Traumatisk hjärnskada viktiga aspekter om primär och eftertillstånd, diagnostik samt behandling



Relevanta dokument
Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

Fysisk aktivitet och hjärnan

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Vad är en svår eller allvarlig skada? Lena Franzén MD, Spec barnkirurgi Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Tryck-Volym Kurva. Disposition. Skalltrauma. Per Enblad. Uppsala. Traumatisk hjärnskada. Traumatisk hjärnskada

Följder efter hjärnskakning

90 % av barn under 14 år med TBI går hem genast efter besök på akuten Keenan & Bratton, 2006.

Hjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet.

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen Poul C Kongstad Neuro

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus

MS och kognitiv påverkan

Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Commotio - AKUTEN

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Huvudvärk alarmsymptom. Yulia Surova, Specialist i Neurologi, Neurologiska kliniken Lund

När stamcellerna kommer till klassrummet

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Proton magnetic resonance spectroscopy in brain tumours: clinical applications, 1999 Lunds Universitet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Ätstörningar vid fetma

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma. Carl-Henrik Nordström

Severe traumatic brain injuryconsequences

Viktig, ung och stolt. Göteborg

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

Vårens utskick Fall 1 och 2

Mycket stora likheter

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

Nacksmärta efter olycka

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,

Karotisstenoser 30/1-13

Infectious Diseases - a global challenge

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Hjärnskadesymtom efter whiplashvåld

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Ta hjärnskakningen på allvar!

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Lätta hjärnskador hos barn och ungdomar

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Utvecklingskraft Cancer

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Vård av en dement person i hemförhållanden

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Falls and dizziness in frail older people

Gränslandet Psykiatri - Neurologi

Livsviktig information om Addisons sjukdom.

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Fakta om hjärnskador GUIDEN FÖR HJÄRNSKADADE OCH DERAS ANHÖRIGA.

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga

Kognition, fatigue och känslomässiga aspekter vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Evidensgrader för slutsatser

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

Hjärnskadesymtom efter whiplashvåld

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Vad är afasi? Swedish

HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada

Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv

2. Dagens praxis i Sverige

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg

Transkript:

Traumatisk hjärnskada viktiga aspekter om primär och eftertillstånd, diagnostik samt behandling Docent Olli Tenovuo Neurologiska kliniken Åbo Universitet Centralsjukhus Finland

Hjärnskador i siffror Varje år i världen: Över 40 millioner nya traumatiska hjärnskador Ca. 3 millioner döda p.g.a. traumatisk hjärnskada Ungefär 12 millioner arbetsoförmögna Ungefär 150 millioner människor med symptomatisk eftertillstånd på grund av traumatisk hjärnskada

Hjärnskador i siffror Traumatisk hjärnskada dödar fler människor i åldersgruppen < 40 åriga än alla sjukdomar tillsammans Traumatisk hjärnskada orsakar fler förlorade produktiva levnadsår än cancersjukdomarna, hjärncirkulationssjukdomar och HIV/AIDS tillsammans

Hjärnskador i siffror Traumatiska hjärnskador orsakar ca. 20 millioner förlorade levnadsår, diabetes ca. 4.5 millioner Människor med ett symptomatisk eftertillstånd av traumatisk hjärnskada ca. 140 millioner, med dementi ca. 25 millioner, med HIV ca. 40 millioner Kostnader per år ca. 1000 miljarder (i Europa över 100 miljarder )

Traumatiska hjärnskador orsakas av Trafikolyckor Fallolyckor Arbetsolyckor Idrottsolyckor Misshandel Krig Naturkatastrofer

Trots dessa siffror Har vi inga metoder att utesluta en akut hjärnskada En lindrig hjärnskada har definierats på mer än 40 olika sätt Hjärnskadas grad definieras med grad av medvetande eller längd av minnesförlust ospecifika symptom vars ursprung är oklar

Trots dessa siffror Har vi inga läkemedel registrerade mot akut eller kronisk hjärnskada En stor mängd av akuta hjärnskador missas (över hälften av de lindriga hjärnskadorna i USA) Allmänheten har felaktiga uppfattningar och lite kunskap om hjärnskador

Varför? Traumatisk hjärnskada är människans mest komplicerad sjukdom, i det mest komplicerade organet Ingen specialitet har varit ansvarig över traumatiska hjärnskador Generell stöd för forskning och utveckling har saknats Forskningsstöd i USA år 2008 57 $ per patient ( 22 992 $ per Alzheimer patient)

Konsekvenser Expert inom hälsovården har många felaktiga uppfattningar En stor andel av hjärnskadorna missas Svårighetsgraden av hjärnskadorna bedöms felaktigt Behandling av hjärnskador negligeras De skadades symptom förstås ej De skadade blir felbehandlad i ersättnings, rätte och socialsystemet

Diffus axonal skada skyldig till många missförstånd Den viktigaste och vanligaste mekanismen vid traumatisk hjärnskada Orsakas av plötslig fartminskning i hjärnan Axoner sträcks och vrids, vad orsakar skada på cellmembranen Detta startar en kedjereaktion som kan skada eller förstöra nervceller och spridas inom nervnätverket

Varför är axonal skada så problematisk? Kan skada vilka nervsystem som helst Syns dåligt eller inte alls i normala MR undersökningar Tar sin förlopp så småningom, inom flera månader Känns dåligt av många läkare Symptomen kan lätt misstolkas Initiala symptomen kan vara tämligen lindriga

Akut hjärnskada viktiga aspekter Största delen av hjärnskadorna är tämligen klara: varken tydlig hjärnskada i datortomografi eller mycket lindrig skada med flyktiga besvär Det finns ändå några mycket problematiska patientgrupper där missade hjärnskador eller felaktiga värderingar är mycket vanliga

Problemgrupp I patienter med flera olika skador Förorsakade av storenergetiska olyckor Mer synliga skador tar uppmärksamheten (benbrott osv) Tecken av hjärnskada misstolkas att bero på andra skador (ängsla, förvirrning) Har ofta enbart diffus skada som syns dåligt eller alls i datortomografi / MR undersökning

Problemgrupp II berusade patienter Negligeras ofta av hälsopersonal Hamnar ofta i olyckor och kan inte berätta tillförlitligt om händelser Tecken av hjärnskada misstolkas att bero på alkohol (minnesförlust, förvirrning)

Problemgrupp III smärtsamma patienter Smärta tar över alla andra besvär Tecken av hjärnskada misstolkas att bero på smärta och dess konsekvenser (trötthet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, minnesförlust) både av hälsopersonal och patienten/familjen

Problemgrupp IV patienter med gott medvetande men lång minnesförlust Grad av medvetande värderas regelbundet, beskriver risk för akuta komplikationer och död Längd av minnesförlust värderas nästan aldrig, beskriver skada för övre hjärnfunktioner och förutser kognitiv prognos mycket mer pålitligt

Gradering av minnesförlust Lindrig skada: < 24 timmar Moderat skada: 1 7 dagar Allvarlig skada: > 7 dagar Mycket allvarlig skada: > 4 veckor

Vad är minnesförlust (posttraumatisk amnesi)? Betyder perioden av abrupta minnesbilder efter olyckan (= patienten kan ha rätta minnesbilder från olycksplatsen) Neurofysiologisk bakgrund känns bristfälligt, men korrelation med skada av kortikala områden Har mycket bättre prediktiv värde angående långvarigt eftertillstånd än t.ex. medvetande eller CT fynd

Fällor med minnesförlust Är ofta avbruten och patienten/läkare tror att minnesförlust är över med första minnen Patienten kan vara helt orienterad och bete sig adekvat under amnesiperioden Kan börja efter en latensperiod Evaluering kan vara svår p.g.a. olika orsaker (alkohol, läkemedel, operationer, psykiska faktorer)

Patienter med bra medvetande men lång minnesförlust Grupp med störst risk för felaktiga evalueringar Inte ovanlig i en grupp av 157 successiv lindrig hjärnskada 48 patienter (= 30.6 %) med minnesförlust över 24 timmar, om dessa 22 över en vecka (= 14 %) och 7 (= 4.5 %) över två veckor (Dikmen S, Machamer J, Temkin N. Mild head injury: facts and artifacts. J Clin Exp Neuropsychol 2001;23:729 3)

Andra praktiska problem med akutdiagnostik Missförstånd: Vid allvarlig hjärnskada finns det alltid förlust av medvetandet. Only 56.1% of patients with severe TBI (n = 4903) had been unconscious. Approximately 20% of all multiple injured patients arriving in the emergency department with an initial GCS of 15 had severe TBI. Diagnostic Value of the Glasgow Coma Scale for Traumatic Brain Injury in 18,002 Patients with Severe Multiple Injuries. JOURNAL OF NEUROTRAUMA 28:527 534 (April 2011)

Andra praktiska problem med akutdiagnostik Missförstånd: Hjärnskada kan inte förkomma utan att man slagit huvudet någonstans. Experimentella undersökningar med apor har visat att alla slags hjärnskador kan orsakas blott med acceleration, fastminskning och rotation Med samma G styrka vid enkelriktad rörelse orsakades blödningar och kontusioner medan en rotatorisk rörelse orsakade svåra diffusa skador och t.o.m. snabb död Cerebral concussion and traumatic unconsciousness. Correlation of experimental and clinical observations of blunt head injuries. Brain 1974 Dec;97(4):633 54.

Andra praktiska problem med akutdiagnostik Missförstånd: Normal fynd i CT utesluter svår hjärnskada. CT fynd är normal hos 7 10 % av patienter med svår hjärnskada och hos ca. 40 % av patienter med moderat hjärnskada, men trots fynd som består normal kan patienten bli svårt invalidiserad (God medicinsk praxis rekommendation 2008)

Vid individuella patienter, har avbildning av hjärnan lite prognostisk värde!

CT undersökningens roll vid akut hjärnskada Med CT: Söker man efter fynd som kräver neurokirurgiska åtgärder Bedömer man om en patient med en lindrig hjärnskada kan skickas hem Med CT kan man inte: Diagnostisera en hjärnskada Bedöma dess grad

Missförstånd: Ju hårdare kontaktyta, desto värre skada 32 patienter med fatal hjärnskada efter okkipital kontakt: Mot hårt material: nästan alla skador i främre delen av hjärnan Mot medelhårt material: skador i främre och centrala delen, särskilt i bottnen och vid mittlinjen Mot mjukt material: i alla delar av hjärnan, särskilt i basala och centrala delen

Missförstånd: ingen hjärnskada utan ytliga, synliga skador

Missförstånd: Det är enkelt att se i CT om det finns tecken av intrakraniell skada 100 akuta skall CT p.g.a. akut trauma Jourhavande radiologer missade 70 % av kontusionerna Neuroradiologer hade olika tolkningar i tredjedel av undersökningarna Laalo J, Kurki T, Tenovuo O, Sonninen P. Reliability of diagnosis of traumatic brain injury by computed tomography in acute phase. Journal of Neurotrauma 2009;26:2169 78.

Eventuella orsak till felaktig akutdiagnostik Ingen skall CT (trots rekommendationer) CT tolkats fel Minnesförlust har inte uppskattats Förlorande av medvetandet har inte uppskattats Påverkade energier har inte uppskattats eller har negligerats Berusad patient Tidigare hjärnskador eller sjukdomar Psykiska faktorer

Missad sekundär skada (till exempel p.g.a. lågt blodtryck) Oerfaren läkare Felaktig information om olyckan eller patientens tillstånd Andra mer synliga skador Medicinering som påverkar nervsystemet Smärtpåverkan Epileptiformt anfall Kommunikationsvårigheter Synliga tecken av skadan saknas eller har inte undersökts

Vad kan felaktig diagnostik förorsaka? 1.Missad hjärnskada blir också utan behandling och dess effekt t.ex. på beslut av andra skadors behandling tas inte i beaktning 2.För tidig retur till arbete eller annan ansträngning kan leda till suboptimal återhämtning 3.Missade eller felaktigt uppskattade hjärnskador är en betydlig risk för patientens rättskydd och kan orsaka farliga situationer åt patienten och hans omgivning

Syntes om akut diagnostik Det finns många fällor i diagnostiken av en akut hjärnskada Diagnostik kan vara mycket komplicerad och kräver omtänksamhet Felaktig diagnostik kan leda till olika t.o.m. allvarliga problem Eftertillstånd är alltid mycket svårare att bedöma om akut diagnostik har varit bristfälligt

Efter akut sjukvård Missförstånd: efter hjärnskadan borde man återkomma till det normala livet så fort som möjligt To help expedite recovery from MTBI, patients may initially need to reduce both physical and cognitive exertion. Rest is key. Restricting work during initial stages of recovery may be indicated to help facilitate recovery. Center for Disease Control and Prevention: Facts for Physicians About Mild Traumatic Brain Injury 2009

Varför så här? Efter hjärnskadan händer det många korrigerande och plastiska processer inom hjärnan, och dessa kräver stora mängder energi Om man använder sin energi till något annat, har dessa mekanismer brist på energi och de kan tilldra sig otillräckligt

Och i praktik Man borde återgå till arbete eller annan ansträngning (idrott) först när alla symptom har försvunnit och ansträngning inte får dessa symptom att återkomma Om det syns att några symptom kommer att bli permanenta kan man försöka att öka ansträngning så småningom och se att symptomen inte ökar p.g.a. detta

Hjärnskadans problematisk eftertillstånd Praktiska svårigheter och missförstånd Tips för behandling

Missförstånd: hjärnskadans symptom dyker inte upp med latens The onset and/or recognition of symptoms may occur days or weeks after the initial injury Center for Disease Control and Prevention: Facts for Physicians About Mild Traumatic Brain Injury 2009

Varför? många orsak Det är vanligt att initialt andra symptom döljer hjärnskadans symptom Omedvetande om symptom är mycket vanligt i hjärnskador Diffus axonal skada är en långsam process som varar flera veckor eller månader En del (ungefär 20 %) av patienter blir värre med tiden, mekanismer känner man bristfälligt (inflammation i nervsystemet?)

Missförstånd: en lindrig hjärnskada kan inte orsaka ett svårt eftertillstånd MTBI symptoms may appear mild, but can lead to significant, life long impairment affecting an individual s ability to function physically, cognitively, and psychologically. Center for Disease Control and Prevention: Facts for Physicians About Mild Traumatic Brain Injury 2009

Vadärprognosenfören lindrig hjärnskada? Flera undersökningar visar att ca. 15 % med lindrig hjärnskada får permanenta efterbesvär (t.ex. uppskattning av CDC) Av alla hjärnskador ca. 90 % är lindriga (enligt GCS = medvetande) i Finland årligen 0.9 x 30 000 = 27 000 x 0.15 = 4050 patienter med lindrig hjärnskada som lider om permanenta besvär ( lika mycket som patienter med moderat eller svår hjärnskada)

Vadärprognosenfören lindrig hjärnskada? En undersökning i Glasgow samlade för ett års tid alla hjärnskadade som vårdades vid regionens sjukhus (n = 2962). Alla med svår eller moderat hjärnskada följdes för ett år samt randomiserad urval av 507 patienter med lindrig hjärnskada

Av patienter med lindrig skada tillfrisknade bara 49 % väl, 30 % blev med moderat och 20 % med svårt handikapp En del av dessa hade förklarningar för dålig prognos så som över 40 års ålder, andra sjukdomar eller tidigare hjärnsjukdom, men 35 % av dom som hade ingen förklarande faktor blev med moderat eller svårt handikapp Thornhill S, Teasdale GM, Murray GD ym. Disability in young people and adults one year after head injury: prospective cohort study. BMJ 2000;320:1631 5

Missförstånd: normal magnetundersökning utesluter en svår hjärnskada For most moderate and even more severe diffuse axonal injuries, the neurological and neurobehavioral symptoms are not readily explained by CT or conventional MRI The Role of Advanced MR Imaging Findings as Biomarkers of Traumatic Brain Injury. J Head Trauma Rehabil 2010;25:267 82.

I själva verket Vi har tiotals (nuförtiden hundratals?) patienter som har Kliniskt och neuropsykologiskt uppenbarlig eftertillstånd av en hjärnskada med minst moderata symptom Normal fynd i vanlig magnetundersökning Klart avvikande fynd i diffusiontensor avbildning som mäter tillståndet av vita ämnets trakter inom hjärnan Brandstack N, Kurki T, Tenovuo O. Quantitative Diffusion Tensor Tractography of Long Association Tracts in Patients with Traumatic Brain Injury without Findings in Routine MRI (submitted for publication).

Missförstånd: hjärnskadans symptom blir alltid lindrigare med tiden, och i alla fall inte blir sämre Brent E. Masel, Douglas S. DeWitt. Traumatic Brain Injury: A Disease Process, Not an Event. Journal of Neurotrauma 2010;27:1529 1540. The purpose of this article is to encourage the classification of TBI as the beginning of an ongoing, perhaps lifelong process, that impacts multiple organ systems and may be disease causative and accelerative. Our intent is not to discourage patients with TBI or their families and caregivers, but rather to emphasize that TBI should be managed as a chronic disease and defined as such by health care and insurance providers.

Prematur föråldring Skada Kognit. reserv Kognit. tröskelniv skelnivå 20 40 60 80 Ikä

Hur borde man undersöka ett misstänkt eftertillstånd? Ta noggrant reda på tidigare hälsa och arbetsförmåga Ta reda på vad som egentligen hände vid olyckan, viktigt att intervjua familjen och andra närmaste människor Fundera noggrant om det finns andra alternativa förklaringar för patientens symptom och deras sannolikhet

Hur borde man undersöka ett misstänkt eftertillstånd? Utföra en noggrann neuropsykologisk undersökning (organisk eller psykisk profil?) Utföra en psykiatrisk konsultation med tanke på differentialdiagnostik Utföra en modern MR undersökning, inkluderande traktografi och SWI sekvens (måste göras i en plats som har normala referensvärden)

Behandlingsalternativ Rehabilitering (= utbildning, acklimatisering), särskilt neuropsykologisk Läkemedel mot problematiska symptom

Alzheimer läkemedel efter en hjärnskada Förbättrar kolinergisk funktion inom hjärnan Hjälper ungefär 50 % av hjärnskadade Klaraste effekter förbättrat energi, initiativoch koncentrationsförmåga Kan förbättra livskvaliteten markant och effekten kan vedvara fastän man avslutar medicineringen Effekten kommer fram mycket snart

Vad behöver den hjärnskadade patienten? Tillräcklig information så att patient och omgivning kan förstå vad har hänt och varifrån symptom beror på Trygg vårdkontakt Rättvisa beslut om ersättningar och om den social stöd som patienten behöver Lindring av de mest problematiska symptomen (ofta med läkemedel)

Och särskilt Stöd och förståelse från närmaste familj och vänner, men inte synd eller att godkänna förstörande beteende

Med dessa förutsättningar kan patienten oftast fortsätta ett värdefullt liv, men balansen kan vara mycket labil och t.ex. skilsmässa kan leda till marginalisering