1 (5) KONSEKVENSUTREDNING Stab Styrning och planering Handläggare, direkttelefon Sven Carlsson, +46721412665 2018-10-08 Dnr: 18-03417 Enligt sändlista Konsekvensutredning angående förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgift Sjöfartsverket har för avsikt att genomföra en höjning av farledsavgifterna med cirka en komma nio (1,9) procent från gällande avgiftsnivåer i SJÖFS 2018:17 från och med den 1 januari 2019. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Sjöfartsverket är ett statligt affärsverk med uppdrag att hålla Sveriges sjövägar framkomliga, tillgängliga och säkra. Den statliga formen affärsverk innebär att det är kunderna som nyttjar Sjöfartsverkets tjänster som direkt står för finansieringen av dessa tjänster i form av avgifter. Sjöfartsverket har även ett ekonomiskt mål, uppsatt av regeringen, att resultatet efter skattemotsvarighet ska uppgå till 3,5 procent av justerat eget kapital samt en soliditet på 25 procent under en konjunkturcykel. Farledsavgifterna får höjas maximalt motsvarande nettoprisindex medan lotsavgiften får höjas till full kostnadstäckning med påslag för resultatkrav. Det sammanlagda uttaget av farleds- och lotsavgifter svarar för cirka 70 procent av Sjöfartsverkets omsättning. Intäkterna från farledsavgiften omfattar cirka 45 procent av omsättningen och täcker kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls handelssjöfarten. Att hålla Sveriges sjövägar framkomliga, tillgängliga och säkra är viktigt för att möjliggöra export och import av varor och på så sätt stärka Sveriges konkurrenskraft och ekonomi. För att Sjöfartsverket ska kunna förverkliga sitt uppdrag är det nödvändigt att ekonomin är i balans och att avgiftsintäkterna är tillräckliga för att täcka Sjöfartsverkets kostnader samt ger möjlighet at bygga upp ett kapital för återinvesteringar i fartyg och anläggningar. I januari 2018 genomförde Sjöfartsverket en generell höjning på nio (9) procent av farledsavgiften. Detta var den andra höjningen av farledsavgiften som skett på många år. Dock har en avgiftsväxling skett mellan lots- och farledsavgiften. Sjöfartsverket har under perioden även arbetat med att effektivisera och förbättra verksamheten. Effektiviserings- och förbättringsarbetet har hittills bidragit till resultatförbättringar för hela Sjöfartsverkets verksamhet med över 100 miljoner C:\USERS\SVECAR01\DESKTOP\ATT GÖRA\FÖRESKRIFTS-ÄNDRINGAR\KLART\SKICKAS UT\KONSEKVENSUTREDNING_FARLED 2019.DOCX
2 (5) kronor per år. Dessutom har verket arbetat med att säkra kompletterande merförsäljning och extern finansiering av verksamheter för att motverka avgiftshöjningar. Trots dessa åtgärder är inte Sjöfartsverkets ekonomi i balans och ytterligare åtgärder behöver vidtas för att myndigheten även på sikt ska uppfylla sitt uppdrag om framkomliga, tillgängliga och säkra sjövägar. Under hösten 2017 och 2018 arbetade verket med en förnyad strategisk inriktning samt en kartläggning och prioritering av ytterligare effektiviseringar och kompletterande affärer. Arbetet har skett i samråd med våra kunder och ägare för att tydliggöra uppdraget och behovet av servicenivå och därmed skapa en tydlighet mellan avgiftsnivå och uppdrag/servicenivå. Detta arbete fortlöper under hösten 2018/våren 2019. Sjöfartsverket avser att göra en generell höjning av farledsavgiften med cirka en komma nio (1,9) procent från den nuvarande nivån i SJÖFS 2018:17. Denna höjning motsvarar cirka 20 miljoner kronor per år. Sjöfartsveket föreslår också att som tidigare kommunicerat stegvis ta bort rabatten för kryssningsfartygens turnaround anlöp. Under 2019 uppgår denna rabatt till 50 procent jämfört med 70 procent under 2018. Minskningen av turn around rabatten estimeras uppgå till cirka 1,1 miljoner kronor i ökade avgifter per år. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Föreskriftsändringarna är motiverade av de ovan angivna ekonomiska skälen. En reglering i föreskriftsform är den enda lösningen som Sjöfartsverket har rådighet över. Att minska Sjöfartsvekets ansvar anses inte vara möjligt då majoriteten av verksamheten är regelstyrd. Uppgift om vilka som berörs av regleringen Förslaget till ändring av farledsavgifter berör redare (och deras kunder) vars fartyg anlöper svenska hamnar. Under 2017 lämnade 2 723 unika fartyg farledsdeklaration och de stod för sammanlagt 98 621 anlöp. Under januari till augusti 2018 genomförde 2 295 unika fartyg 67 252 anlöp. Under första halvåret 2018 gjorde cirka 20 kryssningsfartyg så kallade turn around anlöp och skulle därför påverkas av den minskade rabatten. Antalet fartygsagentföretag uppgår till cirka 170. Avgifterna debiteras fartygsagenten i egenskap av ombud för redaren. Till följd av hur den maritima transportmarknaden fungerar (komplexa internationella ägarstrukturer, samarbeten och inhyrt tonnage) saknar Sjöfartsverket uppgifter och möjlighet att analysera den finansiella påverkan för individuella redare eller fartygsägare.
3 (5) Uppgifter om de bemyndigande som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Med stöd av förordningen (1997:1121) om farledsavgift har Sjöfartsverket rätt att föreskriva om avgifter för farledsavgift, senast ändrad i SFS 2017:866. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför Föreskrifterna väntas inte medföra några extra lönekostnader, andra administrativa kostnader eller någon ökad resursbelastning utöver de cirka en komma nio (1,9) procent i ökade farledsavgift eller minskningen av turn around rabatten som framgår av de föreslagna föreskriftsändringarna. Att reglerna tillämpas på avsett sätt kommer att kontrolleras av Sjöfartsverket. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Förändringarna bedöms vara i linje med Sveriges skyldigheter vid anslutningen till EU och inte i strid med de fyra friheterna inom EU. Bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkt för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Reglerna avses träda ikraft den 1 januari 2019, och information om de fastställda avgifterna publiceras på Sjöfartsverkets hemsida. Föreskriften remitteras under oktober 2018, och Sjöfartsverket bedömer att ingen ytterligare informationsinsats behövs. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen De redare och fartygsagenter som betalar farledsavgiften uppgår tillsammans till cirka 250. Sjöfartsverket uppskattade dock under 2016 att antalet berörda är betydligt fler, cirka 1 500. Uppskattningen baserades på att fartygsagenter företräder fler än en redare och en redare äger minst ett fartyg. En majoritet av dessa redare är utländska (cirka 80 procent). Endast kryssningsrederier påverkas av minskningen av turn around rabatten. Slutkunderna av redarnas tjänster består av näringsidkare från olika typer av branscher och privatpersoner. Sjöfartsverket kan inte uppskatta storleken på de berörda företagen utan kan enbart konstatera att förslaget berör alla företag med fartyg som är avgiftspliktiga.
4 (5) Beskrivning av tidsåtgång som regleringen kan föra med sig för att anpassa företagens verksamheter till förändringen Då denna föreskriftsförändring inte innebär någon strukturell ändring jämfört med nuvarande föreskrift (2018:17), utan enbart en ökad nivå på avgiften, bedöms inte någon speciell tidsanpassningsperiod behövas. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen När de nya föreskrifterna träder i kraft kommer inga större administrativa, praktiska eller andra åtgärder behöva vidtas för vare sig Sjöfartsverket, fartygsagenter, redare eller fartygsägare utöver ordinarie åtgärder vid ökning av kostnaderna. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Då höjning påverkar alla Sjöfartsverkets kunder likvärdigt innebär det att konkurrenssituationen mellan dem är oförändrad. Då Sjöfartsverkets olika kunder konkurrerar inom sitt eget segment, exempelvis frakt av olja, bedöms konkurrensen mellan dessa företag vara oförändrad. Det finns sjöfart som möter konkurrens mot andra transportslag, för vilka en avgiftshöjning kan ha negativ inverkan på deras konkurrensförmåga. Detta är dock inte något som Sjöfartsverket har möjlighet att analysera vid tidpunkten av framtagandet av konsekvensutredningen. Sjöfartsverket observerar dock att i statens godsstrategi 1 lyfts det fram att omkring åtta (8) procent eller 28 miljoner ton gods som transporteras inrikes med lastbil transporteras längre än 300 kilometer, ett område som ofta framhålls som gränsen för då andra trafikslag så som tåg, flyg och sjöfart kan konkurrera med lastbilstransporter. Det innebär ändå inte att överflyttning alltid är möjlig framför allt inte till sjöfart då vatten inte finns tillgängligt mellan alla städer/omlastningspunkter. Antalet företag som möter denna konkurrens bedöms vara en mindre del av Sjöfartsverkets kunder. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen En höjd avgift kan, för företag med låga marginaler, ha en negativ påverkan på företagens finansiella situation och i värsta fall leda till konkurser. Sjöfartsverket har dock inte möjlighet att bedöma antalet eller hur kraftigt detta slår mot företagen då Sjöfartsverket inte har en uppfattning om vilka dessa företag är. De berörda företagen har också möjligheten att skjuta över hela eller delar av avgiftshöjningen till sina slutkunder alternativt optimera sina slingor för att minimera avgifterna. Sjöfartsverket bedömer att inga andra konsekvenser för de berörda företagen finns. 1 Effektiva, kapacitetsstarka, och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi s. 13
5 (5) Beskrivning av om särskild hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag vid utformningen av reglerna då dessa inte förändras utan förslaget är begränsat till en avgiftsökning. Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting Kommuner och landsting påverkas inte av de föreslagna ändringarna. Kontaktperson Staffan Söderberg 010 478 64 56 staffan.soderberg@sjofartsverket.se