EXAMENSARBETE. Materialhantering i en produkt- och volymmässigt varierad verksamhet. En fallstudie vid GE Healthcare Umeå. Henrik Erixon 2013

EXAMENSARBETE Materialhantering i en produkt- och volymmässigt varierad verksamhet En fallstudie vid GE Healthcare Umeå Henrik Erixon 2013 Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Materialhantering i en produkt- och volymmässigt varierad verksamhet En fallstudie vid GE Healthcare Umeå Henrik Erixon 2013-06- 07

Förord Som avslutande del i utbildningen till civilingenjör i industriell ekonomi vid Luleå tekniska universitet har detta examensarbete utförts i samarbete med GE Healthcare i Umeå. Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och har under våren 2013 genomförts på GE Healthcare i Umeå. Jag vill först och främst tacka min handledare professor Anders Segerstedt vid Luleå tekniska universitet som bidragit med idéer och respons till arbetet. Jag vill också rikta ett särskilt tack till Fredrik Jonsson, Patrik Gustafsson och Simon Nordgren vid GE Healthcare Umeå som under olika perioder stöttat med handledning och diskussioner. Jag vill också rikta ett stort tack till alla medarbetare på GE Healthcare som tagit sig tid att ställa upp på intervjuer, observationer och diskussioner. Slutligen vill jag också tacka alla medarbetare på huvudplaneringen och produktionsplaneringen för ett dagligen trevligt bemötande under examensarbetets period. Umeå, maj 2013 Henrik Erixon

Abstract In the competitive manufacturing industry, it is important to have effective processes and keep down costs while maintaining high quality in order to offer attractive products at competitive prices. The philosophy of Lean Production is to eliminate all forms of waste that do not create value for the customer. The origins of Lean Production can be traced to the automotive industry, and the Japanese Toyota Production System. The concept of the system was based on an efficient production in order to meet the competition from major U.S. competitors who could benefit from economies of scale in mass production. One of the features of the Toyota Production System was storing the material close to the production in so- called supermarkets. The concept of supermarkets is taken from the U.S. consumer supermarkets, where store shelves are replenished whereafter customers are picking goods from the shelves. GE Healthcare in Umeå, Sweden, manufactures medical equipment for research and the pharmaceutical industry and use supermarkets in its internal inventory structure. Production can be characterized as varied both in terms of volumes and products. The overall production volume can be regarded as low. Given that supermarkets originate from the automotive industry, which is characterized by high production volumes with low variability, it was of interest to examine the the use of supermarkets at an industry with low volumes and high variability. The aim of the study was therefore to investigate the conditions for the use of supermarkets in a volume and product diversified manufacturing environment. The study was carried out by conducting semi- structured interviews of employees and participant observations of work processes. The number of respondents was 27 and the study focused on the flow of materials linked to supermarkets. Thereafter, data collected from interviews and observations were analyzed based on theories in areas such as Lean Production, inventory control and material management. The study showed that the use of supermarkets in a diversified production can be problematic. The business in the study demands inventory accuracy in order to plan the production well. The open supermarkets, however, allows that unauthorized picking and erroneous material transactions can be performed. This can lead to major disruptions in production due to material shortages. The following recommendations are intended to improve materials management within existing warehouse structure at the studied business: Establish material improvement groups Classification of inventory turnover for item groups Withdrawal of balance on two- bins when picking from stock The recommendations do however not solve the problem of erroneous transactions but can help to deal with other problems at the site, such as communication between functions and miscalculations of balance in the storage system.

Sammanfattning I den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin är det viktigt att ha effektiva processer för att kunna hålla nere kostnader och samtidigt hålla en hög kvalitet för att kunna erbjuda attraktiva produkter till konkurrenskraftiga priser. Lean Production är en produktionsfilosofi vars fokus är att eliminera alla former av slöseri som inte skapar värde för kunden. Ursprunget till Lean Production kan härledas till fordonsindustrin och det japanska Toyota Production System. Systemets tanke byggde på en effektiv produktion för att kunna möta konkurrensen från större amerikanska konkurrenter som kunde dra nytta av storskalsfördelar i sin massproduktion. Ett av inslagen i Toyota Production Systems var att lagra material i nära anslutning till produktionen i så kallade supermarkets. Begreppet supermarket är direkt taget från de amerikanska stormarknaderna där butikshyllor fylls på allteftersom kunder plockar varor från hyllan. GE Healthcare i Umeå tillverkar medicinteknisk utrustning till forskning och läkemedelsindustrin och använder supermarkets i sin interna lagerstruktur. Produktionen kan karaktäriseras som varierad både sett till volymer och produkter och den generella produktionsvolymen kan betecknas som låg. Med tanke på att supermarkets har sitt ursprung i fordonsindustrin, som karaktäriseras av höga produktionsvolymer med låga variationer, var det av intresse att undersöka användningen av supermarkets i en produktionsverksamhet med låga volymer och höga variationer. Syftet med studien formulerades således till att undersöka förutsättningarna för användning av supermarkets i en volym- och produktmässigt varierad tillverkningsindustri. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer av medarbetare och deltagande observationer av arbetsprocesser. Totalt sett uppgick antalet respondenter till 27. Det område som studien fokuserade på var materialflödet kopplat till supermarkets. Insamlad data från intervjuer och observationer analyserades sedan med hjälp av teorier inom områden som Lean Production, lagerstyrning och materialstyrning. Studien visade att användning av supermarkets i en varierad produktion som den studerade kan vara problematisk. Den studerade verksamheten bygger på att korrekt lagersaldo kan erhållas för att kunna planera produktionen väl. De öppna lager som supermarkets är, möjliggör dock att obehöriga plock och felaktiga materialtransaktioner kan utföras. Detta kan leda till stora produktionsstörningar på grund av att material saknas. Följande rekommendationer syftar till att förbättra materialhanteringen inom befintlig lagerstruktur: Införande av materialförbättringsgrupper Lageromsättningshastighetsklassificering för artikelgrupper Saldoavbokning av två- binge i samband med plock från lager Rekommendationerna löser således inte problemet med felaktiga transaktioner men de kan vara en bit på vägen att komma tillrätta med andra problem på enheten så som kommunikation mellan funktioner och felberäkningar av saldo i lagersystemet.

Terminologi Artikel Inköpt material och komponenter för användning till produktion. ATLS Det tidigare använda automatiska lagret vid GE Healthcare Umeå. Comm- lager Lagerområde för artiklar som används till två eller fler produktionsgrupper. Instrument Slutprodukterna som tillverkas vid GE Healthcare Umeå. FIFO First- in- first- out. Regel om att det som levererats in först också ska användas först. GEHC Förkortning för GE Healthcare Umeå. Kanban Materialstyrningsmetod med fysiska signaler. Kitt Materialbehållare med artiklar till en enda specifik arbetsorder. Materialspindel/spindel Lagermedarbetare med ansvar för materialförsörjning från lager till produktion. MIA Subsystem för lagerhantering. MRP Materials Requirement Planning, materialbehovsplanering/nettobehovsplanering på svenska, och det planeringssystem som används vid GE Healthcare Umeå. Oracle Övergripande affärssystem som används vid GE Healthcare Umeå. PIA Produkter- i- arbete. Produktionsgrupp Ansvarar för montering av slutprodukter. Supermarket Lagerområde för artiklar som används till endast en produktionsgrupp. Två- binge Behållare med material som fylls på genom fysisk signal.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problembakgrund... 2 1.3 Syfte och forskningsfrågor... 3 1.4 Avgränsningar... 3 2. Metod... 4 2.1 Forskningssyfte... 4 2.1.1 Studiens forskningssyfte... 4 2.2 Metodansats... 4 2.2.1 Studiens metodansats... 4 2.3 Forskningsansats... 5 2.3.1 Studiens forskningsansats... 5 2.4 Forskningsstrategi... 5 2.4.1 Studiens forskningsstrategi... 6 2.5 Datainsamlingsmetod... 6 2.5.1 Intervjuer... 6 2.5.2 Observationer... 6 2.5.3 Enkäter... 7 2.5.4 Studiens datainsamlingsmetod... 7 2.6 Trovärdighet... 7 2.6.1 Reliabilitet... 8 2.6.2 Validitet... 8 2.6.3 Studiens trovärdighet... 8 3. Teori... 9 3.1 Lean Production... 9 3.1.1 Enstycksflöde... 10 3.1.2 Supermarkets... 10 3.2 Lager och lagerstyrning... 11 3.2.1 Centralisering eller decentralisering av lager... 11 3.2.2 Fast eller flytande lager... 12 3.2.3 Kapitalbindning och lageromsättningshastighet... 12 3.2.4 Säkerhetslager... 13 3.2.5 Lagerkontroll och saldosäkerhet... 14 3.3 Materialstyrning... 15 3.3.1 Dragande respektive tryckande system... 15 3.3.2 Kanban... 15 3.3.3 Materialbehovsplanering/nettobehovsplanering... 15 3.3.4 Beställningspunktsystem... 17 3.3.5 Orderkvantiteter... 17 3.3.6 ABC- klassificering... 19 3.3.7 Intern materialförsörjning... 19 4. Företagsbeskrivning... 21 4.1 General Electric och GE Healthcare... 21 4.2 GE Healthcare Umeå... 21

4.2.1 Organisation... 21 4.2.2 Produkter... 23 5. Nulägesbeskrivning... 24 5.1 Branschen... 24 5.2 Produktions- och lagerstrategi... 24 5.2.1 Produktions- och lagerstruktur... 25 5.2.2 Produktklassificering... 26 5.3 Verksamhetsstyrning... 26 5.3.1 Huvudplanering... 26 5.3.2 Produktionsplanering... 27 5.3.3 Inköp och materialplanering... 27 5.3.4 Godsmottagning... 27 5.4 Inköpsprocessen och artikelhantering... 28 5.4.1 Avrop... 28 5.4.2 Orderkvantiteter... 28 5.4.3 Tilldelning av lagerplats och lageryta... 29 5.4.4 Säkerhetslager... 29 5.4.5 Lageromsättningshastighet... 29 5.5 Systemstöd... 30 5.6 Materialflöde och arbetsprocesser... 30 5.6.1 Godsmottagning... 30 5.6.2 Inlagring... 31 5.6.3 Materialplock till produktion... 32 5.6.4 Produktionsgrupper... 33 5.7 Materialstörningar... 34 5.7.1 Orsaker till materialstörningar... 34 5.7.2 Övriga problem inom materialhanteringen... 35 6. Nulägesanalys... 38 6.1 Lean Production... 38 6.1.1 Enstycksflöde... 39 6.1.2 Supermarkets... 39 6.2 Lager och lagerstyrning... 40 6.2.1 Centralisering eller decentralisering av lager... 40 6.2.2 Fast eller flytande lager... 40 6.2.3 Kapitalbindning och lageromsättningshastighet... 41 6.2.4 Säkerhetslager... 41 6.2.5 Lagerkontroll och saldosäkerhet... 42 6.3 Materialstyrning... 43 6.3.1 Dragande respektive tryckande system... 43 6.3.2 Kanban... 43 6.3.3 Materialbehovsplanering/nettobehovsplanering... 43 6.3.4 Beställningspunktsystem... 45 6.3.5 Orderkvantiteter... 45 6.3.6 ABC- klassificering... 45 6.3.7 Intern materialförsörjning... 45 6.4 Sammanfattande analys... 48

7. Rekommendationer... 50 7.1 Materialförbättringsgrupper... 50 7.2 Lageromsättningshastighet för artikelgrupper... 51 7.3 Avbokning av två- binge i samband med plock... 52 8. Slutsatser och diskussion... 53 8.1 Fortsatt forskning... 54 Referenser... 55 Bilageförteckning Bilaga 1 Intervjulista Bilaga 2 Generell intervjumall

1. Inledning I detta avsnitt beskrivs den generella bakgrunden och problembakgrunden till examensarbetet. Syfte, forskningsfrågor och avgränsningar för arbetet tas också upp i avsnittet. 1.1 Bakgrund Logistik, eller material- och produktionsstyrning, handlar om att koordinera materialflöden inom en verksamhet (Arnold, Chapman och Clive, 2011). Det huvudsakliga målet för en effektiv logistik är att maximera organisationens användning av tillgängliga resurser och att uppnå den, av kunderna, efterfrågade servicenivån (ibid.). Storhagen (2011) menar att logistik allt mer utgör en hög andel av förädlingsvärdet för en produkt. Ökade förväntningar från kunder genom exempelvis krav på specialanpassade produkter och/eller snabba leveranser gör att tid och flexibilitet blir allt mer kritiska faktorer i ett företags logistik (ibid.). Skapande av en fungerande logistik genom samordning av intäkter, kostnader och kapital kan bidra till ökad flexibilitet (ibid.). Mattsson och Jonsson (2003) delar upp ett företags logistiksystem i tre delar: Materialförsörjningssystem som omfattar materialflödet in till företag från leverantör. Produktionssystem som omfattar materialflödet i företaget under förädlingsprocessen. Distributionssystem som omfattar materialflödet ut från företaget till kund. I ett logistiskt sammanhang kan begreppet flöde betecknas som förflyttning av råvaror, material och produkter (Mattsson och Jonsson, 2003). Ett idealt flöde, ur ett företags perspektiv, är ett kontinuerligt flöde av materialförflyttningar från leverantör till förädling och slutligen till kund (ibid.). Av olika anledningar är kontinuerliga flöden sällan möjliga att genomföra i verkligheten. Detta skapar ett behov av att dela upp och frigöra olika flöden från varandra för att undvika att störningar sprider sig till andra flöden (ibid.). Ett sätt att dela upp och frigöra flöden är att använda sig av lager mellan de olika flödena (ibid.). Mattsson och Jonsson (2003) nämner tre olika lagertyper, vilkas typ beror på var i materialflödet de befinner sig i: Förråd Lager av råmaterial, detaljer, komponenter och halvfabrikat, avsedda för användning i produktionen. Produkter- i- arbete (PIA) Materiallager som är under förädling eller befinner sig mellan olika förädlingssteg. Färdigvarulager Lager av färdiga produkter som är tillgängliga för försäljning. Förrådslager, eller även kallat råmaterial- och komponentlager, används som buffert för att säkerställa materialförsörjningen av råmaterial, färdigkomponenter och förbrukningsmaterial till en produktionsenhet (Storhagen, 2011). Huvuduppgiften för ett råmaterial- och komponentlager är, enligt Storhagen (2011), att täcka upp för variationer i in- och utflödet i en verksamhet. Vidare menar Storhagen (2011) att så länge optimala inköpskvantiteter kan bestämmas så ska råmateriallager inte ge upphov till några logistiska komplikationer. Detta förutsätter dock att efterfrågan är stabil och att ett fungerande uppföljningssystem finns tillgängligt (ibid.). Innebörden av ett fungerande uppföljningssystem är att råmaterial kommer hem i rätt kvantitet och i rätt tid och att det finns en styrning över företagets lagernivåer (ibid.). 1

1.2 Problembakgrund Lean Production är ett begrepp som blivit allt vanligare i tillverkningsindustrin, och på senare tid även inom annan verksamhet (Bergman och Klefsjö, 2007). Den övergripande innebörden av Lean Production är att allt slöseri ska försöka elimineras (ibid.). Slöseri är aktiviteter som inte skapar något värde i produktionskedjan och därmed inget värde för kunden (ibid.). Ursprunget till Lean kan härledas till Toyota och dess Toyota Production System vars tyngdpunkt ligger i att upptäcka och eliminera slöseri, och generellt har Lean ansetts passa väl inom verksamheter med relativt stabil efterfråga och låg variationsgrad av produkter (Christopher och Towill, 2001). Ett av huvudelementen i Toyota Production System är lagring av material i så kallade supermarkets (Emde och Boysen, 2012). Innebörden av supermarkets är att lagerstrukturen decentraliseras så att komponenter ligger nära i anslutning till respektive produktionsavdelning för försörjning av material till produktionen när behov uppstår där (ibid.). Svensson (2003) menar att många tillverkningsföretag har försökt, som en del i Lean- filosofin, att minska slöseriet genom att minska lagernivåerna i både materialförsörjningsledet och distributionsledet. Detta har, tillsammans med en del andra faktorer bland annat genom ett minskande av antalet underleverantörer, skapat en ökad utsatthet för störningar i företagets logistikflöden (ibid.). Svensson (2003) menar dessutom att ett införande av försörjningskedjor uppbyggda kring Lean- filosofin i företag har bidragit till ett betydligt större beroende mellan ett företags lager och uppkomna störningar i materialförsörjningen och distributionen. Därutöver förväntas dessa försörjningskedjor vara flexibla och lyhörda vilket leder till ännu större beroende mellan lager och logistikstörningar (ibid.). GE Healthcares produktionsenhet i Umeå tillverkar medicintekniska instrument till forskning och läkemedelsindustrin och har sedan några år tillbaka haft målsättningen att implementera Lean Production som produktionsstrategi. I och med att en ny produktionsstrategi togs fram fattades det även beslut om införande av en ny lagerstrategi med användning av supermarkets som en central del. Verksamheten vid GE Healthcare Umeå kan karaktäriseras som produkt- och volymmässigt varierad, i den meningen att enheten tillverkar många olika produkter med en stor variation i volym mellan olika produkter. Den generella produktionsvolymen kan, i jämförelse med fordonsindustrin, betecknas som låg. Det varierade produktsortimentet innefattar både standardiserade och kundspecificerade produkter, vilket leder till lagring och användning av en mängd olika material och komponenter. Med tanke på att användning av supermarkets har sitt ursprung i fordonsindustrin, som karaktäriseras av en låg variation av produkter till höga volymer, har denna metod även börjat tillämpas i produkt- och volymmässigt varierade verksamheter. Eftersom förutsättningarna skiljer sig kraftigt mellan dessa olika verksamheter är det angeläget att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att ha en fungerande lagerstruktur med supermarkets i en volym- och produktmässigt varierad verksamhet. 2

1.3 Syfte och forskningsfrågor Kopplat till problembakgrunden och dess beskrivning om användandet av supermarkets i en volym- och produktmässigt varierad verksamhet formuleras syftet för examensarbetet som ett forskningsproblem enligt nedan: Vilka är förutsättningarna för användning av supermarkets i materialförsörjningen i en volym- och produktmässigt varierad tillverkningsindustri? Forskningsproblemet bryts ner i följande forskningsfrågor för att lättare besvara forskningsproblemet: Hur ser materialförsörjningen ut idag hos fallföretaget, och vilka styrkor respektive svagheter finns, vid användandet av supermarkets som lagerstruktur i en volym- och produktmässigt varierad tillverkningsindustri? Vilka teorier och modeller inom områden för materialförsörjning kan bidra till att förbättra materialflödet inom en volym- och produktmässigt varierad tillverkningsindustri? 1.4 Avgränsningar På grund av examensarbetets tidsbegränsning på 20 veckor så är avgränsningar av arbetet nödvändiga. Examensarbetet ämnar endast fokusera på processer gällande materialflödet kopplat till supermarkets, det vill säga leverans till och från supermarkets och materialhanteringen i dessa. Övriga materialflöden såsom leverans in till enheten, förflyttning från produktion till packning eller från packning till skeppning kommer inte att analyseras i denna rapport. Någon undersökning av kvalitetskontrollen har inte heller genomförts. Dessa avgränsningar görs dels på grund av den begränsning av tid som finns och dels på grund av att studien ämnar fokusera på den valda lagerstrategin med användning av supermarkets. Vidare kommer inte heller den mekaniska verkstadens verksamhet att analyseras i denna rapport eftersom den mekaniska verkstaden kan betraktas som en leverantör bland alla andra. Vidare kommer inte en djupare ekonomisk analys göras av nuläge och inte heller av lagda förbättringsförslag. 3

2. Metod Detta avsnitt beskriver vilka metoder som använts i examensarbetet. 2.1 Forskningssyfte Forskningssyfte brukar delas in tre olika kategorier; explorativt, deskriptivt och explanativt (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009). På samma sätt som att ett arbetes forskningsfrågor både kan vara explorativa och deskriptiva så kan dess forskningssyfte vara likaså (ibid.). Ett explorativt forskningssyfte är användbart för att skapa nya insikter eller att klargöra förståelse för ett problem (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009). Det finns huvudsakligen tre olika metoder för att genomföra en explorativ studie, enligt Saunders, Lewis och Thornhill (2009), vilka är följande: Litteraturstudie. Intervju av experter inom området. Fokusgruppsintervjuer. För att beskriva hur någonting är eller ser ut används ett deskriptivt forskningssyfte (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009). En explorativ forskningsstudie kan oftast föregås av en deskriptiv studie, detta för att inledningsvis få en klar övergripande bild över området som ska förklaras (ibid.). En explanativ studie används för att förklara förhållandet mellan olika variabler (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009). Genom att studera en situation eller ett problem är tanken att kausala samband ska kunna identifieras (ibid.). 2.1.1 Studiens forskningssyfte Syftet med denna studie var att undersöka materialförsörjningen genom användning av supermarkets inom en volym- och produktmässigt varierad tillverkningsindustri. Inledningsvis studerades den nuvarande situation inom verksamheten för att sedan användas för att analysera vilka teorier och modeller som gick att applicera på verksamheten. Analys av fördelar och nackdelar med materialförsörjningen och användning av supermarkets i den studerade verksamhet utfördes också. Studien kan således anses vara explorativ då den syftade till att skapa insikt i hur materialförsörjning med supermarkets kan användas i en produkt- och volymmässigt varierad verksamhet. 2.2 Metodansats Huvudsakligen delar man upp metodansats i deduktiv respektive induktiv ansats (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009). En deduktiv ansats använder sig av befintlig teori som testas i verkligheten (ibid.). Användning av induktiv ansats innebär det motsatta, det vill säga att en ny teori byggs upp kring insamlad empiri (ibid.). 2.2.1 Studiens metodansats Denna studie antog en deduktiv metodansats då den byggde på att undersöka hur befintliga teorier och idéer gällande materialförsörjning och supermarkets kan användas i verkligheten, det vill säga i det fallstudieföretag som rapporten behandlade. Eftersom studien inte syftade till att bygga upp ny teori kring insamlad empiri kan metodansatsen inte sägas ha varit induktiv. 4

2.3 Forskningsansats Enligt Saunders, Lewis och Thornhill (2009) finns det huvudsakligen två forskningsansatser att välja mellan, kvantitativ eller kvalitativ. En kvantitativ forskningsansats kan sägas skapa eller använda sig av numeriska värden för att identifiera förhållanden medan en kvalitativ ansats använder sig av icke- numeriska värden, till exempel ord eller bilder, för att identifiera förhållanden (ibid.). 2.3.1 Studiens forskningsansats Då denna studie utgick från att beskriva nuläget ur ett faktiskt situationsförhållande utan djupare numeriska inslag var forskningsansatsen av kvalitativ karaktär. Vissa numeriska förhållanden behandlades på ett grundläggande plan, men tyngdpunkten låg på att beskriva gällande förhållanden ur ett kvalitativt perspektiv. 2.4 Forskningsstrategi Enligt (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009) är det de valda forskningsfrågorna, existerande kunskap i ämnet, tidsramar och andra resursbegränsningar och egna preferenser som styr valet av forskningsstrategi. Yin (2003) ställer upp tre villkor som styr valet av forskningsstrategi; forskningsfrågornas formulering, undersökarens möjlighet att kontrollera och styra händelser, samt om studiens fokus ligger på aktuella eller historiska händelser. De forskningsstrategier som finns att välja mellan är: experiment, enkätstudie, arkivstudie, historisk studie samt fallstudie (ibid.). Tabell 1: Forskningsstrategier Strategi Typ av forskningsfråga Kräver kontroll av händelser Fokus på nutida händelser Experiment Hur, varför? Ja Ja Enkätstudie Vem, vad, var, hur många, hur mycket? Nej Ja Arkivstudie Vem, vad, var, hur många, hur mycket? Nej Ja/nej Historisk studie Hur, varför? Nej Nej Fallstudie Hur, varför? Nej Ja Källa: Anpassad efter Yin (2003) Experiment är väl använt inom naturvetenskaplig forskning, men även inom psykologin. Med experiment kan kausala samband mellan variabler studeras (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009). Enkätstudie är ekonomiskt fördelaktigt när stora volymer information ska samlas in. Insamlad data är ofta standardiserad vilket gör den enkel att jämföra (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009). 5

En arkivstudie använder sig av dokument och register som huvudsaklig datakälla. Trots begreppets historiska anspelning så innefattas även aktuella dokument i en arkivstudie (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009). En historisk studie används, likt namnet anger, vid studier av historiska händelser. Dock kan historisk händelse även innefatta historik i närtid. Denna strategi används vanligtvis när studien måste förlita sig på historiska dokument och arkiv som huvudsaklig källa (Yin, 2003). Fallstudie definieras enligt Robson (2002) som en strategi för forskning innehållande en empirisk undersökning av nutida företeelser i ett verkligt sammanhang genom användning av flera källor. 2.4.1 Studiens forskningsstrategi Studiens forskningsstrategi är fallstudie eftersom denna studie hade fokus på att undersöka aktuell situation för att besvara frågor som hur och varför. Någon kontroll över händelser utfördes inte. Dessa faktorer tillsammans stämmer överens med användande av fallstudie, enligt Yin (2003). 2.5 Datainsamlingsmetod Enligt Saunders, Lewis och Thornhill (2009) delas insamlad data till en studie in i primärdata respektive sekundärdata. Primärdata är data som samlas in i direkt syfte för studien som ska genomföras (ibid.). Exempel på primärdata är intervjuer, observationer, enkäter och fallstudie (ibid.). Sekundärdata är data som samlats in för tidigare studier men som även är användbar för den aktuella studien (ibid.). Exempel på sekundärdata är litteratur, journaler, arbetsdokument med mera (ibid.). 2.5.1 Intervjuer Intervjuer är en användbar metod för att samla in data som är av betydelse för uppsatta forskningsfrågor och forskningsmål (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009). Om forskningsfrågor och forskningsmål inte är definierade kan intervjuer vara en hjälp i det arbete (ibid.). Enligt Yin (2003) är intervju en av de viktigaste informationskällorna i en fallstudie. Intervjuer i en fallstudie kan generellt betraktas som vägledande dialoger snarare än strukturerade utfrågningar (ibid.). Intervjuer delas huvudsakligen in i tre olika typer: strukturerade intervjuer, semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009). I en strukturerad intervju används utvalda och standardiserade frågor som läses upp som de är skrivna och svaren antecknas enligt en standardiserad tabell (ibid.). Strukturerade intervjuer används för insamling av kvantitativ data och kan därför även kallas för kvantitativa intervjuer (ibid.). En semistrukturerad intervju använder sig av listade teman och områden som intervjun är tänkt att behandla men där de exakta frågorna kan variera mellan intervjuerna (ibid.). Ostrukturerade intervjuer, även kallat djupintervjuer, används för att på djupet utforska ett område som forskaren finner intressant (ibid.). Då finns inget förutbestämt frågeformulär som arbetas igenom, dock måste forskaren ha ett tydligt idéperspektiv eller ett tydligt perspektiv på det område som denne vill utforska (ibid.). 2.5.2 Observationer Som datainsamlingsmetod kan observation innefatta aktiviteter såsom systematisk observation, inspelning, beskrivning och analys och tolkning av människors beteende (Saunders, Lewis och 6

Thornhill, 2009). Observationer delas huvudsakligen in i två olika typer; deltagande observation och strukturerad observation (ibid.). Deltagande observationer är kvalitativa och syftar till att observera hur handlingar och beteende hos människor kan sammankopplas (ibid.). Strukturerade observationer är kvantitativa och tittar på hur ofta dessa handlingar uppstår (ibid). 2.5.3 Enkäter Vanligtvis används enkäter i enkätstudier, enkäter är dock även vara användbara i fallstudier och experimentsstudier (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009). Metoden gör det enkelt och effektivt att samla in stora mängder kvantitativ data, tack vare att alla respondenter får besvara samma frågor (ibid.). Det är dock väldigt viktigt att konstruera enkäterna rätt så att enkätsvaren kan användas för att besvara forskningsfrågorna och uppnå målen med studien (ibid.). 2.5.4 Studiens datainsamlingsmetod Denna studie har använt sig av både primär- och sekundärdata vid datainsamling hos fallstudieföretaget. Primär data har innefattat intervjuer med olika befattningar på fallstudieföretaget (Bilaga 1). Observation i lager har utförts genom att observera arbetsutförande av lagermedarbetare och genom att samtidigt intervjua observerade medarbetare. Antalet respondenter för intervjuer och observationer uppgår till 27. Information om möjliga respondenter att intervjua och observera erhölls efter inledande diskussioner med handledare på fallföretaget. Tanken var att intervjua respondenter inom många olika befattningar. Under intervjuerna kunde även tips på andra möjliga respondenter komma. Sekundär data har innefattat dokument innehållande beskrivningar av processer och rutiner. Intervjuerna som utfördes under studien gjordes i syftet att få en bild över det aktuella läget på fallföretaget. Dessa intervjuer utgick från en mall (Bilaga 2) med frågor som skickades ut till respondenterna i samband med intervjuförfrågan. Mallen fanns även till hands vid intervjutillfället för både utfrågare och respondent. Mallen följdes dock inte helt strikt under intervjuerna. De svar och förklaringar som kom fram under respektive intervju styrde i hur stor utsträckning som intervjumallen följdes. Mallen fanns dock som stöd att gå tillbaka till om intervjun hamnade långt utanför undersökningsområdet. Med anledning av detta kan man säga att intervjuerna huvudsakligen var av semistrukturerad natur. Observationerna som utfördes i lagren utfördes genom att observation av medarbetare och de olika arbetsuppgifterna som de utförde. Under observationerna ställdes frågor för att få förståelse om vad som utfördes, och varför aktiviteten utfördes. Även frågor gällande upplevda problem och förslag på förbättringar ställdes för att få reda på lagermedarbetarnas egna upplevelser. De utförda observationerna kan därför sägas vara deltagande observationer snarare än strukturerade observationer. Sekundärdata i form av dokument innehållandes beskrivningar av processer och rutiner har insamlats från enhetens intranät. 2.6 Trovärdighet En studies trovärdighet handlar om huruvida de resultat som lyfts fram ur studien är korrekta och svarar på de ställda forskningsfrågorna (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009). När man diskuterar trovärdighet brukar begreppen reliabilitet och validitet användas (ibid.). 7

2.6.1 Reliabilitet Reliabilitet handlar om i vilken utsträckning de använda datainsamlingsmetoderna eller utförda analyser kommer att ge följdriktiga svar vid upprepade undersökningar av samma område (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009). Målet med att mäta reliabilitet är att minska felaktigheter och partiskhet i studien (Yin, 2003). 2.6.2 Validitet Validitet handlar om huruvida man verkligen har mätt det man hade tänkt mäta (Saunders, Lewis och Thornhill, 2009). Oklara orsak- verkan- samband kan göra att man tittar på verkan istället för orsaken till problemet (ibid.). Yin (2003) tar upp tre olika validitetstyper; begreppsvaliditet, intern validitet och extern validitet. Begreppsvaliditet avser i vilken utsträckning operationalisering av ämnen mäter de ämnen som studien avsåg att mäta (Yin, 2003). Vidare menar Yin (2003) att begreppsvaliditet kan vara svårt att uppnå i en fallstudie. För att komma tillrätta med brister i begreppsvaliditeten i en fallstudie finns tre olika taktiker att använda sig av: användning av flera beviskällor, upprättande av kedjor av bevis och låta nyckelpersoner granska utkast av fallstudierapporten (ibid.). Intern validitet avser huruvida korrekta slutsatser dragits om orsak- verkan- samband (Yin, 2003). Enligt Yin (2003) verkar den interna validiteten endast på explanativa studier och således inte i deskriptiva eller explorativa studier. Extern validitet handlar om huruvida studiens resultat kan göras generaliserbart, det vill säga om resultaten kan sägas gälla även utanför den specifika studiens område (Yin, 2003). Saunders, Lewis och Thornhill (2009) menar att det kan vara svårt att göra en fallstudie vid en enda organisation generaliserbar, särskilt om organisationen kan sägas vara annorlunda på något sätt. Så länge studien dock inte antyder att resultaten, slutsatserna eller teorin kan göras generaliserbara för alla andra organisationer är den externa validiteten inte något problem (ibid.). 2.6.3 Studiens trovärdighet För att den genomförda studien ska anses som trovärdig krävs det att den både kan uppvisa validitet och reliabilitet. Rörande validitet är det främst begreppsvaliditet och extern validitet som har försökt att uppnå då det enligt Yin (2003) inte går att mäta intern validitet i en explorativ studie. Enligt Yin (2003) är ett sätt att försöka komma tillrätta med brister i begreppsvaliditet i en fallstudie att intervjua många personer i många olika roller. Så har också gjorts i denna studie då många personer från många olika roller och områden har intervjuats. Därmed har begreppsvaliditet kunnat uppnås. Även genom att nyckelpersoner på företaget fått läsa utkast av fallstudierapporten har problem gällande begreppsvaliditeten kunnat reduceras. Eftersom studien har genomförts vid ett enda fallföretag och då företaget kan sägas ha speciella förutsättningar så är det svårt att säkerställa extern validitet. Det dras dock inga slutsatser om att de funna resultaten från studien kan göras generaliserbara på alla andra organisationer. För att uppnå reliabilitet för studien och för att minska risken för partiskhet har personer från flera olika områden intervjuats. 8

3. Teori Detta avsnitt behandlar teorier inom Lean Production och supermarkets, lagerstyrning och materialförsörjning, vilka senare kommer fungera som ram till nulägesanalysen. 3.1 Lean Production Lean Production har sin grund i Toyota Production System (TPS), som byggdes upp av Toyota i Japan efter andra världskriget för att kunna konkurrera med amerikanska bilproducenter som GM och Ford (Liker, 2004). De amerikanska företagen kunde dra nytta av sina storskalsfördelar och många maskiner för att kunna massproducera delar och hela bilar för att på så sätt sänka den enskilda styckkostnaden per bil/anställd/maskin (ibid.). Toyota hade inte samma förutsättningar och möjligheter utan satsade på en hög flexibilitet i sin relativt lilla produktion (ibid.). Detta ledde till upptäckten att korta ledtider och stor flexibilitet ger högre kvalitet, högre kundnöjdhet, bättre produktivitet och högre utnyttjandegrad av maskiner och lokaler (ibid.). Två begrepp kan sägas genomsyra Lean Production; eliminering av slöseri och ständiga förbättringar (Arnold, Chapman och Clive, 2011). Slöseri är allt som inte tillför värde till kunden och innefattar allting över de absolut lägsta behovskraven av aktiviteter och resurser som behövs för att tillföra värde till produkten och i slutändan till kunden (ibid.). Tillförande av värde betyder inte tillförande av högre produktionskostnader, utan värde är vad kunden anser produkten uppfylla för krav och således vad produkten är värd att betala för (ibid.). Lean har generellt ansetts fungera bäst i verksamheter där efterfrågan varit relativt stabil och variationen av antalet produkter varit relativt lågt (Christopher och Towill, 2001). Ofta förekommande påtalade fördelar med Lean är förbättrad produktivitet och kvalitet hos medarbetare, kapade ledtider mot kund, reducerade cykeltider och minskade tillverkningskostnader (Shah och Ward, 2003). Liker (2004) nämner sju olika former av slöseri som Toyota har identifierat. Till det har Liker (2004) även identifierat ett åttonde slöseri. 1. Överproduktion produktion som saknar kundorder skapar slöseri i form av överbemanning, överlager och onödiga transporter. 2. Väntan Operatörers väntan på att maskiner, verktyg eller material ska bli tillgängliga eller väntan på arbete på grund av materialbrist, flaskhalsar, maskinunderhåll osv. 3. Onödiga transporter Långa transportsträckor för PIA, ineffektiva transporter, inläggning och utplockning mellan olika produktionssteg osv. 4. Överarbete eller felarbete Produktion till högre kvalitet än nödvändigt eller ineffektiva processer på grund av dåliga verktyg, felaktig design osv. 5. Överlager Höga nivåer av råmaterial, PIA och färdigvarulager riskerar leda till långa ledtider, obsoleta artiklar, defekter, höga lager- och transportkostnader osv. 6. Onödiga rörelser Rörelser som att leta och sträcka sig efter material och verktyg tillför inget värde i produktionsprocessen och anses därför som slöseri. 7. Omarbete Omarbete och reparation av defekta komponenter och produkter innebär onödigt arbete och därmed slöseri. 8. Medarbetares outnyttjade kreativitet Medarbetares förslag och idéer måste tas tillvara för att skapa ett fortsatt engagemang bland anställda. 9

Liker (2004) har vidare identifierat 14 principer som han anser genomsyrar Toyota Production System. Några av principerna är: Standardiserade arbetssätt nödvändigt för arbete med ständiga förbättringar och för medarbetarnas självständiga arbete. Visuell styrning för att kunna upptäcka och åtgärda problem. Användande av dragande system för att undvika överproduktion. 3.1.1 Enstycksflöde För att tidigt upptäcka och åtgärda avvikelser i enlighet med Lean- principerna är ett av målen att tillverka i enstycksflöde, eller kontinuerligt flöde som det också benämns (Liker, 2004). Enstycksflöde innebär att varje del eller hel produkt produceras en- och- en, och där det inte produceras mer än vad det för tillfället behövs för att hålla igång flödet (ibid.). Det vill säga, en arbetsstation som producerat färdigt en modul får inte börja göra nästa modul förrän efterföljande arbetsstation börjat använda den färdiga modulen i sitt arbete. Enstycksflöde anses vara enklast att tillämpa i verksamheter med repetitiva operationer (ibid.). Petersson, Johansson, Broman, Blücher och Alsterman (2010) menar att ett helt fungerande enstycksflöde aldrig kommer att kunna uppnås i verkligheten, däremot bör man som organisation sträva efter ett kontinuerligt flöde. Detta uppnår man genom att minska antalet stopp och tiderna för stopp i produktionen (ibid.). I arbetet med att uppnå ett kontinuerligt flöde bör man, enligt Petersson et al. (2010), eftersträva: Korta avstånd i produktionen Små buffertar Låga förpackningsvolymer Frekventa transporter Förutsättningarna att få till ett kontinuerligt flöde internt, vilket är nämnt ovan, gäller likväl för de externa flödena mot leverantörer (Petersson et al., 2010). Långa avstånd till leverantörer ger ofta upphov till stora buffertar, stora förpackningsvolymer och lägre frekvens av transporter för att avvikelser i produktionen eller leveranser inte ska stoppa det kontinuerliga flödet i produktionen (ibid.). 3.1.2 Supermarkets Begreppet och användning av supermarkets i Toyota Production System (TPS) är direkt hämtat från amerikanska supermarkets (stormarknader) (Liker, 2004). I en väl fungerande supermarket fylls varor på i hyllan vartefter hyllan börjar bli tom för aktuell artikel (ibid.). Innebörden av detta är att varupåfyllning i butikshyllan initieras genom konsumtion, vilket är ett kännetecken för ett dragande system (ibid.). Liker (2004) menar att supermarkets kan likställas direkt med andra lagerterminaler, men att supermarkets beter sig på ett särskilt sätt. Det är det dragande systemet med påfyllning av det som förbrukats tillsammans med den förväntade efterfrågan som är det speciella med supermarkets (ibid.). Det går inte att undvika buffertlager i systemet, men det sker inget tryck av varor ut till hyllorna i en supermarket (ibid.). 10

Emde, Fliedner och Boysen (2012) definierar supermarkets, i en industriell verksamhet, som decentraliserade lagerområden där material lagras i närhet till respektive produktionslinje. I supermarketen förbereds material av lagerpersonal så att montering senare ska kunna ske så smidigt som möjligt, vilket kan liknas vid uppackning och presentation av varor på en stormarknad (ibid.). Material levereras sedan frekvent till monteringsstationerna för att kunna ha en flexibel produktion, kunna möta oförutsedda händelser och hålla lagernivåerna låga (ibid.). Kumar, Choe och Venkataramani (2013) påpekar att den viktigaste egenskapen hos en supermarket är att lageruttag och lagerpåfyllning sker genom faktiskt behov. Genom att behovet styr uttag och påfyllning skapas ett självbetjänande system vilket i sin tur ger en minskning i materialhanteringen (ibid.). Påfyllning av hyllor sker genom antagandet att vad som har förbrukats kommer att förbrukas igen, vilket gör det möjligt att minska risken för överlager (ibid.). Förutsatt att det finns ett robust signalsystem mellan supermarkets och deras leverantörer är användning av supermarkets väldigt effektivt att använda (ibid.). 3.2 Lager och lagerstyrning I de flesta produktionsverksamheterna är lagerhållning av färdiga produkter och/eller komponenter oundvikligt för att minska störningar i produktionen och för att kunna tillgodose kunders efterfråga och krav (Segerstedt, 2008). Lager av produkter och material kan både ses i termer av tillgångar och kostnader (Arnold, Chapman och Clive, 2011). Tillgången är det kapital som kan frigöras vid försäljning av lager och användas till exempelvis investeringar medan kostnaden är bland annat den inlåsning av kapital som görs i lager (ibid.). En god lagerstyrning, som kan balansera en hög servicenivå med skäliga lagernivåer och med ett högt resursutnyttjande, är därför nödvändigt för företag (ibid.). 3.2.1 Centralisering eller decentralisering av lager Många företag försöker ständigt minska sina lagernivåer för att kunna frigöra kapital, eftersom lager är en kostnad som inte ger någon direkt avkastning (Battini, Faccio, Persona och Sgarbossa, 2009). En viss nivå av lager i en produktionsmiljö är dock oundvikligt för att kunna hålla produktion och montering igång på ett effektivt sätt (ibid.). Battini et al. (2009) menar att valet mellan en central eller icke- central lagerstruktur och placering av lager har stora effekter för de totala kostnaderna för ett företag. Lagring av material och komponenter nära de aktuella maskinerna eller arbetsstationerna medför snabba förflyttningar av material vilket i sin tur ger minskade kostnader för produktionsbortfall på grund av materialbrist (Battini et al., 2009). Nackdelen med en decentralisering är dock att lagernivåerna ökar, på grund av dubbla lager, vilket ger ökade lagerkostnader (ibid.). Valet av få centrala lager gör det möjligt att försörja ett stort antal maskiner eller stationer samtidigt som säkerhetslager kan hållas nere och lokalyta vid produktionen frigörs (Battini et al., 2009). En centralisering kan dock medföra längre ledtid för anskaffning och påfyllning till lager (ibid.). Arnold, Chapman och Clive (2011) menar att användning av centrala lager ger en enkel kontroll och att saldosäkerhet är lättare att upprätthålla med ett centralt lager. Ytterligare fördelar med ett centralt lager är att specialiserade lagringsmetoder kan användas, samt att säkerhetslagernivåer kan minska genom storskalsfördelar (ibid.). 11

Battini, Faccio, Persona och Sgarbossa (2010) menar att i en produktionsverksamhet med montering mot order är valet mellan centralisering och decentralisering av lager mer komplicerat än i en distributionskedja. Förutom att behöva ta hänsyn till lagringskostnader, transportkostnader och placering av lager och produktionsyta så behövs det även tas hänsyn till skillnader och likheter i produktstrukturen hos produkterna (ibid.). I en monteringsverksamhet är det inte ovanligt att slutprodukter använder samma komponenter som kan vara lagrade och levererade på olika sätt (ibid.). 3.2.2 Fast eller flytande lager Mattsson och Jonsson (2003) nämner två huvudsakliga metoder för lagerplacering; fast placering eller flytande placering. I ett fastplaceringssystem har varje artikelnummer en reserverad plats i lagret och varje inleverans av gällande artikel placeras på denna plats (ibid.). Någon systemrapportering av lagerplats behöver därför inte göras för varje inleverans (ibid). I ett flytande lagersystem så finns ingen reserverad plats åt varje artikelnummer utan artikel läggs in på första bästa plats i lagret (ibid.). Generellt så läggs inte artikel in på samma ställe som eventuellt kvarvarande lager av artikel ligger på (ibid.). Utrymmesbegränsningar kan också leda till att inleveranser delas upp på flera olika platser (ibid.). I ett flytande lagersystem kan således ett artikelnummer ligga utspritt på flera olika lagerplatser (ibid.). Kombinationer av fast och flytande lager finns också, där exempelvis plockstället har en fast placering medan större kvantiteter placeras där det finns ledig plats (Mattson och Jonsson, 2003). Allt plock från lager sker då från ordinarie plats och när det blir tomt så fylls det på från det flytande lagret (ibid.). Oavsett val av flytande eller blandlager krävs det att lagersystemet är uppdaterad om lagersaldo på flera olika platser (ibid.). 3.2.3 Kapitalbindning och lageromsättningshastighet En basal grundregel gällande styrning av material är att lagrets kapitalbindning ska hållas på så låg genomsnittlig nivå som möjligt, med beaktan till förutsättningar och begränsningar (Storhagen, 2011). En så låg lagernivå som möjligt ska eftersträvas, vilket i sin tur innebär en så hög lageromsättningshastighet som möjligt (ibid.). De förutsättningar och begränsningar som normalt måste tas hänsyn till vid bestämmande av lagernivåer är produktionsstörningar, leveransnivå, effektivt utnyttjande av resurser med mera (ibid.). Omsättningshastigheten för lager kan beräknas enligt formel nedan (Storhagen, 2011):!"#ä!!"#"$ Omsättningshastighet =!"#$%"&'$()($(* Vid antagandet att den totala lageromsättningen på inköpt material under ett år uppgår till 1 miljon kronor och att lagervärdet för närvarande uppgår till 200 000 kr. Då blir lageromsättningshastigheten: Omsättningshastighet =!"""!"" tkr = 5 En lageromsättningshastighet på 5 innebär att artiklar i lagret kan omsättas fem gånger per år. 12

Den genomsnittliga kapitalbindningen kan, med användning av formel ovan, beräknas enligt nedanstående formel (Storhagen, 2011):!"#ä!!"#"$ Kapitalbindning =!"#ä!!"#"$%!!"#$%!!" = (!""" ) tkr = 200 tkr! Målet med att få upp lageromsättningshastigheten och därmed minska kapitalbindningen i lager är att kunna frigöra inlåst kapital i lagret och använda detta kapital exempelvis till investeringar i verksamheten (Storhagen, 2011). Eftersom lager med råmaterial och komponenter har lägre förädlingsvärde än färdigvarulager är således kapitalbindningskostnaden lägre i dessa lager och rent logistiskt kan därför råmateriallager anses vara mindre problematiskt än färdigvarulager (ibid.). Brister i färdigvarulager kan dock naturligtvis få stora konsekvenser i många verksamheter, vilket naturligtvis måste tas i beaktan i lagerstyrningen (ibid.). 3.2.4 Säkerhetslager För att minska risken för att brist på material uppstår på grund av osäkerhet hos leverantörer och kundefterfråga används ofta säkerhetslager (Arnold, Chapman och Clive, 2011). Osäkerhet kan delas in i osäkerhet i kvantitet och osäkerhet i tid (ibid.). Osäkerhet i kvantitet innebär att efterfrågad eller levererad kvantitet är högre eller lägre än förväntat medan osäkerhet i tid innefattar att leverantörer eller kunder förflyttar leverans- eller beställningstidpunkten (ibid.). Eftersom säkerhetslagret är en del av det totala lagret så påverkar säkerhetslagret det genomsnittliga lagret, tidigare benämnt kapitalbindningen (Storhagen, 2011). Medellager beräknas enligt Storhagen (2011) med formel nedan:!"#"!"$%&'(!!"#$!$%"&'( Medellager =, där;! Minimilager = säkerhetslager Maximilager = minimilager + hemtagen kvantitet vid varje leveranstillfälle Eftersom förbrukning och uppskattad leveransförsening är uppskattningar är det omöjligt att bestämma ett säkerhetslager som helt reducerar risk för brist (Storhagen, 2011). För att till 100 procent uppnå noll bristsituationer, även benämnt 100 procent lagertillgänglighet, krävs det ett oändligt stort säkerhetslager enligt Storhagen (2011). I realiteten innebär detta att man får försöka definiera hur mycket brister man kan tänka sig acceptera under en viss period (ibid.). Generellt kan målet sägas vara att minimera summan för bristkostnader och säkerhetslagerkostnader, vilket dock är svårare gjort än sagt, framförallt på grund av svårigheten att definiera bristkostnaden (ibid.). De möjligheter som då finns är att fatta generella bestämmelser om huruvida specifika artiklar eller artikelgrupper ska ha en viss nivå på lagertillgängligheten eller att de ska ha en viss flexibilitet i anskaffningstiden (ibid.). 13

3.2.5 Lagerkontroll och saldosäkerhet Arnold, Chapman och Clive (2011) påpekar att på grund av materiella tings förmåga att tappas bort, stjälas, läggas fel med mera, krävs det ett system som hindrar att människor gör fel. Det är inte det att människor ofta är oärliga utan snarare att de glömmer bort saker och rutiner som gör att material försvinner (ibid.). Arnold, Chapman och Clive (2011) tar upp följande moment som hjälper människor att göra rätt i lagerhanteringen: Väl utarbetat och lättförståeligt artikelnummersystem. Ett enkelt transaktionssystem med tydliga rutiner. Begränsad lageråtkomst för obehöriga för att undvika felaktiga transaktioner. Utbildade och tränade medarbetare. Eftersom företag lägger inköpsorder, planerar arbetsorder och analyserar lagerrörelser baserat på hur det systemmässigt ser ut i lagren krävs det att dessa systemmässiga lagersaldon stämmer överens med vad som fysiskt finns i lager (Arnold, Chapman och Clive, 2011). Om det systemmässiga och fysiska lagret inte stämmer överens kan det leda till materialbrist, produktionsomläggningar, sena leveranser, tappad försäljning, låg produktivitet och överlager på andra artiklar (ibid.). Enligt Arnold, Chapman och Clive (2011) måste följande tre saker vara korrekta för att en god saldosäkerhet ska kunna upprätthållas: artikelnummer/artikelnamn, kvantitet och lagerplats. Med en god saldosäkerhet kan följande uppnås (ibid.): Styrning av ett effektivt materialhanteringssystem. Tillfredsställa kundbehov. Planera och utföra aktiviteter på ett effektivt sätt. Korrekta analyser av lagernivåer och lagersvängningar. Arnold, Chapman och Clive (2011) menar att dålig saldosäkerhet kan bero på många saker men att det ofta sammanfaller med svaga lagerkontrollsystem och dålig utbildning av medarbetare. Anledningar till att lagersaldon kan bli fel är bland annat (ibid.): Materialuttag av obehöriga personer Produktionspersonal tar material från lager, på grund av kvalitetsproblem eller materialbrist i produktionen, utan att boka ut material rätt. Oskyddade lager Stängda lager hindrar uttag av obehöriga personer, oavsett om uttagen anses vara befogade för rådande tillfälle. Dålig utbildning av medarbetare Alla medarbetare förstår inte konsekvenserna av felaktiga utbokningar av material. Felaktig transaktionsregistrering Registrering av felaktigt antal, utebliven registrering, försenad registrering, felaktig lagerplats, felaktiga artiklar osv. Dåliga transaktionssystem Lagersystemen bör vara utformade så att felaktigt registrerade transaktioner kan undvikas. Avsaknad av lagerrevision. Arnold, Chapman och Clive (2011) menar dock också att det kan vara svårt, om inte omöjligt, att hålla helt korrekt saldosäkerhet på alla artiklar till en acceptabel kostnad. Därför kan man införa toleransgränser för vilka avvikelser man kan acceptera på enskilda artiklar eller artikelgrupper (ibid.). Exempelvis kan man acceptera att saldosäkerheten på små billiga artiklar som skruvar och muttrar kan avvika (ibid.). 14