SMÄRTA HOS PATIENTER MED IBS

Relevanta dokument
BEHANDLING AV IRRITABLE BOWEL SYNDROME (IBS) VILKEN PLATS HAR DE NYA LÄKEMEDLEN? Jäv. Funktionella tarmsjukdomar: Rom IV

FUNKTIONELL DYSPEPSI. Termer att hålla isär

FÖRSTOPPNING. Funktionella tarmsjukdomar: Rom IV

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi SEDS HÖSTMÖTE 10 NOVEMBER 2017

Funk&onella buksmärtor hos ungdomar

Irritable Bowel Syndrome

GERD/ FUNKTIONELL ESOFAGUSSJUKDOM

MULTIDIMENSIONAL CLINICAL PROFILE (MDCP)

IBS Irriterande för patient och doktor. Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska

IBS Irriterande för patient och doktor

Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

IBS. Varför finns det ingen riktigt bra behandling - eller finns det? Hans Törnblom Medicinkliniken SU/Sahlgrenska

IBS - Intressanta Behandlings Synpunkter. Mikael Lördal, Överläkare, Medicinkliniken Danderyds Sjukhus Expertrådet för mag- och tarmsjukdomar

Från epidemiologi till klinik SpAScania

HANDLÄGGNING AV PATIENTER MED IRRITABLE BOWEL SYNDROME (IBS).

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

KONCEPTET FUNKTIONELL MAG- TARMSJUKDOM (FGID)

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Ont i magen, ont i själen?

Behandling av långvarig smärta

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför?

Funktionella magbesvär och samsjuklighet

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

P A T I E N T D A G B O K M P N

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Ätstörningar vid fetma

Inflammatoriska Tarmsjukdomar (IBD)

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Placebo och självläkning som

NYHET! En kostbehandling för IBS och ulcerös kolit

Mätning av kolontransit med Transit-Pelletsmetoden

Regionhabiliteringen i Göteborg

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Psykisk hälsa i primärvård

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa

Mat vid gastropares. Leg dietist, Ph.D. Eva Olausson Diabetescentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Hemsida:

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/

Cannabis som medicin vad säger vetenskapen?

Fysisk Aktivitet och KOL

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

70% Visste du att % av Sveriges befolkning har IBS. av dem är kvinnor

BESLUT. Datum

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

IBS Irritable Bowel Syndrome. Magnus Holmer ST läkare Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi

I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

BESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Fampyra, depottablett ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

ProViva ett levande livsmedel. Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

GUCH och Idrott. Copyright

Klinisk forskning vid AAS-bruk. Malmö Thord Rosén, Dopingmottagningen Örebro samt Endokrin Sahlgrenska

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

IBS- kanske inte så irriterande längre

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Datum Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Truberzi Filmdragerad 100 mg Burk, ,03 950,00.

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

Mortalitet hos personer med AST

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Företrädare: Karl-Johan Myren

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Irritabel Tarm: Neuro-endokrine forstyrrelser

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2005

Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer?

Dags att gå vidare. Svar på vanliga frågor Till dig som behandlas med Resolor. (prukaloprid)

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Constella Kapsel, 290 mikrogram Burk, ,50 695, mikrogram Burk, 90.

Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras.

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

IBS - INTRESSANTA BEHANDLINGS SYNPUNKTER

Probiotikabehandling vid Irritabel Bowel Syndrom (IBS) En litteraturstudie

Transkript:

SMÄRTA HOS PATIENTER MED IBS FRÅN FÖRSTÅELSE AV MEKANISMER TILL UTVECKLING AV NY EVIDENSBASERAD BEHANDLING PROJEKTLEDNING PROFESSOR MAGNUS SIMRÉN UNIVERSITETSLEKTOR, DOCENT LENA ÖHMAN DOCENT HANS TÖRNBLOM AVD F INVÄRTESMEDICIN & KLINISK NUTRITION, INST F MEDICIN,, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Smärta hos patienter med IBS Koppling symtom sjukdomsmekanismer Strukturerad utredning Patienter med IBS, friska kontroller Noggrann kartläggning av symtom och person (enkäter, dagböcker) HYPOTES: Olika mekanismer spelar olika stor roll för symtomen hos grupper av individer med IBS

Smärta hos patienter med IBS Koppling symtom patofysiologi Strukturerad utredning Patienter med IBS, friska kontroller Noggrann kartläggning av symtom och person (enkäter, dagböcker) Många samtidiga kroppsliga symtom (somatisering) återspeglas i hjärnans aktiveringsmönster kognition viktigare än känslor? * Depression och somatisering måltidrelaterade symtom vid IBS * Koppling mellan mikrobiota (clostridiale) och symtom vid IBS * Koppling ANS-funktion och symtom * Immunaktiv IBS * Klassiska allergimekanismer verkar inte betydelsefulla vid IBS * Icke-invasivt test kan mäta tarmens känslighet * IBS-pat med dyspepsi och psykologiska symtom svårare symtom * Mikrobiota-signatur kopplad till svårighetsgrad av IBS * Mikrobiotas sammansättning förutsäger effekten av specifika kostråd * Koppling mellan mikrobiotan och biomarkörer för immunaktivitet * Brachyspira är vanligt förekommande vid IBS men ej vid hälsa * Psykolgiska faktorer (inkl fyiska och sexuella övergrepp) förstärker tarmsmärtor * Förstärkt känslighet i tarmen är kopplad till symtomintensitet * Mätmetoder för tarmens känslighet mäter inte samma sak * Adderande sjukdomsmekanismer förstärker symtomintensitet * Patientupplevda svårigheter i kontakt med sjukvården * IBS-patienten lider av fatigue och nedsatt arbetsförmåga * Hanteringsstrategier påverkar symtomintensitet (tarm och kropp) * Ångest och depression påverkar symtintensitet/profil * Psykologiska och kroppsliga symtom samverkar och kan bilda undergrupper av IBS

Smärta hos patienter med IBS Utveckling av nya behandlingsmetoder Personcentrerad sköterskebaserad stöd- och utbildningsfunktion Utvecklas tillsammans med patienterna. Partnerskap. Ökad kunskap. Okontrollerad pilotstudie följt av randomiserad kontrollerad studie. Effektmått: Symtomutveckling, kostnadseffektivitet, sjukfrånvaro, produktivitet. Anti-inflammatorisk behandling (mesalazin) vid IBS (MIBS-studien) Randomiserad, placebokontrollerad studie av anti-inflammatoriskt läkemedel (n=200). Effektmått: Symtomutveckling, effekt på låggradig tarminflammation, immunologiska prediktorer för respons. Tarminriktad hypnosbehandling Sjuksköterskebaserad behandling. Pilotstudie effekt av hypnos vid IBS (n=85) Grupp vs. enskild behandling (n=100). Effektmått: Symtomutveckling kort- och långsiktigt (år). Prediktorer för svar på behandling. Behandling av buksmärta med nervmodulerande läkemedel Clinical audit av patienter som förskrivs psykotropa läkemedel som behandling av IBS. Effektmått: Symtomutveckling, bieffekter, analgetikakonsumtion. Prediktorer för gynnsamt respons. Dietbehandling vid IBS Randomiserad, kontrollerad studie (RCT) av två kostrådsstrategier (n=75). RCT två olika kostrådsstrategier vs. Optimerad farmakologisk behandling (n=300) Effektmått: Symtomutveckling; prediktorer för respons; effekt av / på tarmflora. Aloe Vera-behandling vid IBS Randomiserad, placebokontrollerad pilotstudie av Aloe Vera vid IBS (n=68). Effektmått: Symtomutveckling; prediktorer för respons. Probiotikabehandling Randomiserad, placebokontrollerad studie av Bifidobacterium Lactis DN 173-010 (n=150). Effektmått: Symtomutveckling. Prediktorer för respons.

Biomarkörer (cytokiner) IBS Kan cytokin-profil skilja IBS från frisk? Snabb passagetid i tarmen(p=0.002) Bennet et al Am J Gastroenterol 2016

IBS: Psykologiska faktorer symtom efter matintag Depression Somatisering Mixed model analysis: Time: p=0.003 Depression: p=0.007 Depression-by-time: p=0.64 n=193 Mixed model analysis: Time: p=0.009 Somatization: p<0.0001 Somatization-by-time: p=0.05 Van Oudenhove et al Gastroenterology 2016

Testmåltid - Näringsdryck och laktulos 400ml näringsdryck (Nutridrink, 1.5 kcal/ml) + 25g Laktulos Mätningar före och var 15:e minut efter intag, totalt 4h : Utandad H 2 /CH 4 (tarmgasproduktion) Åtta specifika mag-tarmsymtom och övergripande fråga (20-gradig skala) Le Nevé et al Am J Gastroenterol 2013

Näringsdryck och laktulostest möjliggör separation av två grupper IBS patienter baserat på symtomrespons GI symtom Ångest Generell och GI-specifik Depression Andra kropssliga symtom Rektal hypersensitivitet Oberoende av: Rome III subgrupp H2 or CH4 i utandningsluft Fekal microbiota-sammansättning Le Nevé et al Am J Gastroenterol 2013 Le Nevé et al Clin Gastroenterol Hepatol 2016

Psykologiska faktorer förstärker rektal smärtkänslighet hos hypersensitiva IBS patienter Grinsvall et al Neurogastroenterol Motil 2015

Koppling mellan psykologiska faktorer, utnyttjande, somatisering och visceral smärtkänslighet vid IBS C1: Cohort 1 (n=231) C2: Cohort 2 (n=141) Grinsvall et al UEG Journal 2018

Visceral hypersensitivitet & GI symtom p<0.0001 p=0.003 p=0.007 p<0.0001 p<0.0001 n=242 n=243 n=159 n=353 n=147 Koppling mellan visceral sensitivitet & GI symtomens svårighet signifikant efter korrigering för: Psykologiska faktorer (ångest & depression) Svårighetsgrad av andra kroppsliga symtom Simrén et al Gut 2017

Patofysiologiska avvikelser vid IBS Simrén et al 2019 Submitted

Patofysiologiska avvikelser vid IBS & symtomsvårighet Simrén et al 2019 Submitted

Patofysiologiska avvikelser vid IBS & livskvalitet Simrén et al 2019 Submitted

Funktionell GI sjukdom överlappande diagnoser Tarm Anorektal Somatiska symptoms Sjukvårdskonsumtion Kirurgi Läkemedel Läkarbesök Livskvalitet Gastroduodenal Esofagus Aziz et al Am J Gastroenterol 2018

Arbetsförmåga & IBS symtom IBS sx severity Frändemark et al Am J Gastroenterol 2018

Trötthet, energilöshet (fatigue) vid IBS 200 p<0.001 p=0.004 p=0.001 p<0.001 150 Kvantitativt 100 50 0 Depression (HADx10) Anxiety (HADx10) Sense Of Coherence IBS Symptoms (IBS-SSS/2) Mild fatigue Moderate fatigue Severe Fatigue Stamina Control over Body Processes Kvalitativt I can t perform as I wish I am less effective I don t get as much things done as I plan It is hard to find the energy to be active I don t have enough energy I use a lot of energy I can t stay preserved as long Progress of tiredness I need longer rest I work less I have to start prioritizing I get less things done I postpone things when I don t have energy I have a hard time to grasp things I have no energy The tiredness is paralyzing I have lost my dreams and creativity The body talks, there is nothing to do but follow it I stay laying I don t have the strength to walk and move Frändemark et al Neurogastroenterol Motil 2016

Patientens upplevelse av sjukvårdskontakter vid svår IBS Björkman et al J Clin Nurs 2016

IBS mag-tarmspecifik hypnosbehandling Effect on IBS symptoms **** **** **** Specialutbildad sjuksköterska (12v, 1 h/v) IBS-SSS Positiv effekt på: Ångest Depression GI-specifik ångest Extraintestinala symtom Behandlingssvar 6 v 12 v Lövdahl et al Am J Clin Hypnosis 2015

Mag-tarmspecifik hypnosbehandling: Individuell jmf. grupp Lövdahl et al UEG Week 2018

Aloe vera vid IBS en pilotstudie 100% p=0.09 Responder rate p=0.12 75% 50% 25% 0% AV - reduction of IBS- SSS 50 points Placebo - reduction of IBS-SSS 50 points AV - Adequate relief 50>% of weeks Placebo - Adequate relief 50>% of weeks Responder Non-responder Positiv effekt på buksmärtans svårighet (p=0,03) och frekvens liksom uppblåsthet i AV-gruppen, ej i placebogruppen. Störsrud et J Gastrointest Liv Dis 2015

Låg-FODMAP diet jmf. traditionella dietråd vid IBS Proportion responders vecka 4 (IBS-SSS reduktion >50) IBS-SSS värde Mellan grupper: p=0.72 Före jmf efter 4 veckor: p<0.0001 för båda grupper Mellan grupper: p=0.64 Böhn et al Gastroenterology 2015

Symtomlindring av låg-fodmap diet Tarmens mikrobiota Bennet et al Gut 2018

Tarm-mikrobiotans signatur kan kopplas till svårighetsgrad av IBS Tap et al Gastroenterology 2017

IBS-grupper med specifika symtomprofiler Mage-tarm, extraintestinalt och psykologiskt Polster et al APT 2017

Magnus Simrén Lena Öhman Hans Törnblom Hasse Abrahamsson Einar S Björnsson Hans Strid Gisela Ringström Eva Jakobsson-Ung Henrik Sjövall Peter Friberg Björn Lindkvist Maria Magnusson Antal Bajor Riadh Sadik Iris Posserud Börje Jonefjäll Marie Larsson Sofie Jakobsson Stine Störsrud Lena Böhn Cecilia Grinsvall Ellinor Almquist Annikka Polster Ida Björkman Katarina Wilpart Veronica Gunterberg Åsa Frändemark Jenny Lövdahl Gunilla Nässlin Pernilla Jerlstad Angeli Lidén Karin Engstrand Stefan Isaksson Maria Sapnara Imran Aziz Irina Pontén Egbert Clevers Sanna Nybacka Cecilia Weznaver Jessica Sjöland Dagsu Demir Sofia Nordlander Georgios Mavroudis Luiza Gomes de Mello Moraes Joost Algera Esther Colomier Jan Tack Lukas Van Oudenhove Egbert Clevers Joel Doré Julien Tap Paul O Toole Eamonn Quigley Ian Jeffery Marcus Claessen Jennifer Deane Asbjörn M Drewes Christina Brock Jens Bröndum Frökjaer Hans Gregersen Anne Lund Krarup Emeran A Mayer Kirsten Tillisch Jennifer S Labus William E Whitehead Douglas A Drossman Olafur S Palsson Miranda A Van Tilburg Steve Heymen Boris Le Nevé Muriel Derrien Remi Brazeilles Stephanie Cools-Portier Julien Tap Denis Guyonnet Funding sources

HANS TÖRNBLOM Avdelningen för invärtesmedicin & klinisk nutrition Institutionen för Medicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet

General treatment and symptom management principles for IBS Simrén et al Lancet Gastroenterol Hepatol 2017

Management of the multiple symptoms of IBS Simrén et al Lancet Gastroenterol Hepatol 2017