Välkomna till Deplyftet

Relevanta dokument
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

DEPLYFTET. Välkomna till kick off 2 för nästa steg på vägen

Deplyftet. Våg 2-2:a journalkoll. 16 januari 2019

Deplyftet våg 2. Journalkoll 2017 års journaler

Deplyftet. Våg 2-1:a journalkoll. 21 november 2018

Välkomna till Deplyftet

Deplyftet. Våg 1-8:e journalkoll. 22 januari 2019

Deplyftet. Våg 1-2:a journalkoll. 21 september 2017

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

DEP LYFTET. Återfallsförebyggande Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson

DEP LYFTET. Aktivering Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Depression. viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

DEP LYFTET. Anna Santesson Juni Version 1. ARBETSMATERIAL Ej färdigt för användning utanför Deplyftet

DEP LYFTET. Psykosocial basbehandling Tillvägagångssätt vid samtalen i behandlingsdelen

DEP LYFTET. Skola Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson

2(23) De i avtalet uppsatta målen för 2014 är alla uppnådda:

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

DEP LYFTET. Psykoedukation och vårdplan 2017 Version 2. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin

DEP LYFTET. Rutiner Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

Datum: Händelseanalys. Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn. Februari 2017

SFBUP:s Riktlinje för depression

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Psykisk hälsa i primärvård

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

DEP LYFTET. Fallformulering psykoedukation vårdplan. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin.

Rutiner vid användande av

DEP LYFTET. Det diagnostiska samtalet 2017 Version 2. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Underlag för psykiatrisk bedömning

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

DEP LYFTET. Diagnostik och bedömning. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version

DISA din inre styrka aktiveras

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

DEP LYFTET. Föräldrastrategier och familj Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Lindrig utvecklingsstörning

Uppmärksamma den andra föräldern

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

DEP LYFTET. Utvärdering Anna Santesson Håkan Jarbin

FÖRSTA LINJEN I MALMÖ

Självmordsriskbedömning

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Barn med psykisk ohälsa

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Barn och ungdomar med könsdysfori

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Depression hos äldre i Primärvården

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Depressiva syndrom och det bipolära spektrat Mats Adler

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Barnperspektivet inom Beroendevården

Autismspektrumtillståndförekomst

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Inledning

Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral

Samsjuklighet vid autism. Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

DEP LYFTET. Psykosocial basbehandling. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version

Verksamhetsberättelse för Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri till

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Transkript:

Välkomna till Deplyftet implementering av SFBUPs riktlinje depression Agenda idag: 1. Varför är vi med (kliniken)? 2. Varför är jag med (utbildare)? 3. Varför är SFBUP med? 4. Hur är dep vården idag? 5. Deplyftet a) De olika delarna b) Steg för steg 2018 2021 c) Godkänd att utbilda d) Rollerna inom klinikens Deplyftsgrupp e) Utmaningarna för ert Deplyft 6. Att göra lista

Egentlig Depression (Major Depressive Disorder i DSM-5 ) ETT kärnsymptom..och nedstämdhet irritabilitet Symptom minst 5 av 9 o Nedstämd/irritabel o/e anhedoni o Energilös, okonc, o Sömn, aptit, motorik o Dödstankar, dep tankar Ihållande o >1/2 dagen minst 5 av 7 dagar o i minst 2 veckor Episodiskt förlopp anhedoni

Depression verka öka i tonåren Årliga USA tvärsnitt 2005-2014 med intervju (NSDU=national survey of drug use and health) av tonåringar 13-17 år (n=172 495) och unga vuxna 18-25 år (n=178 755) och man ställde frågor för att avgöra 1-års prevalens av depressiv episod Tonåringar Ökning OR 1,37 p>0,001 och från 8,7% till 11,3% Flickor 13,1% till 17,3% Pojkar 4,5% till 5,7%, p=0,02 Unga vuxna Ökning OR 1,13 p=0,01 och från 8,8% till 9,6% BUDSKAPET Depression hos tonåringar verkar öka Tidig identifiering och utveckling av basprogram krävs Mojtabai R et al, Pediatrics 2016 online DOI: 10.1542/peds.2016-1878

Nedstämdhet hos unga i Sverige 15 åringar (n=1143 år 1998 till n=2747 år 2014) som i enkät svarat att de känt sig nedstämda ungefär varje dag senaste halvåret. Flickor 15 år Pojkar 15 år Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata on line

Irritation/dålig humör hos unga i Sverige 15 åringar (n=1143 år 1998 till n=2747 år 2014) som i enkät svarat att de känt sig irriterade/på dåligt humör ungefär varje dag senaste halvåret. Flickor 15 år Pojkar 15 år Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata on line

Depression i tonår-spelar roll? skolresultat relationer Kroppslig hälsa självmord självskadebeteende missbruk BUDSKAPET Depression i tonåren leder till ökad risk för negativ utveckling och hälsoproblem Thapar et al, BMJ 2010:340c209 Birmaher B et al. J Am Acad Ch Adolesc. Psychiatry, 2011:772 781

Syftet med SFBUPs Riktlinje Depression SCREENING alla DIAGNOSTIK bred BASBEHANDLING först UPPFÖLJNING strukturerat UTVÄRDERING Till frisk

Psykopedagogisk basbehandling vad är det? Samtal med tonåring och föräldrar 1. Vad är depression? 2. Vidmakthållande? 3. Stöd, säkerhet och koll på symtom 4. Problemlösande tillsammans för rutiner aktivering skolstöd familjestress

Gapet mellan kunskap och praktik Det tar 15-20 år för ny medicinsk kunskap att nå ut till sjukvården Boren BE (2000) Yearbook of Medical informatics : Managing clinical knowledge health care improvement

Andel depressionsdiagnoser 2016 Samtliga nybesök under 2016 i fem svenska län och andelen av dessa som någon gång under året fått depressionsdiagnos (F32-34) 100% 90% 80% 119 113 121 63 185 153 70% 60% 50% 40% 30% 911 1065 2128 667 1491 374 F32-F34 Ej dep 20% 10% 0% 5 6 7 8 9 10 Andelen depressionspatienter bör ligga på (20-) 30%

Förekomst av Anhedoni i journaldokumentation av dep, n=180 Helt rätt om det både beskrivs glädjelöshet och att aktiviteter därför minskat

Förekomst av Mani i journaldokumentation av dep n=180 Helt rätt om "mani" tydligt beskrivs men även "Uppvarvning" godkänns

Förekomst av Tidigare suicidförsök i journaldokumentation av dep, n=180 Helt rätt om det anges när s-försöket skedde och metod/allvar

Användning av Skattningsskala i journaldokumentation av dep n=180

Deplyftets tio manualer tar riktlinjerna ut till samtalet Öl Anna Santesson Ps Markus Andersson Ps Helena Essunger Maria Zetterqvist Håkan Jarbin Öl, med dr Håkan Jarbin Psykolog, med dr Maria Zetterqvist Prof em Anne-Liis von Knorring

Basen är tolv samtalsstöd

Broschyrer och arbetsblad

Samtalsstöd, manualer och film

Effektiv implementering - vad säger forskningen? Fixsen, DL et al. (2005).Implementation Research: A Synthesis of the Literature. Tampa, FL; Nat Impl Research Network

Deplyftet steg för steg Telefonmöten kvartalsvis Återkoppling via patientenkät Återkoppling : Depspår och Journalkvalitet Utbildning kaskad på hemmaklinik X 6 dagar Utgångsläge Medsittning via video x4 1. Medarbetarenkät 2. journalgenomgång Seminarier i Halmstad x4 KickOff i Göteborg x2 2018 2019 2020 2021 maj sept nov jan mars juni sept Medsittning X 4 d

Godkännande för att utbilda inom Deplyftet Godkännande avgörs av handledare efter medsittningar. Det är uppdelat på godkännande i bedömning och behandling. Grundläggande är att involvera ungdom och föräldrar, validera, vara lyhörd och hålla struktur. Bedömning Hålla i ett tidseffektivt bedömningssamtal med tydlig struktur som är transparent för familjen Kunna göra en kartläggning av person och liv där både förhållande som påverkar depression och hur depression påverkar funktionen beskrivs och återges kort till familj. Kunna fånga gestalten av psykisk störning och beskriva tidslinjen. Kunna avgöra om symptom nått tröskelvärde. Kunna ställa diagnos depression och återge till familj. Behandling I samtal kunnat följa struktur efter samtalsstödens tårtbitar. Ge psykoedukation om depression och göra en depressiv spiral tillsammans med ungdom och förälder Utformat vårdplan med fokus på vidmakthållare tillsammans med familj och valt delar av den för dagens fokus. Arbeta med dagens fokus så att det utmynnar i en skriftlig hemuppgift formulerad så att det blir tydligt vilken aktivitet som ska utföras. Antal patienter Utbildaren bör ha haft ett tiotal egna bedömningar med diagnos depression och startat upp lika många behandlingar.

Deplyftet rollerna Projektledare 20%, koordinera och driva, Seminarier + kickoff Utbildare 30 (-50 periodvis) % Seminarier + kickoff; utbildning 6 dagar, medsittning x24 Chefsperson 10% Seminarier + kickoff Behandlare 30% 6 utbildningsdagar Monitor 20%, ta fram data på diagnoser, journaler och depspårets medarbetare Patientmätning, seminarie 1 Läkarmonitor 2,5% journalgranskning 1-2 dgr/kvartal 2018-2021

Deplyftet utmaningarna Identifiera screena? Depspår Triagera? Personalomsättning? Överbelastning?