PORTEN - FAMILJEBEHANDLING Självsvarsformulär Skattningar som en del i det kliniska behandlingsarbetet Suzana Resell, Joachim Persson Suzana Resell och Joachim Persson Familjebehandlare
Verksamhetsområden FÖREBYGGANDE Tillståndsenheten Alkohol & drogförebyggande arbete Föreningsbidrag PArT Utsikter Socialnämnd Gemensam mohagning och socialjour UNGDOM- och FAMILJ Utredning- och Uppföljning Familjebehandlingsenheten Familjevåld Barnahuset Specialinsatser (ex Mobila teamet) BARN- och FAMILJ Utredning Insats Familjehemsenheten FamiljeräHsenheten Specialinsatser (ex Föräldrautbildningar) FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN PORTEN Familjebehandlare VILLAN HVB- hem med utslussningslägenheter VUXEN Utredning Stöd- och behandling Stödboendeenheten Socialpsykiatri
Innehåll Nedslag i det kliniska behandlingsarbetet utifrån olika skattningar och avidentifierade familjer - Användbarheten i det vardagliga behandlingsarbetet med familjerna Skattningar som en naturlig del i behandlingsarbetet - Hur introducerar och pratar vi med familjerna om skattningarna? - Hur återkopplar och pratar vi med familjerna om skattningarna? Kort presentation av skattningarna som nämns Självsvarsformulärens möjligheter - Seminariet på intet sätt heltäckande men med en förhoppning om att det kommer ge er ny kunskap skapa nyfikenhet Risker - Betydelsen av att använda skattningarna på ett varsamt sätt
Målsättning med dagens seminarium att göra vårt vardagliga familjebehandlingsarbete med skattningar begripligt att ni går härifrån med en känsla av att skattningar som verktyg är hanterbart att ni upplever utvecklingsmöjligheterna att öka kvalitén för ert egna behandlingsarbete som meningsfullt
Överblick av självsvarsformulären * CBCL (Child Behavior Check List) Föräldern skahar barnets/ungdomens beteende. * YSR (Youth Self Report) Den unge skahar sih egna beteende. * TRF (Teacher s Report Form) Läraren skahar elevens beteende. * Familjeklimat (FK) Familjemedlemmarna beskriver med hjälp av föreslagna adjekwv det upplevda samspelet och stämningen i familjen. * FoF (Frågor om Familjemedlemmar) Undersöker relawoner, dyader inom familjesystemet. EH instrument för ah mäta Expressed emowon (EE). * Livets stege Mäter individens over all life sawsfacwon genom nuvarande, framwda och Wdigare livsförväntningar på en Wogradig skala. Visar hopp. * KASAM (Känsla Av SAMmanhang) Mäter en livshållning hos individen som kan öka motståndskra[en vid stress och därmed vara en hälsobefrämjande egenskap. * SCL- 90 (Symptom Check List) Symptomlista för vuxna. Mäter förälderns upplevelse av egen psykisk och fysisk hälsa. Självsvarsformulären ger mig som familjebehandlare möjlighet ah kliniskt utvärdera både pågående behandlingsinsats och om behandlingsresultaten varit bestående. Porten dokumenterar varje familjs situawon i Journal Digital före insats (T1), under pågående insats (T2), vid insatsens slut (T3) och vid en eh års uppföljning (T4).
ACHENBACHS SYMPTOMLISTOR CBCL (Child Behavior Check List) YSR (Youth Self Report) TRF (Teacher s Report Form) Samtliga tre självsvarsformulär belyser barnets/ungdomens beteende. Formulären är uppdelade i två delar. Första delen berör den unges kompetens. Andra delen består av påståenden som undersöker förekomsten/frekvensen av olika problematiska symptom. Symptomdelen är uppdelad i 8 subskalor som mäter: 1. Tillbakadragenhet (Withdrawn) Undvikande av oangenäma situationer 3. Somatiska problem (Somatic complaints) Kroppsliga besvär 5. Ångest, depression (Anxious, depressed) Starkt obehag, svårmod, skräck 7. Sociala problem (Social problems) Umgängesproblem med jämnåriga 9. Tankeproblem (Thought problems) Svårigheter att koppla samman tankar med verkligheten 11. Uppmärksamhetsproblem (Attention problems) Svårigheter med att fokusera sig 13. Kriminellt beteende (Delinquent behavior) Bekymmer med samhällets normer 15. Aggressivt beteende (Aggressive behavior) Aggressivitet gentemot andra Dessa subskalor kan sedan indelas i tre grupperingar för större syndrom: 1. Internalisering Inåtvänt beteende (inom den egna personen), subskala 1+2+3 3. Externalisering Utåtvänt beteende (utom den egna personen), subskala 7+8 3. Total symptombelastning Alla symptom som formuläret mäter i ett index (jämförelsetal) Journal Digital 2004 Manual för ifyllande av självsvarsformulär
Självsvarsformulär Frågor om Familjemedlemmar (FoF) Frågor om familjemedlemmar är ett självsvarsformulär som mäter relationer, dyader inom ett familjesystem. Det finns 4 olika delskalor. 1. Upplevd kritik (UK) Höga värden innebär att jag upplever att mycket kritik riktas mot mig från dig. Låga värden betyder att jag upplever ringa kritik från dig. 2. Upplevd Emotionell Involvering (UEI) Höga värden innebär att jag upplever att du är emotionellt engagerad i mig. Låga värden betyder att jag tycker att du inte är känslomässigt engagerad i mig. 3. Kritiska kommentarer (KK) Höga värden innebär att jag är kritisk mot dig. Låga värden betyder att jag är föga kritiskt mot dig. 4. Emotionell Överinvolvering (EÖI) Höga värden innebär att jag är mycket känslomässigt involverad i dig, vilket innebär att jag reagerar starkt på vad du gör, säger eller känner. Överinvolvering försöker mäta en belastande närhet i relationen. Journal Digital 2004 Manual för ifyllande av självsvarsformulär
Självsvarsformulär SCL-90 (Symptom Check List) SCL-90 är ett självsvarsformulär som mäter förälderns hälsa. De 90 frågorna fördelas över 9 subskalor samt ett totalt indexmått. 1. Somatiska problem Somatiska symptom, upplevelsen av kroppsliga obehag (ev hypokondri) 3. Obsessiv-kompulsivitet Tvångstankar, känslan av att vara tvungen att tänka vissa tankar eller upprepa vissa beteenden 5. Interpersonell sensitivitet Känslighet, överobservant på andras beteenden eller förändringar i omgivningen 7. Depression Upplevelser av nedstämdhet 9. Ångest Upplevelse av starkt obehag eller panik 11. Fientlighet Ilska, känslor av aggressivitet mot andra 13. Fobisk ångest Undvikande av bestämda obehagliga situationer 15. Paranoida tänkandet Paranoida symptom, tankar och känslor av att vara förföljd eller hotad utifrån 17. Psykotiska drag Psykotiska symptom, splittrat eller förvirrat tänkande 10. GSI Hur man mår generellt (index) Låga värden indikerar god psykisk hälsa. För den enskilda personen är det alltid upplevelsen av symptomen som är avgörande för hur man mår. En del personer klarar mycket ångest och depression medan andra personer har en större sårbarhet, mer känsliga och upplever även låga symptomnivåer i skattningsskalan som mycket obehagliga. Detta gör att SCL-90 ska betraktas som en subjektiv skala. Journal Digital 2004 Manual för ifyllande av självsvarsformulär
Skattningar som en naturlig del av behandlingsarbetet Hur introducerar och pratar vi med familjerna som skattningarna? I samband med uppstartssamtalet eller i ett inledande skede av behandlingskontakten T1, T2, T3, T4, ber om lov att få kontakta familjen igen efter avslutad behandling Nyttan för utvecklandet av verksamheten Utvärdera, förbättra verksamheten för våra familjer Nyttan för det kliniska familjebehandlingsarbetet Hjälper mig som familjebehandlare att bättre förstå Hur mår ni som familj? Hur har ni det tillsammans just nu? Svårigheter som ni sliter med? Styrkor som hjälper er i det ni kämpar med just nu? SCL-90, ett exempel på hur vi kan säga Det händer ofta att jag träffar föräldrar, mammor och pappor, som inte mår så bra men som inte riktigt velat berätta eller prata om det innan samtidigt som föräldrar förstår att deras mående påverkar deras förmåga att vara den mamma eller pappa som de vill vara för sitt barn. När jag får möjligheten att få ta del av det så ges jag också möjligheten till att vara extra varsam med denna förälder, mamma eller pappa, så att jag inledningsvis inte ställer för höga krav på föräldern i sitt föräldraskap i det förändringsarbete som familjen vill göra. Skriftligt samtycke
Journal Digital används som ett behandlingsstöd i det enskilda arbetet med ungdomen/familjen. Självsvarsformulär görs vid inskrivning (T1), var sjätte månad (T2), vid avslut (T3) och ett år efter avslut (T4). Vi riktar behandlingsarbetet utifrån information som framkommer i svaren. Skattningarna används också på gruppnivå för att utvärdera Familjebehandlingsenhetens verksamhet. Uppgifterna läggs in i Journal Digital och förvaras i enlighet med de lagar och riktlinjer som gäller för sekretesskyddat material. Vid sammanställning kommer det inte att vara möjligt att spåra enskild person i utvärderingen. Medgivandet löper under hela forskningsstudien, det vill säga till och med 1 år efter avslutad behandlingsinsats. Vi tackar så mycket för ert deltagande. Datum Vi har tagit del av syftet med deltagandet i Journal Digital: underskrift namnförtydligande personnummer underskrift namnförtydligande personnummer underskrift namnförtydligande personnummer
Familjen Chahrour Relationsmönster med grund i skattningarna FoF, Familjeklimat, KASAM 1. Noor van vid att styra, bestämma och få sin vilja igenom Norr hierarkiskt överordnad mamma Elise 2. Noor reagerar med aggressivitet 3. Noor vill bli mött åldersadekvat 4. Noor behöver avstånd, oberoende, avskildhet, låg intensitet (rädsla för att bli insnärjd) 5. Noor söker modern och ger kärleksbetygelser när hon vill ha materiella ting 6. När Noor visar kärlek, uppskattning utan vinning ändock inte tillräckligt för mamma Elise som avvisar 1. Mamma Elise tillåtande och gör dottern Noor till viljes för att undvika konflikt, Mamma klarar inte av att hålla ut, att hålla fast, vågar inte stå för egna beslut Mamma sänder dubbla budskap till Noor, tar inte ansvar för detta Mamma Elise hierarkiskt underordnad dottern Noor 2. Mamma skuldbelägger dottern Noor 3. Mamma vill ha kvar sin lilla flicka vid sin sida 4. Mamma behöver mycket närhet, beroende, insnärjdhet, hög intensitet (rädsla för att bli övergiven) 5. Mamma Elise känner sig inte älskad av dottern, hon utnyttjar bara mig, litar inte på henne 6. Dottern Noors försök till kontakt inte tillräckliga för mamma Elise som vill ha ännu mer av dottern
Familjen Chahrour Behandlingsplanering med grund i skattningarna CBCL, YSR, FoF, Familjeklimat, KASAM, Livets stege, SCL-90 Jag stämmer som familjebehandlare av skattningarna som jag tycker har betydelse för behandlingsprocessen jämte min kliniska bedömning från samtalen med målsättningen som familjen från början uttryckt i behandlingskontakten med Porten för att gemensamt med familjen nå fram till en behandlingsplanering. Mamma Elise behöver lära sig uppmärksamma och se sin dotter Noors behov Elise behöver lära sig att lyssna in och förstå sin dotter och uttrycka detta i ord och handling Elise behöver bemöta Noor åldersadekvat Elise behöver lära sig att hantera de egna behoven av närhet och Noors behov av avstånd/ distans Föräldrautbildning, mer edukativ Noor behöver öva på att formulera sina tankar, känslor och uttrycka dem i ord Noor behöver acceptera och kunna möta moderns behov av närhet utan att bli aggressiv Kommunikationsträning mamma Noor Förhandling av gränser och regler Problemlösning Konflikthantering Se signaler på återgång
Familjen Chahrour Exempel på skattningarnas användbarhet som verktyg i denna familj Relationsmönster, beteendebeskrivningar Behandlingsplanering Tydlig indikation på stora svårigheter med närhet/distans för både Noor och mamma Elise Grund för fortsatta behandlingssamtal med olika tema Längtan till varandra (Hur kan denna längtan bli verklighet?) Tillit (Hur utveckla någon sorts tillit till varandra?) Förståelse för varandras svårigheter med närhet/distans (Hur stå ut med att vara nära varandra?) (Hur stå ut med att vara ifrån varandra?) Utformandet av interventioner Övningar Rollspel Hemuppgifter Den relationistiska förståelsen av familjen som självsvarsformulären kan bidra till visar vägen för hur kommunikation, problemlösning och föräldraförmåga kan tränas i just den här specifika familjen
Familjen Jakobsson, självsvarsformulären CBCL, YSR Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Mamma skahar symptombelastning Wll 112, normalvärdet för CBCL ligger på 14. Det kommer a* vara vik-gt för mor och son rela-onen a* hjälpa mamma a* skapa nya bilder av Fredrik. Pappa har skahat symptombelastningen Wll 53 med ovanligt hög Wllbakadragenhet. Stämmer det? Hur få -ll bra prat, bra diskussioner mellan pappan och sonen? Hur bä*ra på rela-onen mellan far och son? Hur göra sonen mer synlig för pappa Kenneth så a* han ser Fredrik? Fredrik skahar egen symptombelastning Wll 40. Pappa och son alltså överens. Denna likhet kan jag använda för a* länka ihop dem.
Familjen Jakobsson, självsvarsformulären FoF Frågor om familjemedlemmar Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Fredrik upplever pappa Kenneth som väldigt kriwsk. Han upplever inte pappan som känslomässigt engagerad i honom. Han har en normal inställning Wll sin pappa i övrigt och reagerar inte särskilt på Kenneths förehavanden. Pappa Kenneth upplever inte heller sonen som kriwsk. Han tycker själv ah han riktar mycket kriwk mot sin pojke och ah han som förälder reagerar starkt på vad sonen gör, säger eller känner. En belastande närhet för pappan. Han upplever också sonen som alleör intresserad av honom. Kenneth vill vara mer ifred. En intressant indikawon. Förstår pappan sonens behov? Hur höja pappans sensi-vitet? Hur minska kri-ken från pappan? Hur tar sig kri-ken u*ryck? Hur göra om kri-ken -ll stöd? Fredrik upplever mamma Sara som kriwsk men kriwserar inte henne själv. Han upplever inte mamman som känslomässigt engagerad i honom. Han upplever henne tvärtom Wll och med som underinvolverad. Mamma Sara upplever sig som starkt kriwsk mot sonen och upplever sig som känslomässigt överinvolvering i sonen. En belastande närhet i relawonen för mamman som gör ah hon reagerar mycket starkt på vad Fredrik gör, säger och känner. Hur skapa förutsä*ningar i samtalen så a* Fredrik blir mer sedd av båda föräldrarna?
Familjen Jakobsson, självsvarsformulären FoF Frågor om familjemedlemmar Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Sara upplever Kenneth som mycket kriwsk. Hon riktar själv mycket kriwk mot honom och har starka synpunkter. Hon tycker ah han bryr sig för lite samwdigt som hon upplever en känslomässig överinvolvering i deras relawon och kan inte värja sig. Kenneth har betydligt svalare svarsresultat. Det finns risker förenat med den -digare parrela-onen som kanske kommer a* spilla över i familjebehandlingsarbetet. Interven-on. Förskjuta -dsperspek-vet redan i första samtalet. Exempel Jag har förstå* a* ni haj det svårt i er parrela-on, a* ni ibland haj e* helvete. Kenneth, du har upplevt Sara som ständigt kri-sk och Sara, du har upplevt a* Kenneth bryr sig alldeles för lite. Kan vi lägga det som varit åt sidan och börja om och fokusera på det familjebehandlingsarbete som behöver göras för a* det ska bli bra för Fredrik -llsammans med er som föräldrar eller behöver vi gräva upp era gamla stridsyxor och ta itu med gamla oförä*er först?
Familjen Jakobsson, självsvarsformulären Familjeklimat Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Fredriks svar hemma hos pappa visar framför allt på för lite närhet. Han behöver eh familjeklimat hemma präglat av mer harmoni, trygghet och värme av pappan. Pappa Kenneth upplever samspelet och stämningen i familjen som normal. Hur få Kenneth a* öppna ögonen för vissa problem? Hur få pappan a* se sonens behov? Mamma Sara överkänslig, har stor sensi-vitet. Kan hon hjälpa -ll i de*a? Fredriks svar hemma hos mamma visar på för mycket distans som kännetecknas av kyla och avståndstagande. Mamma Sara borde med grund i hennes svarsresultat rörande familjeklimatet ha marginaler för sonen Fredrik i sih nya familjesystem.
Familjen Jakobsson, självsvarsformulären Livets Stege Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Fredrik tror ah det kan ta sig. Hur ge dem hopp? Hur installera hopp? Pappa Kenneths svar indikerar ah han inte ser problemen samwdigt som han ställt upp för sonen. Sonen har -digare haj omsorgsbehov, blivit äldre, har nu rela-onis-ska behov. Hur omsä*a pappans stora hoppfullhet i a* se a* hans sons behov förändras? barn utvecklas? Formulera mamma Sara som en resurs, ah hon trots många svårigheter på vägen ordnat en trygg och bra levnadssituawon. Hur få in Fredrik i det sammanhanget, i det familjelivet?
Familjen Jakobsson, självsvarsformulären KASAM Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Pappa Kenneth skahar sig Wll 186, normalvärde 154. Det blir eh problem ah pappan tycker ah han kan och förstår allwng. Omnipotenta drag. Hur handskas med de*a utan a* kränka honom. Mamma Sara ligger lågt med 137, normalvärde 157. Hon behöver begripligheten, hanterbarheten, meningsfullheten. Hur handskas rela-onis-skt med dessa y*erligheter? Hur få dem a* mötas?
Familjen Jakobsson, självsvarsformulären SCL-90 Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Mamma Sara symptombelastning på 2,4, normalvärdet ligger på 0,4. Noterar högt på paranoida drag, ångest och somawska problem. Sara har eh vårdbehov som ligger inom ramen för vuxenpsykiatrin. Hon kan inte ge 100 %. Hur u*rycka förståelse för a* hon inte har det lä*? svårt för a* räcka -ll? Hur kan jag som familjebehandlare, pappan och sonen stödja henne i samtalen när hon inte mår bra? Behöver erbjuda henne hjälp i hanterandet av familjesamtalen. Hur höja upp hennes betydelse som mamma -ll Fredrik och som mormor senare i livet? Pappa Kenneth ligger normalt, men med hög somawsering. Behöver få klarhet senare i familjebehandlingen vad det är för somawska problem som pappan har och som påverkar honom, men inte nu.
Skattningar som en naturlig del av behandlingsarbetet Hur återkopplar och pratar vi med familjerna om skattningarna? Vi pratar om de skattningar som vi bedömer har betydelse för det fortsatta behandlingsarbetet för att inge hopp för att länka ihop familjemedlemmar för att bekräfta för att stärka för att visa på styrkor, salutogena faktorer för att undersöka för att driva på behandlingsprocessen för att utmana för att visa förändringar för att förebygga, undanröja riskfaktorer för att upptäcka, skapa och stödja skyddsfaktorer för att stämma av med familjen, pratar vi om rätt saker?
Familjen Johansson, självsvarsformulären CBCL, YSR Återkoppling av skattingsresultat i ett inledande skede Anna och Leifs skahningsresultat skiljer sig. Anna skahar 70p. Leif skahar 24p. Stor diskrepans mellan de bådas skahning. Hur få dem a* närma sig/förstå varandra? Hur få Leif a* förstå Anna? Anna beskriver i samtal eh mående som skiljde sig från Leifs beskrivning av henne.
Självsvarsformulär Familjeklimat (FK) Familjeklimat är ett självsvarsformulär som består av 85 adjektiv. Varje familjemedlem markerar minst 15 av de ord som bäst beskriver samspelet och stämningen i familjen. 1. Närhet Beskriver ett klimat då personen i familjen upplever stor närhet, ett positivt klimat med harmoni, trygghet och värme. 2. Distans Beskriver ett familjeklimat som kännetecknas av kyla och avståndstagande. 3. Spontanitet Beskriver känslomässig uttrycksfullhet. 4. Kaos Beskriver ett familjeklimat med förvirring, nervositet och instabilitet. Journal Digital 2004 Manual för ifyllande av självsvarsformulär
Familjen Johansson, självsvarsformulären Familjeklimat (FK) Återkoppling av skattingsresultat i ett inledande skede Upplever familjen saker olika? Ser de saker på olika säh som exempelvis begreppet närhet? Inte ovanligt med samband mellan FK- Kaos CBCL/YSR- Extro och FK- Närhet CBCL/YSR- Intro, kopplat Wll den kliniska bedömningen. Återkoppling sker av FK- orden (ej graf) för ah ly[a diskrepansen kring resultaten. Anna beskriver för Leif vad orden innebär för henne, och beskriver således sin uppfa*ning, tankar och känslor av sin egna familj. Anna sahe ord på vilka saker som hände i familjen som hon önskade en förändring kring. Förändringar som Leif kunde genomföra. Återkoppla FK- orden för at: - länka ihop familjemedlemmar (diskrepans mellan ska*ningsresultat) - undersöka (koppla ska*ningsresultat -ll klinisk bedömning, stämmer resultatet, har jag uppfa*at de*a korrekt?) - driva på behandlingsprocessen (en gemensam uppfa*ning/grund behövs a* utgå ifrån och röra oss framåt) - utmana (kan Leif ta -ll sig Annas uppfa*ning, hur hanterar han den?) - förebygga, undanröja risk (i samtal kring FK framkommer Annas riskfaktorer, de försöker vi (Leif) sedan förebygga)
Familjen Svensson, självsvarsformulären CBCL, YSR Återkoppling av skattningar i ett avslutande skede T1 symptombelastning Erik 82p. Moder 63p. T2 symptombelastning Erik 63p. Moder 47p. Erik skahar symptombelastning lägre främst inom extrovert beteende vid T2, vilket modern är samstämmig i. Hur minska externalisering, kaos och distans? UWfrån Eriks uppfahning om sig själv provade vi en intervenwon med brodern. EH försök som föll väl ut. Mycket prat om iden-tet, självbild och hur e* beteende kan påverka människor i ens närhet. A* vara förebild. (Brodern gjorde mycket jobb i samtalet.) Vi samtalar kring familjens syn och uppfahning om de minskade skahningsresultaten uwfrån de förändringar som skeh i familjen. Förändringar så som gemensamma middagar, hemsysslor, ökad insyn och engagemang i skola.
Familjen Svensson, självsvarsformulären Familjeklimat (FK) Återkoppling av skattningar i ett avslutande skede T1+T2 Modern upplever eh minskat kaos i familjen och båda är samstämmiga kring en ökad grad av närhet. Återkoppla YSR/CBCL + FK för at: - bekrä]a (Erik och mamma är samstämmiga i a* förändring ske*. Förändring är möjlig! - visa förändringar (e* kvi*o på familjens arbete) - inge hopp
Familjen Magnusson, flickan Rebecka Självsvarsformuläret Livets Stege
Familjen Magnusson, flickan Rebecka Återkoppling i samband med T1, skattningen Livets Stege, ett exempel Ett till synes litet självsvarsformulär, skattningen Livets Stege, kan ge stor effekt i samband med återkopplingen till familjen. Vi ser att du Rebecka sliter med att få ihop det med både mamma och pappa på olika sätt, och att det ibland har varit svårt, svårt att hoppas på att det ska bli något bra, men att du nu börjat våga tro, tro på att det kan bli en flytt till pappa och ett utökat umgänge med mamma, samtidigt som du ibland fortfarande blir lite osäker, ska det lyckas eller inte, vi ser också att de positiva erfarenheterna du har med dig, som du gjort på sistone med pappa och mamma gör att du är förhoppningsfull, hoppfull om att det kan bli riktigt bra för dig i framtiden med både pappa och mamma.
Risker Betydelsen av att använda skattningarna på ett varsamt sätt Tänk på att siffrorna i sig har inget egenvärde siffrorna ger enbart indikationer, ingen sanning svarsresultatet visar hur personen tycker, tänker, känner, upplever, mår vid just det tillfället självsvarsformulären är självskattningar som ska tolkas med försiktighet, undvik att dra förhastade slutsatser minst 1 standardavvikelse bör uppvisas innan man kan tala om förändring siffrorna har betydelse först när svarsresultaten sätts i relation till den kliniska bedömningen och till samtalen som du som familjebehandlare har med familjemedlemmarna när du stämmer av, frågar och pratar med familjen om deras svar exempel en ökad symptombelastning för YSR betyder inte de facto en försämring = negativt det kan innebära att ungdomen svarar mer ärligt det kan innebära att ungdomen reflekterar mer, har fått en ökad insikt det kan innebära att ungdomens situation förbättrats (se pojken Benjamin Heikkinen) * exempel ett mycket högt KASAM betyder inte de facto att föräldern har en fantastisk livshållning med ordning, förutsägbarhet, struktur, tydlighet och med resurserna att kunna möta olika situationer i livet och vara delaktig i det som sker (se pappan Kenneth Jakobsson) * Tänk på att skattningsresultat som innebär goda kliniska behandlingsresultat inte nödvändigtvis också innebär goda resultat på gruppnivå vad gäller utvärdering av verksamheten.
KASAM - Känsla Av SAManhang (sence of coherence) HÄLSA Hög KASAM OHÄLSA Låg KASAM Upplevelse av Ordning Förutsägbarhet Struktur Tydlighet Upplevelse av at ha Wllräckliga resurser för ah kunna möta olika situawoner i livet Upplevelse av delakwghet i det som sker BEGRIPLIGHET HANTERBARHET MENINGSFULLHET Upplevelse av Kaos Oordning Slumpmässighet Upplevelse av at sakna Wllräckliga resurser för ah kunna möta olika situawoner i livet Upplevelse av at se sig själv som en utanförstående betraktare i det som sker Antonovsky, A.(1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur
Familjen Jakobsson, pappa Kenneth KASAM
Familjen Heikkinen, pojken Benjamin Självsvarsformuläret YSR T1 i jämförelse med YSR T2 Hur kan en ökad symptombelastning av självsvarsformuläret YSR, i en jämförelse mellan T1 och T2, visa sig vara goda behandlingsresultat med avsevärt förbährad situawon för ungdomen i relawon Wll föräldern?
SAMMANFATTNINGSVIS Självsvarsformulären, som informationskälla, kan ge hypoteser som vi stämmer av med familjen ge beskrivningar av relationsmönster ge beskrivningar av svårigheter som vi inte förstått och som vi frågar familjen om ligga till grund för vidare behandlingsplanering ge information som skapar mål i genomförandeplanen möjliggöra upptäckten av ohälsa användas för att scanna efter riskfaktorer och skyddsfaktorer utgöra grund för fortsatta familjebehandlingssamtal ge uppslag till interventioner i familjebehandlingsarbetet visa på styrkor och salutogena faktorer öka familjemedlemmarnas känsla av delaktighet ge relationistisk förståelse av familjen som bidrar till att visa vägen för hur exempelvis kommunikation, problemlösning och föräldraförmåga kan tränas Och glöm inte siffrorna har inget egenvärde siffrorna ger enbart indikationer, ingen sanning siffrorna har betydelse först när svarsresultaten sätts i relation till den kliniska bedömningen och till samtalen som du som familjebehandlare har med familjemedlemmarna när du stämmer av, frågar och pratar med familjen om deras svar