Korsningsavel för bättre ekonomi

Relevanta dokument
Avelsstrategier för ökad lönsamhet

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Värdet av köttrassemin i mjölkbesättningar. Freddy Fikse Växa Sverige

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Nyttjande av korsningar i mjölkproduktionen

Genomisk selektion -erfarenheter från mjölkkor -möjligheter för köttraser. Besöksdagen på Gunnarp Hans Stålhammar

Översyn av avelsmålet Avelsmål 2017

Lars-Inge Gunnarsson. Ränneslöv/Skottorps Säteri. Nordisk Avlsværdivurdering

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Har storleken betydelse?

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy Alkutuotanto 1

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet

Nyheter NAV, gemensam Svensk-Finsk-Dansk, rutinavelsvärdering 14 augusti 2012

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

{ NR 04 DECEMBER 2015 } Gunnarstorp 13 år, vår äldsta tjur i produktion. Läs mer sid. 15

VÄLJ RÄTT AVELSTJUR. Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!?

Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015

Ger korsningsavel bättre mjölkkor?

{ nr 03 SEPTEMBEr 2012 } AVELSSTRATEGI MED X-VIK OCH KÖTT. Sidan 4. SEPTEMBEr 2012 avelsnytt

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Mjölkraskorsningar i avelsvärderingen av tillväxt hos svenska köttrastjurar

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Nyheter - NAV gemensam Svensk Finsk Dansk rutinavelsvärdering 3 november 2014

Mjölkproducenters uppfattning om nya avelsverktyg

Slutrapport från SLF projektet: Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap

RASGALLERI NÖTKREATUR. Tunga köttraser. Mjölkraser. Charolais Limousin Simmental Lätta köttraser. Blonde dàquitaine Hereford Angus

Hur bra förutsäger kvigors avelsvärden framtida prestationer som kor?

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Förutsättningar för korsningsavel av mjölkkor i Finland. Madelene Lindqvist

Se pengarna i din friska besättning

NYHETER Nr 01 april 2013

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Nationell och internationell avelsvärdering av raserna Charolais och Limousin i fem Europeiska länder

Optimal användning av köttrassemin i svenska mjölkkobesättningar

Avelsarbete för bättre ledhälsa

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU

Tillväxt eller avveckling Kan vi själva påverka?

Avel i ekologiska besättningar

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Statistik från Danmark Källa: Dansk Kodkvaeg

Nyheter - NAV gemensam Svensk Finsk Dansk rutinavelsva rdering 1 november 2016

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Lönsam och efterfrågad kalv för nötköttsproduktion. ett mervärde för mjölk- och nötköttsproducenten

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

Sida 2 av

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

{ NR 01 FEBRUARI 2014 } FÖLJ DIN PLAN OCH KOM DIT DU VILL Sidan 6. FEBRUAR 2013 avlsnyt

Tre MSc studenter har genomfört sina examensarbeten inom projektet och ytterligare en har rekryterats.

{ NR 02 MAJ 2013 } VIKINGGENETICS OCH HAMRA GÅRD I NÄRA SAMARBETE. Sidan 9. FEBRUAR 2013 avlsnyt

Avelsvärden för svenska korsningsfår

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Klövhälsoläget Och vad gör Växa för att förbättra klövhälsan? Frida Åkerström, veterinär Växa Sverige

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det?

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion?

Ekonomisk analys av andvändningen av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion på besättningsnivå

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Könssorterad sperma för ökad lönsamhet i mjölkproduktion

annales academiæ regiæ scientiarum upsaliensis kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Internationella rapporten 2010

Förbättrad nötköttsproduktion genom korsningar mellan mjölkkor och köttrastjurar

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern.

PRODUKTIONS- UPPFÖLJNING ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Genetisk trend i NTM, Holsteinkor

Börja med köttrasavel - viktigt att veta

Policy Brief Nummer 2013:5

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Efter att vi har varit på studieresa i Danmark och fått tagit. del av deras mycket överskådliga besättningsredovisning,

Genomisk avelsvärdering instruktion för beställning

Stöd till minskad mjölkproduktion

Effekt mineralfoder, konventionell produktion

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING

Mycket. grovfoder. Bete. Lite. grovfoder. Mycket grovfoder. Klövproblem. Stallkramp - högt Kalium i grovfoder. Lågt koppar (jord, vatten, foder)

{ NR 03 SEPTEMBER 2015 } Från nybörjare till fullfjädrade mjölkproducenter på 5 år. Läs mer sid. 4

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

Frågor och svar om den kommande avelsvärderingen

OMSORG OM MÅNGA DJUR Högt ställda krav på djuromsorgen i ekologisk produktion hur går det ihop med många djur och anställda som ska sköta dem?

Möjligheterna att anpassa individuella kalvningsintervall baserade på skattad uthållighet av mjölkproduktionen

NR 03. september 2014

Transkript:

Korsningsavel för bättre ekonomi JULIE BRASTRUP CLASEN, DOKTORAND I N ST I T U T I O N E N FÖR H U S DJ U RS G E N E T I K, S LU Kontakt: julie.clasen@slu.se

Bakgrund MSc Animal Science (Husdjursagronom) 2016 från Köpenhamns Universitet Thesis om genetiska parametre för hållbarhet hos korsningsmjölkkor 2016-2017 Forskningsassistent på Aarhus Universitet + konsulent på SEGES ( det danska Växa ) Jobbade mest med korsningsavel 2017-2021: Doktorand på SLU: - Korsningsavel på mjölkkor: Nya avelsverktyg för hållbart mjölk- och köttproduktion - Handledare: - Lotta Rydhmer (SLU) - Erling Strandberg (SLU) - Freddy Fikse (Växa Sverige) - Morten Kargo (Aarhus Universitet och SEGES) - Søren Østergaard (Aarhus Universitet och SimHerd A/S)

Korsning på mjölkkor Mest utbredda avelsstrategi i vissa länder t ex New Zealand där hälften av mjölkkorna är korsningar Inte så populärt i nordiska länder (ännu ) men det har ökat lite de senaste åren Sverige ca 7% af mjölkkorna Danmark ca 12% af mjölkkorna och 20% i ekologiska besättninger Finland -?

Vilka fördelar har korsning på mjölkkor? Heterosis samspelat mellan olika genotyper bevisad positiv effekt på Mjölkproduktion Fruksamhet Hälsoegenskaper Hållbarhet = mer robusta kor = mer ekonomiska kor Heterosis Genomsnitt föräldraraser Troligtvis ochså positiv effekt på: Fodereffektivitet Värmestress Utnyttjande av grovfoder A B A x B

SimHerd Simuleringsverktyg för estimering av ekonomisk inverkan av alternativa management-strategier Mycket använd av lantbrukere, rådgivare, veterinärer, forskare och studenter i Danmark Erbjuds också genom Växa Sverige Kan också simulere avelsstrategi med könsorterad sperma och köttrassemin Men inget genetiska effekter = inget avelsframsteg Inga rasskilnader eller korsningseffekter

SimHerd Crossbred Ny modul till SimHerd Tar hand om: Rasskilnader Korsningseffekter (heterosis) Korsningsstrategier (terminal/enkeltkorsning, två eller tre-ras rotationskorsning, återkorsning) Finns bara för forskning Men kommer troligtvis att kommersialiseras (först i Danmark)

Ekonomi i korsningsavel Fråga: Hur ändras ekonomin i en svensk ekologisk besättning om man korsar SRB och Holstein i olika korsningssystem?

Scenarier Nuläget Korsningsstrategi SRB SRB + HF x SRB (enkeltkorsning) eller SRB x HF (rotation) Holstein (HF) HF + SRB x HF (enkeltkorsning)

Data och material Rasskilnader och besättningsparametre basert på kodatabasen i Sverige Genomsnit av kor som har kalvat mellem 2011 och 2016 i ekologiska besättning Heterosis parametre basert på stort litteraturstudie av SRB x Holstein korsninger i Sverige (Jönsson, 2015) Priser och kostnader basert på Bidragskalkyler för eko Arla s mjölkpriser (2017) Veterinärkostnader vurdert av NAV* Slaktnoteringar från HKScan Agri (2017) *NAV = Nordisk avelsvärdering

Avelsstrategi Alla scenarier måste ge cirka 3 rekryteringskvigor i överskott för att visa effekten av bara korsningsstrategin Kalibrering med köttsemin SRB HF Rotation Köttsemin (% av kor) 40 15 40 Bättre reproduktion mer köttsemin kan användas

Avelstrategi terminal korsning Alla (och endast) kvigor semineras med könssorterad sperma SRB 60% SRB semin HF 75% HF semin 40% HF semin 25% SRB semin HF x SRB (enkeltkorsning) SRB x HF (enkeltkorsning) 100% köttsemin 100% köttsemin

Produktionsresultat (HF) HF Terminal Rotation % korsningskor 0 31 100 305-d kg EKM/ko 9.148 9.178 9.033 Insemineringar/ko 1.90 1.92 1.86 Kalvningsintervall (dagar) 415 409 401 Sjukdomsbeh. /ko/år 0.42 0,40 0,40 Rekryteringskvigor/år 90 88 73 Rekryterings% 38,2 36,4 30,3 Köttkorsningskalvar (% av alla slaktkalvar) 17% 53% 43%

Produktionsresultat (SRB) SRB Terminal Rotation % korsningskor 0 42 100 305-d kg EKM/ko 8.433 8.701 8.969 Insemineringar/ko 1,76 1,77 1,78 Kalvningsintervall (dagar) 405 405 409 Sjukdomsbeh. /ko/år 0,37 0,37 0,38 Rekryteringskvigor/år 74 71 71 Rekryterings% 29,3 29,0 30,2 Köttkorsningskalvar (% av alla slaktkalvar) 43% 62% 42%

Ekonomiskt resultat Täckningsbidrag Exklusiva lönkostnader, kapitalkostnader och byggkostnader Kostnad för färre rekryteringskvigor ingår ej Renras Terminal Rotation SRB +4% (+934 kr) +6% (+1.631 kr) HF +2% (+519 kr) +2% (+592 kr)

Konklusion Korsning mellan SRB och Holstein har en positiv ekonomisk effekt Utan extra finansiell investering

Framtida forskning Avelsframsteg och ekonomisk effekt av Korsning Könssorterat sperma Köttsemin Genomisk selektion Genomiska avelsvärde På korsningsdjur På renrasiga tjurars formåga för korsningsavel

Diskussion Om ni inte håller på med korsning Vad skulle få er att börja korsa? Vad håller er ifrån att korsa? Om ni redan har börjat med korsning Värför korsar ni? Övriga frågor