Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Bilaga till Länsstyrelsen i Västra Götalands beslut (D nr 537-34166-2011) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Frågorna ska besvaras i detta dokument och skickas digitalt till vattenmyndigheterna senast den 28 februari 2012 via e-postadressen vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Länsstyrelse: Västra Götalands län Innehållsföreteckning Åtgärd 28... 2 Åtgärd 29... 5 Åtgärd 30... 7 Åtgärd 31... 8 Åtgärd 15... 10 Åtgärd 17... 11 Åtgärd 20... 12 1

Åtgärd 28 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Hur sker arbetet utifrån ett avrinningsperspektiv? Beskriv kortfattat: Arbetet med översyn har påbörjats. I nuläget prioriteras dock inte omprövning av anläggningar utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Länsstyrelsen har under år 2010 och 2011 avslutat sammanlagt 52 tillståndsprövningar med utsläpp till vatten, mark eller luft som påverkar vattenförekomster. Av dessa är 17 avloppsreningsverk, vilket motsvarar 22 % av avloppsreningsverken i länet. I samtliga prövningar har villkoren skärpts för utsläppen till vatten, antingen via lägre begränsningsvärden eller genom andra åtgärder för att minska påverkan. Vid prövningen av jordbruken utgår Länsstyrelsen från de generella krav som bestäms av Jordbruksverket. Därutöver ställer Länsstyrelsen alltid ytterligare krav vid prövningen i det enskilda fallet, vilket oftast medför skärpta villkor och därmed att utsläppen normalt minskar. Undantag kan vara då djurhållningen ökar väsentligt. Vissa prövningar t ex av minkanläggningar har under senare år inneburit skärpta villkor och sannolikt minskade utsläpp till vatten. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Hur sker arbetet/planeringen på länsstyrelsen? Hur integreras detta i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Beskriv kortfattat: Det pågår ett arbete med att upprätta en reviderad behovsutredning för tillsynen enligt 9 kap miljöbalken (MB). Därefter kommer den årliga tillsynsplanen att fastställas, vilket sker under första kvartalet 2012. Där tas hänsyn till utsläpp till luft, mark och vatten, hantering av kemikalier, med mera, för att bedöma verksamhetens påverkan på närliggande vattenförekomst. Hänsyn tas även till vattenförekomstens status och eventuella skyddade områden. De anläggningar som pekas ut i tillsynsplanen kommer att prioriteras vid tillsynen, vilket även vid behov kan initiera omprövning. Prioritering och krav på åtgärder sker också med andra utgångspunkter t ex miljömålen och brister i egenkontrollen. Vid verksamheter med utsläpp till vatten kontaktas/remitteras ärendet till Länsstyrelsens vattenvårdsenhet, för diskussion om recipientens status och verksamhetens påverkan. 2

C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Hur sker arbetet utifrån ett avrinningsperspektiv? Beskriv kortfattat: Rolfsåns avrinningsområde: En omprövning pågår för närvarande av vattendomen för Hulta kraftverk. Ansökan är inlämnad av Länsstyrelsen som också står för stora delar av finansieringen. Under 2012 kommer ansökan utvärderas för att se hur länsstyrelsen i framtiden kan arbeta med omprövningar som huvudman. Omprövningen är ett led större projekt som pågått sedan 2006 med målet att få tillbaka den vandrande fisken i Rolfsåns vattensystem, till exempel genom att åstadkomma fiskvägar förbi kraftverksdammarna och riva dammar som inte längre används. För att uppnå detta arbetar två länsstyrelser och fyra kommuner tillsammans. Säveåns avrinningsområde: Sedan 2011 finns en vattendom som reglerar byggandet av fiskväg och fingaller vid Hedefors kraftverk. Det är en del av Säveåprojektet som arbetar med att förbättra miljön för lax, havsöring, ål och andra fiskar som är beroende av fria vandringsvägar mellan lekområden och uppväxtmiljöer. Projektet bildar naturreservat, förbättrar tillgängligheten för fritidsfiskare och förbättrar för friluftslivet utmed ån. Säveåprojektet drivs av Länsstyrelsen i Västra Götalands län i samarbete med kommuner och kraftverksägare. Enningdalsälvens avriningsområde: Ett vattendrag har restaurerats och en fiskväg i Torpbäcken är klar. Det får tjäna som goda exempel när ytterligare biotoprestaureringar sker under våren 2012 för att återställa områden med spår från flottledsepoken. Syftet med projektet är att skapa en svensk-norsk gränsöverskridande samförvaltning av Enningdalsälven och dess mynningsområden i Idefjorden, Projektägare är Länsstyrelsen i Västra Götalands län tillsammans med Norsk institut för naturforskning, som har beviljats ekonomiskt stöd ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. I projektet ingår en gemensam vattenvårdsplan för avrinningsområdet, gemensamma bedömningsgrunder och en gemensam fiskevårdsplan. Projektet har dessutom ett pedagogiskt uppdrag att öka allmänhetens kunskap om vatten- och fiskevård Örekilsälvens avrinningsområde: En ansökan kommer lämnas in under 2012 för att skapa bättre förutsättningar för fiskvandring förbi kraftverket id Torp. Örekilsälven är bland annat känd för sin genetiskt ursprungliga laxstam och delar av älven skyddas som Natura 2000 område och naturreservat. Gullspångålvens avrinningsområde: Projekt Rädda Gullspångslaxen påbörjades redan 2003. Projektet har omfattat en rad åtgärder i Gullspångsälven för att säkra de vildlevande bestånden av lax och öring. Bland annat har minimivattenföringen ökat, korttidsregleringen minskat och forssträckor återskapats. Insatserna har också bidragit till att stärka naturvärdena genom bildande av naturreservat. Länsstyrelsen lägger nu resurser på att övervaka villkor i vattendom samt att fiskeregler följs i området. Brännö-Styrsö området samt Dana fjord: Under 2010/2011 har vattenomsättningen i sundet mellan Brännö och Galterö i Göteborgs södra skärgård förbättrats genom att en stenbank grävs bort och ersatts av en kulvert. Åtgärden syftar till att förbättra vatten- och bottenkvaliteten i sundet och omkringliggande vattenområde genom ökad vattengenomströmning. 3

D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Hur sker arbetet/planeringen på länsstyrelsen? Hur integreras detta i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Beskriv kortfattat: Initiativ har redan tagits i flera avrinningsområden men Länsstyrelsen har ännu ingen färdig länstäckande plan för översyn av tillståndpliktig vattenverksamhet. Utöver de planer som nämns i föregående fråga pågår följande arbete. Länsstyrelsen i Jönköping ansvarar för ett delprojekt i ett större nationellt vattenkraftsprojekt som pågår 2011-2012. Uppgifter samlas in som senare kommer att ligga till grund för en nationell kraftverksdatabas. Den som utvecklas för att kunna användas tillsammans med kommande Miljöreda och SMHI:s dammregister. För Västra Götalands del medför detta ett betydligt bättre underlag för översyn och omprövning av tillståndspliktig vattenverksamhet. Det pågår samtidigt ett långsiktigt arbete med att digitalisera äldre tillståndprövade dikningsföretag i länet. Från år 2012 flyttas delar av före detta utredningskontoret på Fiskeriverket till Länsstyrelsen i Västa Götalands län vilket medför en värdefull förstärkning och tillskott av kompetens. Planering pågår för att möta behovet av målstyrd tillsyn, med fokus på kraftverk, dammar och vattenreglering. Arbetet kommer att bygga på samverkan med andra berörda län och ske med hela vattendistriktet som utgångspunkt när det gäller prioriteringar. En utredning av vandringsvägar för ål vid kraftverk slutfördes under 2011. Resultatet, som presenteras i Länsstyrelsens rapport 2011:80, kommer att utgöra underlag för Länsstyrelsens tillsyn och eventuell omprövning av vattenverksamhet. En fiskevårdsplan för Vänern håller på att tas fram. Resultatet kan påverka villkor för kompensationsutsättningar av smolt, kopplade till tidigare vattendomar. En ändrad tappningsstrategi vid Vargöns kraftverk infördes 2008. Syftet är i första hand att minska påverkan från höga vattennivåer i Vänern. En utvärdering av konsekvenserna för friluftsliv och biologisk mångfald fortsätter under 2012. E) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Pågående Färdigställd G) Ev. kommentarer till åtgärd 28: 4

Åtgärd 29 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv kortfattat: Vid prövning om tillstånd för miljöfarliga verksamheter ställs krav på revidering av kontrollprogrammen. Detta sker även kontinuerligt vid ordinarie tillsyn. Besiktningar av anläggningarna med en opartisk konsult sker regelbundet och i samband med detta sker en genomgång av egenkontroll och kontrollprogram. Länsstyrelsen har stöttat flera vattenvårdsförbund med revidering av recipientkontrollprogrammen (SRK) under 2011, så att de anpassats efter vattenförvaltningens behov med avseende på fler biologiska undersökningar, tillägg av prioriterade ämnen och tillägg av parametrar som behövs för statusklassning enligt bedömningsgrunder (under 2012 kommer en övergripande kartläggning och analys av hela det svenska miljöövervakningssystemet att redovisas). B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Beskriv kortfattat: För miljöfarlig verksamhet är detta inplanerat för verksamhetsåret 2012. Länsstyrelsen har under 2011 påbörjat ett arbete med egenkontrollprogram gällande vattenkraftverk och dammar som kan orsaka stora skador vid isdämning eller dammbrott. En enkät för egenkontroll kommer att skickas ut till verksamhetsutövare med vattenkraft inom Viskans vattensystem under 2012. Det samordnas med de nya arbetsuppgifterna inom målstyrd tillsyn. Länsstyrelsen deltar genom Miljösamverkan Sverige i ett projekt som rör Vattenkraftens egenkontroll. Gruppen arbetar med vattenkraftens påverkan på vattenmiljön samt vilka krav på egenkontroll och recipientkontroll som kan ställas på verksamhetsutövaren med stöd av miljöbalken. 5

C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv kortfattat: Arbete pågår med att upprätta en årlig tillsynsplan för miljöfarlig verksamhet, vilken ska vara klar första kvartalet 2012 - där hänsyn tas till utsläpp till luft, mark och vatten, hantering av kemikalier, med mera - för att bedöma verksamheternas påverkan på närliggande vattenförekomster. Hänsyn tas även till vattenförekomstens status och eventuella skyddade områden. Tillsynen genomförs sedan enligt planen. De anläggningar som pekas ut i tillsynsplanen kommer att prioriteras vid tillsynen, vilket även vid behov kan initiera omprövning. Prioritering och krav på åtgärder sker också med andra utgångspunkter t ex miljömålen. Miljösamverkan Västra Götaland genomför 2011-2012 ett projekt som handlar om att stödja kommunerna i deras nya uppgifter i vattenförvaltningen. Länsstyrelsen deltar i detta projekt. Det syftar till att ge kommunerna kunskap och verktyg för att arbeta med tillsyn i vattenförvaltningsarbetet, främst avseende den tillsyn som miljökontoren behöver utföra för att säkerställa att åtgärdsprogrammet följs. Övriga kommunala funktioners roll i arbetet ska också beaktas och ansvarsfördelningen mellan dem beskrivas för att stärka möjligheterna till ett effektivt arbete. Projektet har dessutom har beviljats bidrag från Länsstyrelsens miljömålsanslag för att under 2012 genom testa en modell/arbetssätt för vattenförvaltning, med fokus på kommunernas uppgifter. Studier av hur bestämmelser om strandskydd och vattenverksamhet efterlevs längs vissa kuststräckor har tidigare genomförts i länet. I studierna jämfördes samma kuststräcka utifrån flygbildsserier. Nytillkomna objekt nära eller i direkt anslutning till vatten identifierades. Länsstyrelsen planerar att i framtiden använda modellen för att ta fram underlag för operativ tillsyn inom hela kustområdet och Vänerns skärgårdar. D) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Pågående Färdigställd E) Ev. kommentarer till åtgärd 29: 6

Åtgärd 30 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om ja. Hur sker arbetet/planeringen på länsstyrelsen? Hur integreras detta i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Beskriv kortfattat: Länsstyrelsen arbetar med Vatten som ett strategiskt område, och en central ansats inom detta arbete är att ta fram länsstyrelsens åtgärdsplan enligt punkt 30 i åtgärdsprogrammet Planeringsarbetet sker tvärsektoriellt. Arbetsgrupp med deltagare från alla berörda enheter ska bildas och strategigruppen (länsledning och enhetschefer) är beslutande styrgrupp (beslut om hur integrering sker i verksamhetsplaneringen är ännu inte beslutat formellt). Om nej. Hur planerar länsstyrelsen i så fall för genomförandet av åtgärden? Beskriv kortfattat: B) Hur har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs hur har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Beskriv kortfattat: Grunden för åtgärdsplanen kommer vara underlagsdokumenten (fördjupade åtgärdsprogram) som nu jobbas fram inom ett tjugotal havs- och avrinningsområden i länet i enlighet med riktlinjer från Vattenmyndigheterna. Åtgärdsplanen får därigenom ett naturligt avrinningsområdesperspektiv, och ett naturligt samarbete med angränsande län kring åtgärdsbehov och prioritering. Vattenmyndigheten i Västerhavet och Länsstyrelsen har arbetat fram en enklare prioriteringsmodell som testats genom ett pilotförsök i Viskans avrinningsområde. Erfarenheterna kommer användas för att ta fram ett i underlagsdokument (fördjupat åtgärdsprogram) för Viskan under 2012. C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 30: Planen beräknas vara färdigställd vid utgången av år 2012, Åtgärderna som omfattas av planen kommer däremot att pågå under många år framöver. 7

Åtgärd 31 31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur arbetar eller avser länsstyrelsen att arbeta med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status Hur integreras detta arbete i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Beskriv kortfattat: Vid riskklassningen av förorenade områden är läckage av föroreningar till vattendrag eller grundvatten mycket högt prioriterat. Alla riskklass 1 objekt som är med på länsstyrelsens prioriteringslista i Regionala programmet är högt prioriterade ur vattenförekomstsynpunkt. I länet finns dock ett mycket stort antal objekt (ca 200) i riskklass 1. I Länsstyrelsens tillsynsplan prioriteras de områden som läcker till vatten/grundvatten. Det är ovanligt att ett förorenat område läcker så mycket att det medför att vattenförekomsten inte uppnår god kemisk status. I vårt län är det för närvarande två områden där kunskapen är så stor att misstanke finns att vattenförekomsten riskerar att inte nå god kemisk status. Det högst prioriterade objektet är sedimenten i Viskan nedströms Borås. Där uppnås varken god ekologisk eller kemisk status och föroreningarna i sedimenten har bidragit till denna bedömning. Mycket kraft läggs på att få detta objekt åtgärdat med statliga medel. Ett annat förorenat område som läcker naftalen och klorerade kolväten är före detta Svenljunga garveri. Verksamheten upphörde 1969 men föroreningar läcker fortfarande från området till Ätran. Länsstyrelsen tar årligen fram ett regionalt program som underlag för ansökan om statliga utredningsmedel, detta ligger sedan till grund för den verksamhetsplan som tas fram för arbetet med förorenade områden. Arbetet med förorenade områden är till sin natur tvärsektoriellt vilket innebär omfattande kontakter med berörda enheter inom länsstyrelsen, andra myndigheter, verksamhetsutövare, föreningar, vattenråd och privatpersoner. B) Hur har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs hur har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Beskriv kortfattat: Normalt sett så påverkar inte ett förorenat område ett större avrinningsområde utan har i huvudsak lokal påverkan. Ett undantag är Viskans förorenade sediment nedströms Borås som påverkar Viskan hela vägen via Hallands län till havet. I den riskvärdering som gjorts under 2011 för att avgöra vilken åtgärd som ska genomföras har berörda kommuner, föreningar, 8

vattenvårdsenheten, verksamhetsutövare, vattenråd m.fl. varit remissinstanser. Länsstyrelsen är pådrivande mot kommunen och Naturvårdsverket för att få till en saneringsåtgärd. När det gäller förorenade områden har länsstyrelserna kontakter med varandra genom bl.a. regionala träffar och nätverk. C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 31: 9

Åtgärd 15 15. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Beskriv kortfattat: Greppa Näringen är en prioriterad verksamhet i länet med drygt 1900 medlemmar, i huvudsak jordbrukare och trädgårdsodlare som representerar ca 30 % av länets åkerareal. Till stor del avvattnas ansluten areal till vattendrag som inte uppnår god ekologisk eller god kemisk status. Inom Greppa Näringen genomförs ca 900 enskilda rådgivningar till lantbruks- och trädgårdsföretag för bättre utnyttjande av kväve och fosfor och därmed minskade förluster och mindre vattenpåverkan. Under 2011 har rådgivningsaktiviteter runt mer belastade vattendrag kommit igång. Grepparådgivningen är en viktig åtgärd i det fortsatta vatten och klimatarbetet och vattendragsgrupper är därför ett prioriterat område. I Västra Götalands län bedrivs uppsökande rådgivning i särskild belastade områden för att anlägga våtmarker. Målet är att få tillstånd fler våtmarker. B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? Beskriv kortfattat: Inom projektet Greppa Näringen är det ett intensivt samarbete med Jordbruksverket både i styrgrupp, projektgrupp och med Jordbruksverkets regionala växtnäringssakkunniga. Samarbetet handlar om utformning av rådgivningsmoduler, om prioriteringar, marknadsföring, uppföljningar och utvärdering av aktiviteterna C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 15: 10

Åtgärd 17 17. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Beskriv kortfattat: Länsstyrelsen i Västra Götalands ansvarar för och genomför behörighetsutbildningen för användare av växtskyddsmedel i länet. Utbildningen fokuserar på att minska riskerna vid användning av växtskyddsmedel samt att minimera och behovsanpassa användningen. Mycket fokus läggs på att minimera riskerna så att inte växtskyddsmedel hamnar i vatten oavsett vilket ekologisk eller kemisk status vattnet har. Inom Greppa Näringen genomförs också rådgivning om växtskydd. Det innehåller säker hantering av växtskyddsmedel på gården, strategi för hur lantbrukaren ska bekämpa på fältet och för att minska riskerna för omgivande vatten. Vid aktiviteter som ordnas inom kompetensutvecklingsprojektet i landsbygdsprogrammet arbetar länsstyrelsen intensivt för att öka kunskapen om minimerad och anpassad användning av växtskyddsmedel, det sker vid enskilda rådgivningsbesök, kurser, fältvandringar och genom artiklar och nyhetsbrev. B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? Beskriv kortfattat: I nära samarbete med Jordbruksverket har länsstyrelsen bidragit till att utveckla och anpassa utbildningen efter de kursutvärderingar som görs varje år och med en tydligare inriktning mot miljömålen C) Hur ser samverkan ut med för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen). Beskriv kortfattat: Länsstyrelsen tar del av den information Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen ger ut. D) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Pågående Färdigställd E) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Länsstyrelsen gör riktade insatser för att även nå de som använder växtskyddsmedel i park, golf och grönyteområden. 11

Åtgärd 20 20. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur arbetar, eller avser länsstyrelsen att arbeta med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status? Beskriv kortfattat: Arbete med att ta fram ett bättre kunskaps- och beslutsunderlag inom projektet VaKul (Vattenförvaltning och Kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt) har fortsatt under hela 2011. Dock med begränsade insatser på grund av brist på finansiering. Det övergripande målet med projektet är att sammanställa och förbättra ett planeringsunderlag för kulturmiljön i förhållande till de anspråk och behov som vattenförvaltningen har. I början av året avslutades och avrapporterades den första projektetappen i form av en sammanställning av befintligt kunskapsmaterial. I detta ingick en bristanalys och förslag till fortsatt arbete gällande hela vattendistriktet. Ett pilotprojekt inom Viskans avrinningsområde med riktade nyinventeringar av Vattenförekomster, i behov av hydromorfologiska åtgärder, har inletts men inte slutförts på grund av resursbrist. Ansökan för 2012 om finansiering för hela vattendistriktet för att ta fram kunskaps- och beslutsunderlag knutna till vatten där det behöver vidtas åtgärder för att förbättra ekologisk status och till att identifiera vattenanknutna miljöer av särskilt stort kulturmiljövärde har lämnats till HaV (under behandling), Vattenmyndigheten (VaKul - projektledning - beviljad) och Riksantikvarieämbetet (beviljad). Arbetena görs i nära samarbete med Södra Östersjöns vattendistrikt. B) Hur ser samverkan med Riksantikvarieämbetet ut för att genomföra åtgärden? Beskriv kortfattat: Under 2011 har VaKul-projektet haft tre möten för diskussion om samarbets- och arbetsformer med Riksantikvarieämbetet och de är nu representerade i projektets styrgrupp. Ämbetet har dessutom gått in med riktad finansiering av 9 medel för kunskapsunderlag under både 2011 och 2012. C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 20: Det är viktigt att få till stånd en långsiktig och balanserad strategi och satsning inom detta viktiga område där ett dåligt beslutsunderlag kan leda till felaktiga och irreversibla konsekvenser för den vattenanknutna kulturmiljön. Arbetssätten kan behöva anpassas till regionala avvikelser och särbehov, men det måste finnas ett digitalt nationellt informations- och arbetsverktyg att lagra, söka ut och analysera all insamlad data på ett enhetligt sätt. 12