SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-15 AN-2014/250.730 1 (2) HANDLÄGGARE Sopo, Johanna 08-53531207 Johanna.Sopo@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Patientsäkerhetsberättelse, egen regi Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av patientsäkerhetsberättelsen för Äldreomsorgen, egen regi, Huddinge kommun. Sammanfattning Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, började att gälla 2011. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat en patientsäkerhetsberättelse enligt gällande lagstiftning. Beskrivning av ärendet Patientsäkerhetskagen (2010:659), PSL, började att gälla 2011. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar att arbeta förebyggande genom att bedriva ett så kallat systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat en patientsäkerhetsberättelse enligt gällande lagstiftning. Med utgångspunkt av de erfarenheter som hämtats från har förvaltningen identifierat följande strategier för att öka patientsäkerheten under 2014. Utveckla användandet av kvalitetsregister. Ansluta flera verksamheter till BPSD-registret, i första hand de som har demensinriktning. Påbörja användandet av riskbedömningar inom inkontinensområdet i senior Alert. Demens, utveckla personcentrerad demensvård POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-15 AN-2014/250.730 2 (2) Utveckla metoderna och omhändertagandet vid vård i livets slut Genomföra utbildningar inom livsmedelshygien Påbörja utbildningarna Mat och måltider Påbörja ny omgång av utbildningar i förflyttningsteknik Förvaltningens synpunkter Målet med verksamheterna är att öka patientsäkerheten och att uppfylla en nollvision vad som gäller allvarliga vårdskador. Att riskmedvetenhet finns hos alla medarbetare och att vi uppnår ett organisatoriskt lärande för att få ett hållbart och långsiktigt engagemang för förbättringar av patientsäkerheten. Genom identifierade strategier kan social- och äldreomsorgsförvaltningen öka patientsäkerheten ytterligare. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Johanna Sopo Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Bilagor 1. Patientsäkerhetsberättelse för äldreomsorgen i Huddinge kommun.
Patientsäkerhetsberättelse för äldreomsorgen i Huddinge kommun Johanna Sopo MAS 08-535 312 07 johanna.sopo@huddinge.se SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Ansvar för patientsäkerhetsarbete 6 Struktur för åtgärder, uppföljning och utvärdering 7 Rapportering av händelser 13 Samverkan med den enskilde och närstående 15 Övergripande mål och strategier för 2014 16 2
Sammanfattning Kommunens särskilda boenden drivs alla i kommunal regi. Förvaltningen köper enstaka platser av privata vårdgivare. Kommunen har 13 särskilda boenden och tre biståndsbedömda dagverksamheter. Under har ombyggnation pågått i B- huset på Stortorps äldreboende och på Tallgården. Ombyggnationerna beräknas vara klara hösten 2014. Rehabiliteringsresurserna på särskilda boenden har fördelats jämnt per boende för att ge de boende likvärdiga villkor samt öka tillgängligheten och förbättra kontinuiteten. Det nya arbetssättet där rehab utgår från respektive boende började. Kostenheten skapades under. Kostenheten leds av kostchef och innefattar de fem tillagningsköken Björnkulla, Rosendalsgården, Stortorp, Tallgården och Västergården. De fem köken producerar tillsammans cirka 1 100 portioner varje dag. Enheten påbörjade hösten kvalitetsarbete med innehåll i och organisation för kostdatasystemet AIVO. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har under året följt upp hälso- och sjukvården på äldreomsorgens samtliga särskilda boenden. Äldreomsorgen deltar i nationella kvalitetsregister Senior Alert, Palliativa registret och Nationellt kvalitetsregister för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD. Tillsammans med Nestor FoU pågår ett projekt för att formulera ett lokalt vårdoch omsorgsprogram för att uppnå de rekommendationer som beskrivs i nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Arbete har påbörjats tillsammans med Nestor FoU att ta fram underlag till riktlinjer för vård i livets slut i enlighet med nationellt vårdprogram för palliativ vård. 3
Bakgrund Den 1 januari 2011 började Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar, det framgår att varje vårdgivare är skyldig att arbeta förebyggande genom att bedriva ett så kallat systematiskt patientsäkerhetsarbete. En tidsplan ska upprättas för de åtgärder som inte kan vidtas omedelbart. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning av vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. En negativ händelse innebär en händelse som har medfört vårdskada, ett tillbud är en händelse som hade kunnat medföra vårdskada. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård ska säkerställa att det finns rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten, åtgärda orsakerna till risker och göra en särskild riskbedömning vid väsentliga förändringar. Ett nytt ledningssystem har utvecklats av kvalitetsenheten i samspel med verksamheten. Under 2014 kommer implementeringen av ledningssystemet att fortsätta och ett särskilt fokus kommer att läggas på uppföljning och egenkontroll. Patientsäkerhet är ett vedertaget begrepp som innebär att människor ska skyddas mot vårdskada. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid den enskildes kontakt med hälso- och sjukvård. Dessa kan uppkomma både inom den kommunala hälso- och sjukvården och inom de kommunala verksamheter som styrs av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller socialtjänstlagen (SoL). Att vårdskador uppkommer kan bero på olika orsaker, som till exempel brister i organisation, arbetsmiljö, rutiner, teknik eller kompetens. Patientsäkerhetskultur innefattar de normer och värderingar som finns i organisationen och den riskmedvetenhet som finns hos medarbetare och ledarskap och som visar sig i inställning och beteende. En utveckling av patientsäkerhetskultur kräver systematisk uppföljning, tid och uthållighet. Patientsäkerhetsdialoger syftar till att förbättra patientsäkerhetskulturen. Den enskilde individen och hans eller hennes närstående kan, om de vill, delta i olika delar av patientsäkerhetsarbetet. Ett sätt att engagera närstående är att de erbjuds att delta vid vårdplaneringar samt att informera dem om riskbedömningar och eventuella åtgärder. Det är viktigt att närstående får återkoppling och uppföljning på sina frågor och synpunkter. Det betyder dock inte att ansvaret för den enskildes vård och behandling förändras, utan det ansvaret har vårdgivaren. 4
Äldreomsorg Särskilt boende enligt socialtjänstlagen är en bostad för dem som har ett stort och varaktigt kroppsligt eller psykiskt funktionshinder och behöver en bostad med stöd och hjälp av personal. I patientsäkerhetsberättelsen används begreppet verksamhet fortsättningsvis synonymt med särskilt boende. Primärvården ansvarar för hälso- och sjukvården i ordinärt boende, och därför inkluderas den verksamheten inte i kommunens patientsäkerhetsberättelse. Kommunens särskilda boenden drivs alla i kommunal regi. Förvaltningen köper enstaka platser av privata vårdgivare. Kommunen har 13 särskilda boenden och tre biståndsbedömda dagverksamheter. Under har ombyggnation pågått i B- huset på Stortorps äldreboende och på Tallgården. Ombyggnationerna beräknas vara klara hösten 2014. Särskilda boenden med antalet platser och inriktning Demens Somatisk vård Servicehus Korttidsvård Palliativ vård Strandgården 17 18 11 8 Kullagården 43 Ekgården 18 26 Björnkulla 1 27 9 Björnkulla 2 27 9 Tallgården 52 Rosendalsgården 58 Västergården 1 18 18 Västergården 2 18 36 Stuvstagården 28 32 Sjödalen 11 5 84 Solhöjden 7 Serenaden 25 I december minskades enheterna Strandgården med 17 platser och Kullagården med 14 platser i storlek. Dessa platser som innehöll två avdelningar från dessa enheter utgör en ny enhet som heter Ängsgården. Den nya enheten har demensinriktning. Eftersom ändringen gäller från och med december kommer den att redovisas år 2014. Den genomförda utökningen av sjuksköterskejour har medfört genomgång av rutiner och implementering av ett arbetssätt med snabbare insatser och ökad säkerhet. 5
Rehabiliteringsresurserna på särskilda boenden har fördelats jämnt per boende för att ge de boende likvärdiga villkor samt öka tillgängligheten och förbättra kontinuiteten. Det nya arbetssättet där rehab utgår från respektive boende började. Ansvar för patientsäkerhetsarbete Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun är vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS bevakar att hälso- och sjukvårdens kvalitet och säkerhet upprätthålls i särskilda boenden och dagverksamheter. I uppgifterna ingår att utarbeta rutiner bland annat för läkemedelshantering, delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter och dokumentation samt följa upp att dessa efterlevs. MAS ska på delegation från nämnden göra anmälan enligt lex Maria till Socialstyrelsen om en boende i samband med vård och behandling har skadats allvarligt eller utsatts för risk att skadas allvarligt. Genom en årlig kartläggning följer MAS upp kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvården och rapporterar dessa till verksamhetschefer och till nämnden. I samråd med verksamhetschef ska MAS rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten till Socialstyrelsen. Verksamhetschef Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för att vården inom äldreomsorgen bedrivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och för verksamheten fastställda rutiner. I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att anmäla hälso- och sjukvårdpersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk till Socialstyrelsen. Verksamhetschefen ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Verksamhetschefen ger i uppdrag till särskilt ansvariga befattningshavare att fullgöra enskilda arbetsuppgifter enligt HSL 30. Uppdraget ges till legitimerad personal. Sektionschef Sektionschefen har det övergripande ansvaret för att vården bedrivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och för verksamheten fastställda rutiner inom dennes sektion. I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att anmäla hälso- och sjukvårdpersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk till verksamhetschef. 6
Enhetschef Enhetschefen ansvarar för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva en god och säker vård. Det lokala patientsäkerhetsarbetet ska säkerställas för att förebygga vårdskador. I det ingår att säkerställa följsamhet i för verksamheten utarbetade riktlinjer och rutiner samt att för verksamheten formulera mätbara mål som analyseras och följs upp. Vid behov vidta åtgärder samt upprätta en tidsplan för de åtgärder som inte sker omedelbart. Medarbetarna ska involveras i arbetet och delges de resultat som har framkommit. Den enskilde samt närstående erbjuds möjlighet till insyn och delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. Medarbetare Alla medarbetare ska aktivt medverka i och främja utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet som är en integrerad del i den dagliga verksamheten. Inom den kommunala hälso- och sjukvården har den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen, det vill säga sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster det yrkesansvar som föreskrivs i patientsäkerhetslagen. Den legitimerade personalen har skyldighet att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Även personer som biträder en legitimerad yrkesutövare i dennes vårdarbete och arbetar på direktiv, delegering av den legitimerade, har det särskilda yrkesansvar som följer av att arbetsuppgifterna tillhör verksamhetsområdet hälso- och sjukvård. All personal har skyldighet att följa de riktlinjer och rutiner som styr hälso- och sjukvården när de utför dessa arbetsuppgifter. All personal har också skyldighet att rapportera avvikelser samt fel och brister. Ansvarsfördelning mellan olika personalkategorier styrs av utbildning och av Socialstyrelsens utfärdade författningar och i yrket förvärvade erfarenheter som ger möjligheter till delegering av arbetsuppgifter. Detta ger möjligheter att fördela ansvaret efter behov som uppkommer i det dagliga arbetet under förutsättning att kvalitet och säkerhet beaktas. Struktur för åtgärder, uppföljning och utvärdering Kvalitetsregister Äldreomsorgen deltar i nationella kvalitetsregister Senior Alert, Palliativa registret och Nationellt kvalitetsregister för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD. Enhetscheferna har under en kvalitetsdag diskuterat arbetet med kvalitetsregister och planerat för fortsatt arbete. Registreringen har i första skedet omfattat boenden med heldygnsomsorg. Arbete har påbörjats att ansluta även servicehus och korttidsboenden till Senior Alert. Sju enheter har deltagit i BPSD-utbildningen som anordnades under hösten och därmed inlett utvecklingsarbetet. Två enheter har även påbörjat registeringen i BPSD-registret. 7
Riskbedömningar Socialstyrelsen rekommenderar att riskbedömningar ska genomföras inom verksamhetens kvalitetsarbete för att förebygga fallolyckor, trycksår, undernäring och munhälsa. Det systematiska förebyggande arbetet görs genom användning av bedömningsinstrument i kvalitetsregistret Senior Alert. Verksamheten utför riskbedömningar på individnivå och vidtar åtgärder vid förhöjd risk. Riskbedömningarna utförs vid inflyttning och därefter var sjätte månad eller när nya behov har uppstått. Fallolyckor och läkemedelsavvikelser 2 000 1 773 1 500 1 466 1 414 1 000 831 630 614 500 0 Fallolyckor Läkemedelsavvikelser 2011 2012 Fallolyckor Fallskador leder många gånger till smärta, obehag och en besvärande konvalescens för den äldre, vilket i sin tur kräver större resurser från kommunens sida. Som en del i verksamhetens avvikelsehantering ingår att rapportera alla fallolyckor som inträffar samt analysera dessa för att identifiera ett eventuellt fallmönster. Fallrisken är individuell beroende på den enskildes sjukdomsbakgrund och mentala förmåga. Antalet fall har minskat något. Detta har varit en tydlig trend de senaste åren. Minskningen kan bero på individuella uppföljningar och förebyggande arbetssätt. Däremot har antalet benbrott ökat jämfört med föregående år från 19 till 28 och är därmed på liknande nivå som 2011. Eventuella orsaker ska utredas individuellt på respektive enhet. Rehabpersonal finns på enheterna i större utsträckning, vilket innebär att bedömning gällande förflyttningsförmåga och förskrivning av medicintekniska produkter utförs i tidigare skede. Individanpassade hjälpmedel kan bidra till att risken för fall minskar. 8
Under har rehabgruppen påbörjat arbete med att få fram informationsblad gällande fallförebyggande åtgärder hos äldre. Läkemedel Många äldre har ett komplext vårdbehov med många diagnoser och läkemedel. Hos äldre personer förändras förmågan att ta upp läkemedel i kroppen liksom att omvandla och utsöndra dem. För läkemedelshanteringen är det MAS som ansvarar för att fastställa ändamålsenliga rutiner och fördela ansvaret. Rutiner och ansvar återfinns i en för verksamheten lokal instruktion. MAS gör fortlöpande uppföljningar av läkemedelshanteringen för att på sätt säkerställa att rutiner och ansvarsfördelning fungerar så att säkerheten är hög. En strukturerad läkemedelsgenomgång ska ske inom två månader efter inflytten till äldreboende och därefter minst en gång per 12-månadersperiod. Med läkemedelsgenomgång menas en metod för analys, omprövning och uppföljning av den individuella läkemedelsanvändningen. Läkemedelsgenomgången ska genomföras i team, där minst läkare och sjuksköterska deltar. Inför läkemedelsgenomgången dokumenteras den boendes upplevda symtom genom ifyllande av symtomskattningsskalan. Antalet läkemedelsavvikelser har minskat något från 630 till 614. Den vanligaste orsaken är försenad eller utebliven läkemedelsdos. Antalet läkemedelsavvikelser varierar mellan enheterna. Varje enhet ska följa upp avvikelserna och ha en handlingsplan för åtgärder. Trycksår Trycksår innebär en skada i huden och underliggande vävnad vilken orsakas av tryck eller förskjutning av underliggande vävnad. Trycksår orsakar fysiskt lidande och ett ökat behandlingsbehov, vilket innebär att det betraktas som en vårdskada. Det är mycket viktigt för alla som arbetar i vården att ha rutiner för att snabbt identifiera de personer som är i riskzonen för att utveckla trycksår. Verksamheterna deltar i årlig nationell trycksårsmätning. Trycksår som har uppkommit på enheterna rapporteras enligt rutin för avvikelsehantering 22 procent av de boende har ökad risk för tryckskador. Detta är en minskning jämfört med 30 procent året innan. Undernäring Undernäring är ett tillstånd där mat- och vätskeintaget under en längre tid är lägre än behovet av energi och näringsämnen. På äldreboenden handlar det om sjukdomsbaserad och åldersrelaterad undernäring. Ett bristfälligt näringstillstånd leder bland annat till nedsatt funktionsförmåga, långsammare rehabilitering, försämrad sårläkningsprocess, muskelsvaghet och ökad risk för infektioner. Det kan även leda till ökad risk för trycksår, höftfrakturer och depression. Oavsett orsak leder detta till minskat välbefinnande, ökad vårdtyngd och inte minst nedsatt livskvalitet för den drabbade. 9
För verksamheten finns riktlinjer för att identifiera personer som är i riskzon för att utveckla undernäring och rutiner för att vidta åtgärder. Alla som bor på särskilt boende erbjuds vägning minst var tredje månad, vid fastställd undernäring eller risk för undernäring sker vägning med kortare tidsintervall. Insatser när det gäller mat och kosthållning ska, liksom övriga insatser, dokumenteras i den enskildes hälso- och genomförandeplan. Vid behov av ytterligare nutritionsinsatser finns tillgång till konsultation med dietist. Fördelningen av måltiderna och nattfastan påverkar den äldres möjlighet att tillgodose sitt behov av energi och näringsämnen. För att kvalitetssäkra maten som serveras i verksamheten är matsedelsplanering, måltidsordning och näringsberäkning en del i nutritionsomhändertagandet. På flertal av våra boenden finns tvårätterssystem vilket innebär val av två maträtter för boende till lunch måndag till och med fredag i grundkosterna A-, E-, och SNR-kost. I speciella fall erbjuds önskekost som är ordinerad av sjuksköterska, läkare eller dietist. Rehabiliteringspersonalen ordinerar hjälpmedel och analyserar de äldres sittställningar i måltidssituationen. Ett verksamhetsnära arbetssätt ger förutsättningar till säkrare vård. Omsorgspersonal och sjuksköterskor har under året erbjudits utbildning av dietist och logoped i bland annat kostkonsistenser och koster. Med hjälp av Socialstyrelsens stimulanspengar genomfördes under 2012 ett måltidsprojekt i form av kartläggning av måltidsmiljön på flertalet av särskilda boenden. Rapporten visade att flertalet enheter har en god måltidsmiljö, men att det finns möjligheter till förbättringar och verksamheten kommer att arbeta vidare med detta. Munhälsa och nödvändig tandvård På äldreboenden med heldygnsomsorg är alla boende berättigade till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. På servicehus är de personer som har varaktigt stort omvårdnadsbehov berättigade. I den uppsökande verksamheten ingår också nödvändig tandvård. Tandläkarhögskolan på Karolinska Institutet utför munhälsobedömningarna och utbildar personalen årligen i munhälsa och tandvård. Däremot kan personen själv välja tandläkare och tandhygienist. Riskbedömningsinstrumentet ROAG för munbedömning som sjuksköterska kan genomföra finns i Senior Alert. Samtliga berättigade har erbjudits årlig munhälsobedömning. Enstaka personer har tackat nej. Dessa kommer att få ett nytt erbjudande senast året efter. Totalt har 624 munhälsobedömningar genomförts. Av omvårdnadspersonalen fick 142 personer munvårdsutbildning. 10
Medicintekniska produkter Med dessa menas produkter som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom, skada eller funktionshinder samt undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller fysiologisk process. Vanliga medicinsktekniska produkter är olika typer av överflyttningshjälpmedel, rollatorer, rullstolar, tryckavlastande dynor och madrasser, personlyftar och duschstolar. En del av dessa förskrivs till enskilda individer inom särskilda boendeformer. Andra utgör grundutrustning och arbetstekniska hjälpmedel som kan användas av flera individer inom särskilda boendeformer. En förutsättning för en god och säker vård är att alla dessa produkter används på de sätt de är avsedda för. Den som förskriver ett hjälpmedel ska inneha yrkeskompetens som arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska eller läkare. Enhetschefen ansvarar för att omvårdnadspersonalen har tillräckliga kunskaper i att kunna hantera de hjälpmedel som de använder i sitt dagliga arbete. Förskrivaren ska meddelas när ny personal är i behov av utbildning. Rehabgruppen har påbörjat arbete med att få fram informationsmaterial gällande fallförebyggande åtgärder hos äldre. Dokumentation Säker vård och omsorg förutsätter att all information överförs på ett effektivt och korrekt sätt. Brister eller avsaknad av dokumentation kan leda till allvarliga händelser där en individ skadas. Journalen är ett viktigt instrument i kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlagsmaterial vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, har det övergripande ansvaret för att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournallagen. Ansvaret innefattar även hantering, förvaring och bevaring av patientjournaler. MAS ansvarar för att det finns riktlinjer och rutiner för journalföring av omvårdnadsåtgärder. I ansvaret ingår granskning och uppföljning av journalföring. MAS har genomfört stickprovskontroller. Hälso- och sjukvårdsdokumentationen har förbättrats och blivit mer strukturerad under. Arbete pågår med att utveckla dokumentationen i hela vårdprocessen med bedömning, planering och utförande av åtgärder samt uppföljning av resultat i hälsoplaner. Hygien och infektioner Vårdrelaterade infektioner är ett omfattande problem med konsekvenser för individ, sjukvård och samhälle. Det kan leda till vårdskador vilket innebär ett lidande för de drabbade och ökade kostnader för samhället. Det är därför viktigt med följsamhet i livsmedelshygien, basala hygienrutiner och klädregler inom vård och omsorg. 11
För verksamheten finns det basala hygienrutiner som alltid tillämpas när boende eller vårdtagare undersöks, vårdas eller behandlas. Detta förhindrar spridning av smitta och skyddar både vårdtagare och vårdpersonal. Verksamheterna deltar i infektionsregistrering enligt rekommendationer av Vårdhygien i Stockholms län. Hygienronder har genomförts i samarbete med hygiensköterskan från Vårdhygien Stockholm på Tallgården, Björnkulla och Västergården. Ett antal enheter med heldygnsomsorg deltog vecka 42 43 i nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler. Mätningen visade att följsamheten till hygienrutiner var god. Webbutbildningen i basala hygienrutiner på Vårdhygiens hemsida är obligatorisk för all personal inklusive vikarier. Alla enheter deltar i infektionsregistrering som rapporteras kvartalsvis via MAS till vårdhygien. Antalet infektioner som antibiotikabehandlas har inte ökat sedan föregående år. Urinvägsinfektioner hos vårdtagare med urinkateter utgör största andelen av behandlingar. Enstaka personer som vårdas på olika enheter har resistenta bakterier. Ingen av dessa har fått sin smitta på boendet och det har inte heller varit någon sekundär spridning. Livsmedelshantering Livsmedelslagstiftningen omfattar alla typer av verksamheter och hela livsmedelskedjan. Enhetschefen ansvarar för att verksamheten systematiskt har gåtts igenom och att ett aktuellt kvalitetssystem för egenkontroll finns och följs. Egenkontrollprogrammet bygger på ett system för att identifiera och eliminera risker som kan påverka maten negativt vid hantering och tillagning. Varje kök inom kosteneheten erbjuder individanpassad kost. Boende som är i behov av specialkost ska kunna erbjudas det. En kostenkätundersökning genomförs vartannat år. Kostenheten skapades under. Kostenheten leds av kostchef och innefattar de fem tillagningsköken Björnkulla, Rosendalsgården, Stortorp, Tallgården och Västergården. De fem köken producerar tillsammans cirka 1 100 portioner varje dag. Enheten påbörjade hösten kvalitetsarbete med innehåll i och organisation för kostdatasystemet AIVO. Kostenheten har medverkat i arbetet med livsmedelsupphandlingar som ska träda i kraft under 2014. Vård i livets slutskede Vård i livets slutskede ska kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut, oavsett ålder och diagnos. Genom nationella kvalitetsregister ges en möjlighet för hälso- och sjukvården att följa upp och utvärdera vårdens resultat och kvalitet. Genom att registrera i Svenska Palliativregistret kan respektive enhet följa den egna enhetens kvalitet på 12
vården i livets slutskede och kunna identifiera viktiga områden för kontinuerligt förbättringsområde. Alla enheter deltar i Palliativregistret. Tillsammans med Nestor FoU har det bildats en arbetsgrupp för att se över och förbättra befintliga rutiner och eventuella utbildningsbehov kring vård i livets slut. Samverkan för att förebygga vårdskador Det finns överenskommelse angående samarbetsformer med läkarorganisation som tillhandahåller läkarinsatser på äldreboende och regelbundna träffar med cheferna på läkarorganisationen. Det finns en samverkansöverenskommelse: Vård av äldre Huddinge kommun och Stockholms läns landsting. Det finns avtal med apotek, Vårdhygien i Stockholms län, Senior Alert och BPSD-registret. Rapportering av händelser Synpunkter och klagomål Klagomålshantering går ut på att uppmuntra kommunens invånare att framföra synpunkter och klagomål för att vi ska kunna rätta till sådant som blivit fel, och därmed också förbättra verksamheten. Skriftliga synpunkter eller klagomål som kommer direkt ska dateras och skickas till förvaltningen för att diarieföras. Synpunkter eller klagomål via telefon ska dokumenteras i form av en tjänsteanteckning och skickas för diarieföring. Mottagande av synpunkter eller klagomål ska bekräftas till avsändaren inom 24 timmar. Vid muntliga synpunkter eller klagomål som avges direkt, ska upplevelsen bekräftas och om möjligt åtgärdas omgående. Tjänsteanteckning om detta skickas till diarieföring. Enhetschefen ska utreda och lämna skriftligt svar till avsändaren inom två veckor. Kopia av svaret skickas till förvaltningen för diarieföring. Handläggningen dokumenteras i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem, W3D3. Registrerade synpunkter och klagomål sammanställs och redovisas till äldreomsorgsnämnden i delårsrapport 2 och i verksamhetsberättelse. Förbättringsbehov identifieras på såväl verksamhetsnivå som i hela organisationen. Avvikelsehantering Inom hälso- och sjukvården är avvikelse en negativ händelse eller tillbud. Avvikelsehantering innebär rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna. Syftet med avvikelsehantering är att öka kunskapen hos all personal om risker i hälso- och sjukvården så att förebyggande åtgärder kan vidtas. Avvikelsehanteringen är en del av respektive enhets kvalitetsarbete. Avvikelsen dokumenteras av inblandad personal. Omvårdnadspersonal dokumenterar enligt lokal rutin antingen på fastställd blankett eller i 13
avvikelsemodulen i Procapita. Legitimerad personal registrerar i Procapita. Enhetschefen följer upp och återför resultatet till hela personalgruppen. Avvikelserna följs upp regelbundet av MAS. Avvikelser av allvarlig art direktrapporteras till MAS. Förutom läkemedelsavvikelser och fall ingår även trycksår och avvikelser kring vårdåtgärder i avvikelsehanteringen. Händelser kring vård och behandling har ökat. Detta innebär troligen inte utökat antal händelser, utan en större medvetenhet om att rapportera. Lex Maria Syftet med lex Maria är att personalen ska rapportera om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom i samband med hälso- och sjukvård. En lex Maria-anmälan görs för att få en objektiv utredning av Socialstyrelsen om omständigheterna till varför en allvarlig händelse har inträffat eller om det har uppstått risk för skada för en enskild individ. Vårdgivaren ansvarar för att händelser som lett till eller hade kunnat leda till allvarlig vårdskada anmäls till Socialstyrelsen enligt lex Maria. I Huddinge har nämnden delegerat medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) denna uppgift. Inget lex Maria-ärende Fel och brister I den kommunala omsorgen används begreppet fel och brister istället för avvikelser. All personal har skyldighet att rapportera och dokumentera fel och brister. För verksamheterna finns det en verksamhetsrutin för hantering och rapportering av fel och brister inom ramen för socialtjänstlagen (SoL). Enhetschefen ansvarar för att den rutinen är känd för medarbetarna. Vid en uppkommen händelse svarar enhetschefen för att tillsammans med berörda medarbetare göra en samlad bedömning om vad som hänt, varför det hände och vilka åtgärder som har vidtagits eller ska vidtas för att det inte ska upprepas. Effekten av de vidtagna åtgärderna följs upp. Alla inkomna fel och brister sammanställs av enhetschefen och återförs till medarbetarna och andra berörda. Erfarenheterna används i det förebyggande riskhanteringsarbetet och systematiska kvalitetsarbetet. Rapporter om fel och brister skickas till sektionschef eller verksamhetschef för kännedom. Rapporterna registreras av förvaltningens registrator i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem W3D3. Fel och brister används i respektive sektions ledningsgrupp för ett kollegialt utbyte av kunskap och förbättringsåtgärder på samtliga enheter. Under året har det inkommit 158 rapporter om fel och brister i egen regi. Lex Sarah Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att den som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. 14
Syftet med lex Sarah är att personalen ska rapportera när någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av missförhållanden i samband med vård och omsorg. Med missförhållanden menas både handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Upprepade händelser kan tillsammans utgöra ett missförhållande. För verksamheten finns det en rutin att följa vid rapportering av missförhållanden eller risker för missförhållanden som uppstår i verksamheterna. I den ingår att identifiera, rapportera, dokumentera, analysera, åtgärda och följa upp. Verksamheten använder lex Sarah som ett led i den övergripande kvalitetsutvecklingen. Händelser och åtgärder gås igenom gemensamt för att utveckla verksamheten och förebygga liknande risker och händelser. En övergripande sammanställning görs löpande av utvecklingsledare på utvecklingsenheten. En lokal sammanställning görs av enhetschef för respektive verksamhet. Detta för att eventuella mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet ska upptäckas. Det har inkommit 46 ärenden för lex Sarah-utredningar under året. Av dessa bedömdes efter utredning 7 inte vara ett missförhållande eller risk för missförhållande. Samverkan med den enskilde och närstående Upprättande av levnadsberättelse, genomförandeplan och hälsoplan görs tillsammans med den enskilde och i förekommande fall dennes närstående. Information ges om förändringar uppstår i den enskildes hälsotillstånd eller om annat inträffar av betydelse för omvårdnaden. Det erbjuds möjlighet till delaktighet i vårdplaneringsmöten för den enskilde och om omständigheterna medger kan även närstående delta. I verksamheten anordnas anhörigträffar där den enskilde och dennes närstående inbjuds till dialog med enhetschefer och medarbetare. De närstående ska ses som en tillgång, en resurs i omvårdnaden. Att lyssna och visa förståelse och respekt för den enskilde och anhörigas situation, reaktioner och åsikter är grundläggande i medarbetarnas arbetssätt. Metodutveckling Personalen på Ekgården har deltagit i arbetet att tillsammans med Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum ta fram en checklista kring personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Checklistan fungerar som ett redskap för all yrkesprofessioner på det särskilda boendet i arbetet med att föra in Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom på individnivå. 15
Tillsammans med Nestor FoU pågår ett projekt för att formulera ett lokalt vårdoch omsorgsprogram för att uppnå de rekommendationer som beskrivs i nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Arbete har påbörjats tillsammans med Nestor FoU att ta fram underlag till riktlinjer för vård i livets slut i enlighet med nationellt vårdprogram för palliativ vård. Inkontinens För att kunna erbjuda god och kostnadseffektiv inkontinensvård krävs specifikt kunnande. Idag finns på alla boenden utom ett minst en sjuksköterska med utbildning i förskrivningsrätt för inkontinensprodukter. Socialstyrelsen har informerat om att inkontinensfrågor kommer att involveras i riskbedömningarna i Senior Alert. Övergripande mål och strategier för 2014 Målet i verksamheterna är att öka patientsäkerheten och att uppfylla en nollvision vad det gäller allvarliga vårdskador. Att riskmedvetenhet finns hos alla medarbetare och att vi uppnår ett organisatoriskt lärande för att få ett hållbart och långsiktigt engagemang för förbättringar av patientsäkerheten. Det vill säga att det finns en optimal patientsäkerhetskultur i organisationen. Strategier för att öka patientsäkerheten kommer att under 2014 att vara: Utveckla användandet av kvalitetsregister. Ansluta flera verksamheter till BPSD-registret, i första hand de som har demensinriktning. Påbörja användandet av riskbedömningar inom inkontinensområdet i Senior Alert. Demens, utveckla personcentrerad demensvård. Utveckla metoderna och omhändertagandet vid vård i livets slut Genomföra utbildningar inom livsmedelshygien Påbörja utbildningarna Mat och måltider Påbörja ny omgång av utbildningar i förflyttningsteknik 16