Norrköping Placera gärna skolans logotype på arbetets framsida. Kopiera den från det här dokumentet Fördjupningsarbete/ Vetenskapligt arbete (Titel som sammanfattar arbetets innehåll) - Öppna Gymnasiets mall (en underrubrik/titel skrivs under titeln för att förtydliga vad arbetet handlar om) Namn: Ämne/Kurs: Datum: Handledare/lärare: Håll framsidan så enkel som möjligt. Den ser lite tråkig ut utan bild, men framsidan på större arbeten/uppsatser ska endast innehålla text och ge relevant information. Det går även att använda färdiga mallar i Word.
Innehåll Sammanfattning 1 Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Hypotes eller frågeställning/ar... 4 1.3 Bakgrund/Tidigare forskning... 5 1.4 Metod och avgränsning... 5 1.5 Metodkritik / Källdiskussion... 6 1.6 Centrala begrepp / Teori... 6 2 Uppsatsen/Arbetet/Resultat/ Avhandlingsdel t.ex Barnuppfostran... 6 2.1 Underrubrik 1, t. ex Historisk tillbakablick... 7 2.2 Underrubrik 2, t. ex Olika formerav uppfostran... 7 2.2.1 Underrubrik till underrubrik, t. ex Demokratisk uppfostran... 7 2.2.2 Underrubrik till underrubrik, t. ex Auktoritär uppfostran... 7 2.3 Underrubrik 3, t. ex Kulturella aspekter på barnuppfostran... 7 2.3.1 Underrubrik till underrubrik, t. ex Individorienterade kulturer... 7 2.3.2 Underrubrik till underrubrik, t. ex Grupporienterade kulturer... 7 3 Diskussion... 8 3.1 Slutsats... 8 3.2 Egna reflektioner... 8 Källförteckning... 9 Bilaga... 9 2
Sammanfattning Denna del gör du allra sist. Här sammanfattar du arbetet/uppsatsen på ca en halv sida. Läsaren ska här kunna bilda sig en uppfattning om vad arbetet handlar om. Skriv inte in några nya saker som inte redan finns i arbetet. Ibland krävs en sammanfattning på engelska och då kallas det abstract. 3
1 Inledning Inledningen är till för att ge läsaren en inblick i vad arbetet/uppsatsen innehåller och handlar om. Tänk på att göra den lite personlig och framför allt intresseväckande. Börja i det stora, i det allmänna och visa på helheten för att sedan gå till det specifika området eller frågan. Börja gärna med ett citat eller en fråga. Det går också bra att avsluta inledningen med en eller flera frågor. Detta gör att läsaren vill läsa vidare för att få svar på dem. Inledningen är uppdelad i flera olika underrubriker: Syfte, frågeställning, metod, ev metodproblem, avgränsning, källdiskussion och bakgrund. Ibland kan bakgrund och inledning sammanfalla. EX: Behandla din son som en kung de första fem åren, som en slav de nästa tio och som en vän därefter. Indiskt ordspråk Att vi människor har uppfostrat och uppfostrar våra barn på olika sätt är givet då vi tittar blickar ut över världen. Frågan är vilka typer av barnuppfostran som finns 1.1 Syfte I syftet ska du besvara frågan Varför görs denna uppsats? Syftet ska hållas väldigt kort, ca två till tre meningar brukar vara lagom. Tänk på att begränsa arbetet och därmed syftet. Skriv hellre lite mer om en liten begränsad fråga än mycket om en stor fråga. Tips: - Skriv inte att syftet med detta arbete är att lära mig mer om..., syftet är skriva ett arbete i Idéhistoria A... eller jag har fått i uppgift att... Använd inte ord som mig, jag eller vi i syftet. Det är inte ditt syfte, utan arbetets syfte du ska skriva om. Syftet ska alltså vara opersonligt! Skriv hellre: Syftet med detta arbete är att undersöka/ beskriva/jämföra Denna uppsats syftar till att undersöka/beskriva EX: Syftet med detta arbete är att jämföra olika typer av uppfostringsstilar I Europa. 1.2 Hypotes eller frågeställning/ar Frågeställningarna är syftet omskrivet i frågeform. Här presenteras således vilket problem, hypotes eller fråga/frågor som kommer att behandlas. Försök vara så snäv och precis som möjligt med frågeställningen och tänk på att den/de i princip ska besvaras i resten av uppsatsen. OBS! Kvaliteten på frågeställningen har stor betydelse beroende på vilken nivå arbetet hamnar på. Nyttja alltid öppna frågor (Hur, Vad, Vilka, Vad, ev Varför), aldrig slutna frågor som man kan svara ja eller nej till. Tänk på att frågorna ska hänga ihop med syftet. OBS! Det är av yttersta viktigt att dessa frågor behandlas i arbetet och diskuteras och besvaras i diskussionen på slutet. Det är detta som kallas den röda tråden. 4
EX: Hur har uppfostran sett ut historiskt i Europa? Vilka typer av uppfostringsstilar finns det idag? Vad skiljer olika uppfostringsstilar åt? Vilka effekter får olika uppfostringsstilar? Hur skiljer sig barnuppfostran mellan olika länder? Syftet kan justeras efterhand. Kom ihåg att arbetet måste svara upp mot syftet. Du måste hålla det du lovar läsaren vilket alltså innebär att det du säger att du gör i syftet också måste göras i själva arbetet. 1.3 Bakgrund/Tidigare forskning Vad vet vi om ditt ämnesområde? Här kan du kort sätta in läsaren i problemområdet, sätta in arbetet i tid och rum, ge lite extra information och leda fram till själva arbetets fokus. Varför är just ditt ämnesval viktigt? Vad kommer ditt arbete att tillföra? 1.4 Metod och avgränsning Metodavsnittet är viktigt för att belysa ditt arbetssätt. Vad har du gjort och hur har du gått tillväga för att göra din undersökning, för att få fram ditt material? Och varför har du gjort just så? Ofta handlar det om en deduktiv metod (pröva en hypotes) eller induktiv metod (insamlade av eget forskningsmaterial, t.ex. genom källmaterial eller någon typ av intervju, etc). Den induktiva metoden kan delas upp i kvalitativ och kvantitativ metod där kvalitativ metod handlar ofta om att du har jobbat med tolkningar i form av: litteraturstudier, arkiv, observationer eller intervjuer. Kvantitativ metod handlar ofta om att jobba med siffror och statistik: enkäter och statistik. Har du använt dig av flera böcker för att besvara din frågeställning kallas det kvalitativa litteraturstudier. Materialet är det underlag som du har analyserat, t ex texter, enkäter och intervjutexter. Här ska du även berätta om vilka avgränsningar du tvingats göra, t ex att du inte kan undersöka arkivmaterial p.g.a. att omfattningen är för liten. Det är vanligt att avgränsa arbetet med hjälp av tid och rum, d v s hålla sig till en viss tidsperiod och/eller en viss plats. Vilken fakta har du valt och inte valt att fokusera på? Det räcker att du nämner den fakta du har valt att inte fokusera på i en eller två meningar i slutet av avgränsningen. Ex. Barnuppfostran innan 1900-talet kommer inte att presenteras ingående, inte heller barnuppfostran utanför Europa.. 5
1.5 Metodkritik / Källdiskussion Betrakta här ditt metodval utifrån. Vilken kritik kan man rikta mot det? Var urvalet rätt? Skulle du ha kunnat intervjua någon annan, eller flera? Har du undersökt alla sidor eller fattas det något? Källdiskussionen är en mycket viktig del av många arbeten. Här ska man förklara varför man valt just de källorna och vari deras relevans och trovärdighet ligger. Vilka materialmässiga avgränsningar/materialmässigt urval hr du gjort? Vilka forskare/författare använder du? Varför? Motivera tydligt dessa avgränsningar/detta urval. Om du har använt många källor, går det inte att diskutera alla dessa ingående. Välj ut 3-4 av de du har använt mest och diskutera dessa. För en bra källdiskussion ska boken/internetsidan presenteras och sedan utvärderas utifrån författaren och hans/hennes bakgrund. Viktigt att tänka på är att även om två böcker är skrivna om samma ämne, behöver inte innehållet vara helt det samma. Faktan kan vara presenterad ur olika synvinklar beroende på t.ex. författarnas politiska åsikter. Kanske visar det sig att författaren kommer från en judiskt familj, då skriver han högst troligen inte om samma saker och på samma sätt om t.ex. andra världskriget som en som skriver artiklar till en nazistisk hemsida. Därför är författarens bakgrund och syfte viktig att kolla upp och redogöra för. Förlaget eller tidningsutgivaren kan också vara intressant att granska av samma orsaker som författaren. Kom ihåg att motivera varför just du har valt en viss källa. Varför anser du att det är en trovärdig och pålitlig källa? Det är tillåtet att använda en källa som är vinklad, men berätta då varför du har valt den och varför den är relevant för ditt arbete. Om du jobbar med intervjuer bör du även reflektera över dina val och metod ur ett etiskt perspektiv. Har du informerat deltagare om syftet med undersökningen? Har du informerat deltagarna att det är frivilligt att delta? Har du avidentifierat personerna? Har du bara använt materialet till din undersökning? 1.6 Centrala begrepp / Teori Här presenterar du begrepp som är viktiga i arbetet. Ibland kan begrepp och teori sammanfalla. Under teoridelen kan du presentera de utgångspunkter som kan ses som de glasögon som du har använt när du har studerat och analyserat det empiriska materialet. Teorierna är olika beroende på ämnesområde. Ex. barn =. Barn= 2 Uppsatsen/Arbetet/Resultat/ Avhandlingsdel t.ex Barnuppfostran Vad har du kommit fram till? Vad är resultatet av undersökningen? Denna del utgör av naturliga skäl den självklara huvuddelen av uppsatsen och skall följa en genomtänkt disposition företrädesvis baserad på de frågeställningar du formulerat i samband med presentationen av uppsatsens huvudsyfte. Själva uppsatsen får inte innehålla egna åsikter utan den ska endast 6
innehålla fakta/information från dina utvalda källor. Allt som skrivs i uppsatsen ska vara relaterat till frågeställningen/frågeställningarna. Kan du inte förklara någon faktas koppling till frågeställningen kan du ta bort den. Ge tydliga exempel från materialet, t ex E del föräldrar menar att det är bättre att sätta tydliga gränser. I intervjuerna säger förälder B: Jag har alltmer börjat inse att det är viktigt för mitt barn med tydliga gränser. Det blir bättre så. Resultatet delar du upp i olika kategorier. För att få bättre struktur i arbetet är det här bra att dela in denna punkt i underrubriker. Viktigt är att formulera om all text med egna ord, annars är det plagiat. När man sitter och letar fakta både i böcker och på hemsidor kan det vara svårt att formulera om det som står där eftersom man tycker att det som står redan låter så bra. Ett tips är då att skriva ner nyckelord till den fakta du hittar, sedan stänga ner sidan eller slå ihop boken. Sedan är det lättare att formulera sin egen text utifrån de nyckelord man har. Använd dig av referattekniken i denna del av arbetet. Denna teknik beskrivs under rubriken Övrigt senare i arbetet. Kom ihåg att skriva in alla källor som du använder från början, detta är något som man väldigt ofta glömmer och som tar mycket tid och energi på slutet om man måste göra det då. Tänk på att inte kommentera resultatet här. Det sparar du till diskussionen. 2.1 Underrubrik 1, t. ex Historisk tillbakablick 2.2 Underrubrik 2, t. ex Olika former av uppfostran 2.2.1 Underrubrik till underrubrik, t. ex Demokratisk uppfostran 2.2.2 Underrubrik till underrubrik, t. ex Auktoritär uppfostran 2.3 Underrubrik 3, t. ex Kulturella aspekter på barnuppfostran 2.3.1 Underrubrik till underrubrik, t. ex Individorienterade kulturer 2.3.2 Underrubrik till underrubrik, t. ex Grupporienterade kulturer 7
3 Diskussion Detta är egentligen arbetes viktigaste del. Det är här som dina egna kunskaper får komma fram. Påbörja denna del betydligt tidigare än du först tänkt dig. Det är lämpligt att starta med en diskussion kring den fakta man fått fram. Lyft syftet och dina frågor/hypotes och diskutera dessa grundligt utifrån fakta och olika ställningstagande. Här ska man, till skillnad från faktadelen, kommentera och tolka resultatet samt analysera och dra egna slutsatser. Kom på nya och intressanta frågeställningar som är relevanta till den ursprungliga frågan/hypotesen, t.ex vad skulle dina slutsatser ha för konsekvenser i framtiden? EX: Hur kommer framtidens barnuppfostran se ut? Viktigt! Ingen ny fakta får presenteras i diskussionen! Den fakta du har presenterat i uppsatsen (i vårt fall kapitel 2) är den du har att föra diskussion kring! 3.1 Slutsats Här ska du besvara din frågeställning. Knyta ihop säcken är det som gäller! Någon som endast vill läsa vad du har kommit fram till i dit arbete ska kunna titta i slutsatsen och snabbt och enkelt hitta det de söker. Återupprepa gärna frågeställningen i början av slutsatsen och presentera sedan de slutsatser du har kommit fram till. Ex. Min frågeställning var (...) Efter att ha studerat och diskuterat ämnet har jag kunnat dra följande slutsatser utifrån min frågeställning. Slutsatsen ska vara kort och koncis, presentera endast det som besvarar frågeställningen. Frågor du kan ställa dig är: Vilka svar har mitt källmaterial givit? Vad har jag kommit fram till som svar på mina frågeställningar? Hur förhåller sig mina slutsatser till källornas slutsatser och/eller andra författares slutsatser? Är mina slutsatser väl underbyggda? (Det räcker inte med att tycka.) Vad leder mina slutsatser till? EX: Barnuppfostran skiljer sig fortfarande mycket åt om man jämför stilar och olika kulturer. I norra Europa med mer individorienterade kulturer är barnuppfostran ofta mer demokratisk medan i södra Europa är den ofta demokratisk men med auktoritära inslag 3.2 Egna reflektioner Här kan du vara lite mer personlig och berätta vad du har fått ut av arbetet, vad du har lärt dig. Detta bör inte bli för långt. ( Denna del är inte obligatorisk.) 8
Källförteckning Denna del läggs alltid sist i arbetet(om inte bilagor finns då läggs de sist), på en ny sida. En källhänvisning bör innehålla följande information: För en bok anger du författarens namn (efternamn, förnamn), bokens titel (kursivt), utgivare/förlag, utgivningsort (inte tryckort) samt utgivningsår (och eventuellt upplaga, volym och ISBN-nummer). von Wright, Georg Henrik, Humanismen som livshållning, Månpocket/Raben & Sjögren, Stockholm, 1978. För en tidskriftsartikel anger du författarens namn, artikelns namn (inom citationstecken), tidskriftens namn (kursivt) och artikelns plats i tidskriften (nummer, volym, årgång). Marc-Wogau, Konrad, Mina filosofiska fördomar, Filosofisk tidskrift, nr. 3, 2003. Sandin, Per. et al, Five Charges against the Precautionary Principle, Journal of Risk Research 5(4), 287 299, 2002. För elektroniska källor anger du författare (redaktör), titel, förlag (utgivare)och utgivningsår. Dessutom anger du vilket typ av medium, exakt adress samt datum då du besökte sidan. Adelsköld, Nora (2009). Maskfria plommon på kolonin. (Elektronisk) Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, http://www.slu.se/?id=551&puff=332, (2009-05-06). Linnés Hammarby (senast uppdaterad 2007). Historia. (Elektronisk), http://www.hammarby.uu.se/historia/historia.html, (2009-05-06). Muntliga källor ska också redovisas. Svensson, Anna, student vid Umeå universitet. Intervju 15 mars 2006, kl. 9-10. Informant 1: högstadieklass, åk 8 i Umeå kommun. 12 flickor och 12 pojkar. Enskilda intervjuer 20 september 2005, kl. 8.00-15.00. Bergvall, C. Doktorand vid institutionen för kultur och medier, Umeå universitet. Personlig kommunikation. 2006-10-10. Bilaga Eventuella bilagor, ex enkäter, intervjumall, statistik, utvärderingar, placeras sist i arbetet och numreras följande: bilaga 1, bilaga 2, bilaga 3 osv. Bilagorna ska också finnas med i innehållsförteckningen. 9
Övrigt Här nedan följer lite andra saker som kan vara bra att veta och känna till då ett arbete ska skrivas! Det bästa tipset vi kan ge er är: Vänta inte för länge på inspiration utan sätt igång! Språk Det är inget att sträva efter att skriva avancerat och omständligt, s.k. kanslisvenska. Använd ett för gemene man klart, tydligt och begripligt språk. Att vara vetenskaplig är inte att skriva svårförståeligt eller med långa meningar bestående av onödigt krångliga ord som själva kräver förklaringar. Det dunkelt formulerade är i regel det dunkelt tänkta. Det klart tänkta bör kunna framställas klart och tydligt även i text. Sträva efter klara linjer, klara formuleringar, klara framställningar med tydlig»röd tråd». Även talspråkliga uttryck ska undvikas. Förkortningar bör undvikas i alla sorters löptexter. Måste du använda en förkortning så använd endast de allmänt accepterade. Följ då svenska språknämndens uppmaning i Svenska skrivregler vad gäller punktsättningen (bl.a., d.v.s., m.fl., t.o.m.). På datorn Skriv med Times New Roman, storlek 12 och radavstånd 1,5, om inget annat anges. Sidnumrera sidorna nere på arbetet, antingen centrerat eller i högermarginalen. Texten skall ha en jämn vänstermarginal. Innehållsförteckning 1. Markera alla huvudrubriker en i taget och klicka på Rubrik 1, som finns uppe i menyraden. Markera sedan alla underrubriker och klicka på Rubrik 2. Har du ytterligare en underunderrubrik markerar du dessa och klickar på Rubrik 3. 2. Ställ markören på en ny sida efter titelsidan. Klicka på referenser och sedan på innehållsförteckning. Då dyker en färdig innehållsförteckning upp. 3. Fortsätter du sedan att skriva och göra ändringar på t.ex. sidnummer eller rubriker så kan du lätt uppdatera din innehållsförteckning genom att klicka på uppdatera tabell, uppdatera hela tabellen. Källhänvisning/referenssystem Det är en grundprincip i vetenskapligt arbete liksom i utredande texter och rapporter av olika slag att andra i efterhand ska kunna kontrollera vad man själv har gjort och vad man hämtat från andra. Ange därför källorna till alla citat, värderingar, siffror, åsikter, fakta etc. som du har hämtat från andra. Allt som inte är allmänt känt eller självklart bör du hänvisa till. Du kan hänvisa till källor med hjälp av parentes eller not. Citat Ett citat ska alltid vara ordagrant återgivet (även om det finns fel i texten) och skrivas inom citattecken. Långa citat (ca 3-4 meningar), s. k utdrag, skall skrivas med indrag från båda hållen och med mindre storlek (10) än övrig text, kursiv stil. Utelämnade partier markeras med tre punkter inom klammer eller parenteser: Ett citat ska alltid [...] skrivas inom citationstecken. Referat 10
Ett indirekt referat innebär att du redogör noggrant för vad någon sagt utan att citera ordagrant. Ett indirekt referat kan se ut på olika sätt, till exempel: - Ibrahimovic hävdar att.. - Enligt Art Costa.. - I artikeln Kontroversiella studier som publicerades i DN den 4/2 2009 berättar Anders Andersson att hans forskningsstudie har sina brister men (...). - Karlsson menar att medan Hansson påstår att OBS! Använd dina egna ord, annars är det inget referat utan ett citat. Du ska självfallet själv formulera din text. Plagiat, d.v.s. att använda andras text så att det ser ut som ens egen, betraktas som fusk. Efter varje citat eller referat skall du alltså alltid ha en källhänvisning. Använder du fotnoter (Oxfordsystemet) gör du helt enkelt en not där du har gjort ett citat eller ett indirekt referat. Använder du parenteser (Harvardsystemet) sätter du helt enkelt en parentes efter där du har gjort ett citat eller ett indirekt referat, med författarens namn, år och sida. Att infoga noter finns som en funktion på datorn. Såhär lägger man till en not: 1. Sätt markören där du vill ha noten. 2. Klicka på referenser, sedan på infoga fotnot. 3. Längst ner på sidan dyker ett fält upp där du skriver författarens efternamn, förnamn, ev. boktitel och sidnummer eller den elektroniska källa där du hittade faktan och datum. 1 Bengtson Lars, ev. Den välkända konflikten och den eftertraktade freden, sid 73 Användande av bilder, tabeller och diagram Till bilder, diagram och tabeller måste det finnas en förklaring, s.k. bildtext. Dessutom måste du ha med bildkällan. Till dessa hänvisar du med hjälp av noter. Styckeindelning En skriven text måste innehålla stycken. Ett nytt stycke markeras antingen genom att man hoppar över en rad. Det är endast vid nytt stycke som man börjar på ny rad med hjälp av enterknappen. Gör alltid likadant. Titlar Titlar på böcker och filmer skrivs alltid med kursiv stil. Storlek på texten Rubriker skrivs med 16 punkter fet stil.( Kan variera.) Underrubriker skrivs med 14 punkter i fet stil.( Kan variera.) Löpande text skrivs med 12 punkter. 11
Sidnumrering Framsidan ska inte ha sidnummer så börja numreringen på innehållsförteckningen med nr 2. Detta gör du genom att trycka på spalten Infoga. Därefter markerar du Sidnummer nederst på sidan och väljer form för sidnummer (vänsterjusterat sidnummer är vanligast). Verktyg för sidfot visas. Klicka på annorlunda förstasida. Antal sidor beror helt och hållet på uppgiften och syftet och ambitionsnivå. Man bör dock sträva efter att skriva så koncist som möjligt. Titta på andras uppsatser! Det kanske bästa sättet att lära sig skriva uppsatser är att själv skriva ett flertal och att titta på andras uppsatser. Leta efter uppsatser på universiteten för att se formalia, struktur och upplägg. www.uppsatser.se kan vara en bra plats att börja på men det går även att söka via universitetens hemsidor. Lycka till! 12