Årsrapport över Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2009

Årsrapport över Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2009 29.1.2010

2

Innehåll 1 Allmänt... 5 2 Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år 2009... 5 2.1 Aktörer inom virtualiseringen vid Åbo Akademi... 5 2.2 Lednings- och arbetsgruppernas aktiviteter år 2009... 6 2.2.1 Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren 2009-2010... 6 2.2.2 Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo... 6 2.2.3 Ledningsgrupp för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa... 6 2.2.3.1 Förslag till utvecklande av nätbaserade undervisning vid Åbo Akademi i Vasa 2010-2014... 7 2.2.4 Delegationen för Lärocenter och IT... 7 2.2.5 De undervisande enheternas referensgrupper för virtualiseringen... 7 2.2.5.1 Idéer för att främja nätstödd undervisning vid den egna enheten... 7 2.2.6 Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin... 8 2.3 Nationella och internationella nätverk... 8 2.3.1 Finlands virtuella universitet... 8 2.3.2 Akademins kontaktpersoner för nationella samarbetsnätverk inom virtualiseringsverksamheten... 8 2.3.3 Lokala samarbetsnätverk mellan högskolorna... 9 2.3.4 Deltagande i disciplinsspecifika nätverk inom Finlands virtuella universitet... 9 2.3.5 Internationella nätverk... 9 3 Uppföljning av strategin för nätstödd undervisning år 2007-2010... 9 4. Nätundervisning vid Akademin... 10 4.1 Nätundervisning inom ordinarie undervisningen... 10 4.2 Nätundervisning vid Åbo Akademis öppna universitet... 10 4.3 Produktion av nätkurser... 12 4.4 Avvecklingen av Blackboard... 13 5 Enheternas rapportering av virtualiseringsverksamheten år 2009... 13 5.1 Humanistiska fakultetens virtualiseringsverksamhet år 2009... 14 5.1.2 Aktiviteter för att stöda nätstödd undervisning... 14 5.1.2 Målsättningar för virtualisering år 2010... 15 5.1.3 Ämnenas kommentarer... 15 5.2 Matematisk-naturvetenskapliga fakultetens virtualiseringsverksamhet år 2009... 16 5.2.1 Aktiviteter som berör nätstödd undervisning år 2009... 16 5.2.2 Målsättningar för virtualisering för år 2010... 17 5.3 Ekonomisk-statsvetenskapliga fakultetens virtualiseringsverksamhet år 2009... 18 5.3.1 Bedömning av fakultetens målsättningar för virtualisering för år 2009... 18 5.3.2 Aktiviteter som berör nätstödd undervisning år 2009... 18 5.3.3 Målsättningar för virtualisering för år 2010... 20 5.4 Tekniska fakultetens virtualiseringsverksamhet år 2009... 21 5.4.1 Bedömning av fakultetens målsättningar för virtualisering för år 2009... 21 5.4.2 Aktiviteter som berör nätstödd undervisning år 2009... 21 5.4.3 Målsättningar för virtualisering för år 2010... 21 5.5 Teologiska fakultetens virtualiseringsverksamhet år 2009... 21 5.5.1 Aktiviteter som berör nätstödd undervisning år 2009... 21 5.5.2 Målsättningar för virtualisering för år 2010... 22 5.6 Pedagogiska fakultetens virtualiseringsverksamhet år 2009... 23 5.6.1 Aktiviteter som berör nätstödd undervisning år 2009... 23 5.6.2 Målsättningar för virtualisering år 2010... 23 5.6.3 Övriga kommentarer... 24 3

5.7 Samhälls- och vårdvetenskapliga virtualiseringsverksamhet år 2009... 24 5.7.1 Aktiviteter som berör nätstödd undervisning år 2009... 24 5.7.2 Målsättningar för virtualisering för år 2010... 25 5.8 Språkcentrets virtualiseringsverksamhet år 2009... 25 5.8.1 Bedömning av språkcentrets målsättningar för virtualisering för år 2009... 25 5.8.2 Aktiviteter som berör nätstödd undervisning år 2009... 25 5.8.3 Målsättningar för virtualisering för år 2010... 25 5.9 Centrets för livslångt lärande/åboenhetens virtualiseringsverksamhet år 2009... 26 5.9.1 Bedömning av enhetens målsättningar för virtualisering för år 2009... 26 5.9.2 Aktiviteter som berör nätstödd undervisning år 2009... 27 5.9.3 Målsättningar för virtualisering för åren 2010-2011... 27 5.9.4 Övriga kommentarer... 28 6 Lärcenterverksamheten vid Åbo Akademi år 2009... 29 7 Rapportering... 29 7.1 Rapportering av Akademins virtualiseringsverksamhet... 29 7.2 Akademins nätundervisning i media... 29 8 BILAGOR... 29 Bilaga 1: Förslag till utvecklande av nätbaserade undervisning vid Åbo Akademi i Vasa 2010-2014... 29 Bilaga 2: Uppföljning av strategin för nätstödd undervisning vid Åbo Akademin åren 2007-2010.... 29 BILAGA 3 Underlaget för fakulteternas rapportering av virtualiseringsverksamheten 2009... 30. 4

Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2009 Rapporten och bilagor är tillgängliga på http://www.abo.fi/personal/vuarkiv. 1 Allmänt Rapporten har sammanställts av lärcenterchef Tove Forslund. Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen har behandlat rapporten på sitt möte den 28.1.2010. Lärcenterverksamheten rapporteras i särskilda rapporter från Lärcentret i Åbo resp. Lärocenter Tritonia. Ledningsgruppen beslöt att inte sammanställa statistisk information över nätkursverksamheten år 2009. Orsaken till detta är dels att det idag börjar vara svårt att dra gränsen mellan nätstödd och icke-nätstödd undervisning, eftersom en stor del av kurserna de facto har någon form av nätstöd. Statistik över nätundervisning fås inte heller fram via t.ex. STURE eller MinPlan, utan bör tas fram för hand, vilket kräver för mycket resurser i relation till nyttan. ÅA:s öppna universitet har dock, liksom tidigare, dokumenterat statistik även för år 2009: Totalt erbjöds ca 65 nätkurser/ca 400 sp inom ÅA:s öppna universitet. Inom producerades år 2009 totalt ca 6 800 sp av ca 1 700 deltagare. Ökningen totalt producerade sp jämfört med 2008 är märkbar (23 %). 2 Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år 2009 2.1 Aktörer inom virtualiseringen vid Åbo Akademi Följande utgör för beslutsfattande och genomförande de viktigaste aktörerna inom virtualiseringsverksamheten: - ledande tjänsteman: byråchefen för studieärenden - ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi - ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Vasa - ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo - Tritonias direktion och delegationen för Tritonias Lärocenter - konsortiets lärocentersamarbetsgrupp i Vasa - referensgrupperna/-personerna vid fakulteterna, språkcentret och centret för livslångt lärande (åboenheten) - lärcenterchefen, lärcentrets studierådgivare, lärocenterpedagogen vid Lärocenter Tritonia - personal vid stödenheterna (Datacentralen, Centret för livslångt lärande, Åbo Akademis bibliotek och Vetenskapsbiblioteket Tritonia) - ledande studiekoordinatorn, studiecheferna och fakulteternas studierådgivare - lärarna och planerarna som utvecklar nätstödda kurser. Verksamheten leddes av en för Åbo och Vasa gemensam ledningsgrupp med representanter för de undervisande enheterna och studenterna. Dessutom finns det en ledningsgrupp för Lärcentret i Åbo och en för virtualiseringsverksamheten i Vasa. Lärcentret i Åbo och Lärocenter Tritonia ansvarar för att verkställa besluten och genomföra de konkreta aktiviteterna som krävs för att stöda personalen i att utveckla undervisningen och studerande i att utveckla sina allmänna färdigheter. 5

2.2 Lednings- och arbetsgruppernas aktiviteter år 2009 2.2.1 Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren 2009-2010 Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi bestod 2009 av följande medlemmar, efter att de flesta enheter under året också utsett suppleanter: Brita Wårvik/HF (suppleant: Ruth Illman), Gun Hedström/MNF (suppleant: Peter Mattjus), Monica Nyholm/ESF, Frank Pettersson/TkF (suppleant: Anna Sundberg), Birgitta Sarelin/TF (suppleant: Mikael Lindfelt ), Solbritt Arnolds-Granlund/PF, Helena Hurme/SVF, Katarina Drugg/FC Åbo, Torbjörn Sandén/FC Vasa (suppleant: Carina Österåker), Tom Björkfors/CSK (suppleant: Malin Johansson) samt Frida Lindholm och Linn Mårtens/Studentkåren (ersattes vid årets slut av Markus Lundqvist, suppleant: Mats Biström, och Esbjörn Hägerstedt, suppleant: Beata Björkwall). Som ordförande fungerade prorektor Ulrika Wolf-Knuts och som sekreterare Tove Forslund/Lärcentret i Åbo och Maria Byholm/Lärocenter Tritonia. Ledningsgruppen sammanträdde fem gånger år 2009 (29.1, 13.2, 27.5 och 8.10 samt e-möte 3-10.9.2009). Ledningsgruppen har ett forum i Moodle, där diskussioner kan föras vid behov och där alla möteshandlingar distribueras och arkiveras. Ledningsgruppens behandlade under år 2009 följande: rapporteringen av virtualiserings- och lärcenterverksamheten 2008, uppföljning av Akademins strategi för nätstödd undervisning, fördelning av medel för nätkursproduktion (främst för överföring av kurser från Blackboard till Moodle), avvecklingen av Blackboard, ansökan till Stiftelsen vid Åbo Akademi om medel för produktion av nätkurser år 2010, ledningsgruppens och referensgruppernas uppgifter, förberedelse för auditeringen samt fakulteternas rapportering av virtualiseringsverksamhet år 2009. Ledningsgruppen hölls även informerad om sådant som berör virtualiseringsverksamheten överlag, t.ex. e-tentprojektet och plagiathantering. 2.2.2 Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo Ledningsgruppen är utsedd av förste prorektor för tiden 1.1.2009-31.12.2010. Ledningsgruppen har som uppgift att utveckla lärcentrets verksamhet, dvs. dels stödet för utveckling av undervisning, dels stödet för studenternas rådgivning. Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo bestod år 2009 av följande medlemmar: Brita Wårvik/HF, Gun Hedström/MNF, Eerika Saaristo/ESF, Stig-Göran Lindqvist/DC, Eva Costiander-Huldén/ÅAB, Tina Engblom/FC, Monica Nerdrum/Fakultetsförvaltningen samt Sabina Eerola/Studentkåren (avgick i slutet av året). Som ordförande fungerade prorektor Ulrika Wolf-Knuts, som sekreterare Tove Forslund/Lärcentret och som sakkunnig Johanna Hedenborg/Lärcentret. Ledningsgruppen sammanträdde 5 gånger år 2009 (29.1, 16.3, 25.5 och 7.10, samt e-möte 28.8-2.9.2009). Ledningsgruppen har även haft ett forum i Moodle, där alla möteshandlingar har distribuerats och arkiverats. Ledningsgruppens behandlade bl.a. följande: årsrapporten över lärcenterverksamheten 2008 och projektkartan för 2009, utrymmena i Asa, system för e-tent, utveckling av undervisningen och Alcuinprojektet, lärcenterverksamheten inför auditeringen, enhetsvis verksamhet som berör utveckling av undervisningen och personalens kompetens, finansiering av produktionen av lärobjekt samt budget och verksamhet för år 2010. Dessutom hölls ledningsgruppen informerad om verksamheten vid Lärcentret. 2.2.3 Ledningsgrupp för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamhet i Vasa bestod av följande medlemmar: Ordförande Sol-Britt Arnolds-Granlund/PF, viceordförande Helena Hurme/SVF, sekreterare Maria Byholm/LC, Juha Hartvik/PF, Hasse Eriksson/MC, Stefan Levander/DC, Carina Österåker/FC och Christoffer Hällfors/Studerande. 6

Ledningsgruppen sammanträdde nio gånger år 2009 (26.1, 12.2, 23.3, 29.4, 1.6, 7.9, 5.10, 12.10 och 2.11.2009). Ledningsgruppen har även ett forum i Moodle, där diskussioner kan föras vid behov och där alla möteshandlingar distribueras och arkiveras. Ledningsgruppen behandlade bl.a. ett förslag till fortsatt strategiarbete, Tritonias lärocenters utrymmes planering då Yrkeshögskolorna skall integreras i biblioteket, fördelning av virtualiseringsmedel, teknikanskaffningar och frågor kring intern information och utbildning inom området IKT för personalen vid ÅA i Vasa. 2.2.3.1 Förslag till utvecklande av nätbaserade undervisning vid Åbo Akademi i Vasa 2010-2014 Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Vasa inlämnade i september till Prorektor i Vasa ett förslag till hur utvecklingen av nätbaserad undervisning kunder genomöras vid ÅA i Vasa. Se bilaga 1 (direktlänk: http://web.abo.fi/lc/vu/utveckling_natundervisning_vasa_plan2010-2014.pdf). 2.2.4 Delegationen för Lärocenter och IT Delegationens medlemmar är ordförande Stefan Levander/ÅA, Matti Taanonen/ VU, Ulf Pensar/SHH och studerande Reko Tammi /Högskolekonsortiet, VU. Representanter för samarbetspartners är Roger Andersson/SYH och Kenneth Norrgård/VAMK. Sari Tarvonen/Tritonia fungerade som sekreterare t.o.m. 1.8.2009 då Katri Rintamäki/Tritonia valdes till ny sekreterare och Peter Ahlroos/Tritonia till sakkunnig. Gruppens uppgift har varit att koordinera IT-tekniska lösningar mellan de tre universiteten och de två yrkeshögskolorna i Vasa. Gruppen har sammanträtt tre gånger under år 2009. 2.2.5 De undervisande enheternas referensgrupper för virtualiseringen Referenspersonernas och referensgruppernas sammansättning samt uppgifter framgår här: http://www.abo.fi/personal/referensgrupper. Referensgruppernas uppgifter kompletterades under året så att de även kan fungera som kontaktpersoner för utveckling av undervisningen överlag, inte endast för nätstödd undervisning. 15.5.2009 ordnades ett referensgruppsseminarium för alla referensgrupper via videokonferens Åbo-Vasa. På seminariet diskuterades konkreta åtgärder som har eller skall vidtas för att befrämja utvecklingen av nätstödd undervisning samt hur fakultetsledningen/ämnesansvariga kan engageras i verksamheten. Olika möjligheter för att göra nätföreläsningar presenterades. Referensgruppsmedlemmar har även informerat uppmuntrat ämnena att ansöka om medel för produktion av nätkurser samt ombetts sprida information om projektet e-tent. Dessutom hade referensgrupperna i uppdrag att rapportera fakultetens/språkcentrets nätstödda undervisning år 2009 (se kap. 5). 2.2.5.1 Idéer för att främja nätstödd undervisning vid den egna enheten Våren 2009 kom referensgrupperna (på referensgruppsseminariet och via enkät i e-lomake) samt ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen fram till följande förslag på hur nätstödd undervisning kan uppmuntras vid enheterna: Äldre/fastanställda personalen uppmuntrar nya lärare och doktorander att delta i Universitetspedagogik-kursen, vilken konstaterats uppmuntra till nätkursproduktion. Ämnet kan göra beslut (t.ex. att i princip alla kurser bör ha info i Moodle). Varje ämne har en referensperson/kontaktperson för den nätstödda undervisningen. Kartläggning av behov och färdigheter (enkät, intervjuer), inkl. information om vilka åtgärder som vidtagits på basis av kartläggningen. Nätundervisning diskuteras på personalmöten. Kurser där nätstöd behövs identifieras och görs nätstödda. Systematiserad uppsökande verksamhet av stödpersoner. Virtualiseringsfrågor kunde ingå i amanuensernas arbetsbild. 7

Någon vid ämnet kunde utbildas till 'expert' med uppgift att handleda kollegerna. Skulle ingå i personens arbetsbeskrivning/1600 h. Det kunde finnas mentorer/"personal trainers" för nätstödd undervisning. Personalen delar med sig åt sina kolleger av egna erfarenheter och det som de lärt sig på konferenser, seminarier o. dyl. (informellt, eller mer systematiskt såsom FC-Café och LearningBench på Hanken). Intresserade individer tar i bruk nätstöd i kurser. Åtgärder vidtas för att förbättra utrustningen (i föreläsningssalar, för läraren). Åtgärder vidtas för att allokera tidsresurser för att utveckla kurser och för att delta i kompetensutveckling. Referenspersonerna diskuterar temat med ämnesansvariga. Som personalutbildning bör även ordnas grundläggande introduktionskurser för nybörjare, dvs. kurser som uttryckligen är riktade till nybörjare. Argument att föra fram som stöder utvecklingen av nätstödd undervisning är att studenterna framfört önskemål om det. 2.2.6 Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin Gruppen har under år 2009 sammanträtt till tre möten (10.2, 16.6 och 20.8.2009), via Adobe ConnectPro. Gruppens ordförande är Stefan Levander (DC i Vasa) och sammankallare och sekreterare Tove Forslund (LC). Övriga medlemmar är Peter Ahlroos (Lärocenter Tritonia), Sol-Britt Arnolds-Granlund (Pedagogik, PF), Maria Byholm (Tritonia), Linda Grandell (datavetenskap, TkF), Dan Holm (DC i Åbo), Kenneth Sjölund (LC) och Maria Sundström (FC i Åbo, LC). Bl.a. följande ärenden har diskuterats i VUG år 2009: - bloggprogramvara, - utvärdering av Adobe ConnectPro, - användningen av Ning och wiki i undervisningen, - webbserver för video (phpmotion), - live streaming av föreläsningar. 2.3 Nationella och internationella nätverk 2.3.1 Finlands virtuella universitet På Finlands virtuella universitets delegationsmöte 17.9.2009 beslöts att FVU:s konsortium upplöses 31.12.2010. Alla universitet har sagt upp sitt medlemskap i konsortiet. FVU:s service-enhet (SVYPA) fortsätter som fristående institution vid TKK tills dess. JOO-systemet ska fortleva och före 31.10.2010 ska SVYPA försöka hitta en lösning på hur övriga tjänster, tillgängliga via FVU-portalen, skall underhållas i fortsättningen. 2.3.2 Akademins kontaktpersoner för nationella samarbetsnätverk inom virtualiseringsverksamheten ÅA:s representant i Finlands virtuella universitets delegation var Tove Forslund (suppleant Maria Byholm), utsedda för tiden 1.1.2007-31.12.2009. Johan Nikula, Tove Forslund och Maria Byholm fungerade som Finlands virtuella universitets kontaktpersoner vid ÅA. Kontaktpersonernas uppgift är bl.a. att fungera som kontaktlänk mellan FVU och berörda personer/enheter vid det egna universitetet. Hösten 2005 tillsattes fem intressegrupper inom FVU, vilka har som uppgift att koordinera den nationella virtualiseringsverksamheten som stöder genomförandet av de fem strategiska målen i FVU:s strategi för åren 2005-2010. Akademin är representerad av Harriet Kurtén i grupp ett 1 ( Utveckling av flexibla studier och elektronisk ärendehantering till stöd för dessa ), Eva Costiander-Huldén i grupp 2 ( Främjande av samanvändning av nätundervisning och undervisningsmaterial ), Tove Forslund i grupp 3 ( Omfattande ibruktagande av gemensamt producerade utbildningstjänster och stödtjänster inom IKT ) och Maria Byholm 8

i grupp 4 ( Integrering av den virtuella universitetsverksamheten i det europeiska området för högre utbildning samt annat internationellt samarbete ). Eva Costiander-Huldén är ÅA:s kontaktperson för de finländska universitetsbibliotekens nätverk om informationskompetens. 2.3.3 Lokala samarbetsnätverk mellan högskolorna I Vasa sker det lokala samarbetet inom ramen för Lärocenter Tritonia, där förutom de tre vasahögskolorna även de båda yrkeshögskolorna deltar. Årligen anordnas ett gemensamt seminarium och utbildningar för den undervisande personalen vid de fem enheterna. Opetuksen kehittäminen ja tuki vid Turun yliopisto, studierådgivaren vid Turun kauppakorkeakoulu och Lärcentret har fortsatt samarbeta kring bl.a. personalutbildning. Universiteten och yrkeshögskolorna i Åbo har också samarbetat kring nätkursutveckling inom ramen för ett nätverk kallat erappu. erappu arrangerade bl.a. gemensamma personalutbildning på våren och den årligen återkommande konferensen Verkkoja kokemassa i oktober 2009. 2.3.4 Deltagande i disciplinsspecifika nätverk inom Finlands virtuella universitet Akademin har varit en mer eller mindre aktiv part i olika nationella disciplinsspecifika nätverk inom ramen för Finlands virtuella universitet. År 2009 ombad flera av nätverken universiteten att se över sitt medlemskap i nätverken i många fall införs en årsavgift för deltagandet fr.o.m. 2010. Enligt rektorsbeslut från 5.8.2009 ges central finansiering från ÅA för deltagande i Hilma/Universitetsnätverket för kvinnoforskning, Psykonet och UniPid. HF fortsätter att vara med i Nätverket för turismforskning i Finland. Litteraturvetenskapen är med i Det virtuella universitetet för litteraturvetenskap och ämnet historia i Nordiskt virtuellt nätverk för historia. Vårdvetenskapen deltar i Terveysnet.fi. Landsbygdsforskarna ingår i RuralStudies-nätverket. 2.3.5 Internationella nätverk I Coimbra-nätverkets elearning Task Force är Tove Forslund Akademins representant. Projektet Nordic Knowledge on the Web (NKW) är ett samarbetsprojekt mellan högskolorna i Vasa, Umeå och Bodö. Målsättningen är att skapa, marknadsföra och driva ett webbaserat center innehållande föreläsningar, disputationer, animationer, debatter och praktiska tillämpningar samt därtill hörande pedagogiskt kringmaterial. Maria Byholm är projektmedarbetare i NKW-projektet. Se http://www.nordicknowledge.net/. 3 Uppföljning av strategin för nätstödd undervisning år 2007-2010 Åbo Akademi har haft en strategi för virtualisering av undervisningen sedan 2001. Den första godkändes 23.1.2001 och den andra 12.2.2004. Akademins styrelse godkände Strategin för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007-2010 i oktober 2007. Under 2007 uppgjordes nya strategier för nätstödd undervisning/virtualisering också för fakulteterna och språkcentret. Teologiska fakultetens virtualiseringsstrategi färdigställdes 2009. År 2007 uppgjordes även en plan för verkställandet av Akademins strategi för nästödd undervisning. Ledningsgruppen följer årligen upp hur planen har framskridit. Uppföljningen per 31.12.2009 finns i bilaga 2. Ang. de undervisande enheternas målsättningar för nätstödd undervisning för år 2009 konstaterade HF, MNF och PF att deras målsättningar hade uppfyllts, medan TF och SVF inte hade gjort specifika målsättningar för år 2009. TkF, CSK och CLL kommenterade målsättningarna mer ingående, se kap. 5. 9

4. Nätundervisning vid Akademin 4.1 Nätundervisning inom ordinarie undervisningen Från de undervisande enheternas rapportering av sin verksamhet kan man plocka fram bl.a. följande: - Vid HF är flera ämnen med i nationella nätverk inom ramen för Finlands virtuella universitet. Ämnet engelska har fattat ett gemensamt beslut att använda Moodle och stöda varandra i användningen. Vid MNF gjorde alla ämnen, för andra året i rad, ämnesvisa målsättningar för virtualisering, medan HF har gjort målsättningar på några olika nivåer så att alla ämnen i någon uträckning ska kunna utveckla sitt nätstöd. Ämnena väljer den nivå som lämpar sig bäst utgående från det nätstöd som ämnena redan använder sig av i sin undervisning. - Vid MNF betonas lärarsamarbete för att stöda utvecklingen av nätstödd undervisningen. Vid flera ämnen uppmuntrar man särskilt ny personal att delta i pedagogisk fortbildning och att använda Moodle i undervisningen. Vid MNF har användningen av Moodle ökat markant under år 2009. Smartboard har tagits i bruk för seminarier vid fysikalisk kemi och för produktion av videomaterial i matematik. För att involvera studenterna i utvecklingen av undervisningen ordnas diskussionsforum två gånger per år (vid cellbiologin). - Vid ESF används alla de olika tekniker som erbjuds vid ÅA och också sociala medier. Moodle används mycket allmänt. Vid ESF har det också satsats rätt mycket på att stöda utvecklingen av studenternas allmänkompetenser (bl.a. genom att göra material och hålla föreläsningar om ämnesspecifik studieteknik och genom att integrera IT-kurser i ämnenas grundkurser). - Vid TkF har bl.a. Skype använts för online-föreläsningar för studerande vid Umeå universitet. - Vid TF har Skype och Facebook testats i undervisningen. - Vid PF används Moodles wiki flitigt. Även Smartboard har använts, liksom sociala medier, exempelvis Ning, You Tube och Blogger. Inom projektet Nordic Knowledge on the Web har föreläsningar av fakultetens lärare upptagits på video och finns på webben för nordiska lärare och studerande. - Vid SVF har antalet webbkameror kopplade till undervisningspersonalens datorer ökat, likaså utnyttjandet av kamerorna. Utvecklingen har skett av egen tyngd an efter att goda exempel på användningen av t.ex. Connect Pro presenterats och diskuterats mellan kolleger. Kurser har även hållits via gruppvideokonferens för studeranden i Åbo och Vasa. - Vid CSK har användningen av språkstudion ökat markant under år 2009. CSK konstaterar att attityden till nätstödd undervisning är positiv både bland lärare och studeranden. - Vid CLL testas många olika tekniker för olika syften (både i kursplaneringen, för genomförandet av kurser och i administrationen). Speciellt inom erbjuds många kurser helt på distans. Fr.o.m. 2009 erbjuds kandidatstudier på nätet inom tre ämnesområden, det samhällsvetenskapliga, humanistiska och det teologiska. 4.2 Nätundervisning vid Åbo Akademis öppna universitet Nätkurser erbjöds nu för tionde året inom det öppna universitetet. Här finns lista över alla nätkurser som erbjudits inom öppna universitetet sedan ht 2000: http://www.abo.fi/public/natarkiv. Totalt erbjöds ca 65 nätkurser/ca 400 sp inom ÅA:s öppna universitet år 2009. I många fall var distansstudier möjliga, medan i vissa kurser ingick obligatoriska närstudier och nätet användes för interaktion. Utbudet var en aning större än år 2008. 10

Inom det öppna universitetet producerades år 2009 totalt ca 6 800 sp (2008: 5 500 sp) av ca 1 700 deltagare (2008: 1 500). Ökningen totalt producerade sp är märkbar (23 %) jämfört med 2008. Arrangerade/Erbjudna nätkurser inom 2005-2009 Sv är omräknade till sp (*1.8) för 2005-2006) 2009 2008 2007 2006 2005 totalt Åbo Vasa totalt Åbo Vasa totalt Åbo Vasa totalt Åbo Vasa totalt Åbo Vasa Deltagare 1717 1717 0 1501 1476 25 1625 1486 139 1734 1578 156 1+H2326 1225 101 Avlagda sp 6757 6757 0 5463 5388 75 7075 6594 481 7123 6718 405 4693 4459 234 Antal kurser som ordnats 61 61 0 53 51 2 58 53 5 56 49 7 62 55 7 Antal sp som ordnats 374 374 0 294 287 7 396 374 22 333 325 40 388 361 37 Antal kurser som erbjudits 67 66 1 61 59 2 63 58 5 61 53 8 70 61 9 Antal sp som erbjudits 411 401 10 359 352 7 424 402 22 397 347 50 463 409 53 Tabell 1: Arrangerade/erbjudna nätkurser inom åren 2005-2009 För första gången erbjöds nu också nätkurser inom TkF:s KT-avdelning (kursen är inte ännu avslutad, så inga sp har producerats 2009). En ökning kan noteras vid HF, TkF:s IT-avdeldning, liksom inom kurser som ingår i ESF:s pol.mag.- utbildning. En liten minskning har däremot skett inom ESF:s ekon.mag-utbildning. Det som kan noteras är att inga nätkurser arrangerats vid PF och SVF. Antal deltagare och antal producerade sp per fakultet inom åren 2005-2009 2009 2008 2007 Antal deltagare Antal Antal deltagare Antal Antal -Antal producerad e sp inom producerade deltagare sp inom producera de sp inom Antal deltagare Antal producera de sp inom 2005 Antal deltagare producerad Antal e sp inom ** HF 374 1383 340 986 194 873 159 1 423 289 1 253 MNF 77 177 72 101 122 560 79 72 270 781 ESF/ekon 197 1035 308 1870 265 1165 312 1 400 106 371 ESF/pol 661 2922 485 1776 556 2954 581 2 175 346 1 596 TkF/IT-avd. 178 465 139 110 200 517 194 859 TkF/KT (KTF) 15 0 0 0 0 0 0 0 0 0 TF 171 675 107 400 124 500 189 616 144 314 CSK/Åbo 44 100 25 145 25 25 64 173 70 143 Åbo totalt 1717 6757 1476 5388 1486 6594 1 578 6 718 1 225 4 458 PF 0 0 25 75 109 341 80 0 70 194 SVF 0 0 0 0 30 140 76 405 31 40 CSK/Vasa 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Vasa totalt 0 0 25 75 139 481 156 405 101 234 ÅA TOTALT 1 717 6 757 1 501 5 463 1 625 7 075 1 734 7 123 1 326 4 692 Om ämnena: Nationalekonomin har räknats inom ESF/ekon. Fr.o.m. 2006 har ämnena informationsbehandling från MNF och informationssystem från ESF flyttat över till TkF (som t.o.m. 2005 hette KTF). Statistikkurser arrangerade våren 2008 har räknats till ESF. Miljökunskap räknas inom MNF, skärgårdskunskap och interkulturell kommunikation inom HF. Om siffrorna: Antalet producerade sp räknas på det år då kursen avslutats/sp producerats. Antalet deltagare räknas för det år då kursen börjat. 2006 Tabell 2: Antal deltagare och producerade sp per fakultet inom åren 2005-2009 Inom erbjuds överlägset mest nätundervisning inom ramen för ESF:s kurser: ca 50 % av deltagarna har avlagt ESF-kurser och ca 60 % av totalt producerade sp har avlagts i ESF-ämnen (se tabell 2 och diagram 3 och 4). 11

Diagram 1: Andel -deltagare per fakultet år 2009 TkF/KT-avd. 1 % TkF/IT-avd 10 % TF 10 % ESF/pol 39 % CSK 3 % PF 0 % SVF 0 % HF 22 % MNF 4 % ESF/ekon 11 % HF MNF ESF/ekon ESF/pol TkF/IT-avd TkF/KT-avd. TF CSK PF SVF Diagram 1: Antal deltagare per fakultet inom år 2009 Diagram 2: Andel producerade sp per fakultet inom år 2009 TkF/KT-avd. 0 % TkF/IT-avd 7 % TF 10 % CSK 1 % PF 0 % SVF 0 % HF 20 % MNF 3 % ESF/ekon 15 % HF MNF ESF/ekon ESF/pol TkF/IT-avd TkF/KT-avd. TF CSK PF SVF ESF/pol 44 % Diagram 2: Antal producerade sp per fakultet inom år 2009 4.3 Produktion av nätkurser Stiftelsen för Åbo Akademi beviljade 30.000 för kvalitetsförbättring av nätkurser inkl. överföring av kurser från Blackboard till Moodle. Medlen lediganslogs att sökas 22.1.2009 med deadline 10.2. Ledningsgruppen beslöt på sitt möte 29.1.2009 att medlen skulle fördelas mellan enheterna i Åbo och i Vasa enligt modellen 70%/30%. 12

Från enheterna i Åbo inkom ansökningar för 42 kurser och från enheterna i Vasa för 10 kurser + en helhet på 25 sp och en helhet på 85 sp. Medlen för projekten i Åbo fördelades av ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid ÅA på dess möte 13.2.2009 enligt följande (totalt 21 000 ): HF-/FINSKA: Läskurs i finsk skönlitteratur 4 sp HF-/FOLKLORISTIK: Att upptäcka och förstå vardagen 5 sp HF-/SKÄRGÅRDSKUNSKAP: Samhälle och näringar 10 sp HF-/ SKÄRGÅRDSKUNSKAP: Skärgårdsnatur 10 sp HF-/SKÄRGÅRDSKUNSKAP: Natur och människa - en introduktion till skärgårdskunskap 5 sp HF-/SVENSKA: Språkvård 5 sp HF/LITTERATURVETENSKAP: Litteraturhistorisk kurs 15 sp ESF/FÖRETAGETS ORGANISATION & LEDNING: Human Resource Management 5 sp ESF/INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING: International Business: a European Perspective 10 sp ESF/KVINNOVETENSKAP: Feministiska klassiker 10 sp ESF/KVINNOVETENSKAP: Kvinnor, kropp & hälsa 5 sp ESF/ KVINNOVETENSKAP: Introduktion till kvinnovetenskap 10 sp ESF-/OFFENTLIG FÖRVALTNING: Finlands offentliga förvaltning 10 sp ESF-/OFFENTLIG FÖRVALTNING: Organisationsteori 1 5 sp ESF-/OFFENTLIG FÖRVALTNING: Budgetering och redovisning 10 sp ESF-/RÄTTSVETENSKAP: EG-rätt 10 sp ESF/SOCIOLOGI: Introkursen till sociologin (Grk i sociologi) 5 sp ESF/SOCIOLOGI: Människan i samhället(samhälle och kultur i Bb) 10 sp ESF/SOCIOLOGI: Samhällets struktur och institutioner (Samhälle och kultur i Bb) 5 sp ESF/SOCIOLOGI: Grupparbete (Samhälle och kultur i Bb) 5 sp Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Vasa behandlade ansökningarna från enheterna i Vasa på sitt möte 12.2.2009 och fördelade medel (totalt 9.000 ) åt följande projekt: PF/SLÖJDPEDAGOGIK: Teknisk slöjd/textilslöjd, lärarens ämne och ämneshelheter 4 sp PF/SLÖJDPEDAGOGIK: Forskarutbildning PF/ALLMÄN PEDAGOGIK: Magistersutbildning (Åland) 85 sp PF/MATEMATIKENS, NATURVETENSKAPERNAS OCH IDROTTENS DIDAKTIK: Kemi och fysik 4 sp PF/VUXENPEDAGOGIK: Vuxenutbildning, dess former och organisationer 5 sp PF/MEDIEPEDAGOGIK 25 sp SVF/VÅRDVETENSKAP: Grundkurs i interkulturell caring 10 sp Ledningsgruppen för Lärcentret beviljade hösten 2009 projektmedel för produktion av s.k. lärobjekt vid Akademins enheter i Åbo. Syftet med miniprojekten var att uppmuntra lärare och kursplanerare att i sina kurser ta i bruk sådan teknik som inte tidigare utnyttjats för den specifika kursen. Följande projekt beviljades finansiering: MNF/Matematik, kurserna Matriser (grundstudier) och Analys I (ämnesstudier): Brita Jung och Christer Glader. Inspelning med Smartboard ESF, kurserna Ekonomisk matematik (Allmänna studier) och Matematik för nationalekonomi (Nationalekonomi): Margrét Halldórsdóttir. Audioinspelning med Adobe Captivate. ESF/Nationalekonomi,, kursen Grk i nationalekonomi (grundstudier): Ralf Eriksson, planering Carina Gräsbeck. Audioinspelning till PowerPoint i Adobe Presenter. TkF/Oorganisk kemi, ordinarie undervisning +, kursen Allmän kemi (grundstudier): Johan Werkelin, planering Johanna Fredenberg. Audioinspelning till PowerPoint i Adobe Presenter. 4.4 Avvecklingen av Blackboard Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten ansökte 2008 om medel från Stiftelsen för Åbo Akademi medel för editering och kvalitetsförbättring av de kurser som överförs från Blackboard till Moodle. Medel beviljades och alla kurser överfördes från Blackboard. Blackboard avvecklades i juni 2009. 5 Enheternas rapportering av virtualiseringsverksamheten år 2009 Enheternas rapportering baseras på ett underlag som ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen slog fast på sitt möte i oktober, se bilaga 3. Enheternas svar lämnades in via e-lomake. 13

HF, MNF och PF konstaterade att deras målsättningar för virtualisering hade uppfyllts, medan TF och SVF inte hade gjort specifika målsättningar för år 2009. TkF, CSK och CLL kommenterade målsättningarna mer ingående, se nedan i detta kapitel. 5.1 Humanistiska fakultetens virtualiseringsverksamhet år 2009 Kontaktperson: Inka Lehtinen (/Brita Wårvik). 5.1.2 Aktiviteter för att stöda nätstödd undervisning a) Vilka åtgärder har vidtagits för att främja nätstödd undervisning vid enheten år 2009? Lärarna uppmuntras att på eget initiativ delta i olika utbildningar. Många av fakultetens kurser har plattform i Moodle som används som stöd tillsammans med traditionell undervisning. Även andra program, t.ex. Adobe ConnectPro, används. Samarbetet med har också fortsatt. Ett ämne har tagit i bruk ett elektroniskt kursutvärderingssystem. Många kurser har också kurshemsidor med material och relevanta länkar och några av HF:s ämnen är intresserade av att delta i försök med e-tent. b) Vilka aktiviteter har gjorts vad gäller infrastrukturen för att förbättra möjligheterna till nätstödd undervisning och nätstödda studier? Ett ämne har skaffat nya studentdatorer. c) Har för enhetens kurser nya tekniker och programvara tagits i bruk? Har utnyttjandet av någon teknik eller programvara ökat inom undervisning och studier vid enheten? Programvarorna som har tagits i bruk: E-lomake, statistiska programvarorna R och SPSS, Adobe ConnectPro, Adobe Presenter och Adobe Captivate. Många ämnen har också utvidgad sin användning av Moodle. Några ämnen har installerat nyare programvaruversioner, t.ex. Microsoft Office 2007 på sina datorer. Några ämnen har deltagit i pilotprojektet med Urkund och några ska delta i projektet med e-tent. d) Har utbudet nätstödda kurser ökat inom vissa ämnen, i så fall inom vilka ämnen och vilken typ av nätstödda kurser gäller det? Användning av Moodle har ökat både i antalet kurser och i mängden material (engelska, religionsvetenskap, litteraturvetenskap, fanska). Lärarna i olika ämnen använder också mycket internet-baserad material i sin undervisning (engelska, ryska). e) Vad har gjorts vid enheten år 2009 för att stöda personalens fortbildning vad gäller nätundervisning? Vid ämnet filosofi har en lärare ansökt medel för att sätta sig in i programmet ConnectPro och skapa ett mötesrum. Vid konstvetenskap och folkloristik har personal deltagit i Moodle-utbildning. Ämnet engelska har fattat ett gemensamt beslut att utnyttja Moodle, och de får stöd genom delade erfarenheter. Personalen har möjlighet att delta i fortbildningen inom tjänsten men det finns inga krav på deltagande. Vid många ämnen är det upp till lärarna att söka sig till fortbildning vid behov. f) Vad har gjorts vid enheten år 2009 för att utveckla studerandenas allmänna kompetenser? Lärarna vid flera ämnen har gett instruktioner för hur man använder Moodle och kursernas webbsidor. Vid ämnet engelska används datoriserade korpora och programvara i flera kurser och avhandlingsarbete; då ingår instruktion i handledningen. Ämnet franska har infört krav på presentation med stöd av PowerPoint somliga kurser Vid HF ingår IT-färdigheter 1 sp i kursen "HF:s studieorientering". I kursen "Vetenskap: Teori och praktik" för kandidatskribenter uppmuntrades deltagarna delta i skräddarsydda korta kurser inom Kand- och graduklubben. h) Har nätundervisning/nätstudier utnyttjats år 2009 i samarbetsprojekt där enheten är involverad? Vilka samarbetsprojekt är det fråga om? Psykologistuderande har möjlighet att delta på nätstödda kurser som anordnas inom det nationella universitetsnätverket Psykonet. Många ämnen har också samarbete med. Ämnet litteraturvetenskap är 14

samarbetspart i det virtuella universitetet och inom dess ram erbjuds studenterna möjlighet att delta i nätkurser. Yrsa Neumann från filosofin är chefredaktör för den svenskspråkiga delen av filosofia.fi-portalen och ämnet utvecklar det svenskspråkiga innehållet i portalen. i) Andra aktiviteter relaterade till nätstödd undervisning? Ämnet religionsvetenskap rapporterade följande: allmän diskussion förs i samband med årlig verksamhetsoch kursplanering. 5.1.2 Målsättningar för virtualisering år 2010 Humanistiska fakulteten har utarbetat målsättningar för nätstödd undervisning både på ämnesnivå och på fakultetsnivå, d.v.s. de enskilda ämnena ansvarar för att nätstödet utvecklas i undervisningen och på fakultetsnivån planeras och utförs åtgärder som ska stöda ämnena i detta arbete. Pga. pågående reform har inte nya målsättningar fastställts. Eftersom ämnena i dagens läge använder sig av nätstöd i undervisningen i väldigt olika grad förefaller det ändamålsenligt att göra upp målsättningar på några olika nivåer så att alla ämnen i någon uträckning ska kunna utveckla sitt nätstöd. Behoven att använda nätstöd inom undervisningen varierar också mellan de olika ämnena, vilket ligger som grund för att varje ämne själv bedömer sitt behov och utvecklar sitt nätstöd enligt det. De olika nivåerna utgör en bas för ämnenas utveckling av nätstöd inom undervisningen, men tanken är inte att alla ämnen ska använda sig av nätstöd på alla tre nivåer, utan ämnena väljer den nivå som lämpar sig bäst utgående från det nätstöd som ämnena redan använder sig av i sin undervisning. Nivå 1: kursmaterial tillgängligt över nätet o skapa kurshemsidor på webben (t.ex. med hjälp av ÅA:s webbverktyg) o utveckla ämnenas webbsidor så att de bättre uppfyller behoven med tanke på tillgängligt material o skapa områden på servrar där material finns och göra dessa tillgängliga för studenterna. Nivå 2: kursmaterial och kommunikation i en lärplattform (ex. Moodle) o skapa kurshemsidor i Moodle o inlämning av uppgifter via Moodle. Nivå 3: Traditionell nätkurs utan eller med mycket lite närundervisning o Utveckling av nätkurs. Övriga målsättningar: o Användning av videoseminarier/föreläsningar via video i realtid, t.ex. med hjälp av Adobe Connect Pro. o Skapa anvisningar/animationer för hur man använder sig av visst material (t.ex. hur man mappar en skiva, hur man använder en viss programvara m.m.), t.ex. med hjälp av Adobe Captivate. Förslag till aktiviteter för att uppmuntra användningen av IT och nätet i undervisningen o Moodle-kurser vid ämnena som anpassas enligt ämnenas behov och tidtabeller (får också gärna innehålla personlig handledning) o Träffar där lärare får dela med sig av sina erfarenheter, t.ex. av att jobba med Moodle eller nätstöd i största allmänhet 5.1.3 Ämnenas kommentarer Det är viktigt att poängtera behovet av kontaktundervisning inte kan ersättas av virtuella kurser. Internet fungerar bra som en extra resurs, men kan inte ersätta etablerade inlärningsformat. En negativ effekt av virtualiseringen syns kanske redan i begränsade öppethållningstider inom Akademins bibliotek. Frågan om virtualisering av tentamen behöver närmas försiktigt med beaktande av alla aspekter kring den här frågan. I fråga om nätstödd undervisning önskar ämnet musikvetenskap än en gång påminna om att upphovsrättsfrågorna är den centrala frågan om man önskar utveckla nätundervisning. Det behövs klara 15

direktiv från ÅA:s om hur upphovsrättslagstiftningen skall tolkas i fråga om audiovisuellt material som används i nätundervisning. Om nätundervisningsmaterialet kräver upphovsrättsersättningar vore det bästa att ersättningsnivån underhandlas och kontrakt ingås samt ersättningar betalas på universitetsnivå (inte ämnesnivå) och för t.ex. ett eller flera år i taget. Att fundera på ersättningar från fall till fall är helt enkelt orealistiskt. Beroende på litet elevantal och tidsbrist har ämnet inte ännu tagit Moodle i bruk i undervisningen. Att bygga upp en Moodle-plattform och att upprätthålla den är tidskrävande. Om elevmängden är liten för en viss kurs, lönar det sig inte att sätta ner tid på att bygga upp en nätbaserad informationsplattform då man fysiskt kan delge dem informationen. 5.2 Matematisk-naturvetenskapliga fakultetens virtualiseringsverksamhet år 2009 Kontaktperson: Gun Hedström. 5.2.1 Aktiviteter som berör nätstödd undervisning år 2009 a) Vilka åtgärder har vidtagits för att främja nätstödd undervisning vid enheten år 2009? Inom MNF uppmuntras vanligen lärarna att på eget initiativ delta i fortbildning och utveckla sin kompetens. Man har också insett betydelsen av lärarsamarbete för att öka virtualiseringsgraden, t.ex. på organisk kemi. Inom biokemin har man uppställt som mål att så många av lärarna som möjligt skulle ha någon form av formell pedagogisk fortbildning och de flesta har nu gått UniPed. Nyanställda där rekommenderas att göra likadant och de flesta kurser har egen plattform i Moodle. På farmacin behärskar alla lärare Moodle. På fysiken använder av den undervisande personalen ungefär hälften Moodle och den rekommenderas varmt åt alla. Där får räkneövningsassistenterna bekanta sig med och använda Moodle. b) Vilka aktiviteter har gjorts vad gäller infrastrukturen för att förbättra möjligheterna till nätstödd undervisning och nätstödda studier? Datorer, enstaka eller i datorsal, med uppdaterad programvara erbjuds för studentbruk i de flesta ämnen vid MNF. Föreläsningssalarna är också vanligen grundutrustade med projektor och programvara för föreläsnings- och seminariebruk. Biokemin har förbättrat sin utrustning under året (projektor, skärm, bättre ljudåtergivning), men många ämnen påpekar att det inte finns resurser till ytterligare utveckling av infrastrukturen för närvarande. c-d) Har för enhetens kurser nya tekniker och programvara tagits i bruk? Har utnyttjandet av någon teknik eller programvara ökat inom undervisning och studier vid enheten? Har utbudet nätstödda kurser ökat inom vissa ämnen, i så fall inom vilka ämnen och vilken typ av nätstödda kurser gäller det? Användningen av Moodle har markant ökat inom MNF. Under året tog de flesta ämnen in Moodle i nya kurser (fysik, geologi, biokemi, biovetenskap, farmaci, fysikalisk kemi, organisk kemi, cellbiologi). Många använder Moodle för materialdistribution men mera interaktion har införts hela tiden. Smartboard har tagits i bruk vid fysikalisk kemi och har också använts i räkneövningar i matematik tillsamman med videofilmning. e) Vad har gjorts vid enheten år 2009 för att stöda personalens fortbildning vad gäller nätundervisning? Många lärare vid MNF har under året deltagit i UniPed samt i olika fortbildningskurser inom personalutbildningen. Dessutom har enheterna ordnat en del egna utbildningar, såsom kurs i bildhantering vid biologen och kurs om nätföreläsningar vid organisk kemi. f) Vad har gjorts vid enheten år 2009 för att utveckla studerandenas allmänna kompetenser? Studenternas färdigheter är relativt goda och de lär sig i samband med kurser som implementerat nät- och andra IT funktioner. De flesta ämnen vid MNF meddelar ingen ytterligare undervisning än den som sker i samband med kurser. 16

Cellbiologi ordnar två gånger per termin ett diskussionsforum där studenterna har möjlighet att diskutera olika frågor med den undervisande personalen. Fysik lär ut för första årets studenter hur de ska hämta material från Moodle. 5.2.2 Målsättningar för virtualisering för år 2010 Biokemi och biovetenskap: - E-tent kommer att testas. - Inlämningsuppgifter via Moodle. - Kurserna Molecular modeling och Structure-based drug design flyttas från www-sidor till Moodle och kurserna kommer att utvecklas i Moodle genom att använda Moodles funktioner (t.ex. inlämning och granskning av projektarbete, quiz och kommunikation) - Utrustningen i datorsalen kommer att förbättras genom anskaffning av sex nya datorer. - En målsättning är att studerande vid andra universitet lättare ska kunna ta kurser som finns i Moodle (samarbete nationellt och internationellt). Farmaci: - Planer på nätkurser i farmaci som kunde ges inom - använda externa föreläsare från övriga Norden och ge föreläsningar via nätet - farmacin deltar med frivilliga kurser i pilotprojektet med tentakvariet. Cellbiologi: - Öka lärarnas intresse för virtuell undervisning - Öka kunskapsnivån om virtualisering av undervisningen. Miljö- och marinbiologi: - Personalen uppmuntras att lära sig nya tekniker och öka graden av nätstödd undervisning där det är motiverat. - Det upplevs att studenterna redan har goda kunskaper och färdigheter, men vid kurser med nätstöd försäkrar sig naturligtvis de ansvariga lärarna om att studerandena kan ta del av det nätbaserade materialet. Fysik: - Ämneskurserna Elektromagnetism (232002), Mekanik (232001), Materiens mikrostruktur (232003) och Termodynamik (232004) torde få virtuella plattformer för materialdistribution i Moodle. - Den nya fördjupade kursen 'Fördjupad kurs i biofysik' kommer att ha material som distribueras på nätet. Geologi: - Möjligen ett par nya kurser i Moodle (Kemiska mönster i rinnande vatten och Allmän geokemi). Fysikalisk kemi: - Moodle används i flera kurser för distribution av material, men i vissa även för interaktion. Denna användning kommer att utökas efterhand i olika kurser. I många kurser används grafikprogram, presentationsprogram, Smartboard (seminarier), informationssökning och poster (ämneskommunikation), molekylmodellering (Sybyl). Flera tekniker tas i bruk vid behov i samband med kurser. - Personalen uppmuntras att delta i fortbildning ordnad vid ÅA. - Studenternas allmänna färdigheter utvecklas i samband med kurser. Organisk kemi: - I nuläget är alla våra grund- och ämnesstudiekurser införda i Moodle. Dessa kurser förbättras och uppdateras kontinuerligt. I framtiden kommer vi att satsa på virtualisering av fördjupade kurser. Införandet av nya tekniker (videoföreläsningar, övningar till Moodle, m.m.) skall diskuteras. - Personalens utbildning fortsätter vid behov; viktigast är dock samarbete mellan lärarna. Matematik: - Vi utvecklar som tidigare nätstödd undervisning efter behov. 17

5.3 Ekonomisk-statsvetenskapliga fakultetens virtualiseringsverksamhet år 2009 Kontaktperson: Monica Nyholm. 5.3.1 Bedömning av fakultetens målsättningar för virtualisering för år 2009 Fakulteten gjorde inga specifika målsättningar för år 2009, men en jämförelse mellan strategin för åren 2007-2010 kan göras. I strategin togs följande punkter upp: A. Att motståndet mot virtuella element i kurserna fortsätter att minska. Det har det gjort, allt flera kurser använder Moodle åtminstone för informationsspridning och materialdistribution och användningen av elektroniska resurser (t.ex. virtuella databaser och e-böcker) har ökat. Detta visar på att man kan få in också ökad substans i kurserna genom virtualiseringen. B. Att personalens färdigheter i att använda IKT i undervisningen förbättras i de fall behov finns. Enligt svaren från ämnena kan utläsas att lärare deltar i olika typer av utbildning utgående från de behov de upplever sig ha. Aktivt stöd och uppmuntran förekommer dock inte speciellt mycket. Det är också då en fråga om pedagogisk fortbildning över lag mera än specifikt virtualiseringsrelaterad. C. Studenternas kunskaper i IKT upprätthålls eller förbättras vid behov. I vissa ämnen är detta satt i system, intressant i sammanhanget är t.ex. eventuella specialbehov hos äldre studerande som inlett sina studier före de nya teknikerna tagits i bruk och nu återkommit till studierna efter längre pauser (nämnt av organisation & ledning). D. Förbättra spridningen av information om Lärcenters tjänster, särskilt om möjligheterna till individuell handledning. LC sprider information, ingen annan förändring. E. Att basutrustning finns i alla undervisningsutrymmen, att dess kvalitet och skick kontrolleras regelbundet samt att personalen skolas i att använda den utrustning som finns de utrymmen de själva använder. För de ämnen som nu flyttar in i ASA-huset sker nu en märkbar förbättring medan läget gällande utrustning i andra utrymmen är det samma som tidigare. I Hanken gjordes en kontroll av existerande datorer och program i undervisningsutrymmena under året. F. Att ämnena anvisar utrymmen för studerande att göra grupparbeten. Detta är en brist som fortfarande inte åtgärdats förutom att Metadosis kommer att ha ett nytt arbetsutrymme i ASA. G. Att vi bör kunna visa på mervärde av virtualiseringen, detta föreslogs göras genom en kundundersökning. Kvalitetsarbetet gällande undervisningen borde vara en helhet som inkluderar både traditionell och virtuell undervisning samt alla kombinationer mellan dessa. Detta arbete har delvis satts igång genom en rapport som skrivits utgående från en enkät till deltagarna i grundkursen i marknadsföring (se punkt 5.3.2 g). 5.3.2 Aktiviteter som berör nätstödd undervisning år 2009 a) Vilka åtgärder har vidtagits för att främja nätstödd undervisning vid enheten år 2009? År 2009 kan sägas ha varit ett mellanår. Det har mest varit fråga om att sprida användningen av de tekniker som redan tidigare varit i bruk, t.ex. att Moodle används i allt flera kurser. Samtidigt har man strävat efter att satsa på pedagogiken över lag genom t.ex. ökad interaktivitet mellan studerande. De organisatoriska förändringar som under året förberetts och nu trätt i kraft från början av 2010 verkar också ha haft den effekten att man inte i övergångsskedet gjort stora förändringar på andra områden. b) Vilka aktiviteter har gjorts vad gäller infrastrukturen för att förbättra möjligheterna till nätstödd undervisning och nätstödda studier? De enskilda ämnena har inte gjort några större insatser för infrastrukturen förutom att personalens datorer har förnyats inom några ämnen och att webbkameror installerats för kommande bruk (sociologin). Det att ett flertal ämnen nu flyttat in i det nyrenoverade ASA-huset påverkar dock starkt tillgången på utrustning i föreläsningsutrymmen samt videokonferensmöjligheterna. Datacentralen gjorde en kontroll av existerande utrustning i undervisningsutrymmena på Hanken och gjorde samtidigt vissa uppdateringar av programmen på datorerna där. Förhoppningsvis sätts denna typ av genomgång i system. 18

c) Har för enhetens kurser nya tekniker och programvara tagits i bruk? Har utnyttjandet av någon teknik eller programvara ökat inom undervisning och studier vid enheten? Nya tekniker eller programvara har inte införts i någon större utsträckning, däremot har användningen ökat och spridits mellan ämnen och kurser inom enheten. Ökningen av Moodle har ytterligare ökat, d.v.s. antalet kurser som har Moodle-sidor har stigit. Även användningen av Adobe Connect Pro har ökat (t.ex. övningsuppsats för rättsnotarier). GoogleDocs används i viss utsträckning i graduhandledningen inom organisation & ledning. Inom nationalekonomin har en läskurs med handledning dragits från Stockholm p.g.a. att läraren befunnit sig där under året, men tekniken är den samma som ämnet använt redan tidigare. Informationsförvaltningen använder också Second Life men har gjort det även tidigare. Wiki-bloggar har använts inom kvinnovetenskapen och internationell marknadsföring medan redovisningen och nationalekonomin har bandat in föreläsningsmaterial med Adobe Presenter. Användningen av olika elektroniska resurser har ökat i form av virtuella databaser och e-böcker. I detta sammanhang diskuterade ämnena även metoder, t.ex. inom några kurser i internationell marknadsföring har alla skrivna rapporter nu lämnats in i öppna forum, så att samtliga kursdeltagare kan läsa och diskutera dem. d) Har utbudet nätstödda kurser ökat inom vissa ämnen, i så fall inom vilka ämnen och vilken typ av nätstödda kurser gäller det? Moodle har etablerat sin position för informationsspridning och materialdistribution och interaktiva element på nätet har ökat. Speciellt inom de företagsekonomiska ämnena och nationalekonomin kan i princip alla kurser sägas ha antingen en Moodle-sida eller annan typ av nätsida. Mängden helt nätbaserade kurser har inte egentligen ökat utom kurserna United Nations and Human Rights () och kursen Human Rights and Development. Kvinnovetenskapen erbjuder fyra helt nätbaserade kurser. Genom sociologins ökade samarbete med landsbygdsforskningen i Vasa har några nya kurser erbjudits som videolänkade föreläsningskurser. e) Vad har gjorts vid enheten år 2009 för att stöda personalens fortbildning vad gäller nätundervisning? Över lag kan sägas att deltagande i utbildningar mest är beroende av de enskilda lärarnas egen aktivitet. Inga speciella åtgärder görs inom enheten för att stöda personalens deltagande i personalutbildning men uppmuntran till det förekommer inom flera ämnen. Ett positivt undantag gällande stöd är organisation & ledning där målet är att alla kurser som lärarna vill gå på ska gå att genomföra, t.ex. att lärarna sköter varandras undervisning medan någon är på fortbildning. I svaren från folkrätten, sociologin, kvinnovetenskapen, informationsförvaltningen och redovisningen påpekades att deltagande i personalutbildning uppmuntras. Det är också skäl att påpeka att det stöd och uppmuntran som ges inte nödvändigtvis är inriktat just på nätundervisning utan ämnen kan också sporra sina medarbetare att delta t.ex. i universitetspedagogik. Deltagandet i utbildningar har under året varit behovsinriktat, i de ämnen där användningen av Moodle och Adobe Connect Pro har ökat har lärare också deltagit i dylika utbildningar. Det kan också tänkas att lärarna sporrats att ta i bruk dessa element genom att de gått utbildningarna. Inom redovisningen deltar lärarna regelbundet i Lärcentrets utbildningar och en lärare har avlagt LIN1. Inom Internationell marknadsföring har två lärare deltagit i Uniped där även virtualisering ju behandlas och en lärare har gått motsvarande Uniped på finska samt Valmiit tiedostot Moodlessa. f) Vad har gjorts vid enheten år 2009 för att utveckla studerandenas allmänna kompetenser? En ökning ser ut att ha skett på detta område. Inom flera ämnen anordnas (i samarbete med biblioteket) informations- och litteratursökning inom kandidat- och magisterseminarierna. Man håller även ämnesspecifika presentationer och studieteknik (folkrätt, sociologi). Inom de företagsekonomiska ämnena har en uppdelning gjorts så att grundkursen i internationell marknadsföring innehåller en introduktion i användningen av PowerPoint, redovisningens grundkurs innehåller användningen av Excel och grundkursen i organisation & ledning användningen av Word. Inom offentlig förvaltning finns ett häfte med information om uppsatsskrivning vid offentlig förvaltning, vilken uppdaterades under år 2009. Också inom offentlig förvaltning är användningen av statistikprogram integrerad i metodundervisningen. I princip alla ämnen deltog i tutorutbildningen om studieteknik under hösten. Även inom sociologin och de företagsekonomiska ämnena finns skrivguider. Organisation & ledning har ett visst stödmaterial inbyggt på gradusidorna på Moodle för gamylstuderande som under sin egen aktiva studietid inte hade tillgång till de tekniker vi har i dag. Inom informationsförvaltningen är info- 19