Shunt vitier & Ekokardiografi



Relevanta dokument
Kateterinterventioner JOHAN HOLM

GUCH & Pulmonell hypertension. Copyright. Johan Holm

Höger kateterisering och pulmonell hypertension. Johan Holm 2016

Shuntvitier. Barnkardiologisk seminarieföreläsning under barnveckan i Folkets Hus, Stockholm april 2015

Höger kateterisering. Copyright Johan Holm 2014

Fall 4 våren Eva Nylander. Användarmötet

GUCH & Pulmonell hypertension. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS

ENDOCARDIAL CUSHIONS. Nivå: Struktur: förmak klaffplan kamrar. septum primum AV-klaffarna inflödesseptum. Vänster-högerflöde

Tack på förhand för dina svar. För Svensk Barnkardiologisk Förenings styrelse. Håkan Wåhlander

Medfödda hjärtfel Diagnostik och behandling

Primärvårdens Barnkardiologi. Lund 15 maj 2014 Katarina Hanséus

Medfödda hjärtfel. Medfödda hjärtmissbildningar. Fördelning av de vanligaste medfödda hjärtfelen

Pulmonalisstenos RVOT obstruktion. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS

Bedömningsmall Point- of- care Ultraljud Hjärta basal nivå

Basprotokoll för hjärtultraljud vid hjärtsvikt inom Stockholms Läns Landsting Ekokardiografi 4D-hjärtsviktsprotokoll (EKO-4D)

Thomas Higgins

GUCH medfödda hjärtfel hos vuxna. Hur blev det så? Här är historien.

PFO ett gäckande fynd PFO en flap valve TTE TEE

akut hjärtsvikt Termin Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

Enkammarhjärta Fontan & TCPC. Copyright. Ulf Thilén

Handläggning vid de vanligaste medfödda hjärtfelen, hjärt-hjärtlungtransplantation samt rytmrubbningar

Fallots tetrad morfologi. Copyright

Barnhjärtcentrum Göteborg

Fetal cirkulation och neonatal cirkulationsomställning. Öppen ductus hos fullgångna barn

Prognos vid fetal hjärtmissbildning - information till föräldrarna. SFOG 2012, Kristianstad Katarina Hanséus

Några komplicerade tvåkammarhjärtan

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion

EQUALIS användarmöte Dålig kammarfunktion och AS*

Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping

Hjärtsjuka barn. Ambulanssjukvården Skåne


GUCH hjärtsvikt. Orsaker, fysiologi Höger kammare som systemkammare Läkemedelsbehandling Transplantation

Kardiomyopati Equalis användar möte Anders Roijer Eko-lab, Lund Skånes universitetssjukhus Lund

Enkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM

Graviditet med förvärvade hjärtfel. Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet

Hösten 2013 Fall1 Pulmonalisinsufficiens. Användarmöte Ekokardiografi 28/ Jan Remmets KlinFys Hjärtcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå

Fostrets hjärtutveckling och fosterdiagnostik Misha Bhat, barnkardiologen SUS I Lund VIC dagarna 4-5 Februari, 2016

Handläggning av blåsljud hos barn

Jan Engvall, Linköping. Transthorakal eko-doppler vid mitralisinsufficiens och mitralisstenos. Ingen intressekonflikt

Hjärtsvikt hos barn. Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Stenosvitier. Cecilia Kjellberg Olofsson Barn- och ungdomskliniken Sundsvall. Barnveckan

FALLOTS TETRAD. - Standard Operating Procedure (SOP) avseende uppföljning, bedömning

1.1 Ange 4 viktiga anamnestiska frågor som du vill komplettera med för att komma vidare i din diagnostik. Motivera! (2p)

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Kardiovaskulär magnetisk resonanstomografi = Hjärt-MR = CMRI

Fosterkardiologins betydelse för barn med medfödda hjärtfel; Nu och i framtiden

Mitralisinsufficiens-en översvämning av hjärtat

Hjärtsjuka barn som behöver kirurgi, hur handlägger jag dem på mitt hemsjukhus?

Både kateterteknik. öppen kirurgi behövs i terapiarsenalen. klinik och vetenskap. Slutning av förmaksseptumdefekt av sekundumtyp hos barn och ungdomar

Arytmi-GUCH Förekomst och behandling. Carl Meurling Docent, Överläkare Hjärtsvikt-Klaff-GUCH Lund

Hjärtkirurgi på barn och ungdomar SoS - Nya indikatorer för rikssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Erik Svensson, 19 år. Del 1

KB Dag 20. Dag 1. Dag 52. Dag 53. Dag 54

Övervakning av fosterskador januari juni Preliminär sammanställning

Pulmonell hypertension och

Del7_5 sidor_12 poäng

GUCH. Halmstad, Tylösand Ulf Thilén GUCH-verksamheten SUS/Lund

Ebsteins anomali. Calle Meurling. GUCH Lund

Rikssjukvård GUCH-kirurgi

Fallots tetrad BORN TO BE BAD?

Rekommendationer för ekokardiografi

Cirkulation. Disposition

Rekommendation för beräkning av slagvolym

Hjärtstatus & cirkulation. Martin Sundqvist SöS

Ekokardiografi. Kombinerade vitier Användarmötet Mats Broqvist Ulf Hermansson Eva Nylander

Barnhjärtan. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Renogram och njurdoppler. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

xxxxxx Barnhjärtan En skrift om medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden XXXXXXXXXX 2

Välkommen till Kardiologen!

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Grown-Up Congenital Heart disease (GUCH) - öppenvård

Symtom och komplikationer

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Hjärtat Kärlen Blodtryck. Uppgifter Transport Skydd Stabilisera Filtration

Copyright. Ebsteins anomali Carl Meurling Docent, Överläkare Hjärtsvikt-Klaff-GUCH Lund

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Lilla och stora kretsloppet. Hjärtat Kärlen Blodtryck

Enkammare. Nutid till framtid Från foster till vuxen VIC 4/2 2016

HJÄRTSTATUS. Föreläsning T4, DSM VT 2011

Hjärtfel. Graviditet. Lund. 5 Februari 2016

Conduitproblem Ett kroniskt bekymmer? Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Barnveckan

Aortastenos. Information om anatomi, diagnos och behandlingsalternativ

Rekommendation för mätning av vänster och höger kammares dimension och systoliska funktion

Fysiologi och Patofysiologi vid Hjärtsvikt. Bo Hedén Avdelningen för klinisk fysiologi och nuklearmedicin Skånes universitetssjukhus Lund

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI

Introduktion till kardiovaskulär

Rutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3.

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

BARNHJÄRTKIRURGI LUND OCH GÖTEBORG

Fall 3 Hösten 2013 Tre pulmonalisinsufficienser

Importance of Aortic Impedance for Altered Vascular-Ventricular Coupling in Heart Failure

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN GUCH, Fallot - Operation

Händelseanalys. Kunskapsbanksnummer: KB Datum:

1.1 Nämn 2 viktiga behandlingsordinationer som du gör direkt på akutrummet. Motivera! (2p)

Arytmi-GUCH Förekomst och behandling

VOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Enkammarhjärtan Fysiologi och långtidsresultat efter fullföljd total cavopulmonell anastomos (TCPC)

HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:10. Fosterskador och kromosomavvikelser 2007

Rapport vårens och höstens utskick Användarmöte Expertgruppen Nuklearmedicin Sophia Frantz

Transkript:

Shunt vitier & Ekokardiografi SE MÖNSTRET! 2012 01 31 Ulf Thileń Kliniken för hjärtsvikt & klaffsjukdom Skånes Universitetssjukhus i Lund

Shunt = parallelledning, grenledning T.ex inom elektroniken, vattenvärmesystem. Strömmen, flödet väljer den väg där motståndet är lägst.

Shuntvitier parallellkopplad kommunikation mellan lung- & systemcirkulation Förmaksnivå ASD Atrial Septal Defect Anomal lungvensinmynning Kammarnivå VSD Ventricular Septal Defect Aorto-pulmonell nivå Persisterande ductus arteriosus Aorto-pulmonellt fönster Kirurgiskt anlagda aorto-pulmonella shuntar

Shuntvitier utgör en dominerande del av medfödda hjärtfel 50% I barndomen dominerar VSD 55% Ej shuntvitium VSD ASD Ductus art Av alla medfödda hjärtfel (olika undersökningar): VSD (isolerad) 20-30% ASD 8-10% PDA 10-12% 12% Fr. SWEDCON registret 2009/barndelen Hos vuxna dominerar ASD 7% Ej shuntvitium Stora VSD åtgärdade under barndomen. Upp till 75% av små VSD spontansluter sig. Små VSD kontrolleras ej vid GUCH-enhet. PFO PDA ofta, men inte alltid, upptäckta & åtgärdade 36% VSD under barndomen. ASD Ductus art ASD 50% upptäcks först i vuxen ålder. Fr. SWEDCON registret 2009/GUCHdelen

I det okomplicerade fallet vä hö shunt Övercirkulation i lungorna Lyxcirkulation redan syrsatt blod tar en tur till genom lungorna Systemcirkulationen by-passas 120/80 25/10 m 7 Öppetstående ductus arteriosus PDA Shunt systole + diastole VSD Shunt huvudsakligen systole Shunt diastole förekommer. Volym liten? m 5 120/8 25/7 ASD Shunt vä-hö systole + diastole helt dominerande Om defekten tillräckligt stor (= icke-restriktiv=6-10 mm) är det vä & hö kammares compliance, eftergivlighet som avgör shuntgraden. Obetydlig shunt hö-vä kan förekomma någon gång under hjärtcykeln

Shunt och Hypertensiv lungkärlssjukdom 120/80 25/10 I det okomplicerade fallet: normala tryckförhållanden/vaskulär resistens Vänster höger shunt övercirkulation i lungorna Stora tryckskillnader på kammar- och aortopulmonell nivå m 7 m 5 120/8 25/7 Vid förhöjd lungkärlsresistens Bidirektionell shunt (cyanos) Blåsljud försvinner m 5 120/80 120/80 m 7 120/7 120/8 Eisenmengers syndrom Slutning av defekten kontraindicerad

Ekokardiografins roll shunt vitier Misstänka/säkerställa/bekräfta diagnosen Utesluta/identifiera andra associerade hjärtfel Fullständig morfologisk beskrivning; storlek, form, lokalisation Värdering av hemodynamisk påverkan hjärtrumsförstoring Beräkning av shuntens storlek (QP/QS) Beräkning av trycknivån i lungcirkulationen Kontrollera behandlingsresultat

Hemodynamiska konsekvenser av shuntvitium MÖNSTRET!

Förmakseptumdefekt hemodynamiska följder Apikal 4-kammarbild (Eko), varje hjärtrum bedömt när det är som störst. Normalt: HK = HF = VF VK = 2 HK HK VK HK VK AP Ao AP Ao HF VF HF VF Normalt ASD Stor högersida, vä förmak förstorat t av olika grad, liten vä kammare

Kammarseptumdefekt hemodynamiska följder HK VK HK VK AP Ao AP Ao HF VF HF VF Normalt VSD Stor vänstersida. Shuntning huvudsakligen under systole = bägge kamrarna pumpar till lungartären samtidigt

Öppetstående ductus arteriosus hemodynamiska följder HK VK HK VK AP Ao AP Ao HF VF HF VF Normalt PDA Stor vänstersida. Notera att hö förmak och kammare ej påverkas, är normalstora

utnyttja MÖNSTREn Redan vid en första anblick 4kammarbild Fatta misstankar om att shuntvitium föreligger Bedöma på vilken nivå shunten sitter Bdö Bedöma shuntens hemodynamiska ik btdl betydelse

Nästa Steg 1 Bekräfta (eller avvisa) misstanken om shuntvitium Påvisa defekten/kommunikationen Direkt med 2 D eko Med färgdoppler Indirekt via kontrasteko (skakad NaCl el. liknande) Finna alternativa förklaringar till hjärtrumsförstoring, t.ex. klaffel

Nästa Steg 2 Bestäm trycknivån i lungcirkulationen Flera möjligheter att bestämma systoliskt pulmonalistryck Tricuspidalis insuff HK/HF gradient. Nota Bene: Förhöjd HK/HF gradient ÄR INTE pulmonell hypertension om pulmonalstenos!! VSD flöde Ductusflöde

QP/QS QP/QS=lungblodflöde/systemblodflöde QP/QS är en kvot anger ej absolut volymsbelastning. Dynamisk? Förändras över tid? av cirkulatoriska i k förändringar? Metodologi Pulmonary Systemic QP/QS Q output, l/min output, l/min Normal state Hjärtkat-oximetri, t t i 5 5 10 1.0 Radionuclideangiografi,färgspädning Eko MRI 10 5 20 2.0 En approximation som bäst? 5 25 2.5 20 2.0

Shuntbestämning med ekokardiografi HK VK AP Ao HF VF Lungflöde = systemvenöst återflöde + shuntflöde Systemblodflöde = systemvenöst återflöde QP/QS = lungblodflöde/systemblodflöde

Shuntbestämning med ekokardiografi; ett exempel RVOT Ø = 3,0 cm VTI = 19 cm LVOT Ø = 2,0 cm VTI = 20 cm QP/QS = 134/63 = 21 2,1 Slagvolym RVOT = 19xπx(3/2) 2 = 134 ml Slagvolym LVOT = 20xπx(2/2) 2 = 63 ml

Shuntbestämning med ekokardiografi 8 Eko (TTE+TEE) vs. konventionell metod (Thilén 2000) 7 6 5 Qp/Qs eko 4 3 2 1 0 Kontroll <1.5 1.5-2 2.01-2.5 2.51-3 >3 Qp/Qs konventionell metod Svagheter Om mätosäkerhet av kärlens tvärsnittsdiameter = 10 % (även med TEE) 40 % diff min-max tvärsnittarea

ASD - anatomiska typer Secundum Primum Sinus venosus Dominerar, 70 % 2/3 kvinnor Partiell AV commune Kluven mitralklaff Extremt vä-ställd el-axel Anomal (hö) lungvensinmynning regel Svår att se med eko (TTE)

ASD secundum Dilaterat högerhjärta Förstorat vä förmak Vä kammare något liten Invers septumrörelse (ej så ptagligt här) RV/RA-gradient (tricusp.regurg)

ASD secundum Intermittent obetydlig shuntning hö-vä vanligt. Negativ kontrasteffekt/ursparning som uttryck för vä-hö shunten

ASD secundum Negativ kontrast effekt.

ASD secundum TEE ger utmärkt anatomisk info. Helt nödvändigt för att ta ställning till om kateterslutning är möjlig. En/flera defekter? Kanter? Undersök från alla vinklar.

ASD sinus venosus Högt belägen defekt. Svår att se med transthorakalt eko. Regelmässigt anomalt mynnade övre hö-sid lungvener

ASD sinus venosus Färgdoppler ofta svårtolkat Kontrast eko (NaCl) kan vara vägledande.

ASD sinus venosus TEE ger diagnosen.

ASD primum Kallas ibland partiell AV-septumdefekt. Lågt sittande defekt. Kluven mitralklaff. AV-klaffar på samma nivå ingen off-set

ASD primum ASD prim VSD aneurysm vanligt

ASD primum TEE

Atrio-ventrikulär septumdefekt - AVSD ASD Primum defekt + VSD AV commune Endocardial cushion defect Vanligt vid Downs syndrom

Anomal lungvensinmynning olika typer Vä-hö shunt på förmaksnivå. Vä förmak dock inte volymsbelastat

Partiell anomal lungvensinmynning - PAPV Hö-sid lågt sittande PAPV Subcostal vy Hö-sid PAPV till Cava inferior Subcostal vy Vä-sid PAPV Suprasternal vy

Olika device, principen densamma.. några exempel Bara ASD sec Amplatzer ASD device Premere Helex

Frisättning av device

Kammarseptumdefekt - VSD Lokalisation Muskulär Subvalvulär doubly committed perimembranös En VSD? Flera?

Kammarseptumdefekt - VSD Work-out Lokalisation Synlig defekt/-er Färgdoppler scanna igenom kammarseptum Hemodynamisk betydelse? Vä-dilatation? Subaortal VSD aortainsufficiens? Pulmonalistryck? HK/HF gradient Vmax VSD flöde, >4-5 m/s=normalt

Kammarseptumdefekt - VSD Perimembranös (subaortal) VSD

Muskulär VSD Kammarseptumdefekt - VSD

VSD-aneurysm Kammarseptumdefekt - VSD

Kammarseptumdefekt - VSD Restshunt efter kirurgisk VSD slutning

Persisterande Ductus Arteriosus - PDA Ductus sluter sig normalt inom de första levnadsdagarna. Om ej sluten efter 2 veckor stor risk att den förblir öppen. 7-10 % av alla medfödda 7 10 % av alla medfödda hjärtfel. Prevalens mycket högre om rutinmässig/liberal ekokardiografi neonatalt

PDA Ao AP dxt AP sin Högt Vmax (> 5 m/s) stor tryckdifferens = ordinära trycknivåer i lungcirkulationen Systo-diastol flöde i A. Pulm, parasternal kortaxelbild.

PDA AP sin Suprasternal vy. Liten ductus kan ses med färgdoppler TEE

Persisterande Ductus Arteriosus Kateterburen slutning 1:a handsterapi Ductus ses Amplatzer PDA device 6/4 mm på plats Device frigörs

PDA kontroll efter slutning Restshunt? Obstruktion vä lungartär? Minskad dilatation av vä hjärthalva? Devicet ses skjuta ut i vä lungartärgren.

När? Hypertensiv lungkärlssjukdom Eisenmengers syndrom Höger - vänstershunt ASD (utan pulmonell hypertension): betingat av flödesriktning Tricuspidalisinsuff som sprutar in i ASD Mb Ebstein med ASD (högt tryck hö förmak) Platypnoea-orthodeoxia syndrom (hypoxi/dyspne i stående/aktivitet, minskar i liggande) Horisontellt förmakseptum IVC strömmar mot ASD/PFO Arteriovenösa lungfistlar (Mb Osler, TCPC) Beläggs med: Kontrast-ekokardiografi ( skakad NaCl-lösning) Kvantifiering De metoder som används vid vä-hö shunt; sällan nödvändiga SaO2 (pulsoximeter) Hb (inverst relaterat t till arteriell hypoxi hypoxic burden )

sammanfattning Se mönstret Förmaks shunt = högerdilatation Shunt på kammar- eller aortopulmonell nivå = vänsterdilatation Beskriv lokalisation, storlek och relation till viktiga strukturer Värdera hemodynamisk betydelse Skatta trycknivåerna i lungcirkulationen