Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus



Relevanta dokument
Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård

Vad är hjärtsvikt? Orsaker

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Behandling med device ICD och CRT

Nej Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Behandling med device ICD och CRT. Hjärtsvikt. Men! Björn Fredriksson SÄS/Borås

Enkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM

Projekt för verksamhetsförbättring inom vården av hjärtsviktspatienter. resultat av förstudie under tiden

BESLUT. Datum

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Lokalt vårdprogram för kronisk hjärtsvikt

Med hjärtat i centrum

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Nutid och framtid med hjärtsvikt i ett fysiologiskt perspektiv och kardiomyopatier. Michael Melin. Tema Hjärta och Kärl, Karolinska

Hjärtsvikt. Mahbubul Alam Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 15/9 2014

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Prioriteringar för sköra äldre. Niklas Ekerstad, med dr, överläkare Kardiologiska kliniken NU-sjukvården

HJÄRTSVIKT terapi finns, men används den optimalt? Bengt Sandstedt, Hjärtmott. Hallands sjukhus Kungsbacka

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Behandlingsrekommendation

Hjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Äldres läkemedelsbehandlingl

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Länsgemensamt vårdprogram hjärtsvikt Version

Arytmi, ICD och CRT hur blir det med fysisk aktivitet och träning?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Ekokardiografi. Kombinerade vitier Användarmötet Mats Broqvist Ulf Hermansson Eva Nylander

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Lund University / Medical Faculty / Arrhythmia clinic/ SUS Lund / Januarimötet 2014 / RB

Svenska palliativregistret (2009)

Nationella utbildningsdagar i hja rtsvikt

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Integrerande MEQ-fråga 2

Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

30 REKLISTAN

Hjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man

Akut hjärtsvikt. Carin Cabrera Specialistläkare

Integrerande MEQ fråga DX1. Totalt 18 poäng. Anvisning:

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander

Hjärtsvikt Litteraturtips. Michael Melin. Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge

Allt om svikt och graviditet utom PPCM. Peter Wodlin Överläkare Sviktsektionen

7. Svar: kontakt med koronarangiografi lab läkare då patienten behöver genomgå akut PCI. (1p)

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl,

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Vårdprogram för kronisk hjärtsvikt

Nutid och framtid i vård och behandling vid hjärtsvikt. Bättre hjärtsviktsvård Stockholmsexemplet 4D

Arytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A

Kronisk hjärtsvikt i Södra sjukvårdsregionen

Att förebygga stroke är att behandla stroke

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Spironolakton Pfizer 25 mg tabletter Spironolakton Pfizer 50 mg tabletter Spironolakton Pfizer 100 mg tabletter

Kronisk hjärtsvikt Farmakologisk behandling. Niels Wagner

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p)

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska

Hjärtsviktsbehandling

[ Standardvårdplan för Hjärtsviktsvård inom Landstinget Sörmland ]

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003

Palliativ vård vid olika diagnoser

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Fakta om studier med Pradaxa

Hjärtsvikt är ett syndrom där patienten uppvisar typiska kliniska symtom och tecken som resulteras av hjärtats patologiskt nedsatta funktion och

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

Antitrombotisk behandling hos den komplexa patienten. Joakim Alfredsson Ischemisektionsansvarig Universitetssjukhuset, Linköping

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Epilepsi. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset

Delområden av en offentlig sammanfattning

Transkript:

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004

De tio vanligaste diagnoskategorierna hos multisjuka äldre patienter med manifesterad hjärtkärlsjukdom. Epidemiologiskt centrum 2008

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Socialstyrelsen 2008 Kronologisk ålder i sig ska ej ha betydelse ur prioriteringssynvinkel. Viktigt att bedöma patientens biologiska ålder, dvs hur biologiskt vital patienten är och hans förväntade överlevnadstid. Patientens biologiska ålder kan påverka prioriteringen. Det är den totala bedömningen av patientens behov och hur patienten kan tillgodogöra sig vården som ska avgöra insatsen.

Evidensläget för äldre med hjärtsjukdom SBU 2003 Kanadensiska hjärtläkarförbundet 2003 Amerikanska hjärtläkarförbundet 2007 Tinetti et al. (NEJM 2004) Rothwell (Lancet 2005) Wright (BMJ 2005)

Evidensläget Samtliga patienter med NSTEMI Studiepopulation Non eligible population Eligible population God intern validitet, bristande generaliserbarhet

Evidensläget Exemplet NSTEMI hos äldre American Heart Association 2007 Hos äldre med NSTEMI kan den möjliga nyttan av en åtgärd vara större än hos yngre patienter. Åandra sidan är risken för komplikationer större för de äldre. Viktigt att i studier och i klinik bedöma komorbida tillstånd, funktionsförmåga, kognitiv funktion, preferenser och frailty hos äldre med NSTEMI.

Hjärtsvikt hos sköra äldre Epidemiologi Definition Patofysiologi Interaktion: åldersfysiologiska förändringar patofysiologi samsjuklighet polyfarmaci nedsatt kognitiv funktion social utsatthet

Hjärtsvikt hos sköra äldre Utredning Symtom och statusfynd EKG Lab: blod-, el-, blödnings-, thyreoidea- och leverstatus; glukos; CRP; NT-proBNP Lungröntgen Ekokardiografi Eventuell övrig utredning: arbets-ekg, coronarangiografi, bandspelar-ekg, magnetkamera, hjärtbiopsi, spirometri etc.

Hjärtsvikt hos sköra äldre Behandling Behandling vid NYHA I-IV: ACE-hämmare. Njurinsufficiens påkallar försiktighet. Angiotensinreceptorblockare (ARB) vid intolerans mot ACE-hämmare. Betablockare. Ska undvikas vid AV-block II-III och vid PQ-tid>240 ms. Furosemid för symtomlindring i lägsta möjliga dos.

Hjärtsvikt hos sköra äldre Behandling Behandling vid NYHA III-IV Tillägg av aldosteronantagonist eller ARB Digoxin för symtomlindring (obs! koncentration) Om NYHA III-IV trots optimal medicinsk behandling och EF kvarstår<35% och QRS>120 ms överväg CRT (cardiac resynchronisation therapy=biventrikulär pacemaker). Om EF<35% överväg ICD (implantable cardioverter defibrillator) Eventuell övrig behandling mot grundorsak: exempelvis CABG vid reversibel ischemi/hibernerande hjärtmuskel, klaffoperation vid vitium. Fysisk träning Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning Om behandlingsmöjligheterna är uttömda: palliativ vård.

Medicinsk behandling i relation till funktionsklass Spironolakton Betablockerare ACE hämmare NYHA I NYHA II NYHA III NYHA IV Diuretika används symtomatiskt

Hjärtsvikt hos sköra äldre Monitorering Patientens skattning av symtom Funktionsstatus: NYHA-klass EKG Elstatus, NT-proBNP Övrig lab beroende på etiologi och behandling Ekokardiografi (förändrad EF?) Övriga undersökningar: arbets-ekg (arbetsförmåga?), lungröntgen (stas? hjärtstorlek?), bandspelar-ekg (arrytmi-problem?) Särskild mottagning för patienter med hjärtsvikt (sjuksköterske- eller läkarbaserade)

Viktiga budskap Multisjuka patienter med hjärtkärlsjukdom utgör en mycket heterogen population. Sträva efter att värdera individens biologiska status snarare än att fokusera på kronologisk ålder På klinisk nivå är det viktigt att individualisera handläggningen och ta hänsyn till kognitiv förmåga, skörhet (frailty), samsjuklighet och preferenser Viktigt med utvärdering och analys!

Viva la Revolución Change Before you decide where to go, it is wise to decide where you are No change

Strategier äldre med komplexa vårdbehov Klinisk nivå Individualisera (obs! komorbiditet, funktionsförmåga, frailty) Utvärdering och analys Patientens preferenser Strukturell nivå Anpassa logistik och organisation Resursfrågan Policynivå Vetenskapliga studier Anpassade riktlinjer/prioriteringar; Konsensusbaserad prioritering

Noterade motiveringar för att prioritera äldre patienter annorlunda än yngre De har haft sina goda år (fair innings) (etik) Vi har inte råd (ekonomi) De vill inte (preferenser) Det saknas vetenskapliga belägg för att en åtgärds patientnytta överflyglar risk (evidens)