181107 Arbetsplan för Lendahls musikförskola Läsåret 2018/2019 Vårt prioriterade utvecklingsområde för läsåret kommer vara barns inflytande. I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98/16) Syftet med detta dokument, är att synliggöra varje förskolas verksamhetsidé och grovplanering av verksamheten. I arbetsplanen presenteras en gemensam bild av verksamheten och hur respektive förskola arbetar för att uppnå läroplanens mål. Förutom den egna personalen kan målgruppen vara nya medarbetare, vikarier, VFU- studenter, ALP-observatörer, föräldrar m.fl.
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Ett fungerande kvalitetsarbete i förskolan är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister.
Kvalitetssystem för förskolan - Förklaringar Arbetsplan Arbetsplanen utgör stommen i förskolans kvalitetsarbete och utgör grunden för fortsatt planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och utveckling som dokumenteras i Pluttra. Verksamhetens arbetsplan ska revideras inför varje verksamhetsår. Arbetsplanen är en grovplanering där er förskolas verksamhetsidé beskrivs övergripande. Arbetsplanen består av två huvuddelar. Del 1 utgör underlag för kategorier i Pluttra där vidare planering av verksamheten beskrivs genom ögonblick och reflektion. Del 2 innehållet områden som särskilt följs upp parallellt med arbetet i Pluttra och som dokumenteras enligt instruktioner för respektive område. Rubriker i del 1 Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Rubriker i del 2 Pluttra Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn i behov av särskilt stöd Innehållet under rubrikerna i del 1 överförs och bildar kategorier i Pluttra. Kategorierna utgår från läroplanen och utgör grunden för förskolan arbete. Genomförandet av verksamheten dokumenteras och följs upp med hjälp av ögonblick i Pluttra (enligt mall intern kommentar ) och analyseras därefter i månadsanalys (enligt mall intern kommentar månadsreflektion). Årsplanering
Varje förskola ska ha en tydlig årsplanering. Denna innehåller struktur för kontinuerlig uppföljning av fokuserade mål och styrande planer samt andra årligen återkommande rutiner och moment. Årsplaneringen kan t.ex. innehålla datum för uppföljning och planering, tillfällen för samverkan barnhälsa, uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling, inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal, övergångar, föräldraenkät, fester och traditioner m.m. Nulägesanalys I slutet av varje verksamhetsår sammanställs en nulägesanalys. Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för fortsatt arbete och belyser vad verksamheten behöver fokusera ytterligare på under kommande verksamhetsår. Nulägesanalysen är en samlad bild av årets kontinuerliga arbete utifrån arbetsplanen och verksamhetsårets processer. Utgångsläget jämförs med nuläget efter årets arbete med stöd av följande underlag: Dokumentation av barns lärande och utveckling i Pluttra. Rundan/Verksamhetsbesök, förskolechefens regelbundna besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Utveckling och lärande, 3. Barns inflytande GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Arbetet med barn i behov av särskilt stöd (Barn- och elevhälsoplan) Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, självskattningsmaterial, bedömningsstöd, ALP-besök. DEL 1
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 reviderad 2016) Varje förskola har också en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete kring normer och värden beskrivs i det vardagliga värdegrundsarbetet. Denna hittar ni på vår hemsida. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Barns inflytande Så här arbetar vi Vi strävar kontinuerligt efter ett positivt och respektfullt bemötande på förskolan; pedagog-barn, barn-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Att lyfta fram omtänksamma handlingar är en viktig del. Varje läsår startar vi med att arbeta med vår kompisregel: Du ska vara en sådan kompis som du vill att kompisar ska vara mot dig. Detta är ett konkret sätt att arbeta med Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi sjunger vår kompissång, leker kompisfrämjande lekar, tillverkar kompishjärtan, dramatiserar och för samtal. Vad kan man säga och göra för att vara en bra kompis? I detta arbete kommer också värdet av att olikheter är en tillgång in. Arbetet med kompisregeln lever sedan kvar under hela läsåret. Vi arbetar med att barnens förmåga till omtanke och empati får möjlighet att utvecklas på en mängd olika sätt; sånger, skapande, drama, rekvisita kring känslor, boksamtal mm. Vår grundtanke är att respektera varje individ, vara observanta på kränkande behandling och ha nolltolerans mot det. För att barnen ska känna trygghet finns vi närvarande både utomhus och inomhus. Som en del i att ta ansvar för vår gemensamma miljö arbetar vi med vår ljudmiljö. Vi använder oss av konkreta bilder på vassa och mjuka ljudvågor och arbetar med dessa genom musik och skapande. Vi upplever hur olika ljud känns och arbetar för att var och en kan ta ansvar för sin påverkan av ljudmiljön. Inom årets prioriterade utvecklingsområde kring barns inflytande jobbar vi särskilt inom detta målområde med att fokusera på hur makten fördelas på vår förskola. Vi fortsätter vår strävan efter att säga ja istället för nej till barns förslag. Det är viktigt att det är de vuxna som har ansvar för trygghet, säkerhet och innehåll, men ganska ofta fungerar det bra att säga ja till barnens önskningar och förslag och ändå få en god verksamhet med trygg atmosfär. Vi ser bland annat att barnen använder material för lek och skapande på ett mer
kreativt och utvecklande sätt när vi tillåter det. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Vid dagliga samtal och vid utvecklingssamtal får vi återkoppling från vårdnadshavare. Genom att varje månad göra en reflektionen i Pluttra för att stämma av hur arbetet mot det prioriterade utvecklingsområdet fungerar. Var står vi, vilka effekter har vi sett och hur går vi vidare? Enligt Planen mot diskriminering och kränkande behandling genomför vi en kartläggning i oktober och sätter i januari upp åtgärder för det aktuella målet. Vårdnadshavare erbjuds att varje år svara på en enkät. Denna följer vi på förskolan upp, återkopplar till vårdnadshavare genom Pluttra och då behov finns även vid höstens föräldramöte. Förskolechefens reflektioner i Rundan är ett verktyg som fångar upp vad vi gör och hur arbetet kan utvecklas. 2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Barns inflytande Så här arbetar vi Vårt mål är att barnen får möjlighet att utveckla sina förmågor. Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust att lära.
Vi undervisar på flera olika sätt så att barnen kan tillägna sig innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Vår musikprofil ger goda möjligheter till detta och barnen får här också möjlighet att utveckla sin skapande förmåga genom sång, musik, dans, drama och bild. Barnen får uppleva och göra många olika moment när det gäller musik. Vi har exempelvis orkesterspel med olika instrument, dans och rörelse till olika sorters musik, vi övar in en stor sångrepertoar, leker och lär kring takt, puls och rytm, dansar ringlekar och mycket annat. Vid olika tillfällen under dagen leker vi med ord, vi berättar samt använder oss mycket av skriftspråk. Att vi vuxna ser oss som skrivare inspirerar barnen och bidrar till lärande. Därför skriver vi mycket i samlingar, ljudar tillsammans och gissar vad det står. Vi använder oss dagligen av ordbilder för att skapa intresse för skriftspråk samt en förståelse för att ett ord hör ihop med ett föremål eller ett begrepp. Vi läser spontant under dagen och arbetar med boksamtal då vi ställer frågor till texten, funderar på vad som kommer hända på nästa sida, hittar på egna slut, tänker oss in i hur figurerna i boken känner sig och gör kopplingar till oss själva eller andra texter vi läst eller sjungit. Barnen ges också möjlighet att vid flera tillfällen under dagen utveckla sin matematiska förmåga som grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, tal och tid. Vi arbetar med att räkna och para ihop föremål, sortera efter färg, storlek, antal. Vid vår samling mitt på dagen då alla barn deltar fokuserar vi främst på veckans dagar. Vi sjunger flera sånger om dagarna. Ordbilder samt TAKK-bilder för dagarna finns uppsatta på väggen och plockas fram vid samlingen. Vi använder oss ofta av stora, tydliga timglas för att synligt mäta tid. När det gäller naturvetenskap och teknik arbetar vi löpande med att följa årets skiftningar. Vi tittar på dagens väder och sjunger flera sånger som är kopplade till det som händer för det specifika årstiden, ex. Titta ut en minut, Hösten hälsar på, Gubben Höst, Vi är små snögubbar, På blomsterängen. Vi tillhandahåller en mängd olika material som möjliggör olika typer av konstruktionslek (mattrör, kugghjul, magnetklossar, plus-plus, kaplastavar mm.) Utomhus finns gott om material för att bygga, ösa och hälla med vatten och sand. Barnen undersöker med dessa material bland annat jämvikt, balans, friktion, hållfasthet samt tyngd och kraft. Vi har placerat ut flera tydligt uppmärkta behållare för att samla papper för återvinning i på förskolan. Dessa kommer barn och pedagoger tillsammans tömma i soprummet för att konkretisera tanken med återvinning. På vår projektor visar vi
filmer från UR och andra källor kring temat miljö och sopor. Under våren deltar förskolan i en Skräpplockardag där alla barn och pedagoger hjälper till att samla upp skräp i närmiljön. Under den veckan har vi extra fokus på miljö, går ex tipspromenad och ser filmer från Håll Sverige rent. Vi använder också ofta skräp som instrument, som material till skapande eller för att skapa olika ljud. Vårt upplägg med att den planerade verksamheten läggs varje förmiddag bidrar till en kontinuitet för barnen. Att upprepa samma sång, dans eller lek flera dagar i rad gör att barnen snabbt lär sig och de får stora möjligheter att utveckla sitt lärande och sin skapande förmåga. Vi planerar också vår undervisning för att få en röd tråd mellan arbetet i musiksamlingarna och i verkstaden. Detta skapar sammanhang, barnen kan t. ex först vara med i dansleken Släpp in en kompis i gänget och sedan måla och prata kring hur man kan vara en god kamrat. Vi tycker det är viktigt att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Vi tror också att det finns många sätt att lära och använder därför många olika metoder för ett lärobjekt. I pedagogernas planering utgår vi från barngruppen. Vi lyssnar och fångar upp det vi ser att de visar intresse för vilket ibland även leder vidare till andra aktiviteter. När barnen visar engagemang i en lek kan vi tillföra material som ytterligare inspirerar barnen. Barnen får också möjlighet att skapa saker de behöver till leken. Den pedagogiska miljön är under ständig utveckling och vi anpassar till viss del miljön efter aktuellt arbete och barnens intresse. När vi skaffar nya material fokuserar vi på sådant som inte är så förutbestämt. Material som ger förutsättningar för att öppna upp för barnens egna vägar och kreativitet. Inom årets prioriterade utvecklingsområde kring barns inflytande kommer vi att arbeta med vattenlek ute. Barnen har visat att de vill leka med vatten och då vi inte har någon passande plats inomhus har vi byggt och iordningställt för det på vår gård. Vi har också påbörjat byggnationen av en större träkub i ett av förskolans rum. Denna kommer laddas utifrån barnens intresse med olika material, färger, former, lekar och inspiration. På förskolan har vi många barn som pratar flera språk. Vi kan sedan tidigare t. ex räkneord på andra språk men kommer under året utöka och även lära oss orden kompis och välkommen. Dessa ord placeras synligt för alla.
Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Vi använder dokumentationsverktyget Pluttra för att dokumentera barnens lärandeprocesser. Varje månad gör förskollärarna en gemensam reflektion kring hur lärprocesserna i gruppen ser ut. Reflektionen kring det som dokumenterats under månaden möjliggör för variation och fördjupning i planeringen för hur vi ska undervisa vidare. Reflektionen dokumenteras och publiceras i Pluttra för vårdnadshavare. Genom att varje månad stämma av hur arbetet mot det prioriterade utvecklingsområdet fungerar. Var står vi, vilka effekter har vi sett och hur går vi vidare? Varje vårtermin genomför ansvarspedagogerna utvecklingssamtal med alla vårdnadshavare. Det tillsammans med dagliga samtal med vårdnadshavarna ger en viktig återkoppling kring hur vårt arbete uppfattas av barnen. Förskolechefens reflektioner i Rundan är ett av de verktyg som fångar upp vad vi gör och hur arbetet kan utvecklas. 2.3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Barns inflytande Så här arbetar vi Under läsåret 2017/2018 deltog förskolans personal i en utbildningssatsning kring barns inflytande som Alingsås kommun ordnade. Utbildningens olika moment ledde till många diskussioner i arbetslaget. Vi provade nya tankar och metoder och den processen håller vi levande även under detta läsår. Vi har bland annat ett ökat fokus på att verkligen se barnens lek. Vad är det de gör? Vad är det de undersöker? Vad kan vi tillföra för frågeställningar, aktiviteter eller material för att ytterligare lärande ska ske? Vi lyssnar också på barnens samtal och samlar iakttagelser, anteckningar samt genomför Ögonblick i dokumentationsverktyget Pluttra. Varje månad gör förskollärarna en reflektion i Pluttra. Då går man igenom dokumentationen som gjorts och reflekterar utifrån frågor som:
Vilka intressen och frågor har vi tagit tillvara och hur har barnen getts inflytande? När och hur kan vi se att lärande och förändrat kunnande uppstår jämfört med innan? Hur kan vi fördjupa arbetet? För att göra barnen delaktiga i dokumentationen planerar vi att placera bilder från hur temaarbetet fortskrider på platser där vi har böcker. Vi har tidigare placerat en del på väggar men upplever att barnen tar ner det och visar oss kanske därmed att de vill kunna plocka med det. Vi kommer också ta fram dokumentationen i Pluttra för att göra barnen delaktiga i den och kunna fånga upp deras tankar kring det dokumenterade. Vi kommer också arbeta med att barnen själva dokumenterar aktiviteter och lärande. Vi arbetar mycket med att sträva mot alla läroplanens mål. Under förra läsårets fortbildnings-projekt pratade vi om hur vi också ska kunna utveckla miljön så att läroplanens mål finns tillgängliga för barnen att själva undersöka och lära kring. Vi kommer detta år fokusera på att öka tillgängligheten i den pedagogiska miljön kring målet: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. I samma fortbildnings-projekt pratade vi om hur vi kan skapa en lättillgänglig och kreativ miljö som samtidigt bidrar till lugn och struktur. Strävan efter att skapa en sådan miljö tar vi med oss under detta läsår när vi bland annat skapar en ny miljö kring en kub i ett av förskolans rum. Barnen har inflytande över flera moment under dagen. I den fria leken inomhus och utomhus väljer barnen själva aktiviteter. På fredagar har vi en gemensam samling där barnen väljer innehåll. De uppträder för varandra och visar saker som de arbetat eller lekt med under veckan. Barnens intresse för olika lekar och material är ibland styrande vid inköp. I förskolans planerade aktiviteter lyssnar vi in barnens tankar och bygger vidare på barnens idéer. Vi arbetar också med eget skapande i både musiksamling och verkstad och här får barnen möjlighet att skapa sångtexter, dansrörelser och bestämma över sitt eget skapande. Om barnen önskar en aktivitet som vi gör vid ett senare tillfälle förklarar vi att vi gör det för att de haft önskemål om det. Detta för att det ska bli tydligt att de har inflytande. Likaså säger vi ibland Nu är vi intresserade av hur ni tänker för att vara tydliga med att vi lyssnar in. Som ett led i att allas röster är viktiga arbetar vi efter olika metoder för att barnen ska bli vana vid att prata en i taget och att lyssna då andra pratar. Vi arbetar med ritprat och pratar om att det är en i taget som har pratbubblan, de andra använder sina öron. Nu är det NN som har pratbubblan, vi andra lyssnar. När man vill ha pratbubblan räcker man upp handen. I arbetet med förskolans kompisregel ( Du ska vara en sådan kompis som du vill att kompisar ska vara mot dig. ) får barnen träna på att ta ansvar för sina
handlingar, uttrycka tankar och åsikter vid exempelvis konfliktlösning. I samtal kring olika situationer som uppstår strävar vi efter att ta oss tid för att lyssna in och prata. Barnen kan genom dessa samtal bli medvetna om hur de påverkar situationen genom sina handlingar, t ex hur ljudmiljön påverkas av barnets ljud eller hur ett annat barn känner sig när barnet agerar på ett sätt. Vi använder bildstödsmaterial som stöd i dessa samtal med barnen. Bildstöd finns placerat på många väggar på förskolan så det finns tillgängligt för både barn och vuxna. Det möjliggör för kommunikation och ger möjlighet att förmedla det man behöver eller önskar. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Genom att löpande dokumentera och följa upp det dokumenterade i Ögonblick och Reflektioner i dokumentationsverktyget Pluttra. Genom att varje månad stämma av hur arbetet mot det prioriterade utvecklingsområdet fungerar. Var står vi, vilka effekter har vi sett och hur går vi vidare? Förskolechefens reflektioner i Rundan är ett av de verktyg som fångar upp vad vi gör och hur arbetet kan utvecklas. Varje vårtermin genomför ansvarspedagogerna utvecklingssamtal med alla vårdnadshavare. Det tillsammans med dagliga samtal med vårdnadshavare ger en viktig återkoppling kring hur vårt arbete uppfattas av barnen. 2.4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Barns inflytande Så här arbetar vi Vi har daglig kontakt med vårdnadshavarna vid hämtning och lämning. Då uppstår vardagliga samtal och vårdnadshavare och personal har möjlighet att byta information som är viktig för barnet att alla känner till. Vid dessa dagliga möten finns möjlighet att skapa goda relationer till vårdnadshavarna. Då vårdnadshavarna eller personalen upplever att det finns behov av att prata om lite mer än det vardagliga bokar vi en tid att träffas eller för att prata i telefon.
Detta för att få ett mer avskilt samtal där heller inte barnet deltar. Vi strävar efter och värdesätter en öppen dialog med vårdnadshavarna. Vid inskolning bjuder vi in vårdnadshavarna till ett inskolningssamtal. Detta samtal sker gärna i god tid innan barnet ska börja om möjlighet finns. Detta för att vårdnadshavare ska få information om hur vi brukar lägga upp en inskolning och hur förskolans verksamhet ser ut samt att personalen får information om barnet. Vårdnadshavare får också information om vad som är viktigt att tänka på i samband med inskolning, ex att minska antalet separationer hemma, ex. att undvika att anlita barnvakt under inskolningstiden. Vårdnadshavarna får med sig informationsmaterial hem samt ett par bilder som riktas till barnet som på så sätt får ett första välkomnande till förskolan. Samtalet syftar till att dela information och att börja lära känna varandra vilket skapar trygghet. Det är barnets ansvarspedagog som ansvarar för inskolningssamtalet. Barnet deltar inte vid detta samtal. Inskolningen pågår som grund i ungefär två veckor. Vi lägger upp korta tider till alla de nya barnens så att tid finns för varje ansvarspedagog att ägna sig åt barnet helt den stunden de är på förskolan. Tiderna ökas lite successivt. Vi tänker att det viktigaste under inskolningsperioden är att det nya barnet får möjlighet att skapa relationer med de nya personerna på förskolan. Då skapas trygghet och barnet kan då delta i dagens alla moment utan att särskilt ha tränat detta under inskolningen. En tid efter inskolningen bjuder vi in vårdnadshavarna till ett uppföljningssamtal. Vi pratar om hur inskolningen varit och hur det fungerar hemma och på förskolan nu. En gång per år bjuder vi in till utvecklingssamtal. Vi använder då Alingsås kommuns underlag för samtal. Vårdnadshavarna får med sig några frågor hem att fundera kring och vi pratar sedan bl. a utifrån dessa frågor vid samtalet. Vi uppmanar föräldrarna till en rak och öppen kommunikation. En gång om året bjuder vi in till föräldramöte. Vi bjuder också in vårdnadshavare till luciafirande i december och gårdsfest i maj/juni. Vid sommarens gårdsfest uppmärksammar vi särskilt de barn som ska börja i förskoleklass. Vårdnadshavare kan följa vårt arbete och gruppens utveckling genom dokumentationsverktyget Pluttra. Vi lägger löpande in bilder och text för att beskriva aktiviteter, händelser och lärprocesser. Under året kommer vi att sträva efter att bli tydligare på att visa hur vi arbetar med att barnen får möjlighet att utveckla förståelse för: - naturvetenskap
- flickor och pojkar har samma möjligheter - barnens möjlighet att få inflytande över verksamhetens innehåll eftersom det är inom dessa områden förskolans vårdnadshavare i högst andel svarar att de inte vet eller känner till hur vi arbetar. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen En tid efter att ett barns inskolning avslutats ansvarar den aktuella ansvarspedagogen för att bjuda in vårdnadshavarna till ett uppföljningssamtal. Där går vi igenom hur inskolningen fungerat samt hur det fungerar på förskolan och hemma nu. Utvecklingssamtal genomför vi under vårterminen. Varje ansvarspedagog ansvarar för att bjuda in sina respektive vårdnadshavare. För information till vårdnadshavare samt visa på förskolans dokumentation används främst verktyget Pluttra. Alla i arbetslaget ansvarar för att publicera inlägg där. Då GR-enkäten finns tillgänglig för vårdnadshavare gör vi via Pluttra flera påminnelser om att svara på enkäten. När resultatet kommer analyserar vi det och ser vilka skillnader vi kan göra. Vi publicerar resultat och analys på Pluttra och lyfter vid behov några punkter till diskussion vid kommande hösts föräldramöte. 2.5 Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Barns inflytande Så här arbetar vi Då ett barn kommer till oss från en annan förskola är det oftast vårdnadshavarna som delger oss information kring barnet och tidigare verksamhet. Då vårdnadshavare och/eller barnets tidigare pedagoger tycker att det är bra med ett samtal vid övergången har vid det. Har barnet tidigare gått på en förskola i Alingsås kommun kommer barnets tidigare dokumentation i Pluttra med till oss. Vid övergång till förskoleklass deltar vi i ett överlämningssamtal med mottagande pedagoger. Vi berättar då om vårt pedagogiska arbetssätt, vad barnen gjort och
lärt under den närmaste förskoletiden. Då pedagoger eller vårdnadshavare upplever att det finns ett behov att träffas enskilt kring ett barn i samband med övergång till annan verksamhet gör vi det. Vårdnadshavare deltar alltid då om de önskar. Varje termin träffar vi barnhälsoteamet för stöd kring barn som väcker funderingar. Samarbete med bvc eller logoped görs tas också vid behov och med vårdnadshavares godkännande. Vi har också en handlingsplan för övergång från förskola till förskoleklass och fritidshem för Lendahls område: Mål : att stödja barnens allsidiga utveckling i ett långsiktigt perspektiv genom att göra övergången mellan förskola till förskoleklass och fritidshem bra. Syfte : Ge förskolans pedagoger möjlighet att lämna över hur de arbetar för att utveckla barnens kunskaper och färdigheter. Särskilt uppmärksamma barn som är i behov av särskilt stöd Få underlag för att göra grupper/klasser i förskoleklass och fritidshem Ge barn och föräldrar en bra övergång där de känner trygghet och delaktighet Så här kvalitetssäkrar och följer vi upp processen Vi har en tydlig årsplan för denna process som revideras i september månad. Denna stäms av med arbetslagsledarna kontinuerligt och vi behov även på APT. DEL 2 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan Så här arbetar vi Musik som medel i mötet med barn med särskilda behov är en stor tillgång i det pedagogiska arbetet. Vår verksamhet har en tydlig struktur: varje förmiddag har samma upplägg och de planerade aktiviteterna har också en tydlig struktur. Det är ofta ett bra arbetssätt för barn i behov av särskilt stöd. Utifrån våra ramar anpassar vi samlingar och andra aktiviteter genom att strukturera och schemalägga personal för att kunna möta våra barn i behov av särskilt stöd. Vi arbetar efter modellen att barnen ibland är i stor grupp, ibland i liten grupp och ibland enskilt då behov finns.
Vi använder oss i olika stor omfattning av bildstöd,( TAKK) tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, samt ritprat i vår verksamhet. Vi kommer utöka användandet av bildstöd då vi ser att det är lätt och givande att använda för både barn och vuxna. Det är ett bra material för kommunikation och skapar goda förutsättningar för alla barn. Vi diskuterar mycket i arbetslaget kring de barn som väcker funderingar och hur vi på bästa sätt kan skapa en bra dag med lust att lära för alla barn. Vi strävar efter att skapa en miljö som är både kreativ och tillåtande men som också bidrar till struktur och lugn. Triangelmöten/barnkonferens genomförs en eller flera gånger per termin med specialpedagog, förskolechef och flera representanter från arbetslaget. Syftet är att på ett tidigt stadie kartlägga behov i verksamheten och kunna göra tidiga insatser. Då barn är frånvarande på förskolan utan att meddela kontaktar vi vårdnadshavarna under dagen för att stämma av läget samt informera om vikten att meddela frånvaro. Så här kvalitetssäkrar vi processen När vi har särskilda funderingar kring ett barn har vi en tydlig ärendegång för hur vi arbetar. Kontakt tas med vårdnadshavare, specialpedagog och förskolechef. Om handlingsplaner skrivits följs de upp genom samtal med vårdnadshavare och specialpedagog och ibland även förskolechef. Förskolechef och specialpedagog följer upp ärenden kontinuerligt. Förskolechefens reflektioner i Rundan är ett av de verktyg som fångar upp vad vi gör och hur arbetet kan utvecklas. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Enligt skollag och diskrimineringslag ska det på varje förskola finnas en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete ska finnas beskrivna. Varje förskola ska årligen, undersöka analysera, åtgärda och följa upp detta arbete. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och aktivt främja lika rättigheter och
möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Planen ska vara en naturlig del i läroplanens beskrivning kring normer och värden. Planen ska finnas tillgänglig på hemsidan. Prioriterat utvecklingsmål 18/19: Barns inflytande Så här arbetar vi Se vår förskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling.