Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet

Relevanta dokument
Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Mendelsk randomisering

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Grunderna i epidemiologi.

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Studiedesign och effektmått

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Stillasittande & ohälsa

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Hur hanterar vi multipla exponeringar?

Deepti vill flytta fokus från huden

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Delområden av en offentlig sammanfattning

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

Att läsa en vetenskaplig artikel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Minskar måttlig alkoholkonsumtion risken för hjärt-kärlsjukdom?

Aterosklerosens olika ansikten

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Ger socker typ 2-diabetes?

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Design av kliniska studier Johan Sundström

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Bilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

Stärk hjärt-kärlsjukvården

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

En guidad tur i kostdjungeln

Studiedesign: Observationsstudier

Medelhavskost i Norden?

Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Malmö Kost Cancer undersökningen

Bästa konditionsträningen på 30 min

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Är det nyttigt med fet mat?

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Transkript:

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet

Hjärt- kärlsjukdom Samlade namnet för sjukdomar i hjärta och blodkärl Hjärtinfarkt, kärlkramp, hjärtsvikt, rytmrubbningar, stroke

Hjärt- kärlhälsoläget i Sverige Skador och förgiftningar 6 % Matsmältningsorganen 3 % Psykiska störningar 7 % Andnings- organen 6 % Övriga 15,5 % Tumörer 26 % Hjärt-kärlsjukdom 36,5 % 1,4 miljoner människor i Sverige är drabbade Män drabbade mer än kvinnor Dödligheten i hjärtsjukdom har sjunkit Minskad rökning och bättre behandling! Figur 1. Dödsorsaker 2014 Hjärt-kärlsjukdom är oförändrat den vanligaste dödsorsaken i Sverige och svarar för 36,5 procent av alla dödsfall. Källa: Socialstyrelsen: Dödsorsaker 2014, sidan 26.

Skillnader i utbildningsnivå

Stora skillnader regionalt

Hjärt- kärlhälsoläget i världen 17,1 miljoner dödsfall varje år, den vanligaste dödsorsaken globalt Högst dödlighet i Asien och Afrika

Riskfaktorer för hjärtsjukdom Genetiska arvet Rökning Stress Högt blodtryck Förhöjda blodfetter (LDL-kolesterol) Övervikt Diabetes Ålder

Riskfaktor orsak!? Exponering Utfall

Confounding (=sammanblandningseffekt)? Exponering Utfall

Confounding? Exponering Utfall Confounder

Confounding Kaffe Cancer Rökning

Vi kan visa att hårfärg är associerat med risk för hjärtinfarkt Exempel Ålder grått hår Ålder hjärtinfarkt Grått hår är kopplat till risk för hjärtinfarkt

Exempel Grått hår Hjärtinfarkt Ålder

Validiteten i en epidemiologisk studie beror på studiedesignen! MR http://libraryguides.unh.edu/c.php?g=326606&p=2191225

Fråga: Skyddar normala D-vitaminnivåer mot högt blodtryck? Exempel Olika sätt att undersöka detta 1. Observation 2. Intervention Stora utmaningar med båda alternativen!

Randomiserad interventionsstudie Tyvärr är det ofta omöjligt eller mycket svårt att göra en klinisk prövning (dyrt, oetiskt, opraktiskt, tidskrävande). Mendelsk randomisering kan vara ett alternativ!

Instrumentvariabel(IV)-analys Använts sedan 1920-talet inom ekonomisk forskning En yttre faktor (IV) används som mått på exponeringen av intresse istället för att använda exponeringen självt Ett känt exempel är årlig nederbörd som mått på ekonomisk tillväxt i Afrika (Miguel, Satyanath, and Sergenti 2004) U IV X Y

Villkor U IV X Y Instrumentet IV måste påverka X IV får inte påverka Y på annat sätt än genom X IV får inte vara kopplat till U Linjärt samband X Y

Mendelsk Randomisering är en instrumentvariabelanalys där genetisk variation är instrumentet!

160 140 120 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Pubmed, sökning okt 2015

Varför kan genetisk variation vara ett IV? U G X Y Vi har två uppsättningar av varje gen Vid meiosen (bildningen av könsceller) kommer en kopia av varje gen att väljas ut på ett slumpmässigt sätt Genuppsättningen stabil genom livet Detta innebär att U inte påverkar din genuppsättning G

Genetisk variation individual 1 5' A A T T G C G T A G C G G T T T G A C T G T A 3' T T A A C G C A T C G C C A A A C T G A C A T 5' A A T T G C G T A G C G G T T T G A C T G T A 3' T T A A C G C A T C G C C A A A C T G A C A T individual 2 5' A A T T G C G T T G C G G T T T G G C T G T A 3' T T A A C G C A A C G C C A A A C C G A C A T 5' A A T T G C G T T G C G G T T T G A C T G T A 3' T T A A C G C A A C G C C A A A C T G A C A T Single nucleotide polymorphism [SNP], 0,1,2

Fråga: Skyddar D-vitamin mot högt blodtryck? Exempel

Begränsningar Kan vi vara säkra på att G inte påverkar Y på annat sätt än genom X? [pleiotropi] Kan varianten G påverka flera geners uttryck? Ofta förklarar G ganska liten del av X, stora material behövs därför U G X Y

Q: Påverkar malaria risken för kortväxthet? Exempel

Exempel Background Several observational studies showed a negative association between malaria and growth. However, there are many possible confounders that are difficult to measure, such as hygiene standard

Example IV Individuals with HbAS genotype (heterozygotes) are protected from malaria. IV: sickle cell disease genotypes (heterozygot vs wildtype) Pleiotropic effects on growth by IV? No, this genotype is not associated with growth in non-malaria areas such as Jamaica Results: Risk of stunting (<-2SD) increased with 32% for each episode of malaria. Observational estimate only 2%. Kang et al., Int J Epidemiol., 2013

Exempel Fråga: Vad finns det för effekter av övervikt/fetma? 36 studier deltog, 198,502 individer 24 olika sjukdomsmått Vi använde i ett första steg en variant i FTO-genen och därefter varianter i 32 olika gener kopplade till body mass index (BMI)

Beräkningar Wald ratio exponering SNP β utfall

Beräkningar Wald ratio BMI FTO β FTO-SBP 0.32 blodtryck

Formler ββ IIII eeeeeeeeeeeeeeeeee = ββ FFFFFF_SSSSSS ββ FFFFFF_BBBBBB ssss IIII = aaaaaa ββ IIII ssss FFFFFF_BBBBBB ββ FFFFFF_BBBBBB 2 + ssss FFFFFF_SSSSSS ββ FFFFFF_SSSSSS 2

JA, fetma orsakar förhöjt blodtryck med ~0.9 mmhg/bmi-unit Fall et al., PLOS Med, 2013 Resultat n=148,000; 30 studier β FTO-SBP (95%CI) 0.32 (0.18-0.46) β FTO-BMI (95%CI) 0.35 (0.31-0.40) βiv(95% CI) = 0.91(0.48-1.34) p=3x10-5

Jämförelse med observationsstudie β IV (95% CI) 0.91(0.48-1.34) vs. β BMI-trait (95%CI) 0.90 (0.81-1.04) Ingen skillnad mot en vanlig tvärsnittstudie

Svårt att se om villkoren är uppfyllda Begränsningar Om en enkel SNP med liten-måttlig effekt så behövs stora studiematerial (>10,000) Inte möjligt att hitta bra IV för alla exponeringar

Möjligheter Många! Bland annat är nu de stora läkemedelsföretagen mycket intresserade av MR-studier ex: En MR study av en variant i PLA2G2A som kodar för secretory phospholipase A2 (spla2)-iia förutsåg de negativa resultaten från en stor klinisk prövning En variant i HMGCR (statin target) är associerad med lägre LDL-C och ökad risk för diabetes

Ger fetma typ 1 diabetes? Pågående forskning Påverkar kroniska inflammationssjukdomar hjärtkärlrisken? Vilka molekyler i blodet kan vi hitta som påverkar diabetesinsjuknande och diabetesutveckling?

Lästips Mendelian randomization: where are we now and where are we going? 10.1093/ije/dyv108. Burgess S, Timpson NJ, Ebrahim S, Davey Smith G. Int J Epidemiol. 2015 The role of adiposity in cardiometabolic traits: a Mendelian randomization analysis. Fall T, Hagg S, Magi R, et al., PLoS Med 2013 Mendelian randomisation applied to drug development in cardiovascular disease: a review. Mokry LE, Ahmad O, Forgetta V, Thanassoulis G, Richards JB J Med 2014 Dec 16.

Tack!