MEDDELANDE NR 2006:11 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2005
Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2005 MEDDELANDE NR 2006:11
Meddelande nr 2006:11 Referens Stefan Lundvall, Naturavdelningen, februari 2006 Kontaktperson Stefan Lundvall, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon 036-39 50 70, e-post stefan.lundvall@f.lst.se Beställningsadress Länsstyrelsen i Jönköpings län, Naturavdelningen, 551 86 Jönköping Telefon 036-39 50 00 (vx) Webbplats www.f.lst.se ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M 06/11 SE Upplaga 60 ex. Tryckt på Tryckt på Länsstyrelsen 2006 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på Svanenmärkt papper. Länsstyrelsen i Jönköpings län 2006 2
Förord År 2000 påbörjades vid Länsstyrelsen ett projekt för att införa ett miljöledningssystem. Miljöutbildning för personalen genomfördes och en miljöutredning för hela verksamheten gjordes. Under år 2001 antogs en miljöpolicy, utarbetades mål och handlingsplan för år 2002 och vissa åtgärder genomfördes, till exempel en papperskampanj och när åtta nya tjänstebilar köptes in valdes biogasdrift. Så har arbetet fortsatt under de år som följt med nya mål och åtgärder. Ansvaret för miljöledningsarbetet ligger i den ordinarie linjeorganisationen och fram till och med år 2005 har Sekretariatet för hållbar utveckling varit samordnare i miljöledningsarbetet. På varje avdelning har funnits 1-2 miljöombud. Mål och handlingsplan för miljöledningsarbetet revideras årligen i samband med verksamhetsplaneringen. I denna rapport redovisas resultatet av miljöledningsarbetet under år 2005. I början av året deltog Länsstyrelsen som en av fyra myndigheter i en enkätundersökning om anställdas delaktighet i miljöledningsarbetet. Den genomfördes som en D- uppsats i Samhällsgeografi vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet. Undersökningen visar på ett behov av att utveckla miljöledningsarbetet på Länsstyrelsen under kommande år så att personalen blir mer delaktig och att miljöledningsarbetet blir mer integrerat i det dagliga arbetet. 3
Innehållsförteckning Förord... 3 Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan... 5 Länsstyrelsens direkta miljöpåverkan... 7 Tjänsteresor... 7 Uppvärmning... 9 Elanvändning... 10 Vattenanvändning... 10 Pappersanvändning... 11 Källsortering... 11 Nyckeltal... 11 4
Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan uppstår när Länsstyrelsen i sin verksamhet påverkar andra så att det medför miljöpåverkan av något slag. Den indirekta miljöpåverkan är betydande för Länsstyrelsen eftersom huvudsyftet med verksamheten ofta är att påverka andra. Exempel på verksamheter som har indirekt miljöpåverkan är beslut om tillstånd eller bidrag, information, rådgivning, utbildning och internationellt arbete. Det är svårt att mäta eller exakt beskriva hur miljöbelastningen ändras till följd av de åtgärder som Länsstyrelsen gör avseende indirekt miljöpåverkan. Förbättring avseende indirekt miljöpåverkan handlar om att underlätta för eller påverka andra att ta mer miljöhänsyn. I många fall är Länsstyrelsen endast rådgivande och i de fall Länsstyrelsen har möjlighet att besluta är handlingsutrymmet ofta begränsat av olika hänsyn som ska tas enligt lagstiftningen. I detta avsnitt ges exempel på arbetet med indirekt miljöpåverkan. Under år 2005 prioriterades tio områden i Länsstyrelsens miljöledningsarbete. Åtta av dessa gällde indirekt miljöpåverkan. Tidigare år har arbetet med tillväxtprogram och kalkning hört till de prioriterade områdena. Tillväxtprogrammet finns inte längre med eftersom ansvaret för att samordna det arbetet har övergått till regionförbundet. Kalkningsverksamheten har under tidigare år genomfört ett antal åtgärder som minskat den negativa miljöpåverkan, vilket innebär att ytterligare åtgärder inte är lika angelägna inom det området. Upphandling Ett antal personer med ansvar för upphandling har gått utbildningar inom området där miljöaspekter behandlats. EU: s strukturfonder Liksom tidigare år har en broschyr med goda exempel på integrering av miljöhänsyn i projekt spridits till projektägare. Fler än sex projekt har på ett tidigt stadium i ansökningsprocessen fått stöd att integrera miljöaspekterna. Tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet Arbetet med att utveckla villkorsformuleringar så att tillståndsbesluten vid Miljöprövningsdelegationen innehåller motivering grundad på miljömålen har fortsatt. År 2005 innehöll 92 % av tillståndsbesluten sådana motiveringar. Detta gäller tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken och slutliga villkor vid prövotidsredovisning tillsammans. Ett nyhetsbrev (miljönytt) skickas till företag samt riktad information till företag med särskilda verksamheter. Ett tillsynsprojekt har genomförts kring kemikalier med syftet att höja företagens kunskap (och även Länsstyrelsens) om vilka kemikalier/ämnen som används. 5
Efterbehandling av förorenade områden Fem av de mest prioriterade objekten har åtgärdats. Mer än 50 ton miljögifter har schaktats bort och tagits om hand. Åtgärderna på dessa 5 objekt har lett till att man hindrat föroreningar från sprida sig till grundvatten och närrecipienter och att markområden numera kan användas utan risk för hälsoeffekter. En mycket grov uppskattning är att med dessa åtgärder så har man löst ca 10-15 % av problemet med förorenade områden i länet. Transportplaner Liksom tidigare år har Länsstyrelsen medverkat i olika projekt för att utveckla järnvägstrafiken för miljömässigt effektivare gods- och persontrafik. Under 2005 har Länsstyrelsen också medverkat i projektet Smart trafikant som bedrivs i Jönköpings kommun. Detaljplaner Under år 2005 har arbetet med att öka miljökvalitetsmålens genomslag i detaljplaneringen fortsatt. Drygt 20 detaljplaner har granskats med miljökvalitetsmålen som utgångspunkt. Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet I arbetet för att minska övergödningen har mjölkkoföretagen under året prioriterats i växtnäringsrådgivningen. Målet är att minst 80 % av alla mjölkkoföretag med mer än 20 kor ska ha aktuell växtnäringsbalans och gödslingsplan (inte äldre än 7 år). Det behöver göras cirka 75 gödslingsplaner per år för att vi ska nå målet. 2005 gjordes ett 50-tal planer. Ett annat mål för rådgivningen till lantbruket gäller skötsel av betesmarker. Målet skärptes inför år 2005 så att högst 5 % av betesmarksstödet skulle underkännas på grund av otillräcklig skötsel. Åtgärderna är kurser, artiklar och röjningsrådgivning. Tyvärr underkändes cirka 12 %. En orsak kan vara att det var en större andel nysökare som kontrollerades detta år. Skötsel av skyddade områden Gröna Jobb - arbetslagen har utfört skötselåtgärder i minst 15 områden. 10 nya skötselplaner har fastställts. 40 nya informationsskyltar med föreskrifter har satts upp i naturreservat. Friluftsanordningar har till cirka 70 % återställts till det skick de var i innan stormen 8-9 januari 2005. 6
Länsstyrelsens direkta miljöpåverkan Tjänsteresor Många av Länsstyrelsens drygt 200 tjänstemän reser mycket inom länet, mest för inventeringar, tillsyn och sammanträden. För dessa resor används huvudsakligen bil. Länsstyrelsen har sexton tjänstebilar och 65 % av antalet resta mil i bil görs med dessa. 14 % utgörs av resor i hyrbil och resor med egen bil i tjänsten står för 21 % av antalet mil. Sedan förra året har resandet i tjänstebilarna ökat med 5 % beroende på att en ny bil inköptes under året, medan resandet i egen bil och i hyrbil har minskat något. Länsstyrelsens sammanlagda resande under år 2005 motsvarar ungefär 29 varv runt jorden varav nästan 17 varv i bil. Det görs många resor till konferenser och dylikt i hela Sverige, mest till Stockholm. Här dominerar tågresandet stort men även flyg- och bilresor förekommer. Flygresandet till de baltiska länderna har minskat kraftigt jämfört med tidigare år, eftersom det samarbetsprojekt som bedrivs där för tillväxt i Östersjöregionen har minskat i omfattning. Däremot har flygresorna till Stockholm ökat med 15 % jämfört med år 2004. Rest sträcka (mil) med olika färdmedel, tjänsteresor 140 000 120 000 100 000 2001 2002 80 000 2003 60 000 2004 40 000 2005 20 000 0 tjänstebilar hyrbilar egenbil tåg/buss flyg Tot 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Fördelning av koldioxidutsläpp över tiden från tjänsteresor i kg flyg egenbil tjänstebilar hyrbilar tåg/buss 0 2001 2002 2003 2004 2005 Diagram 1. Tjänsteresor, sträcka per färdmedel Diagram 2. Tjänsteresor, färdmedlens bidrag till utsläpp av koldioxid Som framgår av diagram 1 har resandet inte genomgått några dramatiska förändringar mellan åren 2001 och 2005. Totalt sett har resandet ökat något för varje år fram till år 2005, då det minskade på grund av de minskade flygresorna till Baltikum. Det enda trafikslag som ökat alla åren är tåg. Utsläppen av koldioxid framgår av diagram 2. Dessa minskade kraftigt i början av mätperioden beroende på att åtta av tjänstebilarna byttes till biogasbilar år 2001, vilket fick fullt genomslag under år 2002. Därefter har utsläppen minskat med 1-2 % per år för att öka igen med 1 % under år 2005. Ökningen beror på att ytterligare en tjänstebil köptes in under året som använder bensin (fossilt drivmedel), samt att en av biogasbilarna inte fungerade under en tid av året vilket innebar att den kördes på bensin istället för biogas. Utsläppen 7
från resorna i tjänstebilarna ökade därför med 20 % under året. Detta kompenserades av minskade utsläpp från resor i hyrbilar och egen bil i tjänsten men totalt kvarstår en ökning av utsläppen från bilresandet med 6 %. Det är tack vare de minskade flygresorna till Baltikum som de totala utsläppen från Länsstyrelsens resande ökat endast marginellt. Ett av målen för år 2005 var att biogasbilarna till minst 80 % skulle köras på biogas och högst 20 % bensin. Målet nåddes inte. Det beror delvis, som tidigare nämnts, på att en gasventil inte fungerade på en av biogasbilarna under en tid. Om denna bil räknas bort blir resultatet 76 % istället för målsättningen 80 %. Om den räknas med blir resultatet 73 %. År 2004 var vi närmare att nå målet med en biogasandel på 77 %. Det sämre resultatet kan delvis bero på att några av de planerade åtgärderna i handlingsplanen inte genomförts, såsom informationsinsatser till personalen och införande av ny resepolicy. Mängden resor, och därmed resornas miljöpåverkan, kan minskas genom att i större utsträckning ersätta möten med telefon- och videokonferenser. Under år 2005 var antalet telefonkonferenser som kopplades upp via Länsstyrelsens växel 32 st med cirka 130 deltagare, vilket är ungefär samma nivå som föregående år. Antalet videokonferenser har inte följts upp under året. Målet om ökad användning av telefon- och videokonferensutrustningen har inte uppnåtts. kväveoxider kolväten kolmonoxid koldioxid tjänstebilar 65 10 165 55 511 hyrbilar 3 6 45 17 999 egen bil 53 82 557 30 641 tåg/buss 1,4 0,05 0,14 91 flyg 51 13 43 14 638 Totalt 173 111 810 118 879 FAKTARUTA OM AVGASER Koldioxid (CO 2 ) Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen är den största orsaken till oron över klimatförändringar till följd av en ökande växthuseffekt. Fossila bränslen är till exempel diesel, bensin och fossilgas (som också kallas naturgas). Den koldioxid som bildas när biogas förbränns bidrar däremot inte till ökad halt av koldioxid i atmosfären. Det beror på att biogasen ingår i kolets kretslopp i biosfären. Kväveoxider (NO och NO 2 ) Bidrar till försurningen och övergödningen av sjöar och hav. Bildar tillsammans med kolväten marknära ozon som är hälsoskadligt och orsakar skador på växtlighet. Kolmonoxid (CO) 8 Kolmonoxid (som också kallas koloxid) är en hälsoskadlig gas som bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Vid bilkörning är utsläppen störst efter kallstarter. Partiklar Partiklar är hälsoskadliga och bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Utsläppen är störst från dieselfordon. Kolväten (HC) Blandning av hälsoskadliga gaser som bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Bildar tillsammans med kväveoxider marknära ozon som är hälsoskadligt och orsakar skador på växtlighet.
Uppvärmning Jämfört med år 2004 ökade värmeanvändningen under år 2005 med 7 %. Detta är dock klart under värdena för tidigare år. Per ytenhet var värmeanvändningen 60 kwh/m 2 för länsstyrelsebyggnaden och 134 kwh/m 2 för residenset under år 2005. Fjärrvärme, kwh 600 000 500 000 400 000 300 000 Länsstyrelsebygnaden Residenset 200 000 100 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 Diagram 3. Användningen av fjärrvärme i Länsstyrelsebyggnaderna. I de uppgifter som Länsstyrelsen får från fastighetsägarna ingår även andra hyresgäster (restaurang Guvernören är den största) eftersom de inte går att skilja ut i statistiken. Länsstyrelsens förbrukning är därför beräknad utifrån den andel som används av totala lokalytan. Uppgifterna är gradtalskorrigerade för att möjliggöra jämförelse mellan år där temperaturen varit olika. 9
Elanvändning Under åren 2003-2004 minskade elanvändningen något jämfört med föregående år, för att under år 2005 öka igen med ett par procent. Ventilationen står för merparten av elanvändningen. År 2005 var elanvändningen 105 kwh/m 2 i länsstyrelsebyggnaden och 25 kwh/m 2 i residenset. El, kwh 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Länsstyrelsebyggnaden Residenset 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Diagram 4. Användningen av el i Länsstyrelsebyggnaderna. Vattenanvändning År 2005 ökade vattenanvändningen till 30 liter per årsarbetskraft och dag. Sett över hela den tidsperiod mätningarna pågått har vår vattenförbrukning legat och skvalpat mellan 26 och 30 liter per årsarbetskraft och dag. Diagrammet visar den sammanlagda vattenanvändningen i länsstyrelsebyggnaden och residenset utslaget per årsarbetskraft. Vattenförbrukningen var högre än året innan i både länsstyrelsebyggnaden och residenset. Vattenanvändning i liter/person och dag 40 30 20 10 0 1999 2001 2002 2003 2004 2005 Diagram 5. Användningen av vatten i Länsstyrelse-byggnaderna till och med år 2005. 10
Pappersanvändning Efter en lyckad sparkampanj under år 2001 minskade förbrukningen av kopieringspapper. Dubbelsidig kopiering infördes i nästan alla sammanhang. Därefter ökade förbrukningen igen under ett par år. Under år 2005 infördes nya rutiner för trycksaker vilket kan ha bidragit till att förbrukningen minskat igen under år 2005. Nyckeltalet är nu 46 ark per årsarbetskraft och dag. I nyckeltalet ingår förbrukningen i kopieringscentralen för rapporttryckning med mera. Antal ark kopieringspapper totalt 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Diagram 6. Länsstyrelsens totala pappersanvändning år 2000 till och med år 2005 Källsortering Källsorteringen på Länsstyrelsen har under år 2005 byggts ut med komposterbart matavfall. Nyckeltal Nyckeltal för år 2005 och förändring i procent jämfört med år 2004. Trafikslag Resta mil Resta mil/ åa kg utsläpp per åa* av: Koldioxid Kväveoxider Förändring av miljöpåverkan Tjänsteresor Bil 67 937 +1,5 % 333 +1,5 % 503 +4 % 0,58-14 % Tåg, buss 39 661 +1 % 194 +0,5 % 0,4 oför. 0,007 oför. Flyg 8 560-24 % 42-24 % 71-25 % 0,25-25 % Totalt 116 158-1 % 569-1,2 % 574-0,5 % 0,8-17 % Uppvärmning 71 kwh/m 2 +7 % 2 865 kwh/åa* +8 % Elanvändning 93 kwh/m 2 +2 % 3 758 kwh/åa* +0,7 % Vattenanvändning 30 liter/dag och åa +15 % Kopieringspapper 46 ark/dag och åa -18 % * åa = årsarbetskrafter. Antalet årsarbetskrafter var 207 år 2005. År 2004 var antalet åa 204. 11