Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Sida: 2 av 25

Sida: 3 av 25 Dnr: Af-2012/445712, FK 003015-2013 Datum: 2014-02-24 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas ytterligare, för att underlätta inträde eller återgång till arbetsmarknaden. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i sitt samarbete, inom ramen för samordningsförbundens verksamhet och genom samverkan med andra relevanta aktörer, stödja unga med aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Försäkringskassan ska också öka kunskapen inom sin organisation samt hos berörda aktörer om möjligheten att erhålla särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning. Myndigheterna ska senast den 1 augusti 2013 lämna en delredovisning av uppdraget. En samlad redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 24 februari 2014. Utfallet vad gäller särskilt högriskskydd ska särskilt redovisas här. Clas Olsson Tillförordnad generaldirektör Arbetsförmedlingen Dan Eliasson Generaldirektör Försäkringskassan Susanne Vinell Susanne Bengtsson

Sida: 4 av 25

Sida: 5 av 25 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 1. Inledning... 7 2. Unga med aktivitetsersättning... 8 3. Myndigheternas uppdrag för personer med aktivitetsersättning och unga med funktionsnedsättning... 9 3.1 Det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan... 9 3.2 Försäkringskassans samordningsansvar... 11 3.3 Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning... 14 4. Fortsatt stöd till personer med aktivitetsersättning genom samordningsförbund... 17 5. Samverkan med andra relevanta aktörer... 19 6. Särskilt högriskskydd...23 7. Avslutande kommentarer... 25

Sida: 6 av 25 Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har i regleringsbreven för 2013 fått i uppdrag att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning i syfte att underlätta inträde eller återgång till arbetsmarknaden. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i sitt samarbete, inom ramen för samordningsförbundens verksamhet och genom samverkan med andra relevanta aktörer, stödja unga med aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Försäkringskassan ska också öka kunskapen inom sin organisation samt hos berörda aktörer om möjligheten att erhålla särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning. Denna rapport är en slutrapport för 2013 och en delredovisning lämnades den 1 augusti 2013. I december 2013 hade 31 785 personer aktivitetsersättning, varav 14 820 kvinnor och 16 965 män. Under 2013 startade 1 342 unga med aktivitetsersättning i aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen inom ramen för myndigheternas förstärkta samarbete. Rapporten redogör för de åtgärder som myndigheterna genomfört inom ramen för uppdraget, både i myndigheternas förstärkta samarbete, inom respektive myndighet, inom ramen för samordningsförbundens verksamhet och i samverkan med andra aktörer. Målgruppen har komplexa behov och myndigheternas gemensamma arbete för att ge stöd till individerna har utvecklats. Det krävs både långsiktighet och uthållighet i det gemensamma arbetet. Inom ramen för det förstärkta samarbetet har nya underlag för överenskommelser om myndigheternas förstärkta samarbete tagits fram för regional och lokal nivå. I överenskommelserna betonas vikten av samarbete med andra aktörer, vilket har varit en prioriterad fråga för myndigheternas arbete under året. Det gemensamma stödet till individen i det förstärkta samarbetet inleds med metoden gemensam kartläggning där individens förutsättningar och behov klarläggs. För att förbättra samordningen av insatser för individer som har aktivitetsersättning har Försäkringskassan skapat nya och bättre förutsättningar för handläggningen genom att tillföra extra medel för att möta upp individernas behov. Försäkringskassan har även tagit fram ett tydligt och samlat stöd för hur handläggarna ska arbeta med målgruppen. Syftet med förbättringarna är att individer som är beviljade aktivitetsersättning ska få ett bättre stöd att närma sig arbetsmarknaden.

Sida: 7 av 25 Genom projektet En enklare vardag arbetar Försäkringskassan med att ge ett adekvat stöd till individen. Arbetet ska leda till en ökad trygghet under tiden i socialförsäkringen för individer med funktionsnedsättning. Ett syfte är att skapa en process som stödjer ett ökat deltagande i arbetslivet och det övriga samhällslivet för personer som lever med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen har bland annat ökat antalet SIUS-konsulenter 1 under året. 4 177 unga under 30 år har fått ett beslut om insats av SIUS 2013, vilket är en ökning med 491 personer jämfört med 2012. Vidare har myndigheten ändrat kriterierna för när ungdomar ska få ta del av tidiga insatser, bland annat för att säkerställa att unga med funktionsnedsättning vid behov får ta del av tidiga insatser utanför jobbgarantin för ungdomar och jobb- och utvecklingsgarantin. Under året har myndigheterna fört diskussioner med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Skolverket och Hjälpmedelsinstitutet i syfte att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning/funktionsnedsättning 2 under och efter skoltiden. Diskussionerna har resulterat i ökad kunskap om varandras uppdrag och större medvetenhet om vilka hinder som finns för samarbete och för att unga med aktivitetsersättning/funktionsnedsättning ska inträda i arbetslivet. Samarbetet kring målgruppen behöver i högre grad än idag inriktas på att ge individer möjligheter att pröva sin förmåga att komma ut i arbetslivet utan att känna en rädsla för att inte klara sin försörjning eller riskera att bli av med annat stöd. 1. Inledning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har i regleringsbreven för 2011, 2012 och 2013 fått i uppdrag att stärka stödet till unga med aktivitetsersättning. År 2011 lades fokus på att öka stödet till unga inom ramen för samordningsförbundens verksamhet. År 2012 stod myndigheternas förstärkta samarbete och det interna arbetet på respektive myndighet i centrum. År 2013 har myndigheterna prioriterat ett utvecklat samarbete med andra relevanta aktörer. 1 SIUS står för Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd och bygger på metoden Supported Employment. 2 Myndigheterna har i rapporten valt att i huvudsak använda benämningen unga med funktionsnedsättning. Detta då problematiken och aktörernas ansvar och incitament för att samarbeta inte är förknippat med en viss ersättningsform. I de avsnitt som är förknippade med ersättningsformen aktivitetsersättning används dock detta begrepp.

Sida: 8 av 25 2. Unga med aktivitetsersättning Aktivitetsersättning som ersättningsform infördes år 2003. Syftet var att ta tillvara unga personers möjligheter till utveckling. En person kan beviljas aktivitetsersättning från och med juli det år han eller hon fyller 19 år till och med månaden innan han eller hon fyller 30 år. Aktivitetsersättning kan beviljas i två former, dels på grund av nedsatt arbetsförmåga och dels på grund av förlängd skolgång. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i det sistnämnda fallet. Totalt hade 31 785 personer någon form av aktivitetsersättning i december 2013 (14 820 kvinnor och 16 965 män). Av dessa hade 26 084 personer (12 339 kvinnor och 13 745 män) aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och 5 701 personer (2 481 kvinnor och 3 220 män) hade aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. Av de som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga har cirka 75 procent en huvuddiagnos som återfinns i diagnoskapitlet psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. 3 Under 2013 har totalt 7 310 personer (3 424 kvinnor och 3 886 män) nybeviljats aktivitetsersättning i någon form. Av dessa har 3 638 personer nybeviljats aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga (1 840 kvinnor och 1 798 män) och 3 672 personer (1 584 kvinnor och 2 088 män) på grund av förlängd skolgång. Från och med 2013 finns nya regler för vilande aktivitetsersättning. Syftet med vilande ersättning är att stimulera personer med aktivitetsersättning att pröva sin förmåga att arbeta eller studera utan att riskera rätten till ersättning. Den största förändringen är att vilande aktivitetsersättning nu kan beviljas för en period som är längre än den period som återstår enligt beslutet om aktivitetsersättning. En annan större förändring är att månadsbeloppet (motsvarande 25 procent av den ersättning som är vilande för arbete) kan betalas ut under hela vilandeperioden, det vill säga i 24 månader. En tredje förändring är att individen kan begära att vilandeförklaringen ska upphävas och få tillbaka sin aktivitetsersättning i tre månader efter vilandeperioden. Det gäller enbart i de fall där vilandeperioden har varit längre än beslutet om aktivitetsersättning, eller där den återstående tiden med aktivitetsersättning enligt ursprungsbeslutet efter vilandeperioden är kortare än tre kalendermånader. Ersättningen ska utbetalas utan att någon ny prövning av arbetsförmågan görs. 3 Försäkringskassans statistik.

Sida: 9 av 25 3. Myndigheternas uppdrag för personer med aktivitetsersättning och unga med funktionsnedsättning 3.1 Det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan År 2012 inledde Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett förstärkt samarbete som omfattar individer som behöver stöd av de båda myndigheterna. Det centrala i samarbetet är gemensamma tidiga och aktiva insatser utifrån individens behov. En viktig del är att öka individens delaktighet och förutsättningar att ta ansvar för sin egen rehabilitering. Unga med aktivitetsersättning är en av målgrupperna inom det förstärkta samarbetet. Det gemensamma stödet till individen i det förstärkta samarbetet börjar med metoden gemensam kartläggning. En gemensam kartläggning har som mål att genom planering ge individen tillgång till tidiga och aktiva insatser utifrån individuella förutsättningar och behov. Individen själv, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen medverkar alltid i den gemensamma kartläggningen. Myndigheterna arbetar för att även andra parter, exempelvis hälso- och sjukvård, kommun och arbetsgivare, ska medverka i större utsträckning. Syftet med att samla fler parter är att skapa en sammanhållen process för individen och säkerställa att rätt insatser ges i rätt tid från rätt aktör. I den gemensamma kartläggningen tas en individuell plan fram. Om individen har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering görs en planering om aktiva insatser (arbetsförberedande och/eller arbetslivsinriktade insatser) hos Arbetsförmedlingen. 4 Efter den gemensamma kartläggningen har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans med individen ett gemensamt ansvar för planering, uppföljning och avslut av insatser. Samarbetet ska främja individens delaktighet i planering och genomförande av insatser. Under 2013 genomfördes 2 026 gemensamma kartläggningar med personer som har aktivitetsersättning. 1 342 personer med aktivitetsersättning 4 Aktiva insatser vid gemensamt stöd mellan myndigheterna utgörs av arbetslivsinriktad rehabilitering och erbjuds individen i form av arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Insatserna ges inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program hos Arbetsförmedlingen.

Sida: 10 av 25 startade i aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen under året. 5 Unga med aktivitetsersättning utgjorde 9 procent av alla som deltog i gemensam kartläggning 2013 (totalt 21 609 personer) och 14 procent av alla som startade i aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen (totalt 9 766 personer). 6 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har beslutat om följande mål för det förstärkta samarbetet: efter avslutad arbetslivsinriktad rehabiliteringsinsats ska 40 procent vara i arbete eller utbildning. Målet mäts 90 dagar efter avslutad insats. 94 personer med aktivitetsersättning har avslutat en arbetslivsinriktad rehabiliteringsinsats 2013 och av dem gick 56 personer, motsvarande 60 procent, till arbete eller studier. 7 Många av de personer som går vidare till aktiva insatser efter gemensam kartläggning börjar med att delta i arbetsförberedande insatser. Arbetsförberedande insatser erbjuds till individer som inte är redo för arbetslivsinriktade insatser, och som har en instabil eller mycket låg aktivitetsnivå. De syftar till att förbereda och stärka individen inför deltagande i arbetslivsinriktade insatser. Detta innebär att en individ ofta deltar i gemensamma insatser under lång tid, vilket kan vara en förklaring till att antalet unga som startat i aktiva insatser efter den 1 februari 2012 och avslutat arbetslivsinriktade insatser under januari september 2013 är relativt lågt. Det gemensamma uppföljningssystemet SUS 8 har anpassats för att kunna följa det förstärkta samarbetet mellan myndigheterna. Anpassningen blev klar under våren och från och med den 3 juni 2013 registreras samtliga personer (som ger samtycke) som deltar i gemensam kartläggning och aktiva insatser. De registreringar som görs i SUS möjliggör att myndigheterna får en heltäckande bild av det stöd individerna får. Därmed får också myndigheterna en förbättrad möjlighet att leda, styra och rapportera om samarbetet. Ett antal standardrapporter har tagits fram för att på ett enkelt sätt presentera resultat och ledtider. Ytterligare rapportutveckling ska 5 Myndigheterna har förändrat sin redovisningsprincip. Deltagare i programmet arbetslivsintroduktion är exkluderade i denna återrapportering och redovisas separat i Arbetsförmedlingens återrapportering av programmet arbetslivsintroduktion. Se vidare Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 2014: Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete. Rehabiliteringsinsatser i samarbete. Årsrapportering enligt regleringsbreven för 2013. Dnr Af-2012/445712, FK 003013-2013. 2014-02-24. 6 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 2014: Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete. Rehabiliteringsinsatser i samarbete. Årsrapportering enligt regleringsbreven för 2013. Dnr Af-2012/445712, FK 003013-2013. 2014-02-24. 7 Avser deltagare i insatser som startat efter 1 februari 2012 och som lämnat samarbetet januari september 2013 efter arbetslivsinriktad insats. Status mäts 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats. 8 Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.

Sida: 11 av 25 genomföras under våren 2014. Utvecklingen ska inkludera en utveckling av rapporterna avseende unga med aktivitetsersättning. Kunskapen om hur olika insatser påverkar möjligheterna för unga vuxna med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden är begränsade. För att öka kunskapen har regeringen gett Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i uppdrag att gemensamt initiera projekt för att pröva arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser i enlighet med arbetsmetoden Supported Employment. 9 Målgruppen för insatserna är unga med aktivitetsersättning. Myndigheterna lämnade in en gemensam plan för uppdragets genomförande till regeringen den 1 november 2013 och projektet påbörjas år 2014. Åtgärder - I december 2013 tog Nationella samverkansgruppen (NSG) 10 fram underlag för regionala och lokala överenskommelser om det förstärkta samarbetet under 2014. Överenskommelserna ska undertecknas av ansvariga chefer på Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan. I den regionala överenskommelsen framgår att stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas inom ramen för samarbetet mellan de båda myndigheterna, samordningsförbunden och andra relevanta aktörer. I de lokala överenskommelserna ska de båda myndigheterna dokumentera vad de planerar att göra för att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning samt hur de planerar att utveckla samarbetet med andra aktörer, exempelvis vården, kommunen, samordningsförbund och ESF-projekt. 3.2 Försäkringskassans samordningsansvar Försäkringskassans samordningsuppdrag är reglerat i socialförsäkringsbalken. Samordningsuppdraget gäller både för arbete på individnivå och för arbete på strukturell nivå. På individnivå ska insatser från olika aktörer samordnas för att en individ så snart som möjligt ska få eller återfå arbetsförmåga. Försäkringskassan ska samordna de olika rehabiliteringsinsatserna. På strukturell nivå innebär samordningsuppdraget att skapa förutsättningar för en effektiv samverkan mellan olika aktörer. För att klara detta uppdrag är Försäkringskassan 9 Regeringsbeslut 2013-09-26. Uppdrag angående projektverksamhet och utvärdering av nya former av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. S2013/6630/SF. 10 NSG är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans forum för de samarbetsfrågor som de båda myndigheterna får i regleringsbrev eller i särskilda uppdrag.

Sida: 12 av 25 beroende av att andra aktörer i samhället tar sitt ansvar. Varje aktör är dessutom beroende av att var och en av de andra aktörerna tar sitt ansvar för att skapa ett bättre stöd för de enskilda individerna. Det är viktigt att Försäkringskassan tidigt identifierar individens behov av rehabilitering och/eller aktiverande insatser för att sedan kunna samordna de insatser som individen behöver. För att förbättra samordningen av insatser för individer som har aktivitetsersättning har Försäkringskassan under 2013 gjort flera större förändringar i stödet till handläggarna. Arbetet har pågått under en längre tid och stödet har under 2013 implementerats i verksamheten. Syftet med förändringarna är att ge ett bättre stöd till handläggarna i samband med utredning av rätten till aktivitetsersättning samt att skapa en mer aktiv och proaktiv handläggning under tiden som individen är beviljad aktivitetsersättning. En annan förbättring är införandet av Min Plan som innebär att individen numera bara behöver en plan hos Försäkringskassan under tiden som hon eller han får aktivitetsersättning. Min Plan ska även öka individens delaktighet och förståelse för vad som ska hända under tiden med ersättning. Ett av Försäkringskassans delmål inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 handlar om delaktighet i arbetsliv och samhälle. Fem av nio indikatorer som tagits fram inom detta delmål handlar om unga med aktivitetsersättning. Indikatorerna handlar om att över tid följa utvecklingen av delaktighet i arbetsliv och samhällsliv för personer som har aktivitetsersättning. 11 Som en del av Försäkringskassans strategiska utvecklingsarbete inom funktionshinderspolitiken har Försäkringskassan under hösten påbörjat en översyn av alla förmånsslag som riktar sig till individer med en funktionsnedsättning. Översynen ska pågå till 2015. Projektet En enklare vardag ska leda till att krånglet för individer med funktionsnedsättning som har kontakt med Försäkringskassan minskar och skapa en process som stödjer ett ökat deltagande i arbetslivet och det övriga samhällslivet för individer med funktionsnedsättning. Unga med aktivitetsersättning är en av målgrupperna i detta arbete. Försäkringskassan har från den 1 januari 2014 ändrat sin ledning av myndigheten utifrån livssituationer. Ledningen och styrningen av verksamheten kommer att utgå från sex livssituationer utifrån en 11 Försäkringskassan 2013: Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Dnr 042239-2012- FPA.

Sida: 13 av 25 segmentering av kundernas behov. Individer som har aktivitetsersättning finns i livssituationen Leva med funktionsnedsättning. Det innebär ett ökat fokus på arbetet med denna kundgrupp. Åtgärder - Under 2013 har stödet till Försäkringskassans handläggare förbättrats. Syftet med förbättringarna är att ge handläggarna förutsättningar att ge individer som är beviljade aktivitetsersättning ett bättre stöd. Det handlar om sex större förbättringar. 1. En ny vägledning som handlar om aktivitetsersättning har publicerats under hösten 2013. 12 En av de större förändringarna i vägledningen är nya kapitel om rehabilitering och samverkan. I avsnittet som handlar om samverkan finns nya skrivningar om Försäkringskassans samordningsansvar, som tar upp vilka aktörer Försäkringskassan samarbetar med. Det finns även information om Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för vissa unga med funktionsnedsättning, om insatser och daglig verksamhet enligt LSS samt om sysselsättning enligt SoL. En annan förändring handlar om Försäkringskassans utredning av aktivitetsersättningsärenden. De nyskrivna texterna syftar till att ge förstärkt stöd i utredning och bedömning av arbetsförmåga i aktivitetsersättningsärenden samt att beskriva rehabilitering och samordning utifrån vad som särskilt gäller för unga med aktivitetsersättning. 2. Från 1 januari 2014 handläggs aktivitetsersättning enligt en ny produktionsprocess. I processen beskrivs handläggningen från ansökan fram till att individen får sitt beslut, samordning av rehabilitering och aktiviteter under tid med aktivitetsersättning, och omräkning av ersättning under tid med aktivitetsersättning. I processen har Försäkringskassans samordningsuppdrag tydliggjorts och beskrivs utifrån målgruppens behov. Mötet med individen betonas, både före och efter beslut om rätten till ersättning. Handläggningen differentieras utifrån individens samordningsbehov. 3. Under 2013 har det tagits fram ett utvecklat stöd för att genomföra utredningssamtal med individer som har ansökt om aktivitetersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Ett centralt 12 Försäkringskassan 2013: Vägledning 2013:2 Aktivitetsersättning. En vägledning är ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. I vägledningarna redovisas och förklaras lagar och andra bestämmelser och de innehåller även en beskrivning av hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen.

Sida: 14 av 25 syfte med utredningssamtalet är att handläggaren ska utreda de faktauppgifter som behövs för att kunna bedöma rätten till aktivitetsersättning. Genom dialog med individen säkras individens delaktighet i samband med utredning av rätten till ersättning. Utredningssamtalet ska även ge Försäkringskassan en helhetsbild av individen. Uppgifter som kommer fram i utredningssamtalet kan vara sådana som är värdefulla inför en eventuell rehabilitering. 4. Under hösten har en ny plan, Min Plan eller Överenskommelse om uppföljning, tagits fram för dem som beviljats aktivitetsersättning. Syftet med den nya planen är bland annat att öka individens delaktighet under tiden med ersättning och tydliggöra för individen vem som ansvarar för åtgärder och aktiviteter, när och hur det ska ske och varför uppföljningen ska ske. 5. Försäkringskassans interna utbildningar inom aktivitetsersättning har reviderats under 2013. Den reviderade webb-utbildningen har ett ökat fokus på samordning av rehabiliteringsinsatser. Målet med den nya lärarledda utbildningen är att genom ett aktivt förhållningssätt tillsammas med individen identifiera behov av samordnade insatser samt planera och följa upp dessa. 6. Under hösten 2013 infördes förändringar i IT-stödet som ger förutsättningar för en differentierad handläggning under tid med aktivitetsersättning. Förändringarna ger också möjlighet att kunna följa resultatet av genomförda åtgärder under tiden med aktivitetsersättning. I februari 2014 kommer ytterligare förändringar i IT-stödet för aktivitetsersättning vilket möjliggör specificerade volymuppgifter om aktivitetsersättning samt mer detaljerade uppgifter om ärendena genom utökade möjligheter till klassificeringar. - Försäkringskassan deltar som arbetsgivare i det praktikantprogram inom statsförvaltningen som Arbetsförmedlingen startade i januari 2013 (se avsnitt 3.3). Försäkringskassan har tecknat en överenskommelse om att anordna 500 praktikplatser under åren 2013-2015. 3.3 Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning för att säkerställa och underlätta övergången från skola till arbetsliv. Myndigheten ska i detta arbete särskilt samverka med skolan. Arbetsförmedlingen ska även samverka med

Sida: 15 av 25 Försäkringskassan och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i syfte att öka möjligheterna till egen försörjning genom arbete för personer med funktionsnedsättning. 13 Uppdraget omfattar målgrupperna: Unga som fyllt 16 men inte 30 år, med en diagnostiserad funktionsnedsättning, som finns i skolan eller som skrivs in vid Arbetsförmedlingen i nära anslutning till skolslut. Unga under 30 år som har aktivitetsersättning eller finns inom daglig verksamhet och aktualiseras till Arbetsförmedlingen genom Försäkringskassan eller den dagliga verksamheten. Även arbetssökande som har aktivitetsersättning och som själva kontaktar Arbetsförmedlingen ingår. För att säkerställa uppdragets genomförande har varje arbetsförmedlingskontor tillgång till arbetsförmedlare med fördjupade kunskaper om arbetslivsinriktad rehabilitering som samverkar med skolan, Försäkringskassan, kommunens dagliga verksamhet med flera. På varje arbetsförmedlingskontor ska även finnas utsedda arbetsförmedlare som arbetar med att klargöra arbetsförutsättningar och matcha unga med funktionsnedsättning mot arbetsmarknaden. I övergången från skola till arbetsliv är SIUS 14 en prioriterad insats för unga med funktionsnedsättning. SIUS är ett individuellt utformat stöd som ges till den arbetssökande i processen att finna ett anpassat arbete. Stödet ges även under introduktionen på en arbetsplats samt under minst ett år efter anställningens start för att säkerställa att personen kan behålla sin anställning. Speciellt utbildade arbetsförmedlare, så kallade SIUSkonsulenter, ansvarar för insatsen. En SIUS-insats kan påbörjas innan eleven har avslutat gymnasieskolan om syftet är att hitta en praktikplats som kan leda till en anställning. År 2013 fick 4 177 unga under 30 år ett beslut om insats av SIUS, vilket är en ökning med 491 personer jämfört med år 2012. 15 Den 1 februari 2013 blev det genom en förordningsförändring möjligt att kombinera SIUS med utvecklingsanställning. 16 Mellan februari och december 2013 har 679 unga under 30 år med funktionsnedsättning haft ett beslut om utvecklingsanställning kombinerat med SIUS. Det motsvarar drygt 13 12 Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. 14 SIUS står för Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd och bygger på metoden Supported Employment. 15 Arbetsförmedlingen. 16 Utvecklingsanställning är ett anpassat arbete för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Under längst tolv månader ska den som anvisas en utvecklingsanställning ges möjlighet att utveckla sin arbetsförmåga genom arbete och i kombination med andra insatser.

Sida: 16 av 25 hälften av alla som har haft en utvecklingsanställning kombinerat med SIUS under perioden. 17 Vid alla ny- och återinskrivningar av ungdomar använder arbetsförmedlaren ett bedömningsstöd som är ett verktyg för att underlätta identifiering av de personer som behöver tidiga insatser. 18 De tidiga insatserna består i första hand av fördjupade förmedlingsinsatser i form av täta kontakter och besök. Utifrån en individuell bedömning kan även relevanta programinsatser bli aktuella. Eftersom faktorerna ålder och tidigare arbetslöshet väger tungt i bedömningsstödet används särskilda kriterier för ungdomar under 25 år som ett komplement till bedömningsstödet. I oktober 2013 fattade Arbetsförmedlingen beslut om att ändra kriterierna för när unga under 25 år ska få ta del av tidiga insatser. Därmed krävs idag att minst ett av följande kriterier är uppfyllt: Har ofullständiga gymnasiebetyg. Har/har haft kontakt med andra myndigheter i ärenden som bedöms påverka den unges förutsättningar att få arbete. Misstänkt ohälsa (psykisk, fysisk eller sociala omständigheter) som bedöms påverka den unges förutsättningar att få arbete. Tidigare krävdes att en person hade ofullständiga gymnasiebetyg samtidigt som minst ett av de andra två kriterierna var uppfyllda. Ett av skälen till förändringen är att ungdomar som har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan ska kunna ta del av programinsatser även utanför jobbgarantin för ungdomar och jobb- och utvecklingsgarantin, oavsett om det finns en dokumenterad och kodad funktionsnedsättning eller inte. Det kan exempelvis handla om misstanke om ohälsa eller annan problematik. Ett utvecklingsarbete pågår för att minska tiden från att en person blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning identifieras och registreras, med säkerställd kvalitet i arbetet. Detta är ett av Arbetsförmedlingens delmål inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Syftet är att individen så snabbt som möjligt ska få rätt insatser utifrån sina förutsättningar och behov. År 2013 har tiden från inskrivning till identifiering och registrering av funktionsnedsättning för unga under 30 år minskat något jämfört med år 2012 (från 214 till 208 dagar). 19 17 Arbetsförmedlingen. 18 Bedömningsstödet bygger på statistiska bakgrundsfakta och dess rekommendation utgör en del i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. Det är alltid arbetsförmedlarens samlade professionella arbetsmarknadspolitiska bedömning som gäller för fortsatt planering. 19 Se vidare Arbetsförmedlingens återrapport Myndighetens sektorsansvar för funktionshinderspolitiken. Dnr Af-2012/445712. 2014-01-31.

Sida: 17 av 25 Åtgärder - Arbetsförmedlingen har utökat antalet SIUS-konsulenter över hela landet med 121 personer år 2013. Vid slutet av året uppgick antalet SIUS-konsulenter därmed till 820. Ökningen innebär att fler unga med funktionsnedsättning kan få ett individuellt stöd via SIUS. - Kriterierna för när ungdomar ska få ta del av tidiga insatser ändrades i oktober 2013, bland annat för att säkerställa att unga med funktionsnedsättning vid behov får ta del av tidiga insatser. - I december 2012 uppdrog regeringen åt Arbetsförmedlingen att genomföra ett praktikantprogram inom statsförvaltningen för personer med funktionsnedsättning. 20 Praktikantprogrammet infördes den 1 januari 2013 och syftet är att deltagarna ska få erfarenhet av arbete inom statliga myndigheter, vilket kan förbättra deras möjligheter till ett framtida arbete. Praktik lämpar sig särskilt väl för unga, som ofta har begränsad arbetslivserfarenhet. Under år 2013 har 42 myndigheter tecknat överenskommelser om att anordna totalt 1 455 praktikplatser under åren 2013-2015. Arbetsförmedlingen har som arbetsgivare tecknat en överenskommelse om att anordna 500 praktikplatser under treårsperioden. År 2013 började 42 personer under 30 år med funktionsnedsättning en praktik på Arbetsförmedlingen. 4. Fortsatt stöd till personer med aktivitetsersättning genom samordningsförbund Samordningsförbund är en plattform för myndighetsöverskridande samverkan mellan kommun, landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Målgruppen för finansiell samordning (Finsam) är individer i arbetsför ålder som är i behov av samordnade insatser från flera av de samverkande parterna. 21 Samordningsförbund är en möjlighet att skapa flexibla, effektiva och lokalt anpassade samverkanslösningar som ett komplement till organisationernas 20 Utgångspunkten är att praktikantprogrammet ska bedrivas under minst tre år, från och med den 1 januari 2013. Genomförandet av programmet ska ske stegvis utifrån tillgången på lämpliga arbetssökande och praktikplatser. En praktikplats inom ramen för praktikantprogrammet omfattar i normalfallet en arbetspraktik på upp till sex månader. 21 Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Sida: 18 av 25 ordinarie verksamhet. Unga med aktivitetsersättning stämmer väl överens med lagstiftarens intentioner för den finansiella samordningen. Den verksamhet som samordningsförbunden finansierar vänder sig i stor utsträckning till unga deltagare i åldern 16-29 år. Unga med aktivitetsersättning har också blivit alltmer prioriterade inom samordningsförbundens verksamhet sedan år 2011 då Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fick uppdraget om förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning genom samordningsförbund i sina respektive regleringsbrev. Under 2013 har drygt 31 procent av de registrerade insatserna riktade till individer haft målgruppen unga i särskilt fokus. Insatserna vänder sig till unga med varierande form av problematik såsom funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, komplex och tung problematik eller behov av särskilda insatser på grund av arbetslöshet. Bland nya insatser som påbörjats under 2013 är 14 procent registrerade som insats för målgruppen unga. 22 Under 2013 har 56 procent av deltagarna i samordningsförbundens insatser varit unga vuxna upp till och med 29 år. Det motsvarar 9 816 personer. Av dessa hade en femtedel, 1 902 personer, aktivitetsersättning vid insatsens start. 23 Detta är en ökning jämfört med föregående år då 1 352 personer med aktivitetsersättning tog del av insatser via samordningsförbunden. Under 2013 har sex procent av unga med aktivitetsersättning deltagit i insatser genom samordningsförbunden, jämfört med fyra procent år 2012. Andelen unga av samtliga deltagare är lika stor som föregående år men andelen unga med aktivitetsersättning har alltså ökat. 24 Inom Nationella rådets arbetsgrupp pågår ett arbete med att undersöka hur stödet till unga med aktivitetsersättning kan stärkas ytterligare inom ramen för samordningsförbundens verksamhet. 25 22 Uppgifter från SUS, Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. 23 68 procent har haft aktivitetsersättning under mer än två år. 24 Försäkringskassans redovisning enligt regleringsbrev 2013: Uppföljning av finansiell samordning. Dnr 003017-2013. 2014-02-24. 25 Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, SKL samt Socialstyrelsen ingår i Nationella rådet för finansiell samordning. Syftet med rådet är att, i enlighet med regeringens intentioner, ge samverkan den legitimitet och förankring som är nödvändig. Nationella rådet har en arbetsgrupp till sitt förfogande som bereder ärenden till rådet och står för det operativa stödet till samordningsförbunden.

Sida: 19 av 25 5. Samverkan med andra relevanta aktörer Samhällets rehabiliteringsinsatser utformas inom ramen för olika huvudmäns ansvar, uppgifter och regelsystem. Hälso- och sjukvården ansvarar för de medicinska insatserna, kommunen för de sociala insatserna, arbetsgivaren för de arbetsplatsinriktade insatserna och gymnasieskolan ansvarar för att särskilt stöd aktualiseras när en elev riskerar att inte nå kunskapskraven eller har andra svårigheter i sin skolsituation. Arbetsförmedlingen ansvarar för de arbetsmarknadspolitiska insatserna och Försäkringskassan ansvarar för att samordna de olika rehabiliteringsinsatserna. Unga personer med funktionsnedsättning behöver ofta flera parallella insatser från olika aktörer. Under skoltiden kan exempelvis skolans studieoch yrkesvägledare eller elevhälsa vara viktiga parter. För många elever kan olika typer av hjälpmedel, exempelvis kognitiva hjälpmedel, underlätta skolgången. Hjälpmedelsinstitutet arbetar med utveckling av hjälpmedel och hjälpmedelsförsörjning, bland annat för att förbättra förutsättningarna för elever med kognitiv funktionsnedsättning att klara skolan. Efter skoltiden är exempelvis arbetsmarknadsenheter inom kommunen, kommunens dagliga verksamhet och hälso- och sjukvården viktiga aktörer. Då en rehabiliteringsprocess sällan är linjär krävs att aktörernas samarbete präglas av flexibilitet och långsiktighet och utgår från individens förutsättningar och behov. Erfarenheter från projektverksamhet för unga med aktivitetsersättning/ funktionsnedsättning visar att individens delaktighet och nära samverkan mellan relevanta aktörer är två framgångsfaktorer för att individerna ska närma sig arbetsmarknaden. Ett aktuellt projekt att dra lärdomar från är Hjälpmedelsinstitutets Vägar till arbete 26 som genomförts i ett antal gymnasieskolor. Projektet handlar om att öka kunskapen om elevernas behov av stöd, teknikens betydelse och samverkan för att finna vägar till arbete för elever med funktionsnedsättning. Vägar till arbete har goda erfarenheter av att flera yrkesgrupper arbetar tillsammans. Samverkan har 26 Vägar till arbete är ett treårigt projekt som genomförts i gymnasieskolor i Linköping och Kungälv. Projektet har drivits av Hjälpmedelsinstitutet i samarbete med Autism- och Aspergerförbundet, Dyslexiförbundet FMLS, Riksförbundet Attention, Riksförbundet för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning FUB, Riksförbundet för rörelsehindrade Barn och Ungdomar RBU och Synskadades Riksförbund SRF. Projektet har finansierats med stöd från Arvsfonden.

Sida: 20 av 25 utgått från varje individ, vilket har lett till att de samverkande parterna kunnat ta fram skräddarsydda lösningar för eleverna. 27 Många unga med funktionsnedsättning har svårt att fullfölja sin gymnasieutbildning, vilket i sin tur försvårar en etablering på arbetsmarknaden. Det är därför angeläget att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utvecklar samarbetet med skolan i syfte att elever med särskilda behov ska få kunskap om det stöd myndigheterna kan erbjuda under skoltiden och i anslutning till skolslut. Det bör eftersträvas att dessa elever i god tid inför skolslut har en planering för vad som är aktuellt i nästa steg. Det kan avse utbildning, arbete eller annan sysselsättning. Även efter skoltiden är kommunen en viktig samverkanspart i arbetet med att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden. Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska kommunen medverka till att erbjuda en meningsfull sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska även medverka till att målgruppen för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) får tillgång till arbete och studier. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan behöver förstärka samarbetet med den dagliga verksamheten och kommunernas arbetsmarknadsenheter, liksom med den kommunala vuxenutbildningen. Utöver ett bra samarbete mellan de offentliga aktörerna är det givetvis viktigt med goda arbetsgivarkontakter och att fler arbetsgivare ser kompetensen hos alla arbetssökande för att fler unga med funktionsnedsättning ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Under år 2013 har myndigheterna fört diskussioner om samarbetet kring unga med aktivitetsersättning/funktionsnedsättning med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Skolverket och Hjälpmedelsinstitutet. Syftet har varit att öka kunskapen om varandras uppdrag, ansvar och arbete kring målgruppen liksom att finna gemensamma lösningar på befintliga hinder för samarbete under och efter skoltiden. Diskussionerna har skapat en grund för ett fortsatt samarbete mellan de olika aktörerna. Det har i diskussionerna funnits en samsyn om behovet av att utveckla samarbetet kring unga med aktivitetsersättning/funktionsnedsättning, både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och ur ett individperspektiv. Inlåsningseffekter både i aktivitetsersättning och i daglig verksamhet har identifierats som ett särskilt kritiskt område i arbetet med att underlätta för unga med funktionsnedsättning att inträda på arbetsmarknaden. En av orsakerna är att det finns en rädsla för att förlora ersättning och annat stöd om man prövar sin förmåga i exempelvis en praktik eller en anställning. Rädslan kan även finnas hos myndigheterna som inte vill riskera att 27 Hjälpmedelsinstitutet 2013: Vägar till arbete hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd.

Sida: 21 av 25 individen hamnar i en försämrad ekonomisk situation. Majoriteten av dem som avslutar en period med aktivitetsersättning gör detta vid 29 års ålder (61 procent 2009). 28 Som myndigheterna tidigare påpekat innebär de ekonomiska incitamentsstrukturerna idag att unga personer med funktionsnedsättning kortsiktigt gagnas ekonomisk av att beviljas aktivitetsersättning men i det längre perspektivet finns det en påtaglig risk för inlåsning i sjukförsäkringssystemet och låg inkomst för resten av livet. 29 Aktörerna behöver genom ett närmare samarbete och i dialog med individen bli bättre på att hitta möjligheter och lösningar som för individen närmare arbetsmarknaden, för att motverka de inlåsningseffekter som aktivitetsersättning och andra stöd annars kan ge. Myndigheterna är positiva till de ändringar i regelverket för vilande aktivitetsersättning som trädde i kraft 2013, som syftar till att stimulera fler personer med aktivitetsersättning att pröva sin förmåga att arbeta eller studera. I syfte att öka kunskapen om våra uppdrag, ansvarsområden och vilket stöd unga med funktionsnedsättning/aktivitetsersättning kan få har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under hösten och vintern deltagit i konferenser som SKL, Skolverket respektive Hjälpmedelsinstitutet hållit runt om i landet. Myndigheterna har därigenom nått ut med information om vilket stöd vi kan erbjuda till uppskattningsvis 1 200 personer inom bland annat kommuner, regionförbund och skolor. Konferensernas målgrupper har varit studie- och yrkesvägledare, gymnasiechefer, politiker, tjänstemän och antagningspersonal. Det pågår många lokala projekt riktade till unga med funktionsnedsättning där en välfungerande samverkan skapas mellan olika aktörer. 30 Försäkringskassan är för närvarande projektägare av sex ESF-projekt. 31 Flera av dessa har unga och unga med aktivitetsersättning som målgrupp. Syftet med de projekt som riktar sig till målgruppen är att göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att komma ut i arbete eller studier. I två av projekten ingår även att utveckla samarbetet med andra aktörer. 32 Ett av 28 Försäkringskassan 2012: Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Dnr 06961-2011. 29 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 2013: Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning. Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012. Dnr: Af 2011/414101, FK 005526-2012. 2013-02-22. 30 Projektverksamheten finansieras ofta av samordningsförbund, ESF och/eller Allmänna arvsfonden. 31 Med Aktivitetsersättning Mot Arbete (AMA), Aktivering och Mobilisering mot Arbete (AMiA), Ungas Mobilisering Inför Arbetslivet (UMiA), Utveckla samspel och gemensam metodik (Dirigo 1), Utveckla metoder och samarbetsformer (Dirigo 2) och Kompetensutveckling i samspel (Concensio). 32 AMA och UMiA.

Sida: 22 av 25 projekten har som ett av sina syften att öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar. 33 Arbetsförmedlingen är för närvarande projektägare av tolv ESF-projekt. I flera av dessa ingår unga och unga med funktionsnedsättning som målgrupp. Två av projekten riktar sig särskilt till unga med olika typer av funktionsnedsättning. 34 Både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är dessutom medfinansiär i omkring 200 ESFprojekt där många av projekten också riktar sig till gruppen unga med aktivitetsersättning/funktionsnedsättning. Åtgärder - Under året har myndigheterna haft konstruktiva diskussioner om samarbetet kring unga med funktionsnedsättning med SKL, Skolverket och Hjälpmedelsinstitutet i syfte att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning/funktionsnedsättning. Arbetet kommer att fortsätta under 2014 i syfte att ge en bra grund för det regionala och lokala samarbetet. - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har deltagit på nationella gymnasiekonferenser som SKL anordnat under hösten 2013. 35 Syftet har varit att informera om myndigheternas uppdrag och ansvar kring unga med funktionsnedsättning och det stöd vi kan erbjuda, både som enskilda myndigheter och tillsammans. - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har deltagit i Skolverkets uppdrag som handlar om att ta fram en fortbildningsinsats för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan. 36 Under hösten har sju konferenser hållits för studie- och yrkesvägledare inom gymnasieutbildningen. Även andra professioner har deltagit i konferenserna, exempelvis rektorer och specialpedagoger. Konferenserna har fokuserat på hur man löser de etableringssvårigheter som unga med funktionsnedsättning möter på arbetsmarknaden samt på det stöd från olika myndigheter som ungdomarna kan få. - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan deltar i Hjälpmedelsinstitutets konferenser Varenda unge ska klara skolan. 33 Concensio. 34 Ung kraft och Unga på väg till arbete. 35 Konferenserna vänder sig till förtroendevalda, utbildnings- och gymnasiechefer, skolledare, ekonomer och planerare, handläggare av mottagande- och antagningsfrågor samt andra berörda och intresserade. (SKL 2013. www.skl.se/vi_arbetar_med/skola_och_forskola/kurser-ochkonferenser-skola.) 36 Uppdrag i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans regleringsbrev för budgetåret 2013.

Sida: 23 av 25 Konferenserna handlar om vägen ut i arbetslivet för elever med funktionsnedsättning. 37 6. Särskilt högriskskydd Syftet med särskilt högriskskydd är att stimulera och motivera en potentiell arbetsgivare att anställa en person med risk för stor sjukfrånvaro. För att underlätta inträde på arbetsmarknaden för personer som har haft aktivitetsersättning finns ett undantag inom särskilt högriskskydd. Undantaget innebär att när en person ansöker om särskilt högriskskydd inom ett år efter att denne haft aktivitetsersättning så görs ingen prognos angående framtida sjukperioder. Detta innebär ett enklare ansökningsförfarande. Undantaget avser beslut om längre sjukperioder, där arbetsgivaren alltså blir ersatt för de sjuklönekostnader som uppstår. Personen har dock kvar sina karensdagar. Det finns dock problem med utformningen av sjuklönelagen som medför att många människor som är i behov av särskilt högriskskydd inte kan beviljas förmånen. Det gäller till exempel personer utan arbete och personer som av olika anledningar saknar en sjukpenningrundande inkomst (SGI). Försäkringskassan kommer därför att lämna in förslag på ändringar i sjuklönelagen. Förutom att öka kunskapen om särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning är det viktigt att även öka kunskapen om andra förmåner som kan vara ett stöd för individen på vägen mot studier och/eller arbete. De förmåner som kan vara aktuella är förebyggande sjukpenning, vilande sjuk- och aktivitetsersättning, arbetshjälpmedel och steglös avräkning för de som är beviljade sjukersättning. Under perioden 1 januari 3 december 2013 är det sammanlagt 30 individer som har beviljats särskilt högriskskydd utan framtida prognos enligt de regler som gäller för personer som haft aktivitetsersättning. Det är ett lägre antal än föregående år. Åtgärder - I maj 2013 fick regionala samverkanssamordnare på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan information om särskilt högriskskydd på en temadag om unga med funktionsnedsättning. 37 Konferenserna äger rum hösten 2013 och vintern 2014 och riktar sig till personer som arbetar med och ansvarar för skolfrågor och unga vuxnas väg ut i arbetslivet (HI 2013. www.hi.se/utbildningar/konferenser/varenda-unge-ska-klara-skolan/. 2013-12-11.)

Sida: 24 av 25 - Försäkringskassan har lämnat förslag på en författningsändring i sjuklönelagen. 38 Förslaget innebär att en arbetslös person ska kunna bli beviljad särskilt högriskskydd enligt sjuklönelagen. Försäkringskassan föreslår även att SGI-kravet slopas för särskilt högriskskydd. Detta skulle innebära att fler skulle kunna bli beviljade förmånen, och det skulle göra att många människor blir mer attraktiva på arbetsmarknaden genom att de kan bli beviljade särskilt högriskskydd innan de har ett arbete. De har då ett beslut om särskilt högriskskydd att visa upp för sin potentiella arbetsgivare. - I den nya handläggningsprocessen för aktivitetsersättning har informationen om särskilt högriskskydd tydliggjorts. I processbeskrivningen står det nu att handläggarna ska informera om möjligheten att ansöka om särskilt högriskskydd när individens arbetsförmåga förbättras. - Dialogmaterial om bland annat särskilt högriskskydd som innehåller grundkunskap och exempel på när förmånen passar att användas har tagits fram. Syftet är att öka kunskapen om särskilt högriskskydd hos handläggare på Försäkringskassan. - Information om särskilt högriskskydd har spridits till regionalt samverkansansvariga på Försäkringskassan. - Arbetsförmedlingen informerade om särskilt högriskskydd i tidningen Platsjournalen i november 2013. - I Arbetsförmedlingens interntidning På Jobbet fanns det information om särskilt högriskskydd i december 2013. - Försäkringskassan har på central nivå informerat arbetsgivarparterna Svenskt Näringsliv, Företagarna, SKL samt Arbetsgivarverket om särskilt högriskskydd och ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare. - Kundcenter för Partner på Försäkringskassan har en så kallad utringande verksamhet där de ringer upp arbetsgivare och informerar om bland annat särkskilt högriskskydd. 38 Försäkringskassan januari 2014: Fler förslag för minskat krångel januari 2014. Dnr FK048025-2013.

Sida: 25 av 25 7. Avslutande kommentarer Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans arbete för att underlätta inträde eller återgång till arbetsmarknaden för unga med aktivitetsersättning har under 2013 fokuserat på att utveckla samarbetet med andra aktörer. Detta är ett långsiktigt arbete som kommer att fortsätta under 2014. Utöver de aktörer som myndigheterna haft samarbetsmöten med 2013 är det angeläget att utveckla samarbetet med hälso- och sjukvården, vilket myndigheterna avser att göra under 2014. Hälso- och sjukvården är en mycket viktig samarbetspart för att kunna ge rätt stöd till individen i samband med inträde eller återgång i arbete. Samarbetet med andra aktörer behöver även fortsätta att utvecklas på regional och lokal nivå. De nya underlagen till regionala och lokala överenskommelser om det förstärkta samarbetet, som betonar vikten av samarbete med andra aktörer, är ett led i detta arbete. Vidare ger KURprojektet möjligheter till att stärka den regionala och lokala samverkan och öka kunskapen om rehabilitering för personer som har psykisk ohälsa. 39 Satsningen vänder sig till medarbetare hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och landsting och alla parter måste finnas med i planering och genomförande av insatserna. En del av KUR-projektet handlar om att parterna tillsammans ska ta fram en samarbetsplan och aktiviteterna ska ta sikte på hur aktörerna tillsammas kan öka möjligheterna för sysselsättning, arbete och studier för målgruppen. En del i arbetet kan även handla om att öka kunskapen om varandras uppdrag, ansvar och roller. Myndigheterna är positiva till att satsningen har förlängts. Vidare behöver Försäkringskassan fortsätta att utveckla metoderna för att identifiera de unga med aktivitetsersättning som behöver stöd från flera myndigheter och andra aktörer för att närma sig arbetsmarknaden. I det fortsatta arbetet är en målsättning att fler individer ska få möjlighet och våga pröva sin förmåga att komma ut i arbetslivet. Det krävs både uthållighet och intensitet i arbetet för att fler unga ska ges förutsättningar att komma ut i arbete. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan behöver bli bättre på att tillsammans med individen och andra aktörer se vilka möjligheter som finns och uppmuntra till att pröva och utveckla arbetsförmågan. 39 Kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning, KUR-projektet, är ett regeringsuppdrag. Det första KUR-projektet pågick mellan 2010-2012 och nya medel har avsatts för 2014-2015.