens korttidsplats). Av de 72 personerna som bodde i ordinärt boende hela sista levnadsåret, avled 46 inom akutsjukhus eller annan sjukvårdsenhet och 26 utanför sjukvården. Tabell 22. Dödsplats relaterad till förekomst av hemtjänst i ordinärt boende Död inom Död geriatrik, Död utanför akutsjukhus prim.vård sjukv.enhet Totalt Ordbo - ej hemtj. 19 14 17 50 - har hemtj. 8 5 9 22 Totalt 27 19 26 72 Om man hade hemtjänst eller inte i ordinärt boende tycks inte ha någon större betydelse för var man dör, då större andelen av personer i ordinärt boende dör inom någon sjukvårdsenhet oberoende av om de hör till gruppen med hemtjänst eller utan hemtjänst. Av dem som inte har hemtjänst dör 66% inom sjukvården och 34% utanför. Av dem som har hemtjänst dör 59% inom sjukvården och 41% utanför. Sjukhusvård Nedan redovisas omfattningen av sjukhusvård med totala antal vårddagar under sista levnadsåret för personer i särskilt boende och ordinärt boende. Tabell 23. Antal vårddagar totalt under sista levnadsåret på Universitetssjukhuset MAS för personer i särskilt boende respektive ordinärt boende 0-64 år 65-79 år 80-99 år Totalt 0 vårddagar/säbo 2 11 13 1-30 vårddgr/säbo 2 13 15 31-90 vårddgr/säbo 3 5 8 91-fler vårddgr/säbo 1 1 2 Totalt 8 30 38 0 vårddagar/ordbo 2 6 3 11 1-30 vårddgr/ordbo 4 15 13 32 31-90 vårddgr/ordbo 4 6 10 20 91-fler vårddgr/ordbo 4 3 2 9 Totalt 14 30 28 72

17 Av tabellen kan avläsas att det är ett större antal personer i ordinärt boende som har någon vårddag på Universitetssjukhuset MAS under sista levnadsåret än personer i särskilt boende. Andelen personer i ordinärt boende som vårdades på U-MAS under sista levnadsåret var 85% (61 personer av 72). Motsvarande andel av personer i särskilt boende var 66% (25 personer av 38). Skillnaden är särskilt stor när det gäller de längsta vårdperioderna. Tre gånger så många personer i ordinärt boende vårdas 31 dagar och därutöver på sjukhuset än personer i särskilt boende. Dubbelt så många i ordinärt boende som i särskilt boende har 1-30 vårddagar. Tabell 24. Antal vårddagar totalt under sista levnadsåret på universitetssjukhuset MAS relaterat till förekomst av hemtjänst i ordinärt boende 0 vårddagar 1-30 vårdd. 31-90 vårdd. 91- vårdd. Totalt Ordbo - ej hemtj. 9 24 10 7 50 - har hemtj. 2 8 10 2 22 Totalt 11 32 20 9 72 Av gruppen i ordinärt boende som vårdades på U-MAS under sista levnadsåret utgjorde personer med hemtjänst 28%, och personer utan hemtjänst 57%. Sjukhusvård i samband med dödsfall Nedan redovisas vårddagar på U-MAS i samband med dödsfallet för personer i särskilt boende och för personer i ordinärt boende. Tabell 25. Antal vårddagar i samband med dödsfallet på Universitetssjukhuset MAS för personer i särskilt boende respektive ordinärt boende 0-64 år 65-79 år 80-99 år Totalt 0 vårddagar/säbo 7 26 33 1-7 vårddgr/säbo 0 2 2 8-30 vårddgr/säbo 1 1 2 31-fler vårddgr/säbo 0 1 1 Totalt 8 30 38 0 vårddagar/ordbo 7 11 8 26 1-7 vårddgr/ordbo 2 12 8 22 8-30 vårddgr/ordbo 2 3 9 14 31-fler vårddgr/ordbo 3 4 3 10 Totalt 14 30 28 72 Betydligt högre andel personer i ordinärt boende vårdades på Universitetssjukhuset MAS i samband med dödsfallet jämfört med personer i särskilda boenden. Endast 5 personer (13%) av 38 i särskilt boende vårdades på U-MAS i samband med dödsfallet. Av 72 personer i ordinärt boende vårdades 46 (64%) på U-MAS i samband med dödsfallet. Personer i ordinärt boende svarade också för utnyttjandet

18 av det största antalet vårddagar vid dödsfallet. Vanligast vårdperiod för dessa var 1-7 vårddagar. Sammantaget var dock vårdperioder på 8 dagar och därutöver vanligast för personer i ordinärt boende. Tabell 26. Antal vårddagar i samband med dödsfallet under sista levnadsåret på Universitetssjukhuset MAS relaterat till förekomst av hemtjänst i ordinärt boende 0 vårddagar 1-7 vårdd. 8-30 vårdd. 31- vårdd. Totalt Ordbo - ej hemtj. 17 14 12 7 50 - har hemtj. 9 8 2 3 22 Totalt 26 22 14 10 72 Av gruppen i ordinärt boende som vårdades på U-MAS i samband med dödsfallet utgjorde personer utan hemtjänst 66%, och personer med hemtjänst 59%. Huvuddiagnos vid dödsfall Nedan redovisas fördelningen av huvuddiagnos vid dödsfall för personer i särskilt boende och i ordinärt boende. Tabell 27. Fördelning av huvuddiagnos vid dödsfall för personer i särskilt boende och i ordinärt boende 0-64 år 65-79 år 80-99 år Totalt Onkologisk sjd/säbo 1 1 2 Hjärt-kärl sjd/säbo 4 15 19 Övriga diagnoser/säbo 3 14 17 Totalt 8 30 38 Onkologisk sjd/ordbo 5 9 12 26 Hjärt-kärl sjd /ordbo 3 18 12 33 Övriga diagnoser /ordbo 6 3 4 13 Totalt 14 30 28 72 Onkologiska sjukdomar förekommer som huvuddiagnos vid dödsfall endast i två fall av 38 i särskilda boendeformer, medan de i ordinärt boende förekommer i 26 fall av 72. Hjärt- och kärlsjukdomar utgör omkring hälften av diagnoserna i båda grupperna (50% i särskilt boende och 45% i ordinärt boende). Övriga diagnoser utgör 18% av diagnoserna i ordinärt boende och 45% i särskilda boenden.

19 Tabell 28. Fördelning av huvuddiagnos vid dödsfall relaterat till förekomst av hemtjänst i ordinärt boende Onkologisk Hjärt-kärl Övriga sjukdom sjd diagnoser Totalt Ordbo -ej hemtj. 18 24 8 50 -har hemtj. 8 9 5 22 Totalt 26 33 13 72 Tabellen visar inga markanta skillnader i fördelningen av andelen personer med en viss diagnos mellan dem som har hemtjänst och dem som inte har hemtjänst. Onkologiska sjukdomar är jämnt fördelade mellan båda grupperna. Andelen med hemtjänst är dock större för personer med övriga diagnoser. Samtliga diagnoser förekommer oftare i gruppen utan hemtjänst än i gruppen med hemtjänst. SAMMANFATTNING AV DE VIKTIGASTE RESULTATEN SAMT DISKUSSION Av hela undersökningsgruppen (110 personer) bodde 38 i särskilda boendeformer antingen hela eller del av sista levnadsåret och 72 i ordinärt boende hela sista levnadsåret. 53% av den äldsta åldersgruppen bodde i särskilt boende under sitt sista levnadsår. Av hela undersökningsgruppen hade 55% hemtjänst. I den äldsta gruppen var motsvarade andel 72%. Förekomst av hemsjukvård var högst bland de äldsta: 74% i den äldsta åldersgruppen hade hemsjukvård. Av 72 personer i ordinärt boende hela sista levnadsåret hade 40 personer (56%) någon form av insatser från kommunens hemtjänst eller hemsjukvården. I den äldsta åldersgruppen i ordinärt boende var det 68% som hade insatser från hemtjänsten och/eller hemsjukvården. Nivåerna på hemtjänstinsatserna visade att det vanligaste var att man behövde hjälp till personlig omvårdnad, och inte enbart serviceinsatser. 32 personer hade ingen hjälp från primärkommunen. Studien begränsar sig till det stöd som primärkommunen och sjukvården lämnat. Eventuell hjälp från anhöriga och andra närstående under sista levnadsåret omfattas inte av undersökningen. Hemhjälpstäckningen har minskat generellt i Sverige under hela 80- och 90 talet både bland ensamboende och bland sammanboende äldre. Minskningen har varit kraftigast hos sammanboende makar (Szebehely 2000). Det tyder på att anhöriga fått ta en växande del av ansvaret för de äldre. Allt fler kommuner väger in bl. a. närhet till anhöriga när beslut om hemtjänst fattas (a a). Med tanke på de anhörigas behov av stöd vore det viktigt att utvidga kommande undersökningar att omfatta även anhörigas insatser för de äldre. Nedan sammanfattas studiens viktigaste resultat.

20 Särskilt boende Den äldsta åldersgruppen bodde i högre omfattning i särskilt boende än de yngre. 37% av de äldsta bodde i vårdboende (sammantaget vårdboende och gruppboende 53%) under hela eller del av sista levnadsåret jämfört med 18% i åldersgruppen 65-79 år. Ingen i den yngsta åldersgruppen bodde i särskilt boende. Av 10 personer som bodde i gruppboende hela eller del av sista levnadsåret, hörde 9 till den äldsta åldersgruppen, en till gruppen 65-79 år. Gruppboende är, som tidigare nämndes, en boendeform för demenssjuka. Då demenssjukdomar blir vanligare med stigande ålder, är det inte förvånande att det är den äldsta åldersgruppen som är majoritet på gruppboendena. Även andra sjukdomar och med dessa sammanhängande omvårdnadsbehov koncentreras i högre åldersgrupper, och utgör en förklaring till att det är den äldsta åldersgruppen som är i majoritet bland dem som bor på särskilda boenden. Kvinnor bodde i högre grad än män i särskilda boenden. Av det totala antalet kvinnor i undersökningsgruppen bodde 38% på vårdboende under sista levnadsåret. Motsvarande andel för män var 13%. Av 10 personer på gruppboende under sista levnadsåret var 7 kvinnor och 3 män. Hemtjänst Av hela undersökningsgruppen, 110 personer, hade 60 hemtjänst. Bland dessa 60 fanns personer i ordinärt boende och personer som bodde i särskilda boenden. I särskilda boendeformer hade alla hemtjänst. En hög andel, 72%, i den äldsta åldersgruppen hade hemtjänst. Ca en tredjedel av den mellersta åldersgruppen hade hemtjänst. Nästan hälften, 6 av 14, i den yngsta åldersgruppen hade hemtjänst. Andelen personer som har hemtjänst i ordinärt boende är störst i den yngsta och den äldsta åldersgruppen, 6 personer av 14 respektive 12 av 28, dvs. 43% i båda. I den mellersta åldersgruppen är andelen med hemtjänst 13%. Att andelen med hemtjänst är så stor i den yngsta åldersgruppen, har med stor sannolikhet samband med att det handlar om personernas sista levnadsår, med sjukdomstillstånd som förorsakar behov av stöd och hjälp. Ändringar i vårdnivån under sista levnadsåret går från lättare till tyngre vårdnivå i 17 fall. Endast i fyra fall var riktningen det omvända. Vanligast förekommande enskild vårdnivå i hemtjänst för personer i ordinärt boende var nivå 1, alltså hjälp med hemmets skötsel, inköp mm. Om man slår samman nivåerna 2, 3 och 4 visar det sig dock att det var vanligast att personer i ordinärt boende fick hjälp med personlig omvårdnad. Vanligast förekommande vårdnivå för hela undersökningsgruppen var nivå 4. Sammantaget tyder detta på en hög vårdtyngd inom både hemtjänsten och de särskilda boendena. Szebehelys (2000) undersökningar visar också att insatser från hemtjänsten i Sverige generellt utvecklats så att hjälpen koncentreras till personer med stort omvårdnadsbehov, och att personer med behov av service (städning, fönsterputsning, matlagning) i allt större omfattning hänvisas till den privata marknaden eller blir beroende av närståendes hjälp.

21 Kvinnor dominerar som mottagare av hemtjänst. En högre andel av kvinnorna än av männen i undersökningsgruppen hade hemtjänst; 67% mot 40%. Av personer som hade hemtjänst utgjorde kvinnorna 65%, och männen 35%. Av den totala undersökningsgruppen på 110 personer utgjorde kvinnor med hemtjänst 35% och män med hemtjänst 19%. Hemsjukvård Antal hemsjukvårdsbesök ökar markant i högre åldersgrupp. Personer med hemtjänst hade fler hemsjukvårdsbesök än personer utan hemtjänst. Besök från hemsjukvården kan man få både i ordinärt boende och i särskilt boende. Undersökningsmaterialet visar att en hög andel i särskilt boende, 31 personer av 38, hade besök från hemsjukvården någon gång under sista levnadsåret. Att hemsjukvårdsliknande insatser, som utförs av egna sjuksköterskor på vissa särskilda boenden, inte statistikförs som hemsjukvård, innebär att det inte går att få en uppfattning om hela omfattningen av hemsjukvård i särskilda boenden. Av 72 personer som bodde i ordinärt boende hela sista levnadsåret, hade 37 (51 %) besök från hemsjukvården. 19 personer hade hjälp både från hemsjukvården och hemtjänsten, 18 personer hade endast besök från hemsjukvården, 3 endast från hemtjänsten. Behovet av service och personlig omvårdnad från hemtjänsten tycks ha samband med behovet av hemsjukvård, medan många med hjälp från hemsjukvården klarar sin dagliga tillvaro utan insatser från hemtjänsten. Detta gäller främst i gruppen 65-74 år. Läkarbesök i öppen vård Vad beträffar läkarvård är personer i särskilt boende och i ordinärt boende i samma situation, då kommunens särskilda boenden inte har egna läkare anställda, utan de boende är hänvisade till läkare inom den offentliga eller privata sjukvården. En stor andel personer i särskilda boendeformer besökte läkare vid Universitetssjukhuset MAS och i primärvården. 34 personer av 38 (89%) i särskilt boende besökte läkare på U-MAS under sista levnadsåret. 32 personer av 38 (84%) besökte läkare inom primärvården. Det omfattande behovet av läkarvård har sannolikt samband med de höga åldrarna hos personer i särskilt boende och koncentrationen av sjukdom i de äldsta åldersgrupperna. Andelen personer i ordinärt boende som under sista levnadsåret besökte läkare på U- MAS var 92%. Andelen som någon gång besökte primärvårdens läkare var däremot betydligt lägre, endast 63%. Detta förhållande väcker frågor om huruvida denna fördelning mellan U-MAS och primärvården är riktig. Är det så att specialistkompetensen på U-MAS utgör förklaringen till den skenbara obalansen, eller är det kanske så att primärvården borde kunna ta en större andel av ansvaret? Viktigt är dock att notera att materialet visar antal personer men inte antal besök hos respektive instans. Vanligast besöksfrekvens för personer i både särskilt boende och i ordinärt boende på U-MAS var 1-10 besök, och inom primärvården 1-5 besök.

22 Var inträffar dödsfallen? Antalet avlidna utanför sjukhus fördubblades mellan 1991 och 1997, och den största ökningen fanns i åldersgruppen 80 år och äldre. I denna studie framgår dödsplatsen för dem som avled utanför sjukhus. Personer i särskilt boende avled till övervägande del på det särskilda boendet, medan personer som bodde i ordinärt boende i stor omfattning avled inom akutsjukhus eller annan sjukvårdsenhet. Av 38 personer i särskilt boende avled 33 på det särskilda boendet, 4 på akutsjukhus och en på geriatrisk klinik eller primärvårdens korttidsplats. Av de 72 personerna som bodde i ordinärt boende hela sista levnadsåret, avled 46 inom akutsjukhus eller annan sjukvårdsenhet. 26 avled utanför sjukvården, alltså utanför särskilda boenden och sjukhusorganisationen. Då de flesta som bor i särskilda boenden också avlider där, är frågor som samverkan med sjukvården och personalens kompetens, mm. viktiga för kvaliteten hos vård av döende. Sjukhusvård Det är ett större antal personer i ordinärt boende som har någon vårddag på Universitetssjukhuset MAS under sista levnadsåret än personer i särskilt boende. Andelen i ordinärt boende som vårdades på U-MAS under sista levnadsåret var 85%. Motsvarande andel i särskilt boende var 66%. Skillnaden är särskilt stor när det gäller de längsta vårdperioderna. Tre gånger så många personer i ordinärt boende vårdas 31 dagar och därutöver på sjukhuset än personer i särskilt boende. Dubbelt så många i ordinärt boende som i särskilt boende har 1-30 vårddagar. Även i den äldsta åldersgruppen är det personer i ordinärt boende som i störst omfattning vårdades på U-MAS någon gång under sista levnadsåret, 89% mot 63% av personer i särskilt boende. En betydligt högre andel personer i ordinärt boende vårdades på U-MAS i samband med dödsfallet jämfört med personer i särskilda boenden. Endast 5 personer (13%) av 38 i särskilt boende vårdades på U-MAS i samband med dödsfallet. Av 72 personer i ordinärt boende vårdades 46 (64%) på U-MAS i samband med dödsfallet. Huvuddiagnos vid dödsfall Onkologiska sjukdomar dominerar som huvuddiagnos vid dödsfall i ordinärt boende jämfört med särskilt boende. Endast i två fall av 38 förekommer diagnosen onkologiska sjukdomar i särskilt boende, medan det i ordinärt boende förekommer i 26 fall av 72. Hjärt- och kärlsjukdomar utgör omkring hälften av diagnoserna i både ordinärt boende och i särskilt boende. Övriga diagnoser utgör18% av diagnoserna i ordinärt boende och 45% i särskilda boenden. Könsskillnader Enligt Szebehelys (2000) redovisning av Socialstyrelsens statistik, får kvinnor i högre utsträckning än män del av den offentliga äldreomsorgen i Sverige. Detta bekräftas även av denna studie. Min studie visar att en högre andel av kvinnorna än av männen i undersökningsgruppen hade hemtjänst; 67% mot 40%. Könsfördelningen i särskilt boende visade samma mönster. Av det totala antalet kvinnor i undersökningsgruppen

23 bodde 38% på vårdboende under sista levnadsåret. Motsvarande andel för män var 13%. Av 10 personer på gruppboende under sista levnadsåret var 7 kvinnor och 3 män. En förklaring till att kvinnor i större omfattning än män bor på särskilda boenden kan vara kvinnors högre medellivslängd, som gör att de i högre grad än män drabbas av åldrandets sjukdomar. Enligt Szebehely (a a) är det dock så att även med hänsyn tagen till skillnader i ohälsa vistas kvinnor oftare än män på särskilda boenden av olika slag. Förhållandet att kvinnor i högre utsträckning än män har kommunala äldreomsorgsinsatser förklarar Szebehely (a a) med att äldre män oftast vårdas av hustrun, medan det för kvinnorna är vanligast att de får hemhjälp eller vistas på institution. Szebehely (a a) hänvisar till uppgifter enligt vilka sju av tio män är gifta till livets slut, och får den hjälp de behöver i stor omfattning av hustrun, medan tre fjärdedelar av alla kvinnor lever ensamma under sina sista år och har därmed behov av den offentliga äldreomsorgens insatser. Minskningen av hemtjänst i Sverige under 80-och 90-talet, som var störst hos sammanboende makar, betyder i de flesta fallen ett ökat omsorgsansvar för den äldre hustrun (a a). Åtstramningar inom hemtjänsten drabbar kvinnor först i deras egenskap av anhöriga och omsorgsgivare, och sedan när de själva inte längre kan klara sig. Slutord Ändringar i vårdnivån i hemtjänst från lättare till tyngre och flyttning från ordinärt boende till särskilt boende illustrerar en process som innebär ökande behov av omsorg och omvårdnad under det sista levnadsåret. Det är särskilt den äldsta åldersgruppen, som i hög grad är beroende av den omsorgen och omvårdnaden som hemtjänst, hemsjukvård och särskilt boende erbjuder. Det är uppenbart att personer i ordinärt boende i högre grad behöver sjukhusvård i anslutning till sjukdom och dödsfall än personer med hemtjänst och i särskilt boende, som får sitt behov av omvårdnad och sjukvård tillgodosett genom dessa insatser. För personer i ordinärt boende tycks läkarvården på Universitetssjukhuset MAS ha större betydelse än läkarvården inom primärvården. U-MAS besöktes av fler personer i ordinärt boende under sista levnadsåret än primärvården, vilket väcker frågor om denna fördelning mellan U-MAS och primärvården är rätt. För personer i särskilt boende går skillnaden i samma riktning, men den är inte lika stor för denna grupp. U-MAS står för huvuddelen av insatserna för yngre i deras sista levnadsår. Med stigande ålder, särskilt i den äldsta åldersgruppen, står primärkommunen för huvuddelen av insatserna genom särskilda boenden, hemtjänst och hemsjukvård. Det finns skillnader när det gäller fördelningen av diagnoser personer med diagnosen onkologiska sjukdomar vid dödsfall återfinns knappt på kommunens särskilda boenden, medan andelen med den diagnosen är 36% i ordinärt boende. U- MAS har ansvaret för medicinsk behandling och omvårdnad för dessa personer, både genom sjukhusvård och den utbyggda öppenvården (sjukhusanknuten hemsjukvård). Vad gäller personer med hjärt- och kärlsjukdomar som huvuddiagnos vid dödsfallet,

24 bor de yngre åldersgrupperna i ordinärt boende medan den äldsta åldersgruppen bor i kommunens särskilda boenden, där diagnosen utgör hälften av alla huvuddiagnoser vid dödsfall. Personer med övriga diagnoser utgör 45% av dem som bor i särskilda boenden, medan 18% av personer i ordinärt boende har den diagnosen. Till övriga diagnoser hör sjukdomar som diabetes, neurologiska sjukdomar, sjukdomar i andningsorganen och njursjukdomar. Dödsfallen inträffar till övervägande del i särskilt boende för personer som bor där, och inom sjukvårdsorganisationen för personer i ordinärt boende. Då de flesta som bor i särskilda boenden också avlider där, får frågor om kvaliteten hos vården av döende en stor betydelse i de särskilda boendena. Samverkan med sjukvården, personalens kompetens samt bemanningsfrågor torde höra dit. Sammantaget har kommunens insatser särskilt stor betydelse för den äldsta åldersgruppen. Under det sista levnadsåret behöver de flesta både sjukvård och hjälp och stöd från primärkommunens äldreomsorg och hemsjukvård. Utifrån den enskildes perspektiv är det viktigt att de olika huvudmännens insatser samordnas, vilket förutsätter samverkan och samarbete mellan huvudmännen. REFERENSER Szebehely, M (2000) Äldreomsorg i förändring knappare resurser och nya organisationsformer i SOU 2000:38. Välfärd, vård och omsorg. Antologi från Kommittén välfärdsbokslut. Östman, O. (2000) Sjukvård under sista levnadsåret för personer bosatta i Malmö före och efter ÄDEL-reformen. Vård i livets slutskede. Delrapport november 2000. Malmö FoU-enhet för äldre. Stadskontoret.