Projektrapport Bättre vård Mindre tvång



Relevanta dokument
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Bättre vård mindre tvång

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

PROTOKOLL. Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den mars 2014

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

Håbo kommun Brukarundersökning inom äldreboenden

Lusten att gå till skolan 2013

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Mäta effekten av genomförandeplanen

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement)

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Bättre vård mindre tvång

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD

Rutin vid bältesläggning

Bättre vård mindre tvång

Standard, handläggare

NKI - Särskilt boende 2012

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna % 51 Man % 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens

Kvalitetesutvärdering Droppen gul

TIA Till och I Arbete

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Hur upplevde eleverna sin Prao?

2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar

Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, , ,

Kvalitetsberättelse 2015 Medihead

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Slutrapport Digitala signeringslistor

Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Manual till Genomförandeplan

Resultat av enkät nr 2 Testresenären

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015)

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

Trygghetsplan

Nya rutiner för hantering av fynddata hos länsstyrelserna i samband med övergången till nya Artportalen

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Rapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Prövotid Motivation/Stabilisering Behandling Utsluss

Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

SSP Svenska skolan i Paris

Besöksnöjdhetsenkät, avdelningen för Områdesutveckling vt 2016, SoF Innerstaden, vuxen

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/ Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Målplanering för arbete/sysselsättning Exempel 2:1

Standard, handläggare

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien

Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP)

Vad tycker du om din hemtjänst?

Resultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg

TRÅNGSUNDSSKOLANS PLAN MOT

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015

Rapport Gemensam skolundersökning åk 8 Göteborgsregionen 2011

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Kvalitetsredovisning

Kulturell vistelse i BERLIN Presentation och utvärdering

Transkript:

Team 37, psyk avd 2 i Skellefteå Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Erica Widmark, Anna Åkerström, Karin Gustafsson, Helene Karlsson, Jonas Rask Usk/sköt Erica Widmark (erika.widmark@vll.se) Avd chef Helene Karlsson (helene.karlsson@vll.se) Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Vi inledde med att klargöra vårat mål med deltagandet i projektet. Sätta upp rimliga och uppnåbara mål utifrån våra förutsättningar. Efter det har vi med jämna mellanrum gjort tester för att använda som underlag gentemot de uppsatta målen. Testerna har avsett både patienter och personal. De tester som vi gjort är 1 öppen balkongdörr, 2 promenader, 3 veckoschema, 4 min bok, 5 bedömning vid bältesvak, 6 kompassen samt 7 erbjuda patienter eftersamtal efter tvångsåtgärd. Vi har även kontrollerat medpatienters mående efter de som tyvärr observerat åtgärd Vi har haft genomgångar på ap-träffar, information till pers. gruppen både halv och helgrupp, informerat patienter när förändringar kommer och rutiner kring dem. Hela tiden har personalen kunnat följa och se anslag i datarum om hur vi ligger till och vad som kommer att hända närmast. Bakgrund Vi arbetar på en akut/allvårdsavdelning med 16 vårdplatser och obegränsat intag. En vuxenpsykiatrisk avd med möjlighet att ta emot ungdomar och barn om behov finns. Alla psykiatriska diagnoser är representerade. Vi har vid tidigare tillfälle varit med i förändringsarbete och visste att det skulle komma att ta mycket tid i anspråk. Därför valde vi att stå utanför då vi för tillfället även har pågående basutbildning för hela personalgruppen, men blev beordrade av klinikchef att delta. Vi hade således inte känt av att det fanns några uppenbara problem att genast ta itu med. Den statistik som presenterades angående tvångsåtgärder i Västerbotten kändes inte igen, så vi blev fundersamma hur det kunde komma sig. Det har varit vårt ledord i arbetet hur kommer det sig att vi ligger så högt i tvångsåtgärder? Vad kan vi göra för att minska tvångsåtgärderna? Hur ökar vi trivseln och kanske minskar hotfulla situationer som kan leda till

tvångsåtgärder? Hur skapar vi stämning så att patienten själv tar ansvar för sin vårdtid och sina handlingar? Mål 1. Minska tv-åtgärderna med 50 % fram till oktober 2011 2. Uppföljande eftersamtal erbjuds till alla som varit med om en tv-åtgärd inom 24 tim dock senast vid utskrivning. 3. 100 % av personalen skall känna till socialstyrelsen riktinjer ang. tv-åtgärder Förändringar som testats * Öppen balkongdörr har verkligen slagit väl ut bland patienter och personal denna förändring är därmed gjord permanent. *Promenaderna fungerade till att börja med, vi valde tyvärr att knyta promenaderna till en personal något som visat sig vara allt för sårbart. Vi har vi utvärdering kommit fram till att det måste utses en personal vid varje arbetspass som tar ansvar för promenaden, detta med hänsyn till verksamheten och ev.personalsjukdomar. Under senvintern har dessutom de som velat gå ut gått ut på innergård. Vi har däremot peppat de med egen frigång att ta sig ut själva eller avsatt annan personal för utgång. Patienterna och personalen har upplevt detta mycket väl då vi haft torsdag som helghandling. Patienten har planerat sin helg och inköp. Detta har underlättat mycket för helgpersonal som tidigare fått neka följe till affär pga personalbrist. Promenaderna kommer vi att fortsätta jobba på med, för sommaren finns en planering där vi utser en varje morgon som skall gå ut med patienter. * Eftersamtalen fungerade även de till att börja med, när arbetsbelastningen ökade radikalt var det svårt att övertala och motivera berörd personal att sätta sig i samtal. * Veckoschema har vi tryck upp och ligger som en del i informationsbladet som patienten får vid inskrivning. Det har varit endast en del som velat delta eller själva planera sin vårdtid. Vi har sett tydligt resultat att det är de sk nya patienterna som vill vara med. De som är gamla i gamet och inte tidigare behövt engagera sig gör det inte nu heller. Alla i personalgruppen känner till att vi har tillgång till detta verktyg för patienternas struktur och delaktighet. * Bedömning vid bältesläggning med tillägg av somatisk bedömning, detta för att öka säkerheten för patienten. Protokoll för detta ligger väl synligt för personal som sitter på bältesvaket. För att höja statusen på bältesvaket har vi bestämt att det i första hand skall sitta ordinarie personal, i andra hand utbildad personal som känner sig väl bekant och trygg i uppgiften. * Team 2 arbetar utifrån Kompassen. Ett beprövat instrument med inriktning på att öka delaktigheten i sin egen vård. Patienten kan själv fylla i, eller tillsammans med kontaktperson om så behövs. * Båda teamen har erbjudits tillgång till något som vi kallar energidagbok Min Bok där patienten själv el med kontaktperson fyller i. Upplevts som en bra påminnelse för patienten, därför att den innehåller sådant som datum för inläggning, vem tar hand om djuren, var är mina värdesaker och vem vet att jag är inlagd osv. Den tydliggör även hur pat mått över

dagen, och kan jämföra hur dagarna ser ut över tid. * Sedan 1 maj är det fritt för patienter att inneha mobil och dator på avdelningen. Dessa skall vara avslagna kl 23.00. Patienterna skriver vid inläggning på ett kontrakt som reglerar ansvarsfrågan, handhavandet med sekretess samt respekt mot varandra inne i rummet och de gemensamma utrymmena. Vi har säkrat upp med 3 lånemobiler som man får låna och flytta över sitt eget sim-kort, detta när vi misstänker eller ertappat patienter som filmat, fotat eller spelat in. Vid vissa sjukdomstillstånd kan total inskränkning bli aktuell då rapporterar överläkaren till socialstyrelsen. Denna åtgärd har kommit till som ett led i samhällsutvecklingen men även för att minimera bråk och inskränkning för patienter att hålla god kontakt med vänner och anhöriga som vi ser som ett mycket viktigt led mot tillfrisknande. Vi hade i inledningen stora farhågor om hur vi skulle hålla struktur vad gäller datoranvändandet för missbrukare, maniker etc. Även telefonerna med inspelning och fotografering gjorde att vi var skeptiska. Detta har till idag inte besannats och vi ser till viss del stora fördelar för patienten att själv kunna hålla kontakt med familj utan att tillfråga personal. Så eftersom det kommer riktlinjer från socialstyrelsen gällande detta kommer vi givetvis att fortsätta och göra det bästa av situationen. * Vi har utökat vår användning och erbjudande om akupunktur till patienter i ångestlindrande syfte, detta upplevs fungera på vissa patienter och de efterfrågar detta alternativ som ett komplement till medicinering. Utöver detta erbjuder vi bolltäcke i ångetslindrande syfte, bolltäcket bidrar till ökad kroppsuppfattning, värmen i kroppen stiger och många upplever sig skyddade som ett extra skal, där ingen kommer åt mig. Mycket bra för de som varit utsatta för övergrepp och även anorektiker. Resultat: Mätt från december -10 till april -11 16 14 12 10 8 6 4 Tvångsinjektione r Avskiljning Bältesläggning Totalt 2 0 Månad 1 Månad 2 Månad 3 Månad 4 Månad 5 Månad 6 Månad 7 Månad 8 Månad 9 Månad 10 Månad 11 Månad 12 1. Vad beträffar tvångsåtgärder kommer vi att fortsätta jobba med att minska dessa. 2. Vi har utfört 2 eftersamtal och genomfört sammanlagt 31 tv.åtg från dec till april. 3. Genom handuppräckning har vi fått uppgift om att 100 % av persgruppen känner till socialstyrelsens riktlinjer. Vi kommer efter deras önskemål att tillhanda hålla lätt påminnelse för att kunna läsa på sig om riktlinjerna.

Diskussion 1. Idag anser vi oss ha uppnått till fullo målet om personals kunskap om socialstyrelsens riktlinjer. Där kommer även personalens önskemål om lättfunnen uppdatering vid terifold el pärm att göras i ordning. 2. Eftersamtalen, kommer vi eftersom vi tror på idén, att fortsätta med. Detta trots att det inte fungerat alls hittills. Personalen uppger att eftersamtalen på grund av, den höga arbetsbelastningen och de patienter de avser, inte gått att genomföra. Patienterna har haft stora dysfuntionella brister, men även innesuttit erfarenhet om tidigare tvångsåtgärder som inte hanterats på det nya sättet med eftersamtal. En del har avböjt erbjudandet med motiveringen att -jag har ändå inget att säga till om, eller vad skall det tjäna till? De har således inte upplevt att samtal kan ge mycket förklaring på vad som händer/hänt individen i samspel med personal på avd. 3. Att minska tvångsåtgärderna med 50 % behöver vi mer tid på oss för att kunna utvärdera. Sett över tid har vi tyvärr haft många åtgärder för patienter som har varit i stort behov av både bältesläggning med injektion men även några som krävt avskiljning. Dessa har för oss varit kända sedan tidigare och ett känt fenomen. Detta har vi tagit till oss och samtalat om, allt för att inte patienten skall dömas på förhand. Alltså nu kommer det att bli så och så utan verkligen se varje nytt vårdtillfälle som ett nytt och en ny utmaning i bemötande för att minska risken för tvångsåtgärd. Så här involverade vi patienter och deras närstående * Förslagslåda som töms varje vecka av Erica. Förslag som är genomförbara tas genast upp och ses över. Så långt har det lett till att fasta klockor med visare satts upp. Tiden är synkroniserad över hela avdelningen, detta skapar mindre missförstånd. Det är lätt för personalen att visa för de patienter som inte kan klocka eller digital klocka som endast fanns tidigare när de skall vara åter från tex: promenad. Vi har uppdaterat foton på personalen som sitter på glasruta till expedition, så att personalen ser ut som man verkligen gör och faktiskt rent jobbar kvar. Även spegel på toaletterna kom som önskemål, därför har det införskaffats plexispegel med mycket god spegelförmåga men är okrossbara. Vi har också sett till att byta ut pussel, då de gamla motiven gjort sitt eller saknade flertalet bitar. * Patientenkät om delaktighet i vården och upplevelsen av öppen balkongdörr. * Vi mäter även hur deras upplevelse varit av personalen vid en sk. stökig situation på avdelningen även det inte resulterat i tvångsåtgärd. Stökig situation kan för oss vara höga ljud, mantra liknande ramsor, hot, tjafs vid matvagnen, men även kastande av möbler, blommor. Vi har haft som rutin att hänvisa patienter till rummen när det blivit mycket stökigt, därav ville vi undersöka om det var det rätta. De allra flesta tyckte och förstod att det var det bästa, medan en del ville ha kontroll på vad som verkligen hände. Vi har tillföljd av denna enkät kommit fram till att vi fortsätter som tidigare, lugnt och metodiskt hänvisa patienterna till sina rum, avsätter personal som sitter ute på avdelningen med de som är oroliga.

Sammanfattning av projekt tiden så här långt Vi har jobbat på med ambitionen att klara av att sjösätta de mål vi avsatt, det har ibland gått trögt pga. den extrema arbetsbelastning vi haft och en ohållbara vak-situation. Något som verkligen underlättat för oss är att en personal varit avsatt för det administrativa. Vi kommer även i fortsättningen att jobba på med eftersamtalen, få ner tvångsvårdsinsatserna med 50 %. Något nytt mål har vi idag ej satt upp. Förslag på nya tester kommer till hösten, vi skall nu jobba på i lugn och ro.