Uppgift: Självkostnad och ABC



Relevanta dokument
» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Reflektioner från föregående vecka

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Allmänt om kalkylering

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Kalkyleringens avvägning

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Skärvad Olsson Kap 18

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 4.. poäng (4p) Fråga 6.. poäng (3p)

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Kalkyleringens avvägning

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

SVECASA Simulerat prov

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Seminarium 4 (kap 16-17)

Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 15 hp (2FE252) Skrivning (8hp) lördag 18 augusti 2012, kl. 9-13

De generella kalkylproblemen

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme, tfn 2522, Besöker salarna:

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Tentamensdatum: Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex.

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :00 13:00

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Uppgift 1 i Kalkyldifferens

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar

Svecasa. Prepkursen närmast Hanken. Företagsekonomi. Räkneövning 2

tentaplugg.nu av studenter för studenter

15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Entreprenörskap- och affärsutveckling. Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13

Företags- och Personalekonomi G88

Indirekta löner under perioden uppgick till 2180 varav 80 materialhantering, 1000 tillverkningen samt 1100 administration och försäljning.

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...

IEK 415 Industriell ekonomi

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Fråga 6.. poäng (4p) Fråga 3.. poäng (3p) Fråga 5.. poäng (2p)

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Datum för tentamen Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin

Byggdelskalkyl. Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Projektering Produktion

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Ind ek E d) Se FEK100 samt PowerPoint-bilder.

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

IEK415 Industriell ekonomi E

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Transkript:

Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt material och tillverkningsomkostnaderna efter värdet på direkt lön. Under en viss period visas följande redovisningsdata: Optimum Maximum Zenith Totalt dm 800' 400' 600' 1.800' dl 1.200' 2.400' 3.400' 7.000' MO 180' TO 3.500' A) Beräkna tillverkningskostnaden för de 3 produkterna enligt traditionell kostnadsfördelningsteknik. B) Controllern i DEF går på en kurs i modern kalkyleringsteknik och får vissa insikter i ABCkalkylering. Han beslutar sig för att prova denna teknik på materialomkostnaderna och identifierar följande aktivitetskostnader och kostnadsdrivare: Räntekostnader (lager) 90.000 Kostnader för lagerhyra 30.000 Kostnader för inköpsaktiviteter 60.000 De olika produkterna kräver: Kostnadsdrivare Optimum Maximum Zenith Andel av lageryta 25 % 40 % 35 % Antal inköp per år 40 ggr 20 ggr 60 ggr Genomsnittligt lager för alla = ¼ av periodens dm Beräkna materialomkostnaderna för de 3 produkterna med hjälp av ABC-kalkylering, där ovanstående aktiviteter och kostnadsdrivare används.

SVAR A Påläggsberäkning: MO = Σ Materialomkostnad / Σ Direkt Material (kostnad) 180' kr / 1 800' kr = 10 % i pålägg TO = Σ Tillverkningsomkostnad / Σ Direkt Lön (kostnad) 3 500' kr / 7 000' kr = 50 % i pålägg Kalkyl: Optimum Maximum Zenit Direkt Material (dm) 800' 400' 600' Direkt Lön (dl) 1 200' 2 400' 3 400' Materialomkostnad (MO) (10 % * 800') (10 % * 400') (10 % * 600') (MO-pålägg * dm) = 80' = 40' = 60' Tillverkningsomkostnad (TO) (50 % * 1 200') (50 % * 2 400') (50 % * 3 400') (TO-pålägg * dl) = 600' = 1.200' = 1.700' = Tillverkningskostnad 2 680' 4 040' 5 760' SVAR B Optimum Maximum Zenit Beräkning av Genomsnittligt lager (25 % * 800') (25 % * 400') (25 % * 600') (¼ * dm) = 200' = 100' = 150' Σ genomsnittligt lager = 450' (=200' + 100' + 150') Andel av Σ genomsnittligt lager (200'/450') = 4/9 (100'/450') = 2/9 (150'/450') = 3/9 Kostnadsdrivare Räntekostnader (lager) (andel av genomsnittligt lager * Σ räntekostnad) (4/9 * 90') (2/9 * 90') (3/9 * 90') = 40' = 20' = 30' Lagerhyra (andel av lageryta * Σ lagerkostnad) (25 % * 30') (40 % * 30') (35 % * 30') = 7,5' = 12' = 10,5' Kostnader för inköpsaktiviteter (andel av antal inköp/år * Σ kostnader för inköp/år) (40 ggr/120 ggr * 60') (20 ggr/120 ggr * 60') (60 ggr/120 ggr * 60') = 20' = 10' = 30' Materialomkostnader (MO) 67 500 kr 42 000 kr 70 500 kr Σ Materialomkostnader (MO) = 180' (= 67 500 + 42 000 + 70 500) Man kan fråga sig vilken materialomkostnad (MO) för respektive produkt är den mest riktiga? Pålägg 80 000 kr 40 000 kr 60 000 kr ABC 67 500 kr 42 000 kr 70 500 kr

Uppgift: Uppsamling 2002 Företaget Ren & Go är ett nystartat litet familjeföretag som använder sig av traditionell självkostnadskalkylering. I kalkylerna tar man hänsyn till kalkylmässiga kostnader. Företaget tillverkar och säljer tre olika produkter, Schampo, Balsam och Dusch. Under kommande period räknar man med följande påläggssatser för att täcka sina omkostnader: Materialomkostnadspålägg: 12 % Tillverkningsomkostnadspålägg: 20 % Affärs- och förs. omkostnadspålägg: 22 % Företaget har också tagit fram följande uppgifter till din hjälp: Schampo Balsam Dusch dm 6:00 kr/l dl 4:00 kr/l 5:00 kr/l 3:50 kr/l Försäljningspris 9:55 kr/l 16:29 kr/l Marginal 3,0 % -1,0 % Självkostnad 10:59 kr/l Tillv & förs volym 100' l 75' l 125' l A) Till vilket belopp bör företagets totala tillverkningsomkostnader uppgå till om företagets påläggssats är riktig? B) Beräkna den kalkylmässiga självkostnaden samt marginalen för balsam-produkten. C) Beräkna den kalkylmässiga självkostnaden för schampoprodukten. D) Vad är den direkta materialkostnaden per liter av duschprodukten? E) Är företagets tre produkter lönsamma för företaget? Utveckla och motivera ditt svar.

Materialomkostnadspålägg: 12 % Tillverkningsomkostnadspålägg: 20 % Affärs- och förs. omkostnadspålägg: 22 % Företaget har också tagit fram följande uppgifter till din hjälp: Schampo Balsam Dusch dm 6:00 kr/l dl 4:00 kr/l 5:00 kr/l 3:50 kr/l Försäljningspris 9:55 kr/l 16:29 kr/l Marginal 3,0 % -1,0 % Självkostnad 10:59 kr/l Tillv & förs volym 100' l 75' l 125' l SVAR A Formel: Företagets totala tillverkningsomkostnader (Σ TO) = Σ dl * TO-pålägg Beräkning av Σ Direkt Lön (dl) = dl * Tillv & förs volym Schampo: (4:00 kr/l * 100' l) = 400.000 kr Balsam: (5:00 kr/l * 75' l) = 375.000 kr Dusch: (3:50 kr/l * 125' l) = 437.500 kr = 1.212.500 kr Σ dl * TO-pålägg = Σ TO 1.212.500 kr * 20 % = 242.500 kr SVAR B Beräkning av självkostnaden Beräkning av vinstmarginalen Σ Direkt Material (dm) (6 kr/l * 75' l) Formel: Resultat / Σ Intäkter (dm * Tillv & förs volym) = 450.000 kr Σ Materialomkostnad (MO) (450' * 12 %) Beräkning av resultat: (Σ dm * MO-pålägg) = 54.000 kr Σ Intäkter (16:29 kr/l * 75' l) Σ Direkt Lön (dl) (5 kr/l * 75' l) = 1.221.750 kr (dl * Tillv & förs volym) = 375.000 kr - Självkostnad 1.163.880 kr Σ Tillverkningsomkostnad (TO) (375' * 20 %) = Resultat 57.870 kr (Σ dl * TO-pålägg) = 75.000 kr = Tillverkningskostnad 954.000 kr Vinstmarginal = 57.870/1.221.750 AFFO (954' * 22 %) = 4,7 % (Tillverkningskostnad * AFFO-pålägg) = 209.880 kr = Självkostnad 1.163.880 kr

SVAR C Denna gång behöver vi gå "bakvägen" för att beräkning den kalkylmässiga självkostnaden, d.v.s. Σ Intäkter - Vinstmarginalen = Självkostnad Σ Intäkter (9:55 kr/l * 100' l) (försäljningspris * Tillv & förs volym) = 955.000 kr - Vinst (3 % * 955') (vinstmarginal * Σ Intäkter) = 28.650 kr = Självkostnad 926.350 kr SVAR D Det går att lösa denna uppgift genom att gå direkt på materialkostnaden / produkt, men det är (alltid) bättre att gå via Σ Direkt materialkostnad. Vi försäkrar oss därmed för onödiga avrundningsfel. Även denna gång behöver vi så att säga gå "bakvägen" med självkostnaden som startpunkt. Formel: Beräkningen av Tillverkningskostnad. Tillverkningskostnad * (1 + AFFO-pålägg) = Självkostnad Tillverkningskostnad = Självkostnad / (1 + AFFO-pålägg) Tillverkningskostnad = 1.323.750 kr / 1,22 = 1.085.041 kr Självkostnaden kommer ifrån kalkylen nedan. Självkostnad (10:59 kr/l * 125' l) (självkostnadspris * Tillv & förs volym) = 1.323.750 kr - AFFO (1.323.750 kr - 1.085.041 kr) (självkostnad - tillverkningskostnad) = 238.709 kr Ej nödvändig att redovisa = Tillverkningskostnad 1.085.041 kr Från beräkning ovan - Σ Direktlön (Σ dl) ( 3:50 kr/ * 125' l) (dl * Tillv & förs volym) = 437.500 kr - Tillverkningsomkostnad (TO) (437.500 kr * 20 %) (Σ dl * TO-pålägg) = 87.500 kr = Σ dm och MO-pålägg 560.041 kr Σ dm = (Σ dm och Σ MO-pålägg) / (1 + MO-pålägg) = 560.041 kr / 1,12 = 500.037 kr dm / produkt = Σ dm / Tillv & förs volym = 500.037 kr / 125' l = 4:00 kr

SVAR E Vi finner redan i uppgiftens information om produkterna att Schampo är lönsam, p.g.a. att vinstmarginalen är positiv (3,0 %) och att Dusch inte är lönsam. Dusch har nämligen en vinstmarginal på - 1,0 % eller rättare sagt en förlustmarginal på 1,0 %. Jämför skillnaden mellan resultat, vinst och förlust. Balsam: Se uppgift B. Vinstmarginalen är på 4,7 % => lönsamhet. Denna information är ju given i samband med att vi skall lösa denna uppgift. _ Här kommer ett exempel på Utveckling (i största laget), men det finns många olika sätt att göra detta på. En "rimlig" utveckling/motivering är att ge några kommentarer på vinstmarginalerna ovan. Anledningen till att jag gör denna mer omfattande utveckling, nedan, är att det kanske kan vara lärande för er i era studier inom kalkylering. Vi kan ställa oss frågan om det kan finnas några störande moment i uppgiften om Dusch, d.v.s. är omkostnaderna verkligen rätt fördelade mellan de 3 produkterna. Dusch produkten har ju endast en liten förlustmarginal/negativ vinstmarginal. Studerar vi materialomkostnaderna (MO), så har företaget valt att fördela dem proportionellt efter direkt material (dm). Skulle man kunna tänka sig att denna post är felaktigt fördelad mellan de 3 produkterna och då till nackdel för Dusch? I informationen till uppgiften finner vi att dm/st = 6 kr för Balsam och i uppgift D finner vi att dm/st = 4 kr för Dusch. Σ MO kommer därför att relativt sätt fördelas mer på Balsam än på Dusch. Nu har vi inte räknat ut dm/st för Schampo, men det är inte nödvändigt, eftersom det är en så betydande skillnad mellan Balsam och Dusch. Vid en felaktig fördelning av MO torde det inte vara till nackdel för dusch. Den markanta volymskillnaden mellan de 2 produkterna behöver vi inte ta hänsyn till eftersom Σ MO är isig kopplad till samma volymer. Studerar vi tillverkningsomkostnaderna (TO), så har företaget valt att fördela dem proportionellt efter direkt lön (dl). Skulle man kunna tänka sig att denna post är felaktigt fördelad mellan de 3 produkterna och då till nackdel för Dusch? Nja, det är onekligen så att dl/h är ju lägre för Dusch än de andra 2, så det vore snarare åt andra hållet. Studerar vi Administrations- och Försäljningsomkostnaderna (AFFO), så har företaget valt att fördela dem proportionellt efter tillverkningskostnaden. De omkostnadsposterna som är inkluderade i tillverkningskostnaderna var ju sannolikt inte till nackdel för Dusch. Vi har alltså inte ett inneboende problem. Hur kan det då vara för AFFO isig+ Med hänsyn till att tillverknings- och försäljningsvolymen för Dusch är högre än respektive för Schampo och Balsam är det inte särskilt sannolikt att AFFO av den anledningen skulle förfördela Dusch. Med andra ord Under antagandet att omkostnadsposterna vore felaktigt fördelade mellan produkterna, så vore det snarare så att Schampo och Balsam skulle vara än lönsammare än vad kalkylen ger dem credit för.

Uppgift: Budgetering Aston Systems AB gjorde inför 2004 en årsbudget. Utfallet blev dock annorlunda. Din uppgift är att upprätta en resultatbudget för 2004, liksom utfall. Aston Systems har ett särskilt intresse för de rörliga kostnaderna. Aston vill därför att både resultatbudgeten och utfallet även redovisar resultat efter rörliga kostnader. Skatt ingår inte i uppgiften. Aston vill även att du gör en differensanalys mellan budget och utfall. Denna analys skall även hantera pris- och volymdifferenserna. Budget Utfall Försäljning: Antal system 160 180 st Pris/system 75 000 72 000 kr Programkostnad/system 12 000 12 500 kr Löner: Fast lön 4 200 000 4 400 000 kr Volymbaserad provision 15 000 12 000 kr/sålt system Värdebaserad provision 10,0 % 12,5 % Lokalkostnader 1 200 000 1 300 000 kr Utrustning 280 000 300 000 kr Diverse övriga fasta kostnader 400 000 430 000 kr SVAR Försäljning 12 000 000 12 960 000 - Programkostnad 1 920 000 2 250 000 - Direkta löner 2 400 000 2 160 000 - Försäljningsprovision 1 200 000 1 620 000 = Bruttoresultat 6 480 000 6 930 000 - Fasta löner 4 200 000 4 400 000 - Lokalkostnader 1 200 000 1 300 000 - Utrustning 280 000 300 000 - Diverse övriga fasta kostnader 400 000 430 000 = Nettoresultat 400 000 500 000 = Antal * försäljningspris/system = Antal * produktionskostnad/system = Antal * volymbaserad provision = Försäljning * värdebaserad provision

Formel: Prisdifferens = +/- (verkligt - budgeterat pris) * verklig volym Volymdifferens = +/- (verklig - budgeterad volym) * budgeterat pris + står för intäkter - står för kostnader Differenser: Pris Volym Summa Försäljning -540 000 1 500 000 960 000 - Programkostnad -90 000-240 000-330 000 - Direkta löner 540 000-300 000 240 000 - Försäljningsprovision -270 000-150 000-420 000 = Bruttoresultat -360 000 810 000 450 000 - Fasta löner -200 000 - Lokalkostnader -100 000 - Utrustning -20 000 - Diverse övriga fasta kostnader -30 000 = Nettoresultat 100 000